Arbetskraftsundersökning: dokumentation för statistiken

Arbetskraftsundersökningen ger en färsk och täckande bild av arbetskraften och förändringarna på arbetsmarknaden. I offentligheten följer man varje månad med hur i synnerhet sysselsättningen och arbetslösheten har förändrats jämfört med motsvarande månad året innan. Säsongrensade siffror används vid följning av förändringstrenden. Undersökningen ger även information om personer i arbetsför ålder, som inte är sysselsatta eller arbetssökande. Från och med år 2003 har man med hjälp av delurval även fått uppgifter om hushållens struktur samt verksamheten hos hushållets i förhållande till arbetsmarknaden.
En beskrivning av datainnehållet i arbetskraftsundersökningen finns på: https://tilastokeskus.fi/til/tyti/tyti_2021-03-02_tlu_001_sv.html.

Statistiken baseras på urvalsmaterial som insamlas varje månad genom intervjuer. Populationen i arbetskraftsundersökningen består av personer i åldern 15–89 år som bor stadigvarande i Finland. Populationen omfattar även personer som vistas utomlands tillfälligt (kortare tid än ett år) samt utlänningar som är registrerade i Finlands befolkningsdatasystem och som vistas åtminstone ett år i Finland.
I undersökningen fastställs åldern enligt den verkliga åldern vid intervjutidpunkten. Därför ingår en 14-åring i urvalet, men hen tas med först när hen fyllt 15 år. På motsvarande sätt utelämnas 90 år fyllda personer från undersökningen.   
 Urvalet för arbetskraftsundersökningen tas ut två gånger per år som ett stratifierat systematiskt urval ur Statistikcentralens befolkningsdatabas som grundar sig på det centrala befolkningsregistret. Som stratum används NUTS1-indelningen: Fastlandsfinland (15–74 år) och landskapet Åland (15–74 år) och 74–89 år åldersgrupp. Av Ålands befolkning tas ett dubbelt urval i relation till befolkningsandelen. Urvalsramen har sorterats i stratum enligt hemortsbeteckningen, det vill säga urvalet indelas geografiskt, likaså populationen (geografiskt självviktande urval). Till halvårsurvalet tas totalt 15 600 personer:
•    Fastlandsfinland: 14 800
•    Åland: 200
Halvårsurvalet delas jämnt i månadsurval. I varje månads urval ingår ungefär 12 500 personer, i medeltal ungefär var 370:e person i populationen.
I största delen av Europas länder baseras den datainsamling som görs för en arbetskraftsundersökning på ett hushållsurval, vilket innebär att man samtidigt intervjuar hushållets alla medlemmar som bor på en viss adress. Utöver Finland är urvalet individbaserat endast i Sverige, Danmark och Schweiz, det vill säga endast en person som upptagits i urvalet intervjuas. Enligt EU:s förordning krävs också data om hushållet, och i Finland löses det här genom att man nyttjar panelegenskapen i arbetskraftsundersökningen.

I arbetskraftsundersökningen är den statistiska enheten en person.

Måttenheter i arbetskraftsundersökningen är antalet personer (1000 personer) och antalet arbetstimmar (1000 timmar).

Merparten av frågorna i arbetskraftsundersökningen gäller en vecka under undersökningsmånaden. Data samlas genom att fråga alla som intervjuas vad de gjort under veckan i fråga. I datainsamlingen för arbetskraftsundersökningen används en fortlöpande undersökningsvecka. Det här innebär att årets alla veckor är representerade i undersökningen och urvalet fördelas jämnt på alla veckor.
Kvartals- och årsresultaten är medelvärden av månadsresultaten, det vill säga de beskriver situationen under en ”genomsnittlig” vecka under undersökningsperioden. Data som gäller arbetsinsatsen är summan av resultaten under perioderna.

Referensområde för arbetskraftsundersökningen är hela Finland. Data kan genereras med indelning enligt regionförvaltningsverk (RFV), närings-, trafik- och miljöcentral (NTM-central) samt landskap.

Utifrån data som uppgiftslämnarna i arbetskraftsundersökningen gett skapas en bild av verksamheten hos hela Finlands befolkning i åldern 15–74 år på arbetsmarknaden under en veckas tid på månads-, kvartals- och årsnivå och av befolkning i åldern 15–89 år endast årligen.

Enhetliga tidsserier i enlighet med den internationella arbetsorganisationen ILO:s definitioner finns tillgängliga på webbplatsen sedan år 1989.

De mest centrala månads- och kvartals- och årsresultaten publiceras på utsatta datum på arbetskraftsundersökningens webbsida https://www.stat.fi/sv/statistik/tyti.

De uppgifter som publiceras är slutliga. Endast säsongrensningen kan i någon mån ändra de senaste säsongrensade månatliga resultaten. Månadsuppgifterna publiceras ungefär tre veckor efter att undersökningsperioden gått ut. Kvartalsuppgifterna publiceras samtidigt med uppgifterna för den sista månaden i respektive kvartal. Kvartalsuppgifterna är statistiskt sett tillförlitligare än månadsuppgifterna och innehåller mera detaljerad information bl.a. om sysselsättningen och arbetsinsatser efter näringsgren samt exaktare regionala uppgifter.

Mera detaljerade resultat publiceras i årsstatistiken. Material levereras kvartalsvis till EU:s statistikbyrå, Eurostat. Materialet används för att framställa statistik över medlemsländerna.

Tillförlitligheten i arbetskraftsundersökningens siffror påverkas av mätningsfel, svarsbortfall i urvalet samt slumpvariation.  Mätningsfel kan uppstå om frågorna förstås och tolkas på olika sätt eller om uppgiftslämnarna utelämnar detaljer. Vi strävar efter att minska mätningsfelen genom att utbilda intervjuarna och testa blanketten.
Svarsbortfallet kan indelas i enhetsbortfall och partiellt bortfall, det vill säga delbortfall. Med enhetsbortfall avses att urvalspersonerna inte ger någon intervju till exempel på grund av att de nekat till en intervju eller inte kunnat nås. Enhetsbortfall kan korrigeras med viktkoefficienter. Med partiellt bortfall avses frågespecifikt bortfall. Då har man fått en intervju, men brister finns i en del frågor till exempel på grund av att intervjun avbrutits eller att uppgiftslämnaren inte velat svara.

Slumpvariationen i urvalet innebär att siffor som beräknats utifrån olika urval avviker från varandra. När den slumpvariation som beror på urvalet ska uppskattas i olika situationer är huvudprincipen att siffrorna innehåller ju mindre osäkerhet som beror på urvalet, 1) desto större samplet som siffrorna är kalkylerade från och 2) desto större befolkningsgrupp som siffrorna beskriver. Till exempel de siffor som gäller ett kvartal är mera exakta än de månadssiffror som gäller samma sak, eftersom kvartalssiffrorna har fåtts genom att intervjua tre gånger så många personer jämfört med månadssiffrorna. Siffrorna som gäller hela året är de mest exakta. Den sist nämnda principen innebär att de siffor om antalet sysselsatta och arbetslösa som fåtts med ett lika stort urval, det vill säga estimaten, är ju exaktare desto större delgrupp de gäller. När den delgrupp som granskas minskar ökar den slumpmässiga variationen som beror på urvalet. Därför är t.ex. antalet arbetslösa i olika åldersgrupper eller i olika regioner inte lika tillförlitliga som det totala antalet arbetslösa.

Resultat från arbetskraftsundersökningen publiceras varje månad, varje kvartal och varje år. Månadsuppgifterna publiceras ungefär tre veckor efter att undersökningsperioden gått ut. Kvartalsuppgifterna publiceras samtidigt med uppgifterna för den sista månaden i respektive kvartal. Mera detaljerade resultat publiceras i årsstatistiken ungefär fyra månader efter undersökningsårets slut.

Det förekommer ingen fördröjning mellan publiceringskalendern och det faktiska publiceringsdatumet.

Det nuvarande datainnehållet i arbetskraftsundersökningen bygger i huvudsak på EU:s förordningar om arbetskraftsundersökningar (577/98, 2257/2003 och 430/2005). En mer detaljerad beskrivning av Europeiska unionens arbetskraftsundersökning finns på adressen: http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Labour_market_and_Labour_force_survey_(LFS)_statistics.
De begrepp och definitioner som förekommer i undersökningen följer rekommendationerna av FN:s internationella arbetsorganisation ILO och Europeiska unionens statistikverks förordningar, vilket innebär att statistikens data är internationellt jämförbar och täcker hela Finland.

Den månatliga arbetskraftsundersökningen, till en början kallades den arbetskraftsförfrågan, har utförts sedan år 1959. Under denna tid har datainnehållet, datainsamlingssätten och metoderna utvecklats flera gånger. De viktigaste uppgifterna finns att tillgå som en jämförbar tidsserie fr.o.m. år 1989.

Till att börja med gjordes datainsamlingen, som då var innehållsmässigt mindre omfattande, som en postenkät. År 1976 blev datainnehållet mer omfattande och metoden reviderades. Åren 1977–1993 bestod undersökningen av månadsförfrågan samt en kompletterande årlig intervju per telefon. Datainsamlingen för månadsförfrågan ändrades år 1983 från en förfrågan per post till en telefonintervju, och därför minskade svarsbortfallet från ungefär 30 procent till 4 procent.

När Finland blev medlem i Europeiska unionen harmoniserades arbetskraftsundersökningen med Europeiska unionens gemensamma arbetskraftsundersökning. Till en början, under åren 1995–1998, samlades uppgifterna för EU-arbetskraftsundersökningen in via separata intervjuundersökningar på våren, under mars–maj. Månadsundersökningen reviderades stegvis att svara mot EU-arbetskraftsundersökningen År 1997 utvidgades innehållet i månadsundersökningen, vid datainsamlingen övergick man till datorstödda telefonintervjuer (CATI) och begreppen och definitionerna harmoniserades för att bättre än tidigare motsvara Europeiska unionens och FN:s internationella arbetsorganisation ILO:s anvisningar och rekommendationer. Definitionen av arbetslös justerades i maj 1998 och de publicerade tidsserierna korrigerades retroaktivt fr.o.m. år 1989 att motsvara de nya definitionerna.

I början av 1997 tolkades jobbsökningsaktiviteten friare än i EU:s och ILO:s rekommendationer när det var fråga om jobbsökning via arbetskraftsbyrån.  Under tiden 1.1.1997–30.4.1997 godkändes som aktivt arbetssökande att man hade kontakt med arbetskraftsbyrån en gång under 6 månader. Därefter förkortades tiden till 3 månader (under tiden 1.5.1997–30.4.1998). Från och med 1.5.1998 övergick man till en period på fyra veckor i enlighet med EU:s och ILO:s kriterier, för arbetssökning med alla metoder.

I april 1999 utvidgades datainnehållet i arbetskraftsundersökningen ytterligare, när månadsundersökningen och EU-arbetskraftsundersökningen sammanslogs till en fortlöpande arbetskraftsundersökning. I början av år 2000 övergick man till fortlöpande datainsamling, där alla årets veckor är undersökningsveckor. Tidigare insamlades data för respektive månad under en undersökningsvecka, vanligen månadens mittersta vecka. Övergången till en fortlöpande undersökningsvecka påverkade data om arbetsdagar och arbetstimmar, och därför är den inte från och med år 2000 helt jämförbar med tidigare data. Det här påverkade siffrorna om antalet personer i arbete endast litet enligt Statistikcentralens redogörelse (Arbetskraftsstatistiken 2000). År 2003 utökades undersökningens datainnehåll med en hushållsdel som insamlas med ett delurval. År 2008 lanserades en ny datainsamlingsblankett: undersökningens datainnehåll ändrades något och en del data började insamlas med ett delurval, och data som insamlas i delurvalet används endast som årsdata. Även en del definitioner på begrepp ändrades. Förnyelserna baserades på EU:s förordningar, och man strävade efter att förbättra jämförbarheten i EU-ländernas statistik över arbetskraft. I början av 2021 reviderades arbetskraftsundersökningens datainnehåll, datainsamling och uppskattningsmetod.

Utöver arbetskraftsundersökningen har Statistikcentralen också annan statistik som gäller arbetsmarknaden, såsom undersökningen om lediga arbetsplatser, arbetsmiljöundersökningen, statistiken över arbetskonflikter, statistiken över olycksfall i arbetet samt sysselsättningsstatistiken. Av dessa producerar sysselsättningsstatistiken information om befolkningens verksamhet i förhållande till arbetsmarknaden. Dess data avviker något från data i arbetskraftsundersökningen på grund av datainsamlingssättet och definitionen på personer i arbete och arbetslösa. Sysselsättningsstatistiken är ett totalmaterial som baserar sig på olika myndigheters registeruppgifter. De uppgifter i sysselsättningsstatistiken som berättar om personernas verksamhet gäller i huvudsak årets sista vecka. Statistikens uppgifter om arbetslöshet baserar sig på Arbets- och näringsministeriets register över arbetssökande. Det tar drygt 1 1/2 år att färdigställa statistiken, förhandsdata färdigställs på ungefär ett år. Eftersom sysselsättningsstatistiken är ett totalmaterial ger den bättre regionala uppgifter (även efter kommun) än arbetskraftsundersökningen samt uppgifter om små befolkningsgrupper, t.ex. om små näringsgrenar och yrkesområden. De begrepp i sysselsättningsstatistiken som bygger på administrativa register är inte internationellt jämförbara.

Europeiska unionens statistikverk, Eurostat, publicerar resultat från arbetskraftsundersökningen i Finland och dessa resultat skiljer sig något från de resultat som publiceras i Finland på så vis att värnpliktiga inte ingår i Eurostats data. I de flesta EU-länderna hör värnpliktiga inte till arbetskraftsundersökningens population, dvs. till den befolkning som bor i privata hushåll. Det här leder till skillnader särskilt i de resultat som gäller 15–24-åringar. I de siffror som Finland publicerar ingår de personer som fullgör sin värnplikt i befolkningen utanför arbetskraften. I vissa fall kan det uppstå skillnader på grund av att Eurostats siffror innehåller hela den befolkning som bor i privata hushåll oberoende av ålder, medan siffrorna i Finland omfattar 15–74-åringar.

Också Arbets- och näringsministeriet publicerar data om arbetslösa arbetssökande. Arbets- och näringsministeriets uppgifter bygger på en registerbaserad arbetsförmedlingsstatistik, som beskriver situationen månadens sista vardag. Arbetsförmedlingsstatistikens definition på arbetslöshet baseras på lagstiftning och administrativa bestämmelser, och därför är statistikens data inte internationellt jämförbar. I arbetsförmedlingsstatistiken förutsätter man inte att en arbetslös lika aktivt söker arbete som i arbetskraftsundersökningen. Skillnader förekommer också när det gäller att godkänna studerande som arbetslösa. Skillnader mellan olika statistik förklaras mera ingående här.

Statistiken baseras på urvalsmaterial som insamlas varje månad genom intervjuer. Det månatliga urvalet består av omkring 12 500 personer och uppgifterna samlas in genom datorstödda telefonintervjuer. Samma uppgiftslämnare intervjuas totalt fem gånger.

Statistikcentralens intervjuare samlar in data för arbetskraftsundersökningen med datorassisterade telefonintervjuer och från 2021 och framåt med ett online frågeformulär. Språket är enligt uppgiftslämnarens val antingen svenska, finska eller engelska (sedan statistikåret 2014). För intervjuerna svarar Statistikcentralens enhet Datainsamling.

Intervjun görs i huvudsak med intervjupersonen. Om intervjupersonen inte kan intervjuas, stävar man efter att ställa frågorna till en så kallad ersättande intervjuperson. Som ersättande intervjuperson kan fungera den intervjuades make/maka/sambo, föräldrar eller barn som fyllt 15 år eller en syster/bror. Dessa ska bo i samma hushåll som den intervjuade.

I datainsamlingen för arbetskraftsundersökningen används en fortlöpande undersökningsvecka. Det här betyder att intervjuerna fördelas jämnt mellan årets alla veckor. Frågorna på blanketten i arbetskraftsundersökningen gäller i huvudsak en specifik undersökningsvecka. I en del frågor används som referenstidpunkt de fyra senaste veckorna (till exempel kvälls-, natt- och veckoslutsarbete, utbildningsfrågor). Med hjälp av frågorna på blanketten kartläggs vad uppgiftslämnaren gjort under undersökningsveckan. Uppgiftslämnarens ställning på arbetsmarknaden fastställs utifrån flera olika frågor.

Undersökningen är en panelundersökning, där samma person intervjuas fem gånger. Intervjuerna görs var 3:e månad, utom den fjärde intervjun, som görs 6 månader efter den tredje intervjun. Mellan den första och sista intervjun är det 15 månader. Urvalet i en undersökningsmånad består av fem rotationsgrupper, som upptagits i undersökningen vid olika tider. Urvalet byts ut gradvis så att olika personer är i tur att svara under tre varandra påföljande månader. 3/5 av uppgiftslämnarna är de samma under påföljande kvartal. Överlappningen i urvalen för påföljande år är 2/5. Uppgifterna samlas in för årets alla veckor.

I största delen av Europas länder baseras den datainsamling som görs för en arbetskraftsundersökning på ett hushållsurval, vilket innebär att man samtidigt intervjuar hushållets alla medlemmar som bor på en viss adress. Utöver Finland är urvalet individbaserat endast i Sverige, Danmark och Schweiz, det vill säga endast en person som upptagits i urvalet intervjuas. Enligt EU:s förordning krävs också data om hushållet, och i Finland löses det här genom att man nyttjar panelegenskapen i arbetskraftsundersökningen.

Intervjun tog i snitt ungefär 3–5 minuter. Statistikcentralens intervjuare samlar in uppgifterna med hjälp av datorstödda telefonintervjuer. År 2021 intervjuades omkring 76 000 personer för arbetskraftsundersökningen. Svarsandelen i undersökningen var i snitt 52 procent.

Statistiken Arbetskraftsundersökningen baseras på en fortlöpande datainsamling, där alla årets veckor är undersökningsveckor.

Resultaten från urvalet viktas för att motsvara hela befolkningen som är 15–74-år. I undersökningen får alla som svarat en viktkoefficient, med vilka datan höjs för att representera populationens data. En person som valts till urvalet representerar enligt sin vikt ett antal personer i populationen. Till en början bildas designvikter genom att använda sannolikheten för att personen ska ingå i urvalet. Därefter görs en korrigering för bortfall- och ramverksfel i designvikterna för det godkända urvalet genom att använda efterstratifiering. Korrigeringen görs genom att ersätta urvalsstorleken med antalet som svarat, med antagandet att bortfallen är en slumpartad delpopulation i urvalet.

Svarsmaterialet och även det slutliga materialet granskas vid upprättandet och rapporteringen. Största delen av granskningen av svarsmaterialet har programmerats till frågeblanketten i applikationen Blaise. Programmet har kontroller för tillåtna värden i svarsdata samt kontroller av logiken. I behandlingsfasen kodas näringsgrens- och yrkeskoder som saknas eller är felaktiga med hjälp av övrig svarsdata.  Också okända arbetstimmar imputeras.
Kvaliteten på de statistikuppgifter som publiceras säkerställs bland annat med bortfallsgranskning, med jämförelse med arbets- och näringsministeriets uppgifter och resultaten för motsvarande tidsperiod året innan. Därtill validerar och granskar Eurostat i detalj det material som inkommit varje kvartal.

Statistikcentralen

Samhällsstatistik

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder. 

Ytterligare information: Statistiklagstiftning

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas.

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)

Data från arbetskraftsundersökningen lämnas inte ut i identifierbart format utanför Statistikcentralen (statistiklagen 280/2004, personuppgiftslagen 523/1999). Materialet kan överlåtas endast med ett separat beslut om användningstillstånd och identifieringsuppgifterna tas bort före vetenskaplig forskning och statistiska utredningar. Material som redigerats för EU-arbetskraftsundersökningen sänds till EU:s statistikbyrå utan identifikationer. Arbetskraftsundersökningens data skyddas enligt den skyddsklass som bestäms i Statistikcentralens dataskyddsanvisning.
Dataskyddsbeskrivningen finns på adressen: http://www.stat.fi/meta/rekisteriselosteet/rekisteriseloste_tyovoimatutkimus.html.

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Månadsdata från arbetskraftsundersökningen sänds till Eurostat före publiceringsdatumet och kvartalsmaterialet med omkring 3 månaders fördröjning från slutet av den sista månaden i kvartalet ifråga. Eurostat publicerar datan på sin egen webbplats.
Arbetskraftsundersökningens kvartalsdata används i Statistikcentralens nationalräkenskaper.

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.  
Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.

Resultaten av arbetskraftsundersökningen publiceras i serien Arbetsmarknaden i Finlands officiella statistik. De mestcentrala månads- och kvartals- och årsresultaten publiceras på utsatta datum på arbetskraftsundersökningen webbsidahttp://www.stat.fi/til/tyti/index_sv.html. Via länkarna på ingångssidan kommer man bl.a. till statistikenskvalitetsbeskrivning, begrepp och definitioner samt arbetskraftsundersökningens avgiftsfria statistikdatabastabeller(StatFin). Via internet fås uppgifter också ur Statistikcentralens avgiftsbelagda tidsseriedatabas (ASTIKA). Eurostatpublicerar arbetskraftsundersökningens kvartals- och årsuppgifter på sin egen webbplats.

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

De säsongrensade uppgifterna i konjunkturstatistiken revideras på grund av den använda beräkningsmetoden. Den tilläggsinformation som en ny observation i tidsserien medför utnyttjas i en modellbaserad beräkningsmetod, vilket återspeglas i ändringar i gamla offentliggöranden. Information om revideringen av de senaste säsongrensade siffrorna finns i offentliggörandena och kvalitetsbeskrivningarna.
I samband med den centrala konjunkturstatistiken och viss årsstatistik publiceras också en tabell om revideringarna. Av tabellen framgår hur uppgifterna för de senaste statistikperioderna förändrats mellan det första och det senaste offentliggörandet.

Kvaliteten på arbetskraftsundersökningen bedöms i flera faser av statistikprocessen.

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Ramarna kompletterar varandra. Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik.

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)

Statistikcentralen genomför årligen genomlysningar av statistik, med vilka man för sin del säkerställer kvaliteten på statistiken. En genomlysning av arbetskraftsundersökningen genomfördes i oktober–november 2011.

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.