Volymindex för nybyggnad: dokumentation för statistiken
På den här sidan
Dokumentation som var i kraft 22.5.2025
Begrepp
Volymindex för nybyggnadExtern länk
Utgångspunkten för beräkningen av volymindexet för nybyggnad är de byggprojekt som pågår under den granskade perioden. Volymindexet för nybyggnad beskriver det fasta prisvärdet av nybyggnad under den granskade perioden i relation till värdet under basåret. I volymindexet prissätts byggproduktionen med priserna för indexets basår. Det genomsnittliga värdet för indexets basår anges med poängtalet 100. Basåret för det index som produceras som bäst är 2020. Till exempel anger indexets poängtal 112 att volymen för nybyggnad har ökat med 12 procent från basåret.
Ändringen av volymindexet innehåller förutom förändring av mängden även förändringar av kvaliteten på bygget, såsom exempelvis förändring av planeringslösningen för olika byggnadstyper med tiden.
Ändringen av volymindexet innehåller förutom förändring av mängden även förändringar av kvaliteten på bygget, såsom exempelvis förändring av planeringslösningen för olika byggnadstyper med tiden.
Volymindexet för försäljning inom anläggningsföretagExtern länk
Volymindexet för försäljning inom anläggningsföretag mäter utvecklingen av produktionsvolymen inom branschen. Indexet beskriver den relativa förändringen i produktionsvolymen jämfört med medeltalet för produktionen under basåret. Det nuvarande basåret för volymindexet för försäljning inom anläggningsföretag är 2000. Indexserien börjar från och med år 1995.
Indexet offentliggörs kvartalsvis. Förutom den ursprungliga indexserien beräknas säsongrensad serie och trendserie.
Vid indexberäkningen används skatteförvaltningens företagsspecifika övervakningsmaterial som samlats in vid betalnings- och anmälningsförfarandet samt uppgifter ur Statistikcentralens enkät för storkunder. Observationsenhet är företaget eller näringsgrensenheten. Vid beräkningen används dessutom Statistikcentralens jordbyggnadskostnadsindex.
Vid indexberäkningen har man använt näringsgrensindelningen TOL95 till slutet av år 2001. Från och med början av år 2002 har man använt näringsgrensindelningen TOL2002.
Indexberäkningen grundar sig på s.k. förändringsestimering. Grunden för beräkningen utgörs av företagsvisa uppgifter om volymen av inrikes skattepliktig försäljning. Från beräkningen raderas företag som har en utveckling som betydligt avviker från den allmänna utvecklingen inom näringsgrenen. I beräkningen tas med de företag som man hittar uppgift om för den period som granskas och för motsvarande period året innan.
Utgående från de företag som är med i beräkningen räknas årsförändringsprocenten för näringsgrenen. Indexserien förlängs med hjälp av denna ändring. Från indexserien raderas inverkan av prisförändringar genom att deflatera den med jordbyggnadskostnadsindexet.
På statistikföringen inverkar EG:s förordning om konjunkturstatistik (Nr 1165/98, http://forum.europa.eu.int/Public/irc/dsis/bmethods/info/data/new/legislation/sts.html).
Indexet offentliggörs kvartalsvis. Förutom den ursprungliga indexserien beräknas säsongrensad serie och trendserie.
Vid indexberäkningen används skatteförvaltningens företagsspecifika övervakningsmaterial som samlats in vid betalnings- och anmälningsförfarandet samt uppgifter ur Statistikcentralens enkät för storkunder. Observationsenhet är företaget eller näringsgrensenheten. Vid beräkningen används dessutom Statistikcentralens jordbyggnadskostnadsindex.
Vid indexberäkningen har man använt näringsgrensindelningen TOL95 till slutet av år 2001. Från och med början av år 2002 har man använt näringsgrensindelningen TOL2002.
Indexberäkningen grundar sig på s.k. förändringsestimering. Grunden för beräkningen utgörs av företagsvisa uppgifter om volymen av inrikes skattepliktig försäljning. Från beräkningen raderas företag som har en utveckling som betydligt avviker från den allmänna utvecklingen inom näringsgrenen. I beräkningen tas med de företag som man hittar uppgift om för den period som granskas och för motsvarande period året innan.
Utgående från de företag som är med i beräkningen räknas årsförändringsprocenten för näringsgrenen. Indexserien förlängs med hjälp av denna ändring. Från indexserien raderas inverkan av prisförändringar genom att deflatera den med jordbyggnadskostnadsindexet.
På statistikföringen inverkar EG:s förordning om konjunkturstatistik (Nr 1165/98, http://forum.europa.eu.int/Public/irc/dsis/bmethods/info/data/new/legislation/sts.html).