Den offentliga sektorns finansiella ställning försvagages med 5,3 miljarder euro

De offentliga samfundens konsoliderade totalinkomster minskade med 2,8 miljarder euro under andra kvartalet 2020 jämfört med motsvarande kvartal året innan. De konsoliderade totalutgifterna ökade med 2,5 miljarder euro från motsvarande kvartal året innan. De offentliga samfundens nettoupplåning, som beräknas som skillnaden mellan inkomster och utgifter, ökade med 5,3 miljarder euro. Totalinkomsterna minskade med 4,6 procent från föregående kvartal. Totalutgifterna ökade med 5,0 procent från föregående kvartal. Under andra kvartalet 2020 var de offentliga samfundens underskott (nettoupplåning) 3,7 miljarder euro. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens statistik "De offentliga samfundens inkomster och utgifter kvartalsvis". De offentliga samfunden består av staten, lokalförvaltningen och socialskyddsfonderna.

Nettoutlåning (+) / nettoupplåning (-) för offentlig sektor, trenden

Förändringar från motsvarande kvartal året innan

Vid en granskning av förändringar jämfört med motsvarande kvartal året innan används icke-säsongrensade siffror. Coronakrisen ökade utgifterna och minskade inkomsterna betydligt. Statens totalinkomster uppgick under andra kvartalet till 14,1 miljarder euro och totalutgifterna till 18,1 miljarder euro. Statens totalinkomster minskade med 13,2 procent från motsvarande kvartal året innan. Av inkomsterna minskade inkomstskatterna, produktions- och importskatterna samt kapitalinkomsterna mest. Totalutgifterna ökade med 17,7 procent från motsvarande kvartal året innan. Av utgifterna ökade utbetalda subventioner samt löpande transfereringar till offentliga samfund mest. Statens underskott, som beräknas som skillnaden mellan inkomster och utgifter, var 4,0 miljarder euro under andra kvartalet.

Lokalförvaltningens totala inkomster uppgick under andra kvartalet till 13,2 miljarder euro. Jämfört med motsvarande kvartal året innan ökade de med 1,6 procent. Av inkomsterna ökade transfereringarna från staten mest. Mest minskade försäljningar av icke-marknadsprodukter. Under andra kvartalet var lokalförvaltningens totala utgifter 13,1 miljarder euro. De minskade med 1,6 procent. När det gäller utgifterna var minskningen störst inom insatsförbrukningen. Lokalförvaltningens överskott (nettoutlåning), som beräknas som skillnaden mellan inkomster och utgifter, var 0,1 miljarder euro, medan lokalförvaltningen visade ett underskott på 0,4 miljarder euro under motsvarande kvartal året innan.

Socialskyddsfonderna består av arbetspensionsanstalter och andra socialskyddsfonder. Arbetspensionsanstalternas totalinkomster uppgick under andra kvartalet till 7,4 miljarder euro och totalutgifterna till 7,3 miljarder euro. Totalinkomsterna sjönk med 0,5 miljarder euro, dvs. med 6,4 procent, från motsvarande kvartal året innan och totalutgifterna steg med 0,2 miljarder euro, dvs. med 3,4 procent. Inverkan av coronan syns bl.a. i erhållna socialskyddsavgifter, som sjönk med 0,3 miljarder euro under andra kvartalet, dvs. med 4,8 procent jämfört med året innan. Av inkomsterna ökade de återinvesterade vinsterna från direkta utländska investeringar mest och av utgifterna de utbetalda pensionerna mest. Arbetspensionsanstalternas överskott (nettoutlåning), som beräknas som skillnaden mellan inkomster och utgifter, sjönk med omkring 0,7 miljarder euro från motsvarande kvartal året innan, och uppgick till 0,1 miljarder euro.

Övriga socialskyddsfonders inkomster uppgick under andra kvartalet till 5,4 miljarder euro. Inkomsterna ökade med 12,0 procent från motsvarande kvartal året innan. Till förändringen av inkomsterna bidrog främst sektorns transfereringar från staten, som ökade med 514 miljoner euro, dvs. med 16,0 procent från året innan. Övriga socialskyddsfonders utgifter uppgick till 5,2 miljarder euro och ökningen från motsvarande kvartal året innan till 15,5 procent. De sociala förmånerna andra än in natura stod för den största ökningen av utgifterna. De ökade med 685 miljoner euro, dvs. med 19,8 procent, från året innan, vilket i synnerhet beror på den kraftiga ökningen av utgifterna för arbetslöshetsförmåner. De exceptionella fördröjningarna i behandlingen av ansökningarna om arbetslöshetsförmåner under våren återspeglas i det avgiftsbaserade material som använts som källa för utgifterna för arbetslöshetsförmåner. De sociala förmånerna andra än in natura i statistiken har dock bokförts enligt prestationsprincipen på basis av Statistikcentralens uppskattning. Övriga socialskyddsfonders överskott (nettoutlåning), som beräknas som skillnaden mellan inkomster och utgifter, var 149 miljoner euro under andra kvartalet.

Förändringar från föregående kvartal

Vid en granskning av förändringar jämfört med föregående kvartal används säsongrensade siffror. Statsförvaltningens totala inkomster minskade med 7,0 procent från föregående kvartal. Statens totala utgifter ökade med 9,5 procent från föregående kvartal.

Lokalförvaltningens totala inkomster minskade med 0,1 procent och totala utgifter med 0,5 procent från föregående kvartal.

Arbetspensionsanstalternas totala inkomster sjönk med 2,5 procent jämfört med föregående kvartal och de totala utgifterna med 2,0 procent. Övriga socialskyddsfonders totala inkomster steg med 5,6 procent från föregående kvartal och totala utgifter ökade med 11,3 procent.

Uppgifterna för de två senaste åren är preliminära och revideras när nationalräkenskapernas årsuppgifter revideras. De säsongrensade tidsserierna och trendtidsserierna har beräknats med Tramo/Seats-metoden. De säsongrensade tidsserierna och trendtidsserierna revideras alltid i och med nya observationer oberoende av revideringen av den ursprungliga tidsserien. Mera information om säsongrensningsmetoden: http://www.stat.fi/til/tramo_seats_sv.html . I och med att tidsserierna för årsräkenskaperna revideras ändras också tidsserierna i den här statistiken. Uppgifterna baserar sig på de datakällor som var tillgängliga före 10.9.2020. Uppgifterna revideras nästa gång 18.12.2020.

Källa: Den offentliga sektorns inkomster och utgifter, 2:a kvartalet 2020. Statistikcentralen

Förfrågningar: Jouni Pulkka 029 551 3532, Jens Melfsen 029 551 2578, rahoitus.tilinpito@stat.fi

Ansvarig avdelningschef: Mari Ylä-Jarkko

Publikationen i pdf-format (422,2 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Tabellbilagor

Tabellbilaga 1.Förändring av den offentliga sektorns inkomster och utgifter 2020/2 (18.9.2020)

Figurer

Figurbilaga 1. Sociala förmåner andra än in natura (18.9.2020)
Figurbilaga 2. Faktiska sociala avgifter (18.9.2020)
Figurbilaga 3. Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc., trenden (18.9.2020)
Figurbilaga 4. Skatter på produktion och import (18.9.2020)
Figurbilaga 5. Totalinkomster, trenden (18.9.2020)
Figurbilaga 6. Totalutgifter, trenden (18.9.2020)
Figurbilaga 7. Konsumptionsutgifter, trenden (18.9.2020)
Figurbilaga 8. Bruttosparande, trenden (18.9.2020)

Revideringar i denna statistik

Revideringar i denna statistik (18.9.2020)

Uppdaterad 18.09.2020

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis [e-publikation].
ISSN=1797-9374. 2:a kvartalet 2020. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 16.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/jtume/2020/02/jtume_2020_02_2020-09-18_tie_001_sv.html