Det finns en nyare publikation över denna statistik.

Den nyaste publikationen: Konsumentbarometern 2017, mars

Publicerad: 27.1.2017

Konsumenternas förtroende förstärktes ytterligare i januari

Konsumenternas förtroendeindikator var i januari 21,0, då den i december var 19,5 och i november 17,6. Förtroendet för ekonomin var senast lika starkt för mer än sex år sedan på hösten 2010. I januari i fjol fick förtroendeindikatorn värdet 8,2. Indikatorns långtidsmedelvärde är 11,8. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens konsumentbarometer. För barometern intervjuades den 2–19 januari 1 217 personer bosatta i Finland.

Konsumenternas förtroendeindikator

Konsumenternas förtroendeindikator

Av de fyra delfaktorerna i konsumenternas förtroendeindikator förbättrades i januari förväntningarna på den egna och på Finlands ekonomi samt på den allmänna arbetslösheten jämfört med december. Synen på hushållets möjligheter att spara var oförändrad. Jämfört med motsvarande period i fjol förstärktes alla delfaktorer betydligt i januari.

I januari var konsumenternas syn på Finlands ekonomi mycket ljus samtidigt som synen på arbetslöshetsutvecklingen var optimistisk. Också förväntningarna på konsumenternas egen ekonomi var åter positiva. Konsumenterna ansåg att hushållets möjligheter att spara är goda under de följande 12 månaderna.

I januari tyckte konsumenterna att tidpunkten var gynnsam för att köpa kapitalvaror och särskilt för att ta lån, men inte särskilt gynnsam för att spara. I januari var sysselsatta konsumenter betydligt mindre oroade över att själva råka ut för arbetslöshet.

Egen och Finlands ekonomi

I januari trodde 49 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre under det följande året. Fjorton procent av konsumenterna bedömde för sin del att landets ekonomi försämras. Motsvarande andelar var i december 45 och 15 procent och för ett år sedan i januari 37 och 25 procent.

I januari litade 29 procent av konsumenterna på att den egna ekonomin förbättras och 12 procent befarade att den blir sämre inom ett år. En månad tidigare var andelarna 27 och 13 procent och för ett år sedan 24 och 13 procent.

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin och Finlands ekonomi om ett år

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin och Finlands ekonomi om ett år

Arbetslöshet och inflation

I januari litade 41 procent av konsumenterna på att arbetslösheten minskar under det följande året och 22 procent uppskattade att arbetslösheten ökar. Motsvarande andelar var i december 37 och 23 procent och för ett år sedan dystra 15 och 48 procent.

Av de sysselsatta antog 14 procent i januari att risken för arbetslöshet minskat under de senaste månaderna för deras egen del, medan 13 procent antog att risken hade ökat. Av de sysselsatta upplevde 25 procent att de inte alls är i farozonen att bli arbetslösa.

I januari bedömde konsumenterna att konsumentpriserna stiger med 1,7 procent under de följande 12 månaderna. Långtidsmedelvärdet för inflationsförväntningarna är 2,2 procent. Konsumenterna uppskattade att inflationen för närvarande är 1,3 procent. I januari i fjol var värdet betydligt lägre, dvs. 0,5 procent.

Köp av kapitalvaror

Av konsumenterna bedömde 49 procent i januari att det är fördelaktigt att köpa kapitalvaror. De allmänna planerna på att använda pengar var fortfarande återhållsamma. Av hushållen hade 17 procent för avsikt att mycket eller ganska säkert köpa bil och 7 procent bostad inom ett år. I januari planerade 18 procent av hushållen att spendera pengar på renovering av bostaden inom ett år.

Sparande och låntagning

I januari ansåg 57 procent av konsumenterna att tidpunkten för att spara var god. Av hushållen hade 68 procent sparat och 79 procent trodde att de kan spara under det följande året. Långtidsmedelvärdet för andelen hushåll som sparar är 60 och 74 procent. I januari avsåg konsumenterna främst att spara för sämre tider eller för semesterresa. De näst vanligaste placeringsobjekten som konsumenterna planerade att placera i, efter olika bankkonton, var placeringsfonder.

I januari ansåg 73 procent av konsumenterna att det är fördelaktigt att ta lån. Långtidsmedelvärdet är 62 procent. Färre än vanligt, dvs. 12 procent av hushållen, övervägde att ta lån inom ett år.

Konsumenternas förtroende efter storområde och befolkningsgrupp

I januari var konsumenternas förtroende för ekonomin starkast i huvudstadsregionen och svagast i Norra Finland. Av befolkningsgrupperna var högre tjänstemän och företagare de mest optimistiska. Mest pessimistiska när det gäller den ekonomiska utvecklingen var arbetslösa.

Konsumenternas syn på ekonomin

  Medeltal 10/1995- Maxvärde 10/1995- Minvärde 10/1995- 01/2016 12/2016 01/2017 Utsikter
A1 Konsumenternas förtroendeindikator = (B2+B4+B7+D2)/4 11,8 22,9 -6,5 8,2 19,5 21,0 ++
B2 Egen ekonomi om 12 månader (nettotal) 8,3 14,1 2,3 6,3 8,4 9,4 +
B4 Finlands ekonomi om 12 månader (nettotal) 3,3 25,3 -27,1 3,7 14,9 17,3 ++
B6 Inflationen om 12 månader (procent) 2,2 4,6 0,6 1,4 1,6 1,7  
B7 Arbetslösheten i Finland om 12 månader (nettotal) -4,0 27,6 -51,1 -18,7 6,3 9,7 +
B8 Egen arbetslöshetsrisk nu (nettotal) -1,4 7,6 -18,8 -5,2 -0,8 2,1 +
C1 Tidpunktens fördelaktighet för att köpa kapitalvaror (nettotal) 18,4 41,8 -14,2 25,3 21,1 25,2 +
C2 Tidpunktens fördelaktighet för att spara (nettotal) 10,3 36,8 -19,6 3,4 4,0 10,4 =
C3 Tidpunktens fördelaktighet för att ta lån (nettotal) 17,5 42,0 -47,1 25,1 27,7 31,2 +
D2 Hushållets möjligheter att spara 12 månader framåt (nettotal) 39,5 52,2 10,9 41,5 48,5 47,7 +

Nettotalet erhålls genom att vikta svarsalternativen och subtrahera den procentuella andelen nekande svar från den procentuella andelen jakande svar på en fråga. Konsumenternas förtroendeindikator beräknas som ett genomsnitt av delfaktorernas nettotal. Nettotalen och förtroendeindikatorn kan variera mellan -100 och +100, ju högre (positiv) siffra desto mer optimistisk är synen på ekonomin.

Förklaringar till kolumnen “ Utsikter ”: ++ Mycket goda utsikter, + Goda utsikter, = Neutrala utsikter, - Dåliga utsikter, -- Mycket dåliga utsikter. Nettotalets avvikelse från medeltalet har jämförts med standardavvikelsen.

EU-resultat

Alla EU-länders (säsongrensade) barometerresultat publiceras på EU-kommissionens webbplats: European Commission, DG ECFIN, Business and Consumer Survey Results .


Källa: Konsumentbarometern 2017, januari. Statistikcentralen

Förfrågningar: Pertti Kangassalo 029 551 3598, konsument.barometern@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

Publikationen i pdf-format (430,3 kB)

Översikter
Tabeller

Tabeller i databaser

Tabellbilagor

Figurer

Uppdaterad 27.1.2017

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Konsumentbarometern [e-publikation].
ISSN=1799-2176. januari 2017. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 26.4.2017].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kbar/2017/01/kbar_2017_01_2017-01-27_tie_001_sv.html

Dela