Forskare föreslår gemensam småområdesindelning för Finland

De områdesindelningar som olika myndigheter och organisationer använder motsvarar i dag inte alltid varandra. Forskare vid Finlands miljöcentral, Statistikcentralen och Lantmäteriverket föreslår i sina åtgärdsrekommendationer att Finland inför en småområdesindelning för att lösa problemet.

– En enhetlig småområdesindelning är ett praktiskt sätt att stärka det kunskapsbaserade beslutsfattandet. När det finns enhetlig riksomfattande information också om områden som är mindre än kommuner kan besluten riktas mer effektivt än i dag, säger Ville Helminen, specialforskare vid Finlands miljöcentral.

Kommunnivån räcker inte alltid för att synliggöra regionala skillnader

Regionala skillnader blir inte alltid synliga i jämförelser mellan kommuner. Befolkningsstruktur, byggande, tillgång till tjänster och områdens utveckling kan variera stort inom en och samma kommun. Därför behövs tillförlitlig information också om områden som är mindre än kommuner.

I den modell som forskarna föreslår delas varje kommun in i mindre statistikområden enligt gemensamma principer. En gemensam småområdesindelning skulle göra det lättare att kombinera olika material och jämföra områden på samma kartunderlag.

Småområdena skulle inte ersätta stadsdelar i vardagen, utan komplettera dem med ett enhetligt sätt att granska områden som är mindre än kommuner i hela landet. En stadsdel kan till exempel bestå av flera småområden. På så sätt kan statistik om områden publiceras med tillräcklig noggrannhet utan att äventyra dataskyddet.

Småområdena skapar en gemensam kunskapsbas

En gemensam områdesindelning skulle vara till nytta för bland annat kommuner, statsförvaltningen, välfärdsområden, företag och forskare. Den kunde användas till exempel vid planering av servicenät, uppföljning av byggande, forskning och prognostisering. En riksomfattande småområdesindelning skulle minska kostnaderna både för dataproduktionen och för användarna, eftersom olika aktörer kunde utnyttja en gemensam kunskapsbas.

Småområdesindelningen förbättrar också informationens kontinuitet. När områdesindelningen förvaltas långsiktigt kan områdenas utveckling följas även när kommungränser ändras eller när befolkningen i ett område ökar eller minskar. I den föreslagna modellen kan små basenheter också kombineras till större områden för olika behov.

Införandet kräver tydliga ansvar

I sin åtgärdsrekommendation betonar forskarna att införandet av en småområdesindelning kräver en tydlig ansvarsfördelning, en rättslig grund och permanent förvaltning.

Det handlar om en gemensam informationsstruktur som skulle minska överlappande arbete och göra områdesdata lättare att använda. Det första småområdesmaterialet som täcker hela landet har utvecklats inom projekten och blir tillgängligt för testanvändning under 2026.

Småområdesindelningen har pilottestats i det EU-finansierade projektet Rakentamisen paikkatiedot tilastoinnissa (GSFIBU). Rekommendationerna för införandet av en riksomfattande småområdesindelning har sammanställts i projektets åtgärdsrekommendationer. Den småområdesmodell som användes i piloten bygger på arbete som gjorts i tidigare projekt finansierade av Eurostat.

Länkar

Åtgärdsrekommendationerna (på finska): Uusi yhtenäinen pienaluejako vahvistaa aluetiedon perustan (helda.helsinki.fi, pdf)

Projektets hemsida (på finska): Rakentamisen paikkatiedot tilastoinnissa (GSFIBU) -projekti (syke.fi)

Mer information

Vid Finlands miljöcentral: specialforskare Ville Helminen, 029 525 1166, fornamn.efternamn@syke.fi

Vid Lantmäteriverket: forskningsgruppchef Panu Muhli, 029 531 5113, fornamn.efternamn@maanmittauslaitos.fi

Vid Statistikcentralen: ledande sakkunnig Rina Tammisto, 029 551 3574, fornamn.efternamn@stat.fi