Valdeltagandet var lågt i det första välfärdsområdesvalet

I Statistikcentralens översikt granskas röstberättigade och väljare i välfärdsområdesvalet 2022 utifrån olika bakgrundsfaktorer. Uppgifterna baserar sig på justitieministeriets rösträttsregister och Statistikcentralens material på individnivå. De som är föremål för granskning i översikten är dels alla röstberättigade och förhandsröstande i välfärdsområdesvalet 2022, dels de röstberättigade och de som röstat i kommunerna och sådana röstningsområden där ett elektroniskt rösträttsregister användes i valet 2022.

Det elektroniska rösträttsregistret gör det möjligt att granska valdeltagandet när det gäller valdagens röster. Den här uppgiften ger en fullständig bild av valdeltagandet, eftersom man med hjälp av den kan beakta också dem som inte röstat. Detta är inte möjligt när det gäller material som innehåller bara dem som förhandsröstat. I den här översikten avses med förhandsröstande alla som förhandsröstat i hela landet och med alla väljare de som bott i förenämnda områden på valdagen och de röstberättigade som förhandsröstat.

Uppgifterna om alla väljare i översikten täcker inte hela landet eller alla röstberättigade. Med alla väljare avses i denna översikt de som röstat i de områden för vilka uppgiften fanns tillgänglig. Uppgifterna i denna översikt har inte bearbetats på något sätt, t.ex. genom att vikta materialet utifrån bakgrundsuppgifter, utan fördelningarna anges som sådana som de är i materialet. Med andra ord gäller uppgifterna om alla väljare i ett visst område de kommuner, röstningsområden och röstberättigade för vilka uppgiften var tillgänglig.

Analys av materialet

I översiktens analys ingår två separata, men delvis överlappande väljargrupper. I översiktens text, tabeller och figurer används följande termer om dessa väljargrupper:

1. Gruppen: Förhandsröstande

• alla förhandsröstande personer i välfärdsområdesvalet
• i hela landet

2. Gruppen: Alla väljare i områden

• både de som förhandsröstat och de som röstat på valdagen
• i de röstningsområden som använde ett elektroniskt rösträttsregister

Väljargrupperna i översikten är inte ömsesidigt uteslutande av varandra. De som förhandsröstat i hela landet innehåller också de röstberättigade som förhandsröstat i ovan nämnda områden. Uppgiften om alla väljare i områden omfattar också alla som bott i respektive områden och som röstat på förhand. Följaktligen beskriver gruppen ”förhandsröstande” som namnet säger röstberättigade i hela landet som förhandsröstat. Gruppen ”alla väljare i områden” omfattar dem som röstat på valdagen och dem som förhandsröstat i ett avgränsat antal röstningsområden.

I välfärdsområdesvalet 2022 var antalet röstberättigade 3 927 728. Av dessa röstberättigade förhandsröstade 1 041 794 dvs. 26,5 % av alla röstberättigade. I de röstningsområden för vilka det finns uppgifter tillgängliga också om valdagsröstningen, var antalet röstberättigade 2 030 418. Fullständiga röstningsuppgifter fås alltså om 51,7 % av de röstberättigade.

Det går inte att hänföra bakgrundsuppgifter på individnivå till alla röstberättigade. Ovan nämnda antal röstberättigade kan vara mindre än ovan nämnda siffror i fråga om enskilda bakgrundsvariabler i analysen. I praktiken syns detta bl.a. i det faktum att vissa fördelningar i figurer och tabeller kan variera något efter variabel.

Materialets täckning

De röstningsområden och kommuner från vilka alla röstningsuppgifter kunde fås fördelas inte helt jämnt på hela landets nivå. Uppgifter erhölls också om valdagsröstningen från totalt 156 kommuner, uppgifter om alla röstningsområden från 112 kommuner samt uppgifter om en del av röstningsområdena från 44 kommuner.

Täckningen varierar dock enligt välfärdsområde. Den mest täckande uppgiften erhölls från Vanda och Kervo välfärdsområde, 100 % av de röstberättigade. Det elektroniska rösträttsregistrets täckning var svagast i Södra Karelens välfärdsområde, 3,6 % av de röstberättigade.

Materialet från de områden som omfattas av det elektroniska rösträttsregistret motsvarar rätt väl alla röstberättigade. I de granskade områdena avviker de röstberättigade inte från alla röstberättigade i fråga om centrala socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Skillnaderna i fråga om de röstberättigades ålder, kön, utbildning, huvudsakliga verksamhet och språk är marginella mellan områdena och hela landet. Också partiernas väljarstöd i välfärdsområdesvalet är mycket likartat i hela landet och i de granskade områdena.

De faktorer som presenterats i detta kapitel bör beaktas, om man vill generalisera uppgifterna om väljarna i områden med elektroniskt rösträttsregister till att omfatta hela landet.

Unga män passiva väljare

I välfärdsområdesvalet år 2022 var antalet förhandsröstande 1 041 794 röstberättigade, vilket är 26,5 % av alla röstberättigade bosatta i Finland. Den förhandsröstningsprocent som Statistikcentralen uppgett i den publicerade statistiken över valresultatet är 55,8. Förhandsröstningsprocenten erhålls genom att beräkna andelen förhandsröstande av alla som röstat. I denna översikt granskas väljarna till skillnad från det ovannämnda i förhållande till röstberättigade personer, vilket innebär att de angivna procenttalen är lägre än förhandsröstningsprocenten.

I de röstningsområden från vilka alla röstningsuppgifter erhölls, röstade 47,0 % av de röstberättigade.

Åldern påverkar klart valdeltagandet. Att förhandsrösta var vanligast bland 74-åringarna, av vilka 46,2 % förhandsröstade. Andelen som förhandsröstade sjönk till under 30 % i 86-åringarnas åldersgrupp.

Den uppgift om alla väljares andel av de röstberättigade som fåtts med hjälp av det elektroniska rösträttsregistret ger en mer täckande bild av fenomenet än förhandsröstningen. Valdeltagandet för 18-åringar i valet år 2022 var 34,2 % i de här områdena. Valdeltaget sjönk till 25,1 % i gruppen med 20-åringar. Sedan ökade valdeltagandet ganska jämnt till 49,4 % för åldersgruppen 46 år. Valdeltagandet var som högst i gruppen med 70-åringar (63,7 %). Valdeltagande för 79-åringar sjönk till under 60 %, medan nivån för 20-åringar nåddes i åldersgruppen med 91-åringar.

Kvinnorna röstade mer aktivt än männen, såväl på förhand i hela landet som i områdena, med undantag av den allra äldsta granskade åldersgruppen. I hela landet förhandsröstade 28,9 % av de röstberättigade kvinnorna, 4,8 procentenheter fler än av männen.

Valdeltagandet som beaktar alla väljare var också större bland kvinnorna. I områdena röstade 49,5 % av kvinnorna, 5,0 procentenheter fler än av männen. Sett till åldersgrupp röstade kvinnorna mer aktivt än männen i alla åldersgrupper med undantag för åldersgruppen 75 år och äldre. Den största skillnaden i valdeltagandet bland könen fanns i de yngsta åldersgrupperna. I åldersgruppen 20–24-åringar var kvinnornas valdeltagande nästan 10 procentenheter högre än motsvarande för männen.

Hög utbildning ökade sannolikheten att rösta

Av grupperna för huvudsaklig verksamhet fanns det flest pensionärer (31,7 %) bland dem som förhandsröstat i hela landet. De sysselsatta utgjorde en lite mindre andel av de förhandsröstande (28,4 %). Andelen sysselsatta var lägre bland de förhandsröstande och andelen pensionärer högre än bland alla röstberättigade. I övriga grupper för huvudsaklig verksamhet var andelen förhandsröstande relativt sett lägre än bland de röstberättigade.

När det gäller alla väljare var andelen väljare som hör till alla grupper av huvudsaklig verksamhet mindre än gruppernas relativa storlek bland alla röstberättigade.

Hög utbildning ökar sannolikheten att personen kommer att rösta. I välfärdsområdesvalet förhandsröstade oftare än genomsnittet de röstberättigade som avlagt utbildning på lägsta högre nivå eller högre utbildningsnivå än det. Samma fenomen syns också när det gäller alla väljare i områdena, valdeltagandet för de personer som avlagt högre högskoleexamen eller forskarutbildning var 25,5 procentenheter högre än för alla röstberättigade och 40,5 procentenheter högre än för dem med utbildning enbart på grundnivå.

I nästan alla utbildningsgrupper ökade valdeltagandet med åldern, med undantag av den yngsta och äldsta granskade åldersgruppen. Ett valdeltagande på över 80 % uppnåddes i välfärdsområdesvalet bara bland 65–74-åringar med högsta högskoleexamen.

När man tolkar tabell 2 är de skäl att beakta att det sker en minskning av examina på lägsta högre nivå bland befolkningen, och att det inte längre tillförs nya examina från Finland i utbildningsgruppen, vilket innebär att utbildningsgruppens åldersstruktur klart avviker från övriga grupper. Utbildningen på lägsta högre nivå omfattar examina som är högre än utbildning på andra stadiet och som inte är yrkeshögskoleexamina.

Väljarnas familjeställning granskas med hjälp av avgränsade klasser av familjeställning. Man beaktar gifta eller sambor och personer utan familj, antalet barn samt de röstberättigades ålder.

Sambor eller gifta röstade klart mer aktivt i områden än personer utan familj, valdeltagandet var nästan 17 procentenheter högre än hos dem utan familj. Valdeltagandet bland dem som är sambor eller gifta och har barn under 18 år var över 9 % lägre än bland dem vars barn var myndiga. Valdeltagande bland föräldrar i familjer med en förälder stannade på 34,7 %.

När man granskar valdeltagandet bland unga, röstberättigade i åldern 18–24 år, kan man se att valdeltagandet bland hemmaboende (hos föräldrarna) var något högre än bland unga i samma ålder som inte tillhörde en familj. Personer som inte tillhör en familj omfattar både dem som bor ensamma eller med andra personer. Skillnaden i valdeltagandet mellan grupperna var 3,4 procentenheter.

En granskning av väljarna efter åldersgrupp ändrar inte i någon väsentlig grad bilden av familjeställningens inverkan på valdeltagandet. I huvudsak ökade valdeltagandet i alla grupper för familjeställning med åldern, med undantag för den äldsta åldersgruppen, dvs. dem som fyllt 75 år. Beträffande familjeställning innehåller gruppen ”Annan” hemmaboende som är äldre än 24 år, föräldrar i familjer med en förälder som bor med vuxet barn, personer på anstalt och icke-klassificerade personer samt personer om vilka det inte finns några uppgifter om familjeställning.

Vanligare att rösta bland personer i högre inkomstklasser

Väljarnas och de röstberättigades inkomstnivå granskas med hjälp av disponibla penninginkomster. Inkomstuppgifterna är från den senast fastställda beskattningen för år 2020. Disponibla penninginkomster avser penninginkomster efter skatter. De består av arbets- och kapitalinkomster, naturaförmåner med anknytning till arbete samt inkomstöverföringar.

I materialet för översikten har de röstberättigades inkomster indelats i deciler. Inkomstdecilerna erhålls genom att sortera de röstberättigade enligt inkomst och indela gruppen i tio lika stora delar. I de grupper som bildats på så sätt finns det ifråga om varje grupp med alla röstberättigade (hela landet) omkring 391 000 röstberättigade. I områden gällande vilka uppgifter erhölls också om valdagsröstningen, finns det i dessa grupper omkring 202 000 röstberättigade i varje.

På hela landets nivå saknas det i materialet inkomstuppgifter för omkring 14 000 röstberättigade. Också i materialet för områden med valdagsröster saknades det inkomstuppgifter för omkring 7 600 röstberättigade. Medianen för alla röstberättigades disponibla inkomster var omkring 22 300 euro, i de granskade avgränsade områdena var motsvarande medianinkomst likaså omkring 22 300 euro. De disponibla inkomsterna för de röstberättigade i hela landet, som hörde till den högsta inkomstdecilen, var minst 40 353 euro, och i de granskade områdena var motsvarande inkomster 39 926 euro per år. Inkomsterna för de röstberättigade som hörde till den lägsta inkomstdecilen var högst 10 162 euro i hela landet och 10 087 euro per år i områdena.

På hela landets nivå var inverkan av inkomster på förhandsröstningen inte så stor. I de lägsta inkomstdecilerna var förhandsröstningen relativt sett lägre och i de högsta inkomstdecilerna högre än i andra inkomstklasser. Från den tredje inkomstdecilen till den åttonde decilen skedde inga stora förändringar i förhandsröstningsgraden.

När man granskade alla som röstat i områdena var inverkan av inkomsterna på valdeltagandet betydligt tydligare. I de högre inkomstklasserna var det i regel vanligare att rösta än i de lägre. Av dem som hörde till den högsta inkomstdecilen röstade totalt 65,7 %. Däremot stannade valdeltagandet i den lägsta inkomstdecilen på 29,5 %. Skillnaden mellan valdeltagandet för låg- och höginkomsttagare var sålunda över 36 procentenheter.

De röstberättigades yrken granskas med hjälp av yrkesklassificeringen. I materialet är uppgiften om yrke från år 2019. Yrket härleds under årets sista dag för personer som enligt huvudsaklig verksamhet är sysselsatta. För röstberättigade i valet 2022 hittas yrkesuppgiften i hela materialet för omkring 1 970 000 röstberättigade. I de granskade områdena finns motsvarande uppgift för ungefär 1 020 000 röstberättigade.

Valdeltagandet hos alla sådana röstberättigade som det finns yrkesuppgift om i materialet var 49,0 % i områdena. Sett till yrkesgrupp var valdeltagandet högst bland specialister, 67,5 %. Valdeltagandet var över 60 % också hos chefer. Valdeltagandet var lägre än i genomsnitt i olika arbetstagargrupper, med undantag av kontors- och kundtjänstpersonal.

Sett till yrkesgrupp var valdeltagandet lägst i gruppen övriga arbetstagare, där det stannade på 30,2 %, dvs. ungefär 19 procentenheter under medeltalet för yrkesgrupperna. Klassen övriga arbetstagare innehåller assisterande eller rutinmässiga uppgifter eller uppgifter som inte kräver mycket utbildning.

Valdeltagandet bland personer med utländsk bakgrund var lågt

De röstberättigades och väljarnas bakgrund granskas med hjälp av språk och härkomst. Valdeltagandet bland personer som talar ett inhemskt språk som modersmål var högre bland väljare i områden än bland alla röstberättigade. Av de finsk- och samiskspråkiga röstade 1,8 procentenheter fler och av de svenskspråkiga 12,0 procentenheter fler än av alla röstberättigade.

I välfärdsområdesvalet är rösträtten knuten till boningsorten, dvs. det finns fler röstberättigade som talar ett annat språk än ett inhemskt språk som modersmål än t.ex. i riksdagsvalet. Av alla röstberättigade uppgick de finsk- och samiskspråkiga till 89,2 %, de svenskspråkiga till 4,5 % och personer med ett annat språk till 6,3 %. Inom de områden där man fick uppgifter om alla väljare motsvarar språkfördelningen för de röstberättigade alla röstberättigade.

Valdeltagandet bland personer med främmande språk som modersmål var klart mindre än bland personer som talar ett inhemskt språk som modersmål. Av de med ett främmande språk som modersmål förhandsröstade i hela landet 6,8 %. På motsvarande sätt röstade 13,5 % av alla röstberättigade med ett främmande språk i områdena, vilket var över 33 procentenheter lägre än nivån för alla röstberättigade.

En noggrannare granskning av valdeltagandet i språkgrupperna visar att det högsta valdeltagande som beräknats på basis av alla röster i områdena fanns bland personer med svenska som modersmål (59,0 %). Valdeltagandet bland finsk- och samiskspråkiga var på motsvarande sätt 48,8 %. I figur 7 har de språkgrupper utvalts som till antalet är de största i de områden gällande vilka också uppgifter om valdagsröstning erhölls. Enligt denna avgränsning var valdeltagandet störst bland tyskspråkiga personer av dem med främmande språk, dvs. 37,9 %. Valdeltagandet för övriga språkgrupper var tydligt under 30 %.

Sett till åldersgrupp och härkomst var valdeltagandet bland unga lägre än i äldre åldersgrupper såväl bland personer med finländsk bakgrund som bland dem med utländsk bakgrund. Detta syns både bland de förhandsröstande i hela landet och bland alla väljare i områden. Ifråga om alla väljare i områdena var skillnaden i valdeltagandet mellan personer med finländsk bakgrund och personer med utländsk bakgrund omkring 35 procentenheter. Valdeltagandet bland personer med utländsk bakgrund var under 30 % i alla utom i de två äldsta åldersgrupperna som granskades.