Riksdagsvalet 2023, bakgrundsanalys av väljare

I den här översikten granskas de röstberättigade och väljarna i riksdagsvalet 2023 utifrån olika bakgrundsfaktorer. Uppgiften om röstning är den s.k. uppgiften om användning av rösträtt, dvs. en anteckning om röstning i registret över användning av rösträtt. Uppgifterna i översikten baserar sig på Justitieministeriets rösträttsregister och register över användning av rösträtt samt på Statistikcentralens material på individnivå. I översikten granskas bara röstberättigade och väljare bosatta i Finland. Bakgrundsfaktorer på individnivå som inverkar på användningen av rösträtten presenteras för första gången också i databasen StatFinExtern länk.

Analys av materialet

I översikten granskas de röstberättigade och förhandsröstande i hela landet i riksdagsvalet 2023. Den andra granskade gruppen är de röstberättigade och alla väljare i sådana kommuner och röstningsområden där det elektroniska rösträttsregistret användes. De väljargrupper som granskats i översikten är åtskilda från varandra, men delvis överlappande. I översiktens text, tabeller och figurer används följande termer om dessa väljargrupper:

Grupp 1. Förhandsröstande:

• Alla förhandsröstande i valet i hela landet.

Grupp 2. Alla väljare i områdena:

• Förhandsröstande och de som röstat på valdagen i de röstningsområden där det elektroniska rösträttsregistret användes.

I riksdagsvalet 2023 var antalet röstberättigade bosatta i Finland 4 277 487. Av dessa röstberättigade förhandsröstade 1 730 789, dvs. 40,5 procent av alla röstberättigade. I de röstningsområden för vilka det finns uppgifter tillgängliga också om valdagsröstningen, var antalet röstberättigade 2 098 135. Uppgiften om valdagsröstningen erhölls sålunda om 49,1 procent av de röstberättigade.

Det elektroniska rösträttsregistret är nödvändigt för att granska valdeltagandet på valdagen. Uppgifter om valdagsröstningen erhölls från totalt 182 kommuner, uppgifter om alla röstningsområden från 134 kommuner och uppgifter om en del av röstningsområdena från 48 kommuner.

Röstningsområdena och de kommuner där det elektroniska registret användes är inte helt jämnt fördelade på hela landets nivå. Den mest täckande uppgiften om valkretsarna fick man från Mellersta Finlands valkrets, 89,5 procent av de röstberättigade. Täckningen var lägst i Helsingfors valkrets, där uppgifter erhölls från ett röstningsområde, som täckte 1,9 procent av de röstberättigade i valkretsen.

Materialet från de områden som omfattas av det elektroniska rösträttsregistret motsvarar väl alla röstberättigade. I de granskade områdena avviker de röstberättigade inte nämnvärt från alla röstberättigade i fråga om centrala socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Skillnaderna i fråga om de röstberättigades ålder, kön, huvudsakliga verksamhet och språk är marginella när man jämför områdena och hela landet. Den största skillnaden finns i gruppernas utbildningsstruktur, i områdena finns det något (1,9 procentenheter) färre personer med minst högre högskoleexamen än i hela landet.

Hur materialet ska tolkas

Det är viktigt att notera att antalet väljare, som baserar sig på uppgiften om användning av rösträtt, inte är exakt detsamma som i uppgifterna om valresultatet. Det kan finnas små skillnader i siffran över antalet väljare som tagits ut områdesvis från olika källor. Detta beror på att antalet väljare i uppgifterna om valresultatet baserar sig på röstsedlarna, medan uppgiften om användning av rösträtt baserar sig på anteckningarna om väljare i det elektroniska rösträttsregistret.

Det kan uppstå skillnader mellan dessa källor bland annat av följande orsaker: 1) en röst som avgivits vid förhandsröstningen beaktas inte med stöd av vallagen, 2) en röst som avgivits vid förhandsröstningen kommer inte in före tidsfristens utgång, 3) eventuella fel i förfarandet på valdagen, t.ex. den röstande har inte lämnat in valsedeln eller den röstande har fått två valsedlar som sitter fast i varandra, eller 4) olika registreringsfel. Eftersom ovannämnda slumpmässiga faktorer inte korrigeras i uppgifterna om användning av rösträtt, kan det på grund av detta uppstå skillnader i antalet väljare i olika material.

Om man vill ha ett valresultat som baserar sig på röstsedlarna innebär detta i praktiken att exakta uppgifter om antalet väljare inte alltid kan hämtas ur databastabellerna i anslutning till översikten. Antalet väljare i tabellerna beskriver anteckningarna i rösträttsregistret. Det är omöjligt att i efterhand t.ex. korrigera eventuella felanteckningar.

Unga män passiva väljare

I de röstningsområden från vilka alla röstningsuppgifter erhölls, röstade 70,9 procent av de röstberättigade. Kvinnorna röstade mer aktivt än männen, såväl på förhand i hela landet som i områdena, med undantag av åldersgruppen 70 år och äldre. I hela landet förhandsröstade 42,4 procent av de röstberättigade kvinnorna, dvs. 4,0 procentenheter fler än av männen.

Väljare i områdena och förhandsröstande efter kön och åldersgrupp i riksdagsvalet 2023 (inkl. uppgift om användning av rösträtt i riksdagsvalet, täckning, %)

Läser in innehåll

Valdeltagandet som beaktar alla väljare var också högre bland kvinnorna. I områdena röstade 71,9 procent av kvinnorna, dvs. 2,1 procentenheter fler än av männen. Sett till åldersgrupp röstade kvinnorna mer aktivt än männen i alla åldersgrupper med undantag för åldersgruppen 70 år och äldre. Den största skillnaden i valdeltagandet mellan könen fanns i de yngre åldersgrupperna i åldersfördelningen. I åldersgruppen 19-åringar var kvinnornas valdeltagande över 10 procentenheter högre än motsvarande för männen och i åldersgruppen 20–24-åringar nästan 10 procentenheter högre.

Vanligare att rösta bland personer i högre inkomstklasser

Väljarnas och de röstberättigades inkomstnivå granskas med hjälp av disponibla penninginkomster. Inkomstuppgifterna är från den senast fastställda beskattningen för år 2021. Med disponibla penninginkomster avses penninginkomster efter skatter. De består av arbets- och kapitalinkomster, naturaförmåner med anknytning till arbete samt inkomstöverföringar.

De röstberättigades inkomster har indelats i kvintiler. Kvintiler fås genom att sortera de röstberättigade enligt inkomst och indela gruppen i fem lika stora delar. I de grupper som bildats på detta sätt finns det i varje grupp av röstberättigade (hela landet) omkring 854 000 röstberättigade. I de områden gällande vilka uppgifter erhölls också om valdagsröstningen, finns det i dessa grupper omkring 418 000 röstberättigade i varje.

På hela landets nivå saknas det i materialet inkomstuppgifter för omkring 7 300 röstberättigade. Också i de områdesvisa material som innefattar valdagsrösterna saknades det inkomstuppgifter för omkring 3 500 röstberättigade. Medianen för alla röstberättigades disponibla inkomster var omkring 23 500 euro, i de granskade områdena var motsvarande medianinkomst omkring 23 100 euro.

Inverkan av inkomsterna på att rösta på förhand var inte så stor. I den lägsta inkomstkvintilen var förhandsröstningsaktiviteten relativt sett lägre och i den högsta inkomstkvintilen högre än i andra inkomstklasser.

Läser in innehåll

När man granskar alla som röstat är inkomsternas inverkan på valdeltagandet tydlig. I de högre inkomstklasserna var det i regel vanligare att rösta än i de lägre. Av dem som hörde till den högsta inkomstkvintilen röstade 85,1 procent. Däremot stannade valdeltagandet i den lägsta inkomstkvintilen på 58,4 procent. Skillnaden mellan valdeltagandet i kvintilen med de lägsta och kvintilen med de högsta inkomsterna var därmed nästan 27 procentenheter.

Hög utbildning ökade sannolikheten att rösta

Utbildningen hade ett klart samband med valdeltagandet. I riksdagsvalet röstade oftare än genomsnittet de röstberättigade som avlagt utbildning på lägsta högre nivå eller högre utbildningsnivå än det. Valdeltagandet för de personer som avlagt högre högskoleexamen eller forskarutbildning var 19,9 procentenheter högre än för alla röstberättigade och 35,9 procentenheter högre än för dem med utbildning enbart på grundnivå.

I utbildningsgrupperna var valdeltagandet, som beaktar alla väljare bland män, högre än bland kvinnor när det gäller dem som avlagt examen på lägsta och lägre högskolenivå. När det gäller personer med utbildning på grundnivå och minst högre högskolenivå fanns det i praktiken ingen skillnad i valdeltagandet mellan könen. Kvinnornas valdeltagande, som var totalt 2,1 procentenheter högre, kommer alltså i praktiken från gruppen som avlagt examen på andra stadiet. Denna utbildningsgrupp är den klart största, till den hör 45,6 procent av de röstberättigade i områdena och 44,1 procent av alla röstberättigade.

Läser in innehåll

Det sker en minskning av examina på lägsta högre nivå bland befolkningen, och det tillförs inga nya examina från Finland i utbildningsgruppen, vilket innebär att utbildningsgruppens åldersstruktur klart avviker från övriga grupper. Utbildningen på lägsta högre nivå omfattar examina som är högre än utbildning på andra stadiet och som inte är yrkeshögskoleexamina.

I grupperna efter huvudsaklig verksamhet var det vanligast att rösta på förhand bland pensionärer, av vilka 51,1 procent röstade på förhand. I övriga grupper för huvudsaklig verksamhet var andelen förhandsröstande relativt sett lägre än bland alla röstberättigade.

Av alla röstberättigade var de sysselsatta de aktivaste väljarna. Av dem röstade 75,2 procent i de granskade områdena. Pensionärernas valdeltagande var på samma nivå som för alla röstberättigade (70,7 %), i övriga grupper av huvudsaklig verksamhet var valdeltagandet under nivån för alla röstberättigade. Av dem vars huvudsakliga verksamhet var känd var personer utanför arbetskraften (49,3 %) de passivaste väljarna.

Läser in innehåll

Valdeltagandet bland personer med utländsk bakgrund var lågt

De röstberättigades och väljarnas bakgrund granskas med hjälp av språk och härkomst. Valdeltagandet bland personer som talar ett inhemskt språk som modersmål var högre än nivån för alla röstberättigade. Av de finsk- och samiskspråkiga röstade 0,6 procentenheter fler och av de svenskspråkiga 5,6 procentenheter fler än av alla röstberättigade.

I riksdagsvalet är rösträtten knuten till medborgarskap, dvs. det finns färre röstberättigade som talar ett annat språk än ett inhemskt språk som modersmål än t.ex. i kommunalvalet. Av alla röstberättigade uppgick de finskspråkiga och samiskspråkiga till 91,6 procent, de svenskspråkiga till 5,2 procent och personer med ett annat språk som modersmål till 3,1 procent. I de områden som man fick uppgifter om finns det något fler finskspråkiga röstberättiga de av alla väljare och något färre svenskspråkiga och personer med ett främmande språk som modersmål än av alla röstberättigade.

Läser in innehåll

Valdeltagandet bland personer med främmande språk som modersmål var klart mindre än bland personer som talar ett inhemskt språk som modersmål. Av de med ett främmande språk som modersmål förhandsröstade i hela landet 17,3 procent. På motsvarande sätt röstade 39,1 procent av alla röstberättigade med ett främmande språk som modersmål i områdena, vilket var nästan 32 procentenheter lägre än nivån för alla röstberättigade.

Läser in innehåll

Sett till härkomst ser valdeltagandet mycket likadant ut som när det gäller språkgrupperna. I fråga om alla väljare i områdena var skillnaden i valdeltagandet mellan personer med finländsk bakgrund och personer med utländsk bakgrund över 32 procentenheter.