Av de invalda i kommunalvalet 2025 är 41,4 procent nya ledamöter

Bakgrundsanalys av de invalda i kommunalvalet 2025

Meddelandet baserar sig på det lagakraftvunna rösträttsregistret samt på Statistikcentralens statistikmaterial, såsom befolknings- och sysselsättningsstatistik samt examensregistret. Uppgifterna kan således avvika något från den bakgrundsanalys av kandidaterna som publicerades 2.4.2025, eftersom varken den lagakraftvunna versionen av rösträttsregistret eller befolkningsuppgifterna för år 2024 då fanns att tillgå.

Av de invalda var 58,6 procent sittande ledamöter

Av de invalda i satt 5 032, dvs. 58,6 procent, i kommunfullmäktige också under den föregående mandatperioden. Relativt sett flest ledamöter som fick nytt mandat har Sannfinländarna (77,1 %) och SFP (65,0 %). Relativt sett minst fullmäktigeledamöter invaldes bland De Gröna (52,2 %). Sett till antalet finns det flest sittande fullmäktigeledamöter bland de invalda bland Centern (1 476 ledamöter) och minst bland Rörelse nu (10 ledamöter). I kommunalvalet invaldes 161 sittande riksdagsledamöter och 913 sittande ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige.

Andelen kvinnor av invalda ökade

I kommunalvalet invaldes totalt 3 862 kvinnor, vilket är 45 procent av alla invalda fullmäktigeledamöter. Kvinnornas andel av de invalda i kommunalvalet 2025 är 4,7 procentenheter större än år 2021. Kvinnornas andel av kandidaterna var 42,3 procent, vilket var en ökning med 2,6 procentenheter från valet 2021. Av de röstberättigade är 50,8 procent kvinnor.

Av Gröna förbundets invalda ledamöter är 79,2 procent kvinnor. Av riksdagspartierna är kvinnorna i majoritet också bland Vänsterförbundets (57,5 %) och SDP:s invalda (53,6 %), medan Sannfinländarna (26,0 %) och Rörelse nu (31,6 %) har de minsta andelarna. I valmansföreningarna är kvinnornas andel av de invalda 39,5 procent.

Mest ökade kvinnornas andel av de invalda hos Vänsterförbundet (9,6 procentenheter) och minskade hos Rörelse nu (5,2 procentenheter). Inom nästan alla riksdagspartier ökade andelen invalda kvinnor av de invalda. Relativt sett flest kvinnor valdes in från Helsingfors (63,5 %) och Nylands (52,3 %) valkretsar. Relativt sett minst kvinnor valdes in från Vasa (38,6 %), Uleåborgs (42,0 %), Mellersta Finlands (42,7 %) och Satakunta (42,7 %) valkretsar.

Rörelse nu har de äldsta fullmäktigeledamöterna, Gröna förbundet de yngsta

Genomsnittsåldern för invalda ledamöter i kommunalvalet 2025 är 51,2 år. Genomsnittsåldern för kandidaterna i kommunalvalet var 50,7 år och för de röstberättigade 51,3 år. Genomsnittsåldern för de invalda männen är 53,1 år och för de invalda kvinnorna 48,9 år. De invalda kvinnorna är i genomsnitt 3,7 år yngre än de kvinnliga röstberättigade, medan de invalda männen är 3,0 år äldre än de manliga röstberättigade.

Läser in innehåll

Yngre än genomsnittet bland de invalda är Gröna förbundets kandidater (genomsnittsålder 43,3 år), medan Rörelse nu har den högsta genomsnittsåldern (56,6 år) av riksdagspartierna. Av alla invalda i kommunalvalet är 5,1 procent yngre än 30 år och 27,7 procent äldre än 60 år. Av de röstberättigade är 16,5 procent yngre än 30 år och 35,6 procent äldre än 60 år. Andelen manliga fullmäktigeledamöter över 65 år är 24,0 procent, vilket är mindre än samma grupps andel av de röstberättigade (26,5 %). Andelen invalda är större än andelen röstberättigade bland kvinnor i åldersgruppen 35–64 år och bland män i åldersgruppen 40–64 år.

De invalda har högre utbildning än de röstberättigade

De invalda i kommunfullmäktige har en högre utbildningsnivå än de röstberättigade och de uppställda kandidaterna. Av de röstberättigade har 12,8 procent avlagt minst högre högskoleexamen, av kandidaterna har för sin del 23,4 procent och av de invalda 28,1 procent avlagt högre högskoleexamen. Av de invalda har 5,2 procent ingen examen efter grundnivå, medan motsvarande andel av kandidaterna är 8,4 procent och av de röstberättigade 22,4 procent.

Läser in innehåll

Färre med ett främmande språk som modersmål bland de invalda

Av alla invalda i kommunalvalet år 2025 är 92,2 procent finsk- eller samiskspråkiga, 6,8 procent svenskspråkiga och 1,0 procent har ett främmande språk som modersmål. Av de röstberättigade är 4,5 procent svenskspråkiga och 8,7 procent har ett främmande språk som modersmål. Bland kandidaterna är andelen svenskspråkiga 5,6 procent och andelen personer med ett främmande språk som modersmål 2,8 procent.

Största delen av de invalda är i arbetslivet

Av de invalda är 84,5 procent sysselsatta, vilket är mer än andelen sysselsatta av de röstberättigade (52,5 %) eller av kandidaterna (74,8 %). Av de invalda är 10,9 procent pensionärer, medan pensionärernas andel av de röstberättigade är 30,2 procent. Av de invalda är 2,4 procent arbetslösa, medan 6,3 procent av de röstberättigade är arbetslösa. Andelen studerande är också mindre bland de invalda än bland de röstberättigade.

De invaldas inkomstnivå högre än de röstberättigades

Medianen för kandidaternas disponibla penninginkomster är ungefär 32 900 euro, bland röstberättigade är medianen ungefär 25 400 euro om året. Medianen för de disponibla penninginkomsterna för de invalda är däremot ungefär 38 500 euro. De invalda har omkring 1,5 gånger mer pengar till sitt förfogande än de röstberättigade. De invalda är högre utbildade och de är oftare i arbetslivet, vilket för sin del förklarar varför de invalda har en högre inkomstnivå.

Läser in innehåll

När den röstberättigade befolkningen sorteras efter inkomst och indelas i tio lika stora delar, får man den röstberättigade befolkningens inkomstdeciler. Av alla kandidater hörde 20,3 procent till den högsta inkomstdecilen. Av de invalda hör 32,1 procent till den högsta inkomstdecilen och av de nya invalda 24,1 procent.