Pensionärerna röstade flitigt i välfärdsområdesvalet 2025

Material om användning av rösträtt

Textens uppgifter om användning av rösträtt baserar sig på anteckningar i det elektroniska rösträttsregistret. Materialet om användning av rösträtt är användbart särskilt när man granskar skillnader i olika gruppers valdeltagande. Uppgifterna fås inte ur annat registermaterial.

Granskningen gäller välfärdsområdesvalet 2025 i fråga om röstberättigade, förhandsröstande i hela landet samt alla väljare i sådana kommuner och röstningsområden där det elektroniska rösträttsregistret användes under valdagen. De väljargrupper som granskats är åtskilda från varandra, men delvis överlappande. I texten, tabellerna och diagrammen används följande termer om väljargrupperna:

Grupp 1. Alla förhandsröstande i valet i hela landet

Grupp 2. Förhandsröstande och de som röstat på valdagen i de röstningsområden där det elektroniska rösträttsregistret användes.

I välfärdsområdesvalet 2025 var antalet röstberättigade 3 970 342. I de röstningsområden för vilka det finns uppgifter tillgängliga också om valdagsröstningen, var antalet röstberättigade 2 727 076. Uppgiften om valdagsröstningen erhölls sålunda om 68,7 procent av de röstberättigade.

Det elektroniska rösträttsregistret är nödvändigt för att granska valdeltagandet på valdagen. Uppgifter om valdagsröstningen erhölls från 207 kommuner. Uppgifter om alla röstningsområden erhölls från 169 kommuner. Uppgifter om en del av röstningsområdena erhölls från 38 kommuner.

Uppgifterna om välfärdsområdesvalet täcker samma röstberättigade och kommuner som motsvarande uppgifter i kommunalvalet. Uppgifterna om välfärdsområdesvalet har en bättre täckning eftersom valet i fråga inte anordnas i Helsingfors.

Röstningsområdena och de kommuner där det elektroniska registret var i bruk är inte jämnt fördelade på hela landets nivå. Den mest täckande uppgiften erhölls från Vanda och Kervo välfärdsområde, 100 procent av de röstberättigade. Täckningen var svagast i Södra Karelens välfärdsområde, 10,1 procent av de röstberättigade.

Skillnaderna i fråga om de röstberättigades bakgrund och partiernas väljarstöd är marginella mellan områdena i det elektroniska rösträttsregistret och hela landet.

Tolkning av materialet om användning av rösträtt

Antalet väljare som baserar sig på uppgiften om användning av rösträtt stämmer inte helt överens med uppgifterna om valresultatet. Det kan finnas små skillnader i siffran över antalet väljare som tagits ut områdesvis från olika källor. Detta beror på att antalet väljare i uppgifterna om valresultatet baserar sig på röstsedlarna, medan uppgiften om användning av rösträtt baserar sig på anteckningarna om väljare i det elektroniska rösträttsregistret.

Det kan uppstå skillnader bland annat av följande orsaker: 1) en viss röst som avgivits vid förhandsröstningen beaktas inte med stöd av vallagen, 2) en röst som avgivits vid förhandsröstningen kommer inte in före tidsfristens utgång, 3) eventuella fel i förfarandet på valdagen, t.ex. den röstande har inte lämnat in valsedeln eller den röstande har fått två valsedlar som sitter fast i varandra, eller 4) olika registreringsfel. Dessa slumpmässiga faktorer korrigeras inte i uppgifterna om användning av rösträtt.

I databastabellerna med anknytning till uppgifterna om användning av rösträtt är det inte möjligt att specifikt på summanivå plocka ut exakta uppgifter om antalet väljare i valet eller valdeltagandet. Antalet väljare i tabellerna beskriver anteckningarna i rösträttsregistret. Det är omöjligt att i efterhand korrigera eventuella felanteckningar.

På hela landets nivå motsvarar uppgiften om användning av rösträtt i välfärdsområdesvalet väl uppgiften om valresultatet. Valdeltagandet, som beräknats på basis av materialet om användning av rösträtt, är på hela landets nivå 0,4 procentenheter lägre än i hela landet. Sett till region finns de största skillnaderna i Södra Karelens och Kymmenedalens välfärdsområden, där täckningen av uppgifterna om användning av rösträtt är den lägsta i materialet.

Lågt valdeltagande bland unga män

I de röstningsområden från vilka alla röstningsuppgifter erhölls, röstade 51,3 procent av de röstberättigade. I välfärdsområdesvalet röstade kvinnorna mer aktivt än männen. I områdena röstade 54,2 procent av kvinnorna. Skillnaden till männen var 5,8 procentenheter. Männens valdeltagande gick förbi kvinnorna i åldersgruppen 75 år och äldre. När det gäller åldersgrupperna under 92 år var valdeltagandet i områdena lägst bland män i åldern 21 år, 23,9 procent.

Läser in innehåll

Vanligare att rösta bland personer i högre inkomstklasser

Väljarnas och de röstberättigades inkomstnivå granskas med hjälp av disponibla penninginkomster. Inkomstuppgifterna är från den senast fastställda beskattningen för år 2023. Med disponibla penninginkomster avses penninginkomster efter skatter. De består av arbets- och kapitalinkomster, naturaförmåner med anknytning till arbete samt inkomstöverföringar.

De röstberättigades inkomster har indelats i kvintiler. Kvintiler fås genom att sortera de röstberättigade enligt inkomst och indela gruppen i fem lika stora delar. I de grupper som bildats på detta sätt finns det i varje grupp av röstberättigade (hela landet) omkring 791 000 röstberättigade. I de områden gällande vilka uppgifter erhölls också om valdagsröstningen, finns det i dessa grupper omkring 544 000 röstberättigade i varje.

På hela landets nivå saknas det i materialet inkomstuppgifter för omkring 13 400 röstberättigade. I de områdesvisa material som innefattar valdagsrösterna saknades det inkomstuppgifter för omkring 8 800 röstberättigade. Medianen för de röstberättigades disponibla inkomster var omkring 25 000 euro i hela landet och i de granskade områdena.

Läser in innehåll

Inkomsternas inverkan på valdeltagandet var tydlig när det gäller alla väljare. I de högre inkomstklasserna var det i regel vanligare att rösta än i de lägre. Av dem som hörde till den högsta inkomstkvintilen röstade nästan 67,0 procent av de röstberättigade. I den lägsta kvintilen var valdeltagandet under 38 procent. Skillnaden mellan valdeltagandet i kvintilen med de lägsta och kvintilen med de högsta inkomsterna var därmed 29 procentenheter.

Högutbildade och pensionärer aktiva väljare

Oftare än genomsnittet röstade de som avlagt utbildning på lägsta högre nivå eller högre utbildningsnivå än det. Valdeltagandet för de personer som avlagt högre högskoleexamen eller forskarutbildning var 26,7 procentenheter högre än för alla röstberättigade och 44,0 procentenheter högre än för dem med utbildning enbart på grundnivå.

Läser in innehåll

Det sker en minskning av examina på lägsta högre nivå bland befolkningen, och det tillförs inga nya examina från Finland i utbildningsgruppen, vilket innebär att utbildningsgruppens åldersstruktur klart avviker från övriga grupper. Utbildningen på lägsta högre nivå omfattar examina som är högre än utbildning på andra stadiet och som inte är yrkeshögskoleexamina.

I grupperna efter huvudsaklig verksamhet var det vanligast att förhandsrösta bland pensionärer. Av pensionärerna förhandsröstade 39,9 procent. I övriga grupper efter huvudsaklig verksamhet var andelen förhandsröstande relativt sett lägre än bland alla röstberättigade.

Läser in innehåll

Pensionärerna var de aktivaste väljarna också i områdena. Av pensionärerna röstade 57,2 procent i valet. I alla övriga grupper efter huvudsaklig verksamhet än sysselsatta var valdeltagandet lägre än nivån för alla röstberättigade. Av dem vars huvudsakliga verksamhet var känd var valdeltagandet lägst bland personer utanför arbetskraften, 26,2 procent.

Valdeltagandet bland personer med utländsk bakgrund lågt

Av finsk- och samiskspråkiga röstade 53,1 procent. Av de granskade språkgrupperna var valdeltagandet högst bland svenskspråkiga, 63,9 procent. Valdeltagandet bland personer med ett främmande språk som modersmål var lågt, 21,0 procent.

Läser in innehåll

En granskning efter härkomst ändrar inte den bild som bildas på basis av språkgrupperna. Skillnaden mellan dem med finländsk bakgrund och dem med utländsk bakgrund var 32,8 procentenheter.