Yrkeshögskoleutbildning: dokumentation för statistiken

I statistiken över universitets- och högskoleutbildning bygger definitionen av heltids- och deltidsstuderande på antalet avlagda studieveckor. Uppgiften om avlagda studieveckor bygger på Statistikcentralens uppgifter om studieveckor det föregående året. Uppgifterna om studieveckor samlas in av samtliga universitet och yrkeshögskolor. Studerande som avlagt 20 studieveckor eller mer under läsåret klassificeras som heltidsstuderande och de som avlagt mindre än 20 studieveckor klassificeras som deltidsstuderande. Alla som är anmälda som frånvarande klassificeras som deltidsstuderande.

För dem som studerar sitt första år finns det inte ännu någon uppgift om antalet studieveckor och de betraktas därför som heltidsstuderande under detta läsår. På grund av studiernas natur beskriver inte uppgifterna om studieveckor gällande fortsättningsstuderande (licentiat-, doktors-, specialläkar-, specialveterinärs- och specialtandläkarstuderande samt fortsättningsstuderande vid yrkeshögskolorna) om studierna sker på heltid eller deltid. Då det kalkylerade antalet heltids- och deltidsstuderande beräknas betraktas fortsättningsstuderande som deltidsstuderande.

I yrkeshögskolestatistiken gäller uppgifterna om examina hela kalenderåret (1.1-31.12). Examina som avläggs vid yrkeshögskolorna är yrkeshögskoleexamina och högre yrkeshögskoleexamina.

I universitets- och högskolestatistiken är den statistiska definitionen av högskolestudier på heltid och på deltid baserad på antalet avlagda studiepoäng. Uppgiften om antalet avlagda studiepoäng bygger på Statistikcentralens uppgifter om studiepoäng under det föregående året. Uppgifterna samlas in av alla universitet och yrkeshögskolor. Studerande som har avlagt 30 studiepoäng eller mer under läsåret klassificeras som heltidsstuderande och de som har avlagt mindre än 30 studiepoäng klassificeras som deltidsstuderande. Alla studerande som har anmält sig som frånvarande klassificeras som deltidsstuderande.

För förstaårets studerande finns det inte ännu någon uppgift om antalet studiepoäng, och de betraktas därför som heltidsstuderande det första läsåret. På grund av studiernas natur beskriver inte uppgifterna om antalet studiepoäng för påbyggnadsstuderande (licentiat-, doktorand-, specialläkar-, specialveterinär-, specialtandläkarstuderande och påbyggnadsstuderande vid yrkeshögskolor) om studierna sker på heltid eller deltid. Då det kalkylerade antalet heltids- och deltidsstuderande bildas, betraktas alla påbyggnadsstuderande som deltidsstuderande.

Med läroanstalt avses en sådan administrativ enhet som har en rektor eller annan chef med underlydande lärare och annan personal (arbetsgivarroll), som är skyldig att upprätta bokföring eller andra handlingar, som registrerar studerande som studerande, som bedriver verksamhet som regleras i lag eller förordning, som följer den riksomfattande undervisningsplanen och som finansieras eller övervakas av en offentlig myndighet. En ny läroanstalt inrättas, en läroanstalt läggs ned eller slås samman med en annan läroanstalt enligt beslut av utbildningsanordnaren (huvudmannen för läroanstalten) eller av myndigheterna.

Statistikcentralen har gett varje läroanstalt en egen läroanstaltsbeteckning som identifierar läroanstalten. Läroanstalterna klassificeras enligt klassificeringen av läroanstaltstyper.

I statistiken över yrkeshögskolor avses med nya studerande studerande som studerat den 20 september statistikåret och som 1.1-20.9 tagit emot sin studieplats i utbildningen i fråga vid yrkeshögskolan i fråga och för första gången anmält sig som närvarande eller frånvarande.

En ny studerande i yrkeshögskoleutbildning var fram till år 2001 en studerande som anmält som sig närvarande för första gången.

I statistiken över yrkeshögskoleutbildning avses med studerande en person som den 20 september statistikåret är inskriven vid läroanstalten som studerande i examensinriktad yrkeskögskoleutbildning.

Organiserad verksamhet med syfte att generera undervisningsbaserad kompetens.

Anmärkning:
Utbildning kan delas in i sådan som leder till examen och sådan som inte leder till examen.

Med utbildning som leder till examen avses utbildning som leder till grundskolans hela lärokurs, gymnasieutbildningens hela lärokurs, studentexamen, internationell studentexamen, gymnasieexamen, grundläggande yrkesexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen, yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen, lägre högskoleexamen, högre högskoleexamen, licentiatexamen, doktorsexamen eller specialistveterinärexamen.

Utbildningssystemet i Finland har följande sammansättning:

Förskoleundervisning ges i Finland till 6-åringar, i allmänhet i daghem. En del av 6-åringarna får förskoleundervisning i grundskolan. Det har varit obligatoriskt att delta i förskoleundervisningen från år 2015.

Den grundläggande utbildningen är allmänbildande utbildning som anordnas för hela åldersklassen. Alla barn som är stadigvarande bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten inleds det år barnet fyller sju år. Läroplikten upphör, då lärokursen i grundläggande utbildning (den 9-åriga grundskolan) är avlagd eller då det gått 10 år sedan läroplikten började. I undantagsfall kan läroplikten på grund av handikapp eller sjukdom börja redan vid 6 års ålder och vara i 11 år. En person som fått avgångsbetyg för grundläggande utbildning kan föregående år eller samma år söka sig till tilläggsundervisning (10 klass).

Utbildning efter grundskolestadiet, dvs. gymnasieutbildning och yrkesutbildning är utbildning på andra stadiet. Gymnasieutbildningen är utbildning som leder till studentexamen. Utbildningen är 3-årig till omfattningen och ger en allmän behörighet för fortsatta studier. Yrkesutbildningen kan endera ha formen av läroanstaltsutbildning eller ske i form av läroavtal. I läroavtalsutbildning äger största delen av studierna rum i samband med praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats. Dessa studier kompletteras med teoretiska studier vid en läroanstalt. Examina är 3-åriga yrkesinriktade grundexamina som också ger en allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskola och universitet.

Yrkes- och specialyrkesexamina är yrkesinriktad fortbildning. Dessa och också grundläggande yrkesexamina kan avläggas som fristående examen som är oberoende av hur yrkeskunskapen har förvärvats och där yrkeskunskapen kan påvisas t.ex. efter utbildning som förbereder för fristående examen eller med stöd av arbetserfarenhet.

Yrkeshögskoleexamina har en omfattning på 3,5-4,5 år och högre yrkeshögskoleexamina som förutsätter arbetserfarenhet är 1-1,5-åriga.
Universitetens lägre högskoleexamina har en omfattning på 3 år och de högre högskoleexamina är 2 år längre. Den som har avlagt en högre högskoleexamen kan fortsätta studierna i forskarutbildning som leder till licentiat- och doktorsexamen.

I statistiken över studerande och examina vid läroanstalterna, yrkeshögskoleutbildning och universitetsutbildning avses med utländska studerande studerande som den 20 september statistikåret är inskrivna i examensinriktad utbildning vid läroanstalterna och har ett annat medborgarskap än finskt. Till utlänningarna räknas dessutom alla de studerande för vilka uppgiften om medborgarskap saknas. Uppgifterna om utländska studerande i universitetsutbildning gäller fram till år 2001 situationen den 31 december och inkluderar dem som avlagt examen under hösten.

I statistiken över yrkeshögskolor avser yrkeshögskolor läroanstalter som hör till läroanstaltstyp 41. Vid yrkeshögskolor kan man avlägga bl.a. yrkeshögskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen. Yrkeshögskolornas huvudmän är kommuner, samkommuner, kommunala eller privata aktiebolag eller stiftelser.