Bostäder och boendeförhållanden: dokumentation för statistiken
Dokumentation som var i kraft 16.12.2024
Statistikens primäruppgifter
Allmän beskrivning
Statistiken Bostäder och boendeförhållanden är en årsstatistik. Statistiken beskriver det befintliga bostadsbeståndet, antalet bostäder och attributdata. Statistiken beskriver också dem som bor i bostäderna, bostadshushållen och boendeförhållandena för bostadsbefolkningen enligt situationen den sista dagen varje år. I bostadsbeståndet ingår både permanenta bostäder samt bostäder och lägenheter utan fasta invånare. En del av bostadshushållsuppgifterna har också publicerats kvartalsvis på grundval av preliminära uppgifter om befolkningen fr.o.m. första kvartalet 2023. I kvartalsstatistiken är referensdatumet kvartalets sista dag.
Statistikcentralen får bostadsuppgifter i huvudsak från befolkningsdatasystemet vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, dit kommunernas byggnadstillsynsmyndigheter meddelar uppgifter om de byggnader och bostäder som kräver bygglov.
Ett bostadshushåll omfattar alla personer som är permanent bosatta i en och samma bostad. Bostadshushållen beskrivs efter bostadshushållets sammansättning, livsskede och medlemmarnas ålder. Boendeförhållandena beskrivs efter bland annat upplåtelseform, hustyp, antalet rum och utrustning. Statistik kan produceras med alla kommun- och koordinatbaserade områdesindelningar samt efter postnummerområde. Statistiken Bostäder och boendeförhållanden är ett totalmaterial.
Statistiken Bostäder och boendeförhållanden är en del av en folk- och bostadsräkning som görs vart tionde år. I statistiken följs FN:s folkräkningsrekommendationer och EU:s folkräkningsförordning.
Statistikcentralen får bostadsuppgifter i huvudsak från befolkningsdatasystemet vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, dit kommunernas byggnadstillsynsmyndigheter meddelar uppgifter om de byggnader och bostäder som kräver bygglov.
Ett bostadshushåll omfattar alla personer som är permanent bosatta i en och samma bostad. Bostadshushållen beskrivs efter bostadshushållets sammansättning, livsskede och medlemmarnas ålder. Boendeförhållandena beskrivs efter bland annat upplåtelseform, hustyp, antalet rum och utrustning. Statistik kan produceras med alla kommun- och koordinatbaserade områdesindelningar samt efter postnummerområde. Statistiken Bostäder och boendeförhållanden är ett totalmaterial.
Statistiken Bostäder och boendeförhållanden är en del av en folk- och bostadsräkning som görs vart tionde år. I statistiken följs FN:s folkräkningsrekommendationer och EU:s folkräkningsförordning.
Statistikens population
Statistiken Bostäder och boendeförhållanden är ett totalmaterial.
Bostadshushållens population utgörs av personer som bor i sedvanliga bostäder. Personer som enligt datasystemet vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata stadigvarande bor på anstalt eller utomlands, personer som är bostadslösa eller personer med okänd vistelseort, räknas inte till bostadsbefolkningen. Personer som bor i byggnader som klassificerats som internat eller bostadsbyggnader för specialgrupper och vars bostäder inte uppfyller definitionen på bostadslägenhet, bildar inte heller bostadshushåll.
Bostadsbeståndet består av bostäder som bebos stadigvarande, tillfälligt eller som står tomma. Bostadsbeståndet beskriver bostäder som så att säga är i aktiv användning. Egnahems- och parhus som länge varit obebodda eller har en svag utrustningsnivå eller andra ödehus ingår inte i bostadsbeståndet.
Statistikcentralen får uppgifter om bostäder, bostadshushåll och boendeförhållanden i huvudsak från befolkningsdatasystemet vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, dit kommunernas byggnadstillsynsmyndigheter meddelar uppgifter om de byggnader och bostäder som kräver bygglov. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata administrerar uppgifter om personer, som kan slås samman med uppgifter om bostäderna med identikationsuppgifter.
Bostadshushållens population utgörs av personer som bor i sedvanliga bostäder. Personer som enligt datasystemet vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata stadigvarande bor på anstalt eller utomlands, personer som är bostadslösa eller personer med okänd vistelseort, räknas inte till bostadsbefolkningen. Personer som bor i byggnader som klassificerats som internat eller bostadsbyggnader för specialgrupper och vars bostäder inte uppfyller definitionen på bostadslägenhet, bildar inte heller bostadshushåll.
Bostadsbeståndet består av bostäder som bebos stadigvarande, tillfälligt eller som står tomma. Bostadsbeståndet beskriver bostäder som så att säga är i aktiv användning. Egnahems- och parhus som länge varit obebodda eller har en svag utrustningsnivå eller andra ödehus ingår inte i bostadsbeståndet.
Statistikcentralen får uppgifter om bostäder, bostadshushåll och boendeförhållanden i huvudsak från befolkningsdatasystemet vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, dit kommunernas byggnadstillsynsmyndigheter meddelar uppgifter om de byggnader och bostäder som kräver bygglov. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata administrerar uppgifter om personer, som kan slås samman med uppgifter om bostäderna med identikationsuppgifter.
Statistisk enhet
De statistiska enheterna är bostäder och bostadshushåll. Bostadshushållen kan sammanslås med bostäderna och personerna med identifikationsuppgifter.
Måttenhet
Måttenheterna i statistiken är antalet bostäder, antalet bostadshushåll och bostadsbefolkningen, det vill säga antalet personer, och bostädernas yta i kvadratmeter. De totala mängderna är miljoner enheter (bostäder, bostadshushåll, personer, yta).
Basperiod
Statistiken beskriver situationen på varje års sista dag. I kvartalsstatistiken är referensdatumet kvartalets sista dag.
Referensperiod
Statistiken Bostäder och boendeförhållanden framställs årligen. Uppgifterna beskriver situationen på årets sista dag. För områdesindelningen används dagen efter statistiktidpunkten, det vill säga områdesindelningen den första dagen efter årsskiftet. Följaktligen har kommuner som slås samman på årets första dag statistikförts tillsammans.
En del av bostadshushållsuppgifterna har också publicerats kvartalsvis på grundval av preliminära uppgifter om befolkningen fr.o.m. första kvartalet 2023. I det här fallet beskriver uppgifterna situationen den sista dagen i kvartalet.
En del av bostadshushållsuppgifterna har också publicerats kvartalsvis på grundval av preliminära uppgifter om befolkningen fr.o.m. första kvartalet 2023. I det här fallet beskriver uppgifterna situationen den sista dagen i kvartalet.
Referensområde
Statistikuppgifterna publiceras på kommunnivå och med kommunbaserade områdesindelningar.
Statistikuppgifterna kan produceras med alla kommun- och koordinatbaserade områdesindelningar samt efter postnummerområde.
Statistikuppgifterna kan produceras med alla kommun- och koordinatbaserade områdesindelningar samt efter postnummerområde.
Sektortäckning
Statistiken Bostäder och boendeförhållanden är ett totalmaterial.
Bostadshushållens population utgörs av personer som bor i sedvanliga bostäder. Personer som enligt datasystemet vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata stadigvarande bor på anstalt eller utomlands, personer som är bostadslösa eller personer med okänd vistelseort, räknas inte till bostadsbefolkningen. Personer som bor i byggnader som klassificerats som internat eller bostadsbyggnader för specialgrupper och vars bostäder inte uppfyller definitionen på bostadslägenhet, bildar inte heller bostadshushåll.
Boendeförhållandena beskrivs på täckande sätt efter lägenhetstyp och hustyp.
Statistiken beskriver bostadsbeståndet i så kallad aktiv användning. Från bostadsbeståndet avlägsnas bland annat egnahemshus och parhus vilka länge varit obebodda och andra ödehus.
Bostadshushållens population utgörs av personer som bor i sedvanliga bostäder. Personer som enligt datasystemet vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata stadigvarande bor på anstalt eller utomlands, personer som är bostadslösa eller personer med okänd vistelseort, räknas inte till bostadsbefolkningen. Personer som bor i byggnader som klassificerats som internat eller bostadsbyggnader för specialgrupper och vars bostäder inte uppfyller definitionen på bostadslägenhet, bildar inte heller bostadshushåll.
Boendeförhållandena beskrivs på täckande sätt efter lägenhetstyp och hustyp.
Statistiken beskriver bostadsbeståndet i så kallad aktiv användning. Från bostadsbeståndet avlägsnas bland annat egnahemshus och parhus vilka länge varit obebodda och andra ödehus.
Tidstäckning
Statistiken Bostäder och boendeförhållanden är en årsstatistik.
En del av bostadshushållsuppgifterna har också publicerats kvartalsvis på grundval av preliminära uppgifter om befolkningen fr.o.m. första kvartalet 2023.
Statistikuppgifter publiceras i Statfin-databastabellerna fr.o.m. år 1990.
Statistikuppgifter har samlats in vid folkräkningarna år 1950, 1960, 1970, 1975 och 1980. Från år 1985 till år 2007 har uppgifterna årligen publicerats separat i statistiken Bostäder och i statistiken Bostadshushåll och boendeförhållanden. Från år 2008 har statistikgrenarna slagits samman till statistiken Bostäder och boendeförhållanden. En del av tidigare års uppgifter är tillgängliga enbart som aggregerad information.
En del av bostadshushållsuppgifterna har också publicerats kvartalsvis på grundval av preliminära uppgifter om befolkningen fr.o.m. första kvartalet 2023.
Statistikuppgifter publiceras i Statfin-databastabellerna fr.o.m. år 1990.
Statistikuppgifter har samlats in vid folkräkningarna år 1950, 1960, 1970, 1975 och 1980. Från år 1985 till år 2007 har uppgifterna årligen publicerats separat i statistiken Bostäder och i statistiken Bostadshushåll och boendeförhållanden. Från år 2008 har statistikgrenarna slagits samman till statistiken Bostäder och boendeförhållanden. En del av tidigare års uppgifter är tillgängliga enbart som aggregerad information.
Distributionsfrekvens
Primäruppgifterna i statistiken Bostäder och boendeförhållanden, såsom antalet bostadshushåll, antalet ensamboende, boenderymligheten och antalet bostäder, publiceras årligen i maj. Uppgifter om grunden för upplåtelsen av bostaden publiceras i oktober.
En del av bostadshushållsuppgifterna har också publicerats kvartalsvis på grundval av preliminära uppgifter om befolkningen fr.o.m. första kvartalet 2023.
En del av bostadshushållsuppgifterna har också publicerats kvartalsvis på grundval av preliminära uppgifter om befolkningen fr.o.m. första kvartalet 2023.
Begrepp
Barn
Som barn betraktas i familjestatistiken följande personer som bor tillsammans med sina föräldrar:
- biologiska barn
- adoptivbarn
- biologiska barn, adoptivbarn och fastställda barn till den ena maken/makan
Fosterbarn och barn som enbart omfattas av försörjningsförhållande betraktas inte som barn i familjen.
Definitionen av barn har sedan år 1990 ändrats så att en person som bor tillsammans med sina föräldrar klassificeras som barn oberoende av civilstånd om han/hon inte själv har make/maka eller barn i samma bostadshushåll. Tidigare klassificerades bara ogifta personer som barn. Detta innebär att en änka/änkling eller en frånskild person som år 1990 bodde hos sina föräldrar föll utanför familjen. Från och med år 1992 hör han/hon till familjen.
- biologiska barn
- adoptivbarn
- biologiska barn, adoptivbarn och fastställda barn till den ena maken/makan
Fosterbarn och barn som enbart omfattas av försörjningsförhållande betraktas inte som barn i familjen.
Definitionen av barn har sedan år 1990 ändrats så att en person som bor tillsammans med sina föräldrar klassificeras som barn oberoende av civilstånd om han/hon inte själv har make/maka eller barn i samma bostadshushåll. Tidigare klassificerades bara ogifta personer som barn. Detta innebär att en änka/änkling eller en frånskild person som år 1990 bodde hos sina föräldrar föll utanför familjen. Från och med år 1992 hör han/hon till familjen.
Boendenivå
Boenderymlighet och bostadens utrustningsnivå beskriver tillsammans bostadshushållets boendenivå.
Klassificering av boenderymlighet:
- rymligt boende: bostadshushåll med 1-5 personer, som förfogar över minst tre rum mer än antalet personer i bostadshushållet (köket räknas inte med i rumsantalet)
- trångt boende: fler än en person per rum (köket räknas inte med i rumsantalet)
- normalt boende: bostadshushåll, som inte hör till ovan angivna grupper.
(Sedan år 1989 räknas inte köket med som ett separat rum vid beräkning av rumsantalet.)
Utrustningsnivå:
- välutrustad bostad: bostaden omfattar vattenledning, avlopp, varmvatten, WC, tvättutrymmen (antingen dusch/badrum eller bastu i lägenheten) samt central- eller elvärme
- bristfälligt utrustad bostad: bostaden saknar endast tvättutrymmen och/eller centralvärme (eller elvärme)
- ytterst bristfälligt utrustad bostad: bostaden saknar något av följande: vattenledning, avlopp, varmvatten eller WC.
Fr.o.m. år 2005 har utrustningsnivån beskrivits med bara två grupper:
- välutrustad bostad
- annan eller okänd utrustningnivå.
Klassificering av boenderymlighet:
- rymligt boende: bostadshushåll med 1-5 personer, som förfogar över minst tre rum mer än antalet personer i bostadshushållet (köket räknas inte med i rumsantalet)
- trångt boende: fler än en person per rum (köket räknas inte med i rumsantalet)
- normalt boende: bostadshushåll, som inte hör till ovan angivna grupper.
(Sedan år 1989 räknas inte köket med som ett separat rum vid beräkning av rumsantalet.)
Utrustningsnivå:
- välutrustad bostad: bostaden omfattar vattenledning, avlopp, varmvatten, WC, tvättutrymmen (antingen dusch/badrum eller bastu i lägenheten) samt central- eller elvärme
- bristfälligt utrustad bostad: bostaden saknar endast tvättutrymmen och/eller centralvärme (eller elvärme)
- ytterst bristfälligt utrustad bostad: bostaden saknar något av följande: vattenledning, avlopp, varmvatten eller WC.
Fr.o.m. år 2005 har utrustningsnivån beskrivits med bara två grupper:
- välutrustad bostad
- annan eller okänd utrustningnivå.
Boenderymlighet
Klassificering av boenderymlighet:
- rymligt boende: bostadshushåll med 1-5 personer som förfogar över minst tre rum mer än antalet invånare i bostadshushållet (köket räknas inte med i rumsantalet)
- trångt boende: fler än en person per rum (köket räknas inte med i rumsantalet)
- normalt boende: bostadshushåll som inte hör till ovan angivna grupper.
Fr.o.m. år 1989 räknas köket inte med i antalet rum.
- rymligt boende: bostadshushåll med 1-5 personer som förfogar över minst tre rum mer än antalet invånare i bostadshushållet (köket räknas inte med i rumsantalet)
- trångt boende: fler än en person per rum (köket räknas inte med i rumsantalet)
- normalt boende: bostadshushåll som inte hör till ovan angivna grupper.
Fr.o.m. år 1989 räknas köket inte med i antalet rum.
Boendetäthet
Boendetätheten är ett relationstal som uttrycker relationen mellan bostadens storlek och antalet personer som bor i bostaden. Bostadens storlek anges antingen i antal rum eller som yta.
Bostad
Med bostad, dvs. bostadslägenhet avses en helhet som är avsedd för åretruntboende och som består av ett eller flera bostadsrum och som är utrustad med kök, kokvrå eller kokutrymme. En bostad bör ha en lägenhetsyta på minst 7 m2. Varje bostad skall ha en egen direkt ingång. Som ingång räknas också en separat ytterveranda (farstu) i t.ex. ett egnahemshus. Om inträde till bostaden förutsätter passage via utrymmen som egentligen hör till en annan bostadslägenhet, anses den förstnämnda inte utgöra en separat bostadslägenhet, utan de två helheterna bildar en enda bostadslägenhet.
Bostadens användningssyfte
Bostäder klassificeras enligt användningssyftet i permanent bebodda, tillfälligt bebodda bostäder och i bostäder som inte är i bostadsbruk.
- En bostad anses vara permanent bebodd om där enligt det befolkningsdatasystemet stadigvarande bor minst en person.
- En bostad betraktas som tillfälligt bebodd om där enligt befolkningsdatasystemet finns tillfälliga boende men inte en enda stadigvarande.
- En bostad är inte i bostadsbruk om där enligt befolkningsdatasystemet inte finns någon boende, vare sig stadigvarande eller tillfälligt.
Byggnads- och lägenhetsuppgifterna i befolkningsdatasystemet omfattar bostäder som i verkligheten inte används som bostäder eller som är felregistrerade. Sådana bostäder ingår inte i statistiken över bostadsbeståndet då man på basis av andra registeruppgifter har kunnat konstatera att det rör sig om felregistreringar eller bortfall.
- En bostad anses vara permanent bebodd om där enligt det befolkningsdatasystemet stadigvarande bor minst en person.
- En bostad betraktas som tillfälligt bebodd om där enligt befolkningsdatasystemet finns tillfälliga boende men inte en enda stadigvarande.
- En bostad är inte i bostadsbruk om där enligt befolkningsdatasystemet inte finns någon boende, vare sig stadigvarande eller tillfälligt.
Byggnads- och lägenhetsuppgifterna i befolkningsdatasystemet omfattar bostäder som i verkligheten inte används som bostäder eller som är felregistrerade. Sådana bostäder ingår inte i statistiken över bostadsbeståndet då man på basis av andra registeruppgifter har kunnat konstatera att det rör sig om felregistreringar eller bortfall.
Bostadsbefolkning
Till bostadsbefolkningen hör alla personer som enligt befolkningsdatasystemet av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (MDB) vid utgången av året var stadigvarande bosatta i egentliga bostäder. Personer som stadigvarande bor på anstalt eller som bor i internat eller utomlands eller är bostadslösa hör inte till bostadsbefolkningen. Personer som bor i byggnader som klassificerats som internat och vars bostäder inte uppfyller definitionen på bostadslägenhet, räknas inte till bostadsbefolkningen.
Familjepopulationen avviker från bostadsbefolkningen i det att den förra även omfattar personer som bor på internat.
Familjepopulationen avviker från bostadsbefolkningen i det att den förra även omfattar personer som bor på internat.
Bostadshushåll
Ett bostadshushåll bildas av alla de personer som stadigvarande bor i samma bostadslägenhet. I bostadshushåll ingår inte personer som enligt befolkningsdatasystemet stadigvarande bor på anstalt eller utomlands, personer som är bostadslösa och personer med okänd vistelseort. Bostadshushåll kan inte heller bildas av personer som bor i byggnader som har klassificerats som internat och vars bostäder inte motsvarar definitionen på en bostadslägenhet. I folkräkningen år 1980 bildades bostadshushåll också av dessa personer.
Begreppet bostadshushåll togs i bruk vid folkräkningen 1980. Vid tidigare folkräkningar användes begreppet hushåll (matlag). Ett matlag bildades av familjemedlemmar och andra personer, som bodde tillsammans och som hade gemensamt mathushåll. En underhyresgäst med eget mathushåll bildade ett eget matlag. Fr.o.m. 1980 hör en underhyresgäst till samma bostadshushåll som de övriga personerna i bostaden.
Begreppet bostadshushåll togs i bruk vid folkräkningen 1980. Vid tidigare folkräkningar användes begreppet hushåll (matlag). Ett matlag bildades av familjemedlemmar och andra personer, som bodde tillsammans och som hade gemensamt mathushåll. En underhyresgäst med eget mathushåll bildade ett eget matlag. Fr.o.m. 1980 hör en underhyresgäst till samma bostadshushåll som de övriga personerna i bostaden.
Bostadshushållets sammansättning
Bostadshushållen indelas enligt personsammansättningen i två klasser enligt följande:
Familjebostadshushåll omfattar
- endast 1 familj
- 1 familj och andra personer
- minst 2 familjer
- minst 2 familjer och eventuella andra personer
Övriga bostadshushåll omfattar
- 1 person
- 2 personer, bägge av samma kön
- 2 personer, man och kvinna
- minst 3 personer, alla av samma kön
- minst 3 personer, män och kvinnor.
Familjebostadshushåll omfattar
- endast 1 familj
- 1 familj och andra personer
- minst 2 familjer
- minst 2 familjer och eventuella andra personer
Övriga bostadshushåll omfattar
- 1 person
- 2 personer, bägge av samma kön
- 2 personer, man och kvinna
- minst 3 personer, alla av samma kön
- minst 3 personer, män och kvinnor.
Bostadsyta
Bostadsytan beräknas enligt insidorna av de väggar som omsluter den. Till bostadens yta räknas också hjälputrymmen (grovkök, klädrum o.dyl.), badrum, hobbyrum, brasrum, tvätt- och omklädningsrum i bastu som är belägen i lägenheten, samt rum som används såsom arbetslokal, om där inte arbetar avlönad arbetskraft.
Till bostadsytan räknas inte garage, källare, bastu i oinredd bottenvåning, kalla förrådsutrymmen, balkong, farstukvist, veranda, vindfång eller vindsutrymmen som inte används för boende.
Med ytan i fritidshus avses byggnadens våningsyta.
Till bostadsytan räknas inte garage, källare, bastu i oinredd bottenvåning, kalla förrådsutrymmen, balkong, farstukvist, veranda, vindfång eller vindsutrymmen som inte används för boende.
Med ytan i fritidshus avses byggnadens våningsyta.
Bostädernas medelstorlek
Bostädernas medelstorlek erhålls då bostadslägenheternas sammanlagda yta divideras med det totala antalet bostäder.
Byggnad
Med byggnad avses en fast, fristående konstruktion med egen ingång som är uppförd på den plats där den är belägen, och som innefattar ett för olika funktioner avsett övertäckt utrymme som i allmänhet avgränsas av ytterväggar eller andra väggar som avskiljer det från andra konstruktioner (byggnader).
Bergrum eller andra underjordiska utrymmen, vars inneryta huvudsakligen består av bergvägg eller motsvarande och/eller utrymmen som inte omfattar konstruktioner som är jämförbara med innerkonstruktionerna i egentliga husbyggnader - t.ex. underjordiska oljecisterner - räknas inte som byggnader.
Skjul av lätt konstruktion, kiosker o.d. som inte innefattar utrymmen som avgränsas av slutna väggar, samt husvagnar, fartyg o.d. anses inte heller utgöra byggnader.
Statistiken över byggnadsbeståndet omfattar inte
- fritidshus
- byggnader för vätskeupplag
- byggnader som enbart används inom lantbruksproduktion
- bastubyggnader i anslutning till bostadsbyggnader
- ekonomibyggnader i anslutning till bostadsbyggnader
- byggnader som i sin helhet är i andra länders ambassaders bruk
- försvarsmaktens byggnader
- skyddsrum
utom då byggnaderna är bebodda eller då de omfattar verksamhetslokaler.
Uppgifterna om byggnadsbeståndet har erhållits ur Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem.
Bergrum eller andra underjordiska utrymmen, vars inneryta huvudsakligen består av bergvägg eller motsvarande och/eller utrymmen som inte omfattar konstruktioner som är jämförbara med innerkonstruktionerna i egentliga husbyggnader - t.ex. underjordiska oljecisterner - räknas inte som byggnader.
Skjul av lätt konstruktion, kiosker o.d. som inte innefattar utrymmen som avgränsas av slutna väggar, samt husvagnar, fartyg o.d. anses inte heller utgöra byggnader.
Statistiken över byggnadsbeståndet omfattar inte
- fritidshus
- byggnader för vätskeupplag
- byggnader som enbart används inom lantbruksproduktion
- bastubyggnader i anslutning till bostadsbyggnader
- ekonomibyggnader i anslutning till bostadsbyggnader
- byggnader som i sin helhet är i andra länders ambassaders bruk
- försvarsmaktens byggnader
- skyddsrum
utom då byggnaderna är bebodda eller då de omfattar verksamhetslokaler.
Uppgifterna om byggnadsbeståndet har erhållits ur Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem.
Byggnadsmaterial
Med byggnadsmaterial avses det material som byggnadens bärande konstruktion i huvudsak är gjorda av. Klassificeringen är följande:
- betong, lättbetong
- tegel
- stål
- trä
- annat, okänt
- betong, lättbetong
- tegel
- stål
- trä
- annat, okänt
Byggnadsår
Med byggnadsår avses det år byggnaden blev färdig för användning. Om byggnadsåret är tidigare än 1980 har också ombyggnadsåret kunnat uppges som byggnadsår.
Hustyp
Bostäder indelas enligt hustyp på följande sätt:
- fristående småhus: bostadshus med 1-2 bostäder, parhus samt med småhus jämförbara fristående bostadsbyggnader (t.ex. fritidsbostäder med stadigvarande boende).
- rad- och kedjehus: bostadsbyggnader som består av minst tre sammanbyggda småhus
- flervåningsbostadshus: hus med minst tre bostäder, där minst två bostäder finns ovanpå varandra i det fall att huset inte kan föras till någon av de föregående klasserna
- annan byggnad: också byggnader av okänd hustyp.
- fristående småhus: bostadshus med 1-2 bostäder, parhus samt med småhus jämförbara fristående bostadsbyggnader (t.ex. fritidsbostäder med stadigvarande boende).
- rad- och kedjehus: bostadsbyggnader som består av minst tre sammanbyggda småhus
- flervåningsbostadshus: hus med minst tre bostäder, där minst två bostäder finns ovanpå varandra i det fall att huset inte kan föras till någon av de föregående klasserna
- annan byggnad: också byggnader av okänd hustyp.
Internat
Med internat (specialkonstruerat internat) avses en byggnad avsedd för kollektivt boende där invånarna har gemensamt kök, vardagsrum och/eller gemensamma sanitetsutrymmen. I ett internat av denna typ finns det i allmänhet inga egentliga bostadslägenheter.
Byggnadstekniskt avviker ett specialkonstruerat internat inte nämnvärt från en inkvarteringsbyggnad. Internat är avsedda för specialgrupper, såsom åldringar, handikappade o.dyl. Vanliga bostadsbyggnader som har uppförts med tanke på specialgrupper men som till sin utrymmesfördelning inte avviker från det normala (t.ex. gemensamma utrymmen) betraktas inte som internatbyggnader.
En bostad som befinner sig i en byggnad som till användningssyftet klassificerats som internatbyggnad, betraktas som normal bostad om den har följande egenskaper:
- rumsantalet (inkl. kök) större än ett
- åtminstone kök eller kokvrå
- WC
- dusch, badkar eller bastu i lägenheten.
Internatbostäderna beskrivs inte som en egen grupp, utan de räknas till det normala bostadsbeståndet. De internatbostäder som inte uppfyller ovannämnda villkor har överhuvudtaget inte noterats i statistiken över bostadsbeståndet.
Byggnadstekniskt avviker ett specialkonstruerat internat inte nämnvärt från en inkvarteringsbyggnad. Internat är avsedda för specialgrupper, såsom åldringar, handikappade o.dyl. Vanliga bostadsbyggnader som har uppförts med tanke på specialgrupper men som till sin utrymmesfördelning inte avviker från det normala (t.ex. gemensamma utrymmen) betraktas inte som internatbyggnader.
En bostad som befinner sig i en byggnad som till användningssyftet klassificerats som internatbyggnad, betraktas som normal bostad om den har följande egenskaper:
- rumsantalet (inkl. kök) större än ett
- åtminstone kök eller kokvrå
- WC
- dusch, badkar eller bastu i lägenheten.
Internatbostäderna beskrivs inte som en egen grupp, utan de räknas till det normala bostadsbeståndet. De internatbostäder som inte uppfyller ovannämnda villkor har överhuvudtaget inte noterats i statistiken över bostadsbeståndet.
Kommunalt delområde
Kommunala delområden består av funktionella områdeshelheter som definierats av kommunen och på vilka kommunen baserar sin verksamhet för planering och uppföljning av områdesutvecklingen. Statistikcentralen sköter digitaliseringen av nya delområdesindelningar samt upprätthåller ett register över områdenas gränser och namn. Kommunerna har möjlighet att justera sin delområdesindelning en gång i året.
Delområdesindelningen är en hierarkisk indelning med tre nivåer: en 1-siffrig storområdesnivå, en 2-siffrig statistikområdesnivå och en 3-siffrig småområdesnivå. Delområdena numreras löpande enligt dessa tre hierarkiska nivåer. Den sexsiffriga delområdeskoden är kopplad till kommunens tresiffriga kommunkod, vilket betyder att delområdeskoden består av sammanlagt nio tecken.
Delområdesindelningen är en hierarkisk indelning med tre nivåer: en 1-siffrig storområdesnivå, en 2-siffrig statistikområdesnivå och en 3-siffrig småområdesnivå. Delområdena numreras löpande enligt dessa tre hierarkiska nivåer. Den sexsiffriga delområdeskoden är kopplad till kommunens tresiffriga kommunkod, vilket betyder att delområdeskoden består av sammanlagt nio tecken.
Konsumtionsenhet
Genom att räkna ut inkomster och konsumtionsutgifter per konsumtionsenhet kan man göra jämförelser mellan hushåll av olika storlek och struktur. Det finns flera olika sätt för beräkning av konsumtionsenheter. I inkomstfördelningsstatistiken och i konsumtionsundersökningen har man sedan 2002 i enlighet med Eurostats rekommendation använt OECD:s s.k. justerade konsumtionsenhetsskala, enligt vilken
- den första fullvuxna hushållsmedlemmen får vikten 1
- övriga personer över 13 år får vikten 0,5
- barn får vikten 0,3
Valet av konsumtionsenhetsskala har stor inverkan på inkomstnivåerna och på olika befolkningsgruppers placering i inkomstfördelningen.
- den första fullvuxna hushållsmedlemmen får vikten 1
- övriga personer över 13 år får vikten 0,5
- barn får vikten 0,3
Valet av konsumtionsenhetsskala har stor inverkan på inkomstnivåerna och på olika befolkningsgruppers placering i inkomstfördelningen.
Konsumtionsenhet (OECD)
Storleken på en konsumtionsenhet som utgörs av ett bostadshushåll anges som summan av viktvärdena för medlemmarna. Enligt internationella rekommendationer fastställs värdet som konsumtionsenhet för varje medlem i bostadshushållet enligt följande:- den första vuxna (minst 18 år) = 1,0
- varje följande person som fyllt 18 år = 0,7
- varje person under 18 år = 0,5.
Om det bara finns personer som inte fyllt 18 år i bostadshushållet har den första personen värdet 1,0 och de följande 0,5.
- varje följande person som fyllt 18 år = 0,7
- varje person under 18 år = 0,5.
Om det bara finns personer som inte fyllt 18 år i bostadshushållet har den första personen värdet 1,0 och de följande 0,5.
Kök
Ett kök är ett rum som är inrett med tanke på matlagning. Ett utrymme som är inrett för matlagning, men som är mindre än 7 kvadratmeter, betraktas som kokvrå eller kokutrymme.
Livsfas
Avsikten med livsfasindelningen är att särskilja mellan bostadshushållens olika livsskeden, som i allmänhet skiljer sig från varandra med avseende på inkomster och konsumtion. Livsfasindelningen görs utgående från bostadshushållstyp, referenspersonens ålder och barnens ålder.
Bostadshushållets livsfasskede beskrivs med hjälp av referenspersonens ålder i det fall att bostadshushållet inte omfattar en familj (enpersonshushåll, barnlösa hushåll med minst två personer). På samma sätt gör man i fråga om barnlösa gifta och samboende par. Barnfamiljers livsskeden beskrivs däremot med hjälp av barnets eller barnens ålder. Sedan år 1993 har familjer som består av samboende par med barn och familjer som består av gifta par med barn klassificerats för sig.
Bostadshushållets livsfasskede beskrivs med hjälp av referenspersonens ålder i det fall att bostadshushållet inte omfattar en familj (enpersonshushåll, barnlösa hushåll med minst två personer). På samma sätt gör man i fråga om barnlösa gifta och samboende par. Barnfamiljers livsskeden beskrivs däremot med hjälp av barnets eller barnens ålder. Sedan år 1993 har familjer som består av samboende par med barn och familjer som består av gifta par med barn klassificerats för sig.
Nätanslutning
En byggnads nätanslutningar är
- avlopp
- vattenledning
- el
- naturgas.
- avlopp
- vattenledning
- el
- naturgas.
Referensperson
En referensperson har bestämts för bostadshushåll och familjer. Med referensperson avses den person som har de största inkomsterna i bostadshushållet. Uppgifterna om inkomst baserar sig på de statsskattepliktiga inkomsterna under statistikåret. Om den person som har de största inkomsterna är under 25 år och har klassificerats som barn antecknas han eller hon inte som referensperson. Då används utöver uppgifterna om inkomst också uppgifter om ålder vid bestämning av referensperson. Om ingen i bostadshushållet har statsskattepliktiga inkomster, bestäms referenspersonen på basis av och ålder.
Uppgifter om referensperson används t.ex. vid produktion av uppgifter om socioekonomisk ställning eller näringsgren för hela befolkningen.
Uppgifter om referensperson används t.ex. vid produktion av uppgifter om socioekonomisk ställning eller näringsgren för hela befolkningen.
Rum och rumsantal
Ett rum är ett utrymme med fönster, en golvyta på minst 7 m2 och en medelhöjd på minst 2 meter. En farstu, veranda, sovalkov eller annat motsvarande utrymme betraktas inte som ett rum. Rumsantalet inkluderar i allmänhet inte köket.
Statsskattepliktiga inkomster
Uppgifterna grundar sig på uppgifterna i skattestyrelsens beskattningsdatabas över statsskattepliktiga inkomster. Som statsskattepliktiga inkomster har räknats inkomster på minst 2 euro.
Med medelinkomst avses inkomster per inkomsttagare. Medianinkomsten ger i allmänhet en bättre bild av inkomstnivån i en bestämd grupp. Medianinkomsten anger storleken på den inkomst som delar inkomsttagarna i två lika stora grupper. Hälften av inkomsttagarna har mindre och hälften har större inkomster än medianinkomsten.
Med nettoinkomst avses den inkomst som erhålls då man från de statsskattepliktiga inkomsterna drar av skatter (inkomstskatt, förmögenhetsskatt, skatteförhöjning, kommunalskatt, kyrkoskatt, folkpensionsavgifter, sjukförsäkringsavgifter, och skogsvårdsavgifter)
De statsskattepliktiga inkomsterna indelas enligt inkomstkälla i följande typer:
1) löneinkomster:
förskottsskattepliktiga löneinkomster, sjöfartsinkomst, kostnadsersättning som betalas av arbetsgivare, semesterlön inom byggnadsbranschen, reservistlön, inkomst i utlandet som beskattas i Finland, värdet av anskaffningsarbete i skogsbruk, värdet av anskaffningsarbete i sammanslutning samt lösen, betjäningsavgifter o.d. förskottsskattepliktiga inkomster
2) företagarinkomster:
förvärvs- och kapitalinkomster av gårdsbruk, förvärvs- och kapitalinkomster av näringsverksamhet samt inkomst av sammanslutning
3) övriga statsskattepliktiga inkomster:
övriga förvärvsinkomster, pensionsinkomster, utkomstskyddsförmåner vid arbetslöshet samt övriga socialskyddsförmåner.
En persons förvärvsinkomster utgörs av företagar- och löneinkomster. De statsskattepliktiga inkomsterna omfattar inte stipendier och understöd från offentliga sammanslutningar, löneinkomster i utlandet om arbetet varat minst ett halvt år, vissa socialskyddsförmåner som utbetalats av den offentliga sektorn samt skattefria ränteinkomster.
En närmare utredning över olika inkomsttyper finns i Statistikcentralens årspublikation "Inkomst- och förmögenhetsstatistik ".
Med medelinkomst avses inkomster per inkomsttagare. Medianinkomsten ger i allmänhet en bättre bild av inkomstnivån i en bestämd grupp. Medianinkomsten anger storleken på den inkomst som delar inkomsttagarna i två lika stora grupper. Hälften av inkomsttagarna har mindre och hälften har större inkomster än medianinkomsten.
Med nettoinkomst avses den inkomst som erhålls då man från de statsskattepliktiga inkomsterna drar av skatter (inkomstskatt, förmögenhetsskatt, skatteförhöjning, kommunalskatt, kyrkoskatt, folkpensionsavgifter, sjukförsäkringsavgifter, och skogsvårdsavgifter)
De statsskattepliktiga inkomsterna indelas enligt inkomstkälla i följande typer:
1) löneinkomster:
förskottsskattepliktiga löneinkomster, sjöfartsinkomst, kostnadsersättning som betalas av arbetsgivare, semesterlön inom byggnadsbranschen, reservistlön, inkomst i utlandet som beskattas i Finland, värdet av anskaffningsarbete i skogsbruk, värdet av anskaffningsarbete i sammanslutning samt lösen, betjäningsavgifter o.d. förskottsskattepliktiga inkomster
2) företagarinkomster:
förvärvs- och kapitalinkomster av gårdsbruk, förvärvs- och kapitalinkomster av näringsverksamhet samt inkomst av sammanslutning
3) övriga statsskattepliktiga inkomster:
övriga förvärvsinkomster, pensionsinkomster, utkomstskyddsförmåner vid arbetslöshet samt övriga socialskyddsförmåner.
En persons förvärvsinkomster utgörs av företagar- och löneinkomster. De statsskattepliktiga inkomsterna omfattar inte stipendier och understöd från offentliga sammanslutningar, löneinkomster i utlandet om arbetet varat minst ett halvt år, vissa socialskyddsförmåner som utbetalats av den offentliga sektorn samt skattefria ränteinkomster.
En närmare utredning över olika inkomsttyper finns i Statistikcentralens årspublikation "Inkomst- och förmögenhetsstatistik ".
Trångboddhet
Normerna för trångboddhet är följande:
- norm 1: fler än två personer per rum, då köket räknas som ett separat rum
- norm 2: fler än två personer per rum, då köket inte räknas som ett separat rum
- norm 3: fler än en person per rum, då köket räknas som ett separat rum
- norm 4: fler än en person per rum, då köket inte räknas som ett separat rum
De normer som tillämpats i statistiken har varierat från ett decennium till ett annat. Normerna 1 och 2 användes vid folkräkningarna 1970 och 1975. Uppgifter enligt norm 3 har producerats sedan år 1980. Norm 4 tillämpades för första gången i folkräkningen 1990. Norm 4 har sedan folkräkningen 1990 tillämpats också på klassificeringen av boendenivå. Tidigare användes norm 3.
- norm 1: fler än två personer per rum, då köket räknas som ett separat rum
- norm 2: fler än två personer per rum, då köket inte räknas som ett separat rum
- norm 3: fler än en person per rum, då köket räknas som ett separat rum
- norm 4: fler än en person per rum, då köket inte räknas som ett separat rum
De normer som tillämpats i statistiken har varierat från ett decennium till ett annat. Normerna 1 och 2 användes vid folkräkningarna 1970 och 1975. Uppgifter enligt norm 3 har producerats sedan år 1980. Norm 4 tillämpades för första gången i folkräkningen 1990. Norm 4 har sedan folkräkningen 1990 tillämpats också på klassificeringen av boendenivå. Tidigare användes norm 3.
Tätort
En tätort är en förtätning av byggnader och omfattar minst 200 invånare. Som grund för avgränsningen används befolkningsuppgiften från året innan. Tätorterna fastställs och avgränsas av Finlands miljöcentral med hjälp av metoder som bygger på geografisk information, i vilka man använder sig av byggnads- och befolkningsuppgifter i Statistikcentralens 250 m x 250 m-rutmaterial. Vid fastställandet tittar man på de rutor som innehåller byggnader, samt på därtill gränsande rutor, för att granska invånarantalet samt antalet byggnader och våningsytan. Av de sammanhängande förtätningar av byggnader som upptäcks väljs de som har minst 200 invånare. De helt och hållet nya tätorter som upptäcks vid granskningen namnges och numreras av Statistikcentralen. Det händer att en tätort ett visst år slutar uppfylla definitionen av en tätort och därmed lämnar tätortsklassificeringen, eller så kan den smälta samman med en annan tätort eller lösgöra sig från en annan tätort. De administrativa områdesindelningarna påverkar inte bildandet av tätorter och tätorterna följer inte kommungränserna.
Upplåtelseform
Indelningen av bostäder enligt upplåtelseform är följande:
Ägarbostad
- bostadsinnehavaren äger huset
- bostadsinnehavaren äger bostadsaktierna
Hyresbostad:
- aravabostad
- räntestödshyresbostad
- annan hyresbostad
Bostadsrättsbostad
Annan upplåtelseform:
- t.ex. sytning, släktskap
Okänd upplåtelseform
I statistiken över bostadsbeståndet har upplåtelseform i huvudsak bara definierats för bostäder med stadigvarande boende.
Ägarbostad
- bostadsinnehavaren äger huset
- bostadsinnehavaren äger bostadsaktierna
Hyresbostad:
- aravabostad
- räntestödshyresbostad
- annan hyresbostad
Bostadsrättsbostad
Annan upplåtelseform:
- t.ex. sytning, släktskap
Okänd upplåtelseform
I statistiken över bostadsbeståndet har upplåtelseform i huvudsak bara definierats för bostäder med stadigvarande boende.
Uppvärmningssätt
Med uppvärmningssätt avses det uppvärmningssätt som huvudsakligen används för att värma upp byggnaden. Det finns också uppgift om uppvärmningssätt för bostäder. Uppgift om värmekälla har erhållits ur befolkningsdatasystemet, som får uppgiften i byggnadsprojektanmälningarna från kommunens byggnadstillsyn. Uppgiften om ändring av uppvärmningssättet förmedlas till befolkningsdatasystemet bara om byggnaden har genomgått ombyggnadsarbeten som kräver bygglov.
Klassificeringen är följande:
- vattencentralvärme
- luftcentralvärme
- direkt eluppvärmning
- ugns- eller kaminuppvärmning
- ej fast värmeanordning
- okänt.
En byggnad med vattencentralvärme värms upp med cirkulerande vatten, en byggnad med luftcentralvärme med cirkulerande luft. Vid direkt eluppvärmning värms byggnaden upp direkt med ett fast värmeelement som är kopplat till elnätet eller på något motsvarande sätt.
Vid ugns- eller kaminuppvärmning uppvärms en värmemagasinerande mur (ugn) med ved eller något annat bränsle. Till ugnsuppvärmning hänförs också inmurade elektriska värmekondensatorer, fristående fasta oljevärmare samt öppna spisar med varmluftscirkulation (inte i lättkonstruktion). Ugnar för bastuuppvärmning räknas inte som uppvärmningsanordningar.
Klassificeringen är följande:
- vattencentralvärme
- luftcentralvärme
- direkt eluppvärmning
- ugns- eller kaminuppvärmning
- ej fast värmeanordning
- okänt.
En byggnad med vattencentralvärme värms upp med cirkulerande vatten, en byggnad med luftcentralvärme med cirkulerande luft. Vid direkt eluppvärmning värms byggnaden upp direkt med ett fast värmeelement som är kopplat till elnätet eller på något motsvarande sätt.
Vid ugns- eller kaminuppvärmning uppvärms en värmemagasinerande mur (ugn) med ved eller något annat bränsle. Till ugnsuppvärmning hänförs också inmurade elektriska värmekondensatorer, fristående fasta oljevärmare samt öppna spisar med varmluftscirkulation (inte i lättkonstruktion). Ugnar för bastuuppvärmning räknas inte som uppvärmningsanordningar.
Utrustning
Uppgifterna om byggnadernas och bostädernas utrustning härstammar från byggnads- och lägenhetsuppgifterna i Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem.
Bostadens utrustning:
- avlopp
- vattenledning
- WC
- varmvatten
- tvättutrymmen (dusch/badrum eller bastu i bostaden)
- bastu i lägenheten
- central- eller elvärme.
Uppgifterna om bostädernas utrustning har använts då utrustningsnivån fastställts.
Byggnadens utrustning:
- el
- avlopp
- vattenledning
- varmvatten
- hiss
- bastu i huset
- simbassäng
- maskinell ventilation
- skyddsrum.
Bostadens utrustning:
- avlopp
- vattenledning
- WC
- varmvatten
- tvättutrymmen (dusch/badrum eller bastu i bostaden)
- bastu i lägenheten
- central- eller elvärme.
Uppgifterna om bostädernas utrustning har använts då utrustningsnivån fastställts.
Byggnadens utrustning:
- el
- avlopp
- vattenledning
- varmvatten
- hiss
- bastu i huset
- simbassäng
- maskinell ventilation
- skyddsrum.
Utrustningsnivå
Sedan år 2005 beskrivs bostadens utrustningsnivå enligt en indelning i två klasser:
- välutrustad bostad: bostaden har vattenledning, avlopp, varmvatten, WC, tvättutrymmen (antingen dusch/badrum eller bastu i lägenheten) samt central- eller elvärme
- annan eller okänd utrustningsnivå
Tidigare år indelades bostadens utrustningsnivå i tre klasser:
- välutrustad bostad: bostaden har vattenledning, avlopp, varmvatten, WC, tvättutrymmen (antingen dusch/badrum eller bastu i lägenheten) samt central- eller elvärme
- bristfälligt utrustad bostad: bostaden saknar endast tvättutrymmen och/eller centralvärme (eller elvärme)
- ytterst bristfälligt utrustad bostad: bostaden saknar något av följande: vattenledning, avlopp, varmvatten eller WC.
- välutrustad bostad: bostaden har vattenledning, avlopp, varmvatten, WC, tvättutrymmen (antingen dusch/badrum eller bastu i lägenheten) samt central- eller elvärme
- annan eller okänd utrustningsnivå
Tidigare år indelades bostadens utrustningsnivå i tre klasser:
- välutrustad bostad: bostaden har vattenledning, avlopp, varmvatten, WC, tvättutrymmen (antingen dusch/badrum eller bastu i lägenheten) samt central- eller elvärme
- bristfälligt utrustad bostad: bostaden saknar endast tvättutrymmen och/eller centralvärme (eller elvärme)
- ytterst bristfälligt utrustad bostad: bostaden saknar något av följande: vattenledning, avlopp, varmvatten eller WC.
Värmekälla
Med värmekälla avses det bränsle eller den värmekälla som huvudsakligen används för uppvärmning av byggnaden. Det finns också uppgift om värmekälla för bostäder Uppgift om värmekälla har erhållits ur befolkningsdatasystemet, som får uppgiften av kommunens byggnadstillsyn. Uppgiften om ändring av uppvärmningssättet förmedlas till befolkningsdatasystemet i allmänhet bara om byggnaden har genomgått ombyggnadsarbeten som kräver bygglov.
Klassificeringen är följande:
- fjärr- eller regionvärme
- olja
- gas
- stenkol
- el
- ved
- torv
- jordvärme
- annan, okänd
Klassificeringen är följande:
- fjärr- eller regionvärme
- olja
- gas
- stenkol
- el
- ved
- torv
- jordvärme
- annan, okänd
Våningsantal
I byggnadens våningsantal inräknas alla de huvudsakligen ovanför markytan belägna våningar, där det finns bostads- eller arbetsrum eller utrymmen i enlighet med byggnadens användningssyfte. Om antalet våningar är olika i olika delar av byggnaden, avser våningsantalet i allmänhet det största antalet våningar i byggnaden.
I fråga om byggnader som färdigställts efter år 1980 anges våningsantalet som ett medeltal med beaktande av helheten, om våningsytan i någon våning utgör en mycket liten del av våningsytan i byggnadens huvudsakliga våningar. T.ex. en stor industrihall i en våning med kontorslokaliteter med liten våningsyta i tre våningar anses ha våningsantalet ett.
I fråga om byggnader som färdigställts efter år 1980 anges våningsantalet som ett medeltal med beaktande av helheten, om våningsytan i någon våning utgör en mycket liten del av våningsytan i byggnadens huvudsakliga våningar. T.ex. en stor industrihall i en våning med kontorslokaliteter med liten våningsyta i tre våningar anses ha våningsantalet ett.
Ålder
Med ålder avses en persons ålder i hela år den sista dagen under året. Uppgiften har tagits ur det centrala befolkningsregistret.
Ålder har också använts som tilläggsvariabel. Arbetskraften kan t.ex. omfatta bara 15-74-åringar.
Ålder har också använts som tilläggsvariabel. Arbetskraften kan t.ex. omfatta bara 15-74-åringar.
Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet
Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet
Statistiken Bostäder och boendeförhållanden baserar sig på registeruppgifter. Statistikens kvalitet är relativt direkt beroende av källmaterialens kvalitet. Uppgifterna i statistiken grundar sig i huvudsak på det befolkningsdatasystem som upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.
Antalet bostadshushåll och andra personbaserade uppgifter är så gott som hundraprocentigt korrekta. Uppgifternas korrekthet framgår av en undersökning om adressernas tillförlitlighet (personernas boendeort), vilken gjorts utifrån befolkningsdatasystemet som en urvalsundersökning av Statistikcentralen. År 2012 tillfrågades cirka 11 000 personer om deras adress var den samma som i befolkningsdatasystemet. I undersökningen år 2012 svarade 98,1 procent att uppgifterna var korrekta inklusive bortfallen. MDB:s uppgifter om befolkningen har tillhandahållits efter att man avstod från mantalsskrivning (från och med år 1989) enbart med befolkningens ändringsanmälningar.
Uppgifter om rivning av bostäder eller annat bortfall av byggnader i uppgifterna om bostadsbeståndet förmedlas inte till alla delar till befolkningsdatasystemet. Därför försöker statistiken beskriva de bostäder som är i aktiv användning. Målet är att korrigera Statistikcentralens statistikmaterial enligt behandlingsregler på så sätt att sannolika bortfall, såsom byggnader och bostäder vilka är gamla och i dåligt skick, gallras bort från materialet. I Statistikcentralen försöker man också dra slutsatser om och korrigera andra felaktigheter i det ursprungliga materialet och bristfälliga byggnadsuppgifter. En del av utrustningsuppgifterna om byggnader och bostäder har samlats in först efter att registret inrättades, det vill säga efter folkräkningsuppgifterna från år 1980, vilket försvagar dessa uppgifters täckning. Sådana uppgifter är till exempel hiss, balkong och maskinell ventilation. Med hjälp av specificerande identifikationsuppgifter sammanslås bostadsuppgifter med personer och slutsatser om fast bebodda bostäder dras utifrån personuppgifterna i befolkningsdatasystemet.
Täckningen för de centrala uppgifterna om bostäderna är relativt bra. Ibland är det vad gäller obebodda egnahemshus svårt att dra en slutsats om när det fortfarande hör till bostadsbeståndet och när det ska avlägsnas på grund av att det är obeboeligt. Därför avlägsnas egnahemshus som varit obebodda i över 15 år från statistiken. Om stadigvarande invånare flyttar in i en sådan byggnad som avlägsnats ur bostadsbeståndet, återinförs bostaden till bostadsbeståndet.
I bostädernas attributdata kan det förekomma felaktigheter i viss mån, eftersom alla ändringsuppgifter inte på ett omfattande sätt delges de myndigheter som administrerar befolkningsdatasystemet. Uppgifter om nya objekt som byggts utan bygglov och ändrings- och förbättringsarbeten som inte kräver tillstånd eller för vilka tillstånd inte sökts, förmedlas inte till datasystemet. Ändringar i uppvärmningssättet eller värmekällan är inte alltid tillståndspliktiga byggåtgärder, liksom inte heller åtgärder som gäller byggnadernas utrustning och nätanslutningar, varför felaktigheter kan förekomma i dessa.
I viss mån är det möjligt att korrigera felaktiga uppgifter vid Statistikcentralen genom att avlägsna motstridigheter mellan utrustning, uppvärmningssätt och värmekälla. De finns bristfälligheter också i de uppgifter som man börjat samla in först efter införandet av databasen år 1980. Till exempel uppgifter om hiss, balkong och maskinell ventilation kan vara bristfälliga. Grunden för upplåtelse av bostaden (ägande, hyra m.m.) uppdateras i befolkningsdatasystemet via flyttanmälan då en invånare flyttar. Statistikcentralen kompletterar uppgifterna om upplåtelsegrunderna med hjälp av Skatteförvaltningens skattematerial om bostadsaktieköp och uppgifter ur Statens bostadsfond.
Antalet bostadshushåll och andra personbaserade uppgifter är så gott som hundraprocentigt korrekta. Uppgifternas korrekthet framgår av en undersökning om adressernas tillförlitlighet (personernas boendeort), vilken gjorts utifrån befolkningsdatasystemet som en urvalsundersökning av Statistikcentralen. År 2012 tillfrågades cirka 11 000 personer om deras adress var den samma som i befolkningsdatasystemet. I undersökningen år 2012 svarade 98,1 procent att uppgifterna var korrekta inklusive bortfallen. MDB:s uppgifter om befolkningen har tillhandahållits efter att man avstod från mantalsskrivning (från och med år 1989) enbart med befolkningens ändringsanmälningar.
Uppgifter om rivning av bostäder eller annat bortfall av byggnader i uppgifterna om bostadsbeståndet förmedlas inte till alla delar till befolkningsdatasystemet. Därför försöker statistiken beskriva de bostäder som är i aktiv användning. Målet är att korrigera Statistikcentralens statistikmaterial enligt behandlingsregler på så sätt att sannolika bortfall, såsom byggnader och bostäder vilka är gamla och i dåligt skick, gallras bort från materialet. I Statistikcentralen försöker man också dra slutsatser om och korrigera andra felaktigheter i det ursprungliga materialet och bristfälliga byggnadsuppgifter. En del av utrustningsuppgifterna om byggnader och bostäder har samlats in först efter att registret inrättades, det vill säga efter folkräkningsuppgifterna från år 1980, vilket försvagar dessa uppgifters täckning. Sådana uppgifter är till exempel hiss, balkong och maskinell ventilation. Med hjälp av specificerande identifikationsuppgifter sammanslås bostadsuppgifter med personer och slutsatser om fast bebodda bostäder dras utifrån personuppgifterna i befolkningsdatasystemet.
Täckningen för de centrala uppgifterna om bostäderna är relativt bra. Ibland är det vad gäller obebodda egnahemshus svårt att dra en slutsats om när det fortfarande hör till bostadsbeståndet och när det ska avlägsnas på grund av att det är obeboeligt. Därför avlägsnas egnahemshus som varit obebodda i över 15 år från statistiken. Om stadigvarande invånare flyttar in i en sådan byggnad som avlägsnats ur bostadsbeståndet, återinförs bostaden till bostadsbeståndet.
I bostädernas attributdata kan det förekomma felaktigheter i viss mån, eftersom alla ändringsuppgifter inte på ett omfattande sätt delges de myndigheter som administrerar befolkningsdatasystemet. Uppgifter om nya objekt som byggts utan bygglov och ändrings- och förbättringsarbeten som inte kräver tillstånd eller för vilka tillstånd inte sökts, förmedlas inte till datasystemet. Ändringar i uppvärmningssättet eller värmekällan är inte alltid tillståndspliktiga byggåtgärder, liksom inte heller åtgärder som gäller byggnadernas utrustning och nätanslutningar, varför felaktigheter kan förekomma i dessa.
I viss mån är det möjligt att korrigera felaktiga uppgifter vid Statistikcentralen genom att avlägsna motstridigheter mellan utrustning, uppvärmningssätt och värmekälla. De finns bristfälligheter också i de uppgifter som man börjat samla in först efter införandet av databasen år 1980. Till exempel uppgifter om hiss, balkong och maskinell ventilation kan vara bristfälliga. Grunden för upplåtelse av bostaden (ägande, hyra m.m.) uppdateras i befolkningsdatasystemet via flyttanmälan då en invånare flyttar. Statistikcentralen kompletterar uppgifterna om upplåtelsegrunderna med hjälp av Skatteförvaltningens skattematerial om bostadsaktieköp och uppgifter ur Statens bostadsfond.
Aktualitet
Primäruppgifter i statistiken Bostäder och boendeförhållanden publiceras med en eftersläpning på fem månader efter referenstidpunkten (årets sista dag). Uppgifter om upplåtelsegrunden publiceras på motsvarande med en eftersläpning på tio månader.
Kvartalsuppgifter baserade på preliminär information publiceras med en fördröjning om cirka två månader.
Kvartalsuppgifter baserade på preliminär information publiceras med en fördröjning om cirka två månader.
Punktlighet
Ingen fördröjning i publiceringen av uppgifter. Uppgifterna publiceras enligt datumen publiceringskalendern.
Jämförbarhet
Geografisk jämförbarhet
Uppgifter i statistiken Bostäder och boendeförhållanden kan produceras med såväl nationella som europeiska områdesindelningar (NUTS), eftersom byggnaders koordinatuppgifter används i statistikmaterialet. Statistiken görs i huvudsak enligt begrepp och definitioner i FN:s rekommendationer.
Jämförbarhet över tid
När olika tidpunkters uppgifter jämförs ska det beaktas att en del av förändringarna partiellt kan bero på revideringar av registren, ändringar i behandlingen av statistikmaterialet och annorlunda metoder för att samla in uppgifter under tidigare år. Till exempel revideringar av byggnadsår påverkar byggnadernas åldersstruktur, och också ändringar av användningsändamålet ska beaktas till exempel då förändringar granskas på årsnivå. I folkräkningen år 1985 användes för första gången registeruppgifter för att framställa bostads-, byggnads och bostadshushållsstatistik. Uppgifter om bostads- och byggnadsbeståndet har tagits fram vid folkräkningarna åren 1950, 1960, 1970, 1980 och 1985. FN:s rekommendationer om folkräkning har beaktats vid genomförandet av folkräkningar. Från och med år 1987 har uppgifter producerats årligen utifrån registret och de statistikuppgifter som tagits fram årligen är under en längre period relativt jämförbara sinsemellan. Detaljerade förändringar på årsnivå är till alla delar exakta och tillförlitliga.
Klassificeringen av upplåtelsegrunden har förändrats en aning under årens lopp. Från och med år 1995 skiljer man inte längre på tjänstebostäder och andra hyresbostäder. Från och med 1998 har man i statistiken använt en ny klassificering av upplåtelsegrunden, som innehåller uppgifter om ARA-finansierade hyresbostäder och bostadsrättslägenheter. Produktionssystemet för byggnads-, bostads- och boendeförhållandestatistik förnyades från och med statistikåret 2005. På samma gång preciserades behandlingen av vissa uppgifter, bland annat beaktades uppgifterna om byggnadens ägare noggrannare än tidigare i behandlingen av upplåtelsegrunden. Inverkan syns i antalet uppgifter om upplåtelsegrunden från och med år 2005, i synnerhet i klassen Andra hyresbostäder och klassen Äger huset. Storleken på den först nämnda klassen minskade, medan det skedde en ökning i den senare klassen. Databehandlingen förfinades för hyresbostäder 2014, särskilt för bostäder som lämnats okända. Förnyelsen av statistikproduktionen under uppgiftsåret 2020 specificerade ytterligare uppgiften om besittningsgrund, särskilt för bostäder som ägs av hyresbostadsbolag och egnahemshus för uthyrning.
Produktionssystemet för byggnads-, bostads- och boendeförhållandestatistik förnyades vad gäller bostads- och byggnadsuppgifter under materialåret 2020.
Samtidigt tog man i statistiken Bostäder och boendeförhållanden i bruk en ny byggnadsklassificering (byggnadsklassificeringen 2018). Fritidshus som hyrs ut klassificeras enligt den nya byggnadsklassificeringen som fritidsbostadshus (sommarstugor). Samtidigt avlägsnades bostäder som ingått i fritidshus som hyrs ut från bostadsbeståndet (minskande inverkan på hustypen Övriga byggnader).
De största ändringar i den hustypsklassificering som bildats utifrån den nya byggnadsklassificeringen gällde de fristående småhus (cirka 12 000), som inte entydigt utgjort egnahems- eller parhus. I den nya byggnadsklassificeringen har dessa Övriga fristående småhus (013) enligt den gamla klassificeringen klassificerats efter attributdata antingen som radhus (3 000 bostäder) eller låghus (9 000 bostäder).
Bostadshushållsstatistik har framställts registerbaserat från och med år 1980. Då togs begreppet bostadshushåll i bruk. År 1980 bildades bostadshushåll också utifrån personer som bodde i byggnader som klassificerats som internatbyggnader, men vars bostad inte uppfyllde definitionen av en bostad. Senare har man inte längre förfarit på detta sätt.
Före år 1980 användes begreppet hushåll (matlag) i folkräkningen. Ett hushåll (matlag) ansågs då bestå av familjemedlemmar som bor tillsammans eller av andra personer med ett gemensamt mathushåll. En underhyresgäst, med eget mathushåll, bildade ett eget hushåll. Sedan år 1980 ingår en underhyresgäst i samma bostadshushåll som de övriga som bor i bostaden i statistiken över boendeförhållanden.
Klassificeringen av upplåtelsegrunden har förändrats en aning under årens lopp. Från och med år 1995 skiljer man inte längre på tjänstebostäder och andra hyresbostäder. Från och med 1998 har man i statistiken använt en ny klassificering av upplåtelsegrunden, som innehåller uppgifter om ARA-finansierade hyresbostäder och bostadsrättslägenheter. Produktionssystemet för byggnads-, bostads- och boendeförhållandestatistik förnyades från och med statistikåret 2005. På samma gång preciserades behandlingen av vissa uppgifter, bland annat beaktades uppgifterna om byggnadens ägare noggrannare än tidigare i behandlingen av upplåtelsegrunden. Inverkan syns i antalet uppgifter om upplåtelsegrunden från och med år 2005, i synnerhet i klassen Andra hyresbostäder och klassen Äger huset. Storleken på den först nämnda klassen minskade, medan det skedde en ökning i den senare klassen. Databehandlingen förfinades för hyresbostäder 2014, särskilt för bostäder som lämnats okända. Förnyelsen av statistikproduktionen under uppgiftsåret 2020 specificerade ytterligare uppgiften om besittningsgrund, särskilt för bostäder som ägs av hyresbostadsbolag och egnahemshus för uthyrning.
Produktionssystemet för byggnads-, bostads- och boendeförhållandestatistik förnyades vad gäller bostads- och byggnadsuppgifter under materialåret 2020.
Samtidigt tog man i statistiken Bostäder och boendeförhållanden i bruk en ny byggnadsklassificering (byggnadsklassificeringen 2018). Fritidshus som hyrs ut klassificeras enligt den nya byggnadsklassificeringen som fritidsbostadshus (sommarstugor). Samtidigt avlägsnades bostäder som ingått i fritidshus som hyrs ut från bostadsbeståndet (minskande inverkan på hustypen Övriga byggnader).
De största ändringar i den hustypsklassificering som bildats utifrån den nya byggnadsklassificeringen gällde de fristående småhus (cirka 12 000), som inte entydigt utgjort egnahems- eller parhus. I den nya byggnadsklassificeringen har dessa Övriga fristående småhus (013) enligt den gamla klassificeringen klassificerats efter attributdata antingen som radhus (3 000 bostäder) eller låghus (9 000 bostäder).
Bostadshushållsstatistik har framställts registerbaserat från och med år 1980. Då togs begreppet bostadshushåll i bruk. År 1980 bildades bostadshushåll också utifrån personer som bodde i byggnader som klassificerats som internatbyggnader, men vars bostad inte uppfyllde definitionen av en bostad. Senare har man inte längre förfarit på detta sätt.
Före år 1980 användes begreppet hushåll (matlag) i folkräkningen. Ett hushåll (matlag) ansågs då bestå av familjemedlemmar som bor tillsammans eller av andra personer med ett gemensamt mathushåll. En underhyresgäst, med eget mathushåll, bildade ett eget hushåll. Sedan år 1980 ingår en underhyresgäst i samma bostadshushåll som de övriga som bor i bostaden i statistiken över boendeförhållanden.
Enhetlighet över statistikområdena
Statistikcentralens statistikgrenar för byggnader och bostadsbeståndet motsvarar varandra på så sätt att det för varje bostad i bostadsbeståndet finns en motsvarande byggnad i byggnadsbeståndet. De bebodda bostäderna har man fått genom att slå samman personuppgifterna i befolkningsdatasystemet med lägenhetsuppgifterna med hjälp av identifikationsuppgifter, då också boendeförhållanden kan beskrivas. Bostadsbeståndet innehåller också tomma och tillfälligt bebodda bostäder.
Statistikcentralens byggnads- och bostadsbeståndsstatistik och å andra sidan uppgifterna i byggnads- och lägenhetsregistret vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är inte helt enhetliga, eftersom Statistikcentralen strävat efter att korrigera bristerna i det ursprungliga registret.
De kvantitativa uppgifterna i Statistikcentralens statistikgrenar Bostäder och boendeförhållande samt Byggnads- och bostadsproduktion, som beskriver nybyggnad, är inte helt samma beroende på bland annat olika tidpunkter för urvalet. Därtill kan utbyggnader i bostads- och byggnadsbeståndet och ändringsarbeten som är jämförbara med nybyggnad registreras i Byggnads- och bostadsproduktionsstatistiken, som beskriver nybyggnad, under starttidpunkten för bygglovet, men under det ursprungliga färdigställningsåret för byggnaden i den statistik som beskriver byggnads- och bostadsbeståndet. I statistiken Bostäder och boendeförhållanden ingår alla bostäder med invånare på årets sista dag, och byggnader markeras som färdigställda även om det ursprungliga färdigställningsåret saknas (de senaste åren också retroaktivt).
Från de bostadsbeståndsuppgifter som ingår i statistiken Bostäder och boendeförhållanden avlägsnas årligen byggnader och bostäder, som inte längre räknas till byggnads- och bostadsbeståndet i aktiv användning. Dessa uppgifter som avlägsnas är bland annat rivna och förstörda byggnader samt bostäder som länge varit obebodda. Det är också möjligt att en byggnad som inte tidigare hört till bostadsbeståndet tas i bruk för boende, varvid den kommer med i bostadsbeståndet.
Bostadsbefolkningen avviker från familjepopulationen bland annat på så sätt att personer med familj som bor på internat räknas med i familjerna. Familjestatistiken omfattar å sin sida inte ensamboende personer, som är med i uppgifterna om bostadshushåll och bostadsbefolkningen. Bostadsbefolkningen omfattar inte de som bor på internat som påminner om anstalter, se begrepp och definitioner.
Statistikcentralens byggnads- och bostadsbeståndsstatistik och å andra sidan uppgifterna i byggnads- och lägenhetsregistret vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är inte helt enhetliga, eftersom Statistikcentralen strävat efter att korrigera bristerna i det ursprungliga registret.
De kvantitativa uppgifterna i Statistikcentralens statistikgrenar Bostäder och boendeförhållande samt Byggnads- och bostadsproduktion, som beskriver nybyggnad, är inte helt samma beroende på bland annat olika tidpunkter för urvalet. Därtill kan utbyggnader i bostads- och byggnadsbeståndet och ändringsarbeten som är jämförbara med nybyggnad registreras i Byggnads- och bostadsproduktionsstatistiken, som beskriver nybyggnad, under starttidpunkten för bygglovet, men under det ursprungliga färdigställningsåret för byggnaden i den statistik som beskriver byggnads- och bostadsbeståndet. I statistiken Bostäder och boendeförhållanden ingår alla bostäder med invånare på årets sista dag, och byggnader markeras som färdigställda även om det ursprungliga färdigställningsåret saknas (de senaste åren också retroaktivt).
Från de bostadsbeståndsuppgifter som ingår i statistiken Bostäder och boendeförhållanden avlägsnas årligen byggnader och bostäder, som inte längre räknas till byggnads- och bostadsbeståndet i aktiv användning. Dessa uppgifter som avlägsnas är bland annat rivna och förstörda byggnader samt bostäder som länge varit obebodda. Det är också möjligt att en byggnad som inte tidigare hört till bostadsbeståndet tas i bruk för boende, varvid den kommer med i bostadsbeståndet.
Bostadsbefolkningen avviker från familjepopulationen bland annat på så sätt att personer med familj som bor på internat räknas med i familjerna. Familjestatistiken omfattar å sin sida inte ensamboende personer, som är med i uppgifterna om bostadshushåll och bostadsbefolkningen. Bostadsbefolkningen omfattar inte de som bor på internat som påminner om anstalter, se begrepp och definitioner.
Intern enhetlighet
Statistikcentralens statistik över bygg- och bostadsstatistik motsvarar varandra så att byggnaden som motsvarar varje lägenhet i bostadsbeståndet är i byggbeståndet. Bostäderna har erhållits genom att man kombinerar personer med lägenhetsdata med hjälp av permanent byggnads-ID och adressnummer. Således beskrivs också bostadsförhållanden.
Bostadsbefolkningen i bostadsstatistiken skiljer sig från familjestatistikens grundbefolkning eftersom familjer ingår i familjerna som bor elevhem, internat o.d. I stället hör ensamstående invånare inte till familjer eller familjefoleringar. Men enskilda invånare hör till bostadsenheterna och bostadsbefolkningen.
Fast bosatta i sovsalar, vårdbyggnader eller andra institutioner, hemlösa, utomlands eller försvunna personer bildar inte bostadshushåll och hör inte till den så kallade bostadsbefolkningen.
Vid jämförelse av antalet bostäder och bostäder är det nödvändigt att ta hänsyn till att bostadsbeståndet även omfattar tomma och tillfälligt befolkade bostäder som inte ingår i bostadsförhållandena.
Statistikcentralens statistik över bygg- och bostadsstatistik samt MDB:s byggnads- och lägenhetsdata är inte helt sammanhängande på grund av ansträngningarna att rätta till felen i Statistikcentralens register.
Skillnaderna mellan Statistikcentralens två olika statistiker, bostadsbeståndets statistik och statistik över bygg- och bostadsproduktion som beskriver nybyggnation, beror bland annat på olika tider av plockning. Dessutom omfattar bostadsbeståndet alla bostäder som var bebodda på årets sista dag, även om de ännu inte har slutförts. Det är också möjligt att en byggnad som tidigare inte en del av bostadsbeståndet kommer att tas i bostadsbruk och därmed bli involverad i bostadsbeståndet.
Bostadsbefolkningen i bostadsstatistiken skiljer sig från familjestatistikens grundbefolkning eftersom familjer ingår i familjerna som bor elevhem, internat o.d. I stället hör ensamstående invånare inte till familjer eller familjefoleringar. Men enskilda invånare hör till bostadsenheterna och bostadsbefolkningen.
Fast bosatta i sovsalar, vårdbyggnader eller andra institutioner, hemlösa, utomlands eller försvunna personer bildar inte bostadshushåll och hör inte till den så kallade bostadsbefolkningen.
Vid jämförelse av antalet bostäder och bostäder är det nödvändigt att ta hänsyn till att bostadsbeståndet även omfattar tomma och tillfälligt befolkade bostäder som inte ingår i bostadsförhållandena.
Statistikcentralens statistik över bygg- och bostadsstatistik samt MDB:s byggnads- och lägenhetsdata är inte helt sammanhängande på grund av ansträngningarna att rätta till felen i Statistikcentralens register.
Skillnaderna mellan Statistikcentralens två olika statistiker, bostadsbeståndets statistik och statistik över bygg- och bostadsproduktion som beskriver nybyggnation, beror bland annat på olika tider av plockning. Dessutom omfattar bostadsbeståndet alla bostäder som var bebodda på årets sista dag, även om de ännu inte har slutförts. Det är också möjligt att en byggnad som tidigare inte en del av bostadsbeståndet kommer att tas i bostadsbruk och därmed bli involverad i bostadsbeståndet.
Källmaterial och datainsamlingar
Källmaterial
Statistiken Bostäder och boendeförhållanden framställs i huvudsak med hjälp av befolkningsdatasystemet hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Skatteförvaltningens olika registeruppgifter.
Som källmaterial för bostadshushållen används i kvartalspublikationerna förhandsuppgifter om befolkningen.
Namnet på administratören av befolkningsdatasystemet, som verkar som källmaterial, ändrades 1.1.2020 till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (tidigare Befolkningsregistercentralen).
Som källmaterial för bostadshushållen används i kvartalspublikationerna förhandsuppgifter om befolkningen.
Namnet på administratören av befolkningsdatasystemet, som verkar som källmaterial, ändrades 1.1.2020 till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (tidigare Befolkningsregistercentralen).
Datainsamlingsmetod
Statistikcentralen har ett avtal med Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Skatteförvaltningen om leverans av uppgifter till Statistikcentralen.
Frekvens för datainsamling
Registret hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (MDB) uppdateras kontinuerligt. Uppgifterna plockas till Statistikcentralen som uppgifter på såväl vecko- som årsnivå.
Metoder
Databehandling
I databehandlingen utnyttjas tidigare års korrigeringar, logiska slutledningar och data utanför primärmaterialet. Uppgifter ur bland annat Skatteförvaltningens fastighetsregister och aktielägenhetsregister utnyttjas i granskningen av byggnadsuppgifter och i imputeringen av uppgifter som saknas. Statistikuppgifterna jämförs också med andra byggnadsuppgifter från samma tidpunkt, bland annat med nybyggnadssiffror.
Vid Statistikcentralen strävar man efter att korrigera materialet enligt behandlingsreglerna på så sätt att sannolika bortfall, såsom byggnader som är gamla och i dåligt skick, gallras bort från materialet. Från statistiken avlägsnas till exempel egnahemshus som varit obebodda i över 15 år. Om stadigvarande invånare flyttar in i en sådan byggnad som avlägsnats ur bostadsbeståndet, återinförs bostaden till bostads- och byggnadsbeståndet.
Alla ändringsarbeten är inte tillståndspliktiga byggåtgärder, och inte heller alla åtgärder som gäller byggnadernas utrustning och nätanslutningar, varför information om dessa inte alltid förmedlas till myndigheterna och på så sätt till statistiken. Registeruppgifterna om en stor del av sommarstugorna saknar därför information om bland annat elektrifiering eller vattenlednings- och avloppsanslutningar.
I viss mån försöker Statistikcentralen göra slutledningar om och korrigera felaktigheter i det ursprungliga materialet och bristfälliga byggnadsuppgifter. Till exempel har uppgifter som beskriver samma byggnad inte godkänts dubbelt, om det finns en misstanke om överlappande uppgifter. Man försöker också dra slutsatser om och korrigera andra felaktigheter i det ursprungliga materialet och bristfälliga byggnadsuppgifter. En del av utrustningsuppgifterna om byggnader och bostäder har samlats in först efter att registret inrättades, det vill säga efter folkräkningsuppgifterna från år 1980, varför de partiellt är bristfälliga. Sådana uppgifter är till exempel hiss, balkong och maskinell ventilation.
Bostadshushåll bildas av personer som bor i samma lägenhet. Bostadshushåll som är överstora eller har avvikande personsammansättning bildar inte bostadshushåll och ingår inte i statistiken. Bostadshushåll bildas av personer som bor i så kallade sedvanliga bostäder. Bostadshushåll bildas inte av personer som bor på anstalter eller i liknande förhållanden.
Vid Statistikcentralen strävar man efter att korrigera materialet enligt behandlingsreglerna på så sätt att sannolika bortfall, såsom byggnader som är gamla och i dåligt skick, gallras bort från materialet. Från statistiken avlägsnas till exempel egnahemshus som varit obebodda i över 15 år. Om stadigvarande invånare flyttar in i en sådan byggnad som avlägsnats ur bostadsbeståndet, återinförs bostaden till bostads- och byggnadsbeståndet.
Alla ändringsarbeten är inte tillståndspliktiga byggåtgärder, och inte heller alla åtgärder som gäller byggnadernas utrustning och nätanslutningar, varför information om dessa inte alltid förmedlas till myndigheterna och på så sätt till statistiken. Registeruppgifterna om en stor del av sommarstugorna saknar därför information om bland annat elektrifiering eller vattenlednings- och avloppsanslutningar.
I viss mån försöker Statistikcentralen göra slutledningar om och korrigera felaktigheter i det ursprungliga materialet och bristfälliga byggnadsuppgifter. Till exempel har uppgifter som beskriver samma byggnad inte godkänts dubbelt, om det finns en misstanke om överlappande uppgifter. Man försöker också dra slutsatser om och korrigera andra felaktigheter i det ursprungliga materialet och bristfälliga byggnadsuppgifter. En del av utrustningsuppgifterna om byggnader och bostäder har samlats in först efter att registret inrättades, det vill säga efter folkräkningsuppgifterna från år 1980, varför de partiellt är bristfälliga. Sådana uppgifter är till exempel hiss, balkong och maskinell ventilation.
Bostadshushåll bildas av personer som bor i samma lägenhet. Bostadshushåll som är överstora eller har avvikande personsammansättning bildar inte bostadshushåll och ingår inte i statistiken. Bostadshushåll bildas av personer som bor i så kallade sedvanliga bostäder. Bostadshushåll bildas inte av personer som bor på anstalter eller i liknande förhållanden.
Datavalidering
Vid mottagandet av källmaterial granskas variablerna vid Statistikcentralen, så att de motsvarar de uppgifter som behövs för statistikföringen. Enhetsmängderna granskas och jämförs med tidigare leveranser. Datavalidering görs i varje skede av behandlingen av statistikmaterialet (se följande punkt 18.5).
Principer och riktlinjer
Organisation
Statistikcentralen
Organisationsenhet
Samhällsstatistik
Lagstiftning och andra överenskommelser
Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Ytterligare information: Statistiklagstiftning
Folk- och bostadsräkningen är också förknippad med internationella bestämmelser och rekommendationer: EU:s folkräkningsförordning och UNECE:s folkräkningsrekommendation, (Chapter XIV. Household and family characteristic).Principer för dataskydd
Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas.
Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
Sekretess – behandling av uppgifter
I behandlingen av materialet används pseudonymbeteckningar, det vill säga konstgjorda beteckningar, för personer, byggnader och bostäder. I områdesindelningar som är mindre än en kommun täcks enskilda uppgifter från fall till fall.
Principer för offentliggörande
Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.
Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Datautbyte
Statistikens uppgifter används vid Statistikcentralen av andra statistikgrenar som behöver bostads- och byggnadsuppgifter.
Tillgänglighet och tydlighet
Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.
Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.
Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.
Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.
Riktlinjer för revidering av uppgifter
Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.
Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.
Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.
Kvalitetsbedömning
Kvaliteten på statistiken Bostäder och boendeförhållanden bedöms i flera faser av statistikprocessen. Årligen görs koherensgranskningar genom att jämföra uppgifterna i statistiken med andra motsvarande uppgifter om boende, såsom ARA:s siffror, andra förändringar i omvärlden (t.ex. ändringar i bestämmelserna om bostadsbidrag) och tidsmässigt med tidigare års uppgifter.
Kvalitetssäkring
Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik.
Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)
Användarnas tillgång
Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.
Ytterligare information: Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.