Dokumentation som var i kraft 15.6.2024

Statistikens primäruppgifter

Allmän beskrivning

Energiförbrukningen i det huvudsakliga uppvärmningssystemet och kompletterande uppvärmningsformerna, inklusive ventilation och anordningar i anknytning till värmedistributionen, har här inkluderats i förbrukningen av energi för rumsuppvärmning. Hushållsapparaternas energiförbrukning omfattar belysning, tillredning av mat och andra elapparaters energiförbrukning.

Statistikens population

Populationen i statistiken över energiförbrukningen inom boende utgörs av alla lägenheter och byggnader jämte gårdar i Finland, vilka ägs eller besitts och är i boendeanvändning av hushåll. 
Uppgifter om energiförbrukningen inom boende samlas i regel in av energiförsäljarna. Den sektorsvisa precisionen i uppgifterna varierar efter energikälla. Hur man gör en indelning enligt sektor beskrivs under punkten Databehandling. 
 

Statistisk enhet

Basenheten i statistiken är en lägenhet eller byggnad jämte gård, vilken ägs eller besitts och är i boendeanvändning av ett hushåll. 
Statistiken härleds från energiföretagens försäljningsstatistik. I sammanställningen av statistiken preciseras den sektorvisa indelningen av försäljningsuppgifter från energiföretagen och totalförsäljningen enligt energikälla delas in enligt olika användningsändamål med modeller. Uppgifterna om användning av virke baserar sig på separata urvalsundersökningar som görs med ungefär tio års mellanrum. Undersökningarnas mellanår bedöms med modeller för användningsändamål. 
Vid kalibreringen av modellerna för användningsändamål används urvalsundersökningar och separata utredningar. Nödvändiga volymuppgifter fås från registren. I volymuppgifterna från registren har små avvikelser i förhållande till populationen identifierats.
 

Måttenhet

Uppgifterna publiceras i joule (terajoule TJ, petajoule PJ) och wattimmar (gigawattimme GWh). Utifrån uppgifterna i statistiken produceras uppgifter också för internationell rapportering, då rapporteringsenheten också kan vara till exempel tusen ton.

Basperiod

Uppgifterna i statistiken Energiförbrukning inom boende är tillgängliga från och med år 2008. Uppgifterna kan revideras för hela tidsserien i samband med en ny publicering.

Referensperiod

Statistikens referensperiod är ett år.

Referensområde

Uppgifter om energiförbrukningen inom boende samlas i regel in från energiförsäljarna. Den sektorsvisa precisionen i uppgifterna varierar efter energikälla. Hur man gör en indelning enligt sektor beskrivs under punkten Databehandling.

Sektortäckning

Statistiken över energiförbrukningen inom boende täcker alla lägenheter och byggnader jämte gårdar i Finland, vilka ägs eller besitts och är i boendeanvändning av hushåll. Den beskriver också den energi som använts i dessa enligt energikälla.

Tidstäckning

Uppgifterna i statistiken Energiförbrukning inom boende är tillgängliga från och med år 2008. Uppgifterna kan revideras för hela tidsserien i samband med en ny publicering.

Distributionsfrekvens

Uppgifterna publiceras en gång om året i november eller december året efter statistikåret.

Begrepp

Boende

Med boende avses i denna statistik energiförbrukning inom boende. Boende omfattar bostadsbyggnader i bostadsbruk, inkl. bastur och gårdsområden. När det gäller gårdsområden ingår bara elapparatur, dvs. eluttag för gårdsbelysning och uppvärmning av bilar.

Bostadsbyggnad

Med bostadsbyggnader avses i denna statistik huvudklasserna Bostadsbyggnader (A) och Fritidsbostadshus (B) i Statistikcentralens byggnadsklassificering, vilka grupperats enligt följande:
- fristående småhus: hus med en eller två bostäder, parhus och övriga fristående småhus
- rad- och kedjehus: hus med minst tre bostäder som kedjats samman
- flervåningsbostadshus: loftgångshus och hus med minst tre bostäder av vilka åtminstone två är ovanpå varandra
- fritidsbostadshus: separata sommarstugor och fritidsbostäder som främst avsetts för eget privat bruk.

Bostadsbyggnadernas volym

Volymen för bostadsbyggnader som färdigställts efter början av år 1980 fås ur register. För byggnader som färdigställts före detta har den saknade volymuppgiften imputerats med hjälp av kända uppgifter om våningsyta och volym i byggnadsbeståndet efter byggnadens användningsändamål och byggnadsår.

Bostadsbyggnadernas yta

Bostadsbyggnadernas yta fås som våningsyta från byggnadsbeståndet. Våningsytan är den sammanräknade ytan för byggnadernas våningar. Till våningsytan räknas ytan för varje våning enligt ytterväggarnas utsidor.

Bränslen

Med bränslen som används som energikällor i bostadsbyggnader avses i denna granskning trä, torv, kol, lätt brännolja, tung brännolja, naturgas och flytgas.

Elapparaters energiförbrukning

Elapparaters energiförbrukning omfattar den energi som används av elapparater i bostäder och fastigheter. Till elapparater hör bl.a. mikrovågsugnar, kaffe- och vattenkokare, kylutrustning, tvättmaskiner och torkar, TV-apparater och datorer med kringutrustning, kylanordningar i kylkällare, hissar och biluppvärmning. Elektriska bastuugnar och apparater som används för värmedistribution och ventilation räknas med i elförbrukningen för uppvärmning.

Energiförbrukning för belysning

Energiförbrukning för belysning omfattar den energi som används för belysning av bostadsbyggnader och gårdsområden. Också en del av den s.k. fastighetselen i flervåningshus- och radhusbolag används för belysning av gemensamma utrymmen. Av energikällorna för belysning har man i denna granskning beaktat elektriciteten; övriga energikällors andel antas vara marginell.

Energiförbrukning för matlagning

Vid beräkningen av elförbrukningen för matlagning har man beaktat spisar och ugnar. I matlagningen används huvudsakligen el som energikälla, i någon mån också natur- och flytgas, trä och träkol. Användningen av trä och träkol har uppskattats vara marginell, och de beaktas inte i denna statistik.

Energiförbrukning inom boende

Energiförbrukning inom boende omfattar den energiförbrukning som behövs för rumsuppvärmning av bostadsbyggnader och bruksvatten samt hushållsapparaternas elförbrukning. I energiförbrukning inom boende ingår också användningen av naturgas och flytgas i matlagning och den ved och el som används i bastur. Energiförbrukningen för transportmedel (bl.a. privatbilar) som används i hushållen ingår inte i energiförbrukningen inom boende utan i energiförbrukningen inom trafiken.

Energiförbrukning vid bastuuppvärmning

Energiförbrukning vid bastuuppvärmning omfattar den energi som används för uppvärmning av bastuugnar. Bastuugnen uppvärms vanligen med ved eller el. Konsumtionen omfattar utöver bastur i småhus eller lägenheter också gemensamma bastur i flervåningshus och vedeldade bastur i fritidshus.

Energiförbrukning vid uppvärmning av bruksvatten

Energiförbrukning vid uppvärmning av bruksvatten omfattar den energi som används för uppvärmning av vatten. En stor del av bostadsbyggnaderna i Finland har vattenburen centralvärme, varvid uppvärmningen av vatten sker med en huvudsaklig energikälla. Betydande torra uppvärmningssystem är bl.a. direkt elvärme, ugnseldning och luftburen centralvärme. I dessa system värms vattnet i regel upp med en separat eldriven beredare.

Energikällor / värmekällor

Med energikällor i bostadsbyggnader avses bränslen, elektricitet, fjärrvärme och värmepumpsenergi som utvinns från miljön. Elektricitet omfattar bara nätburen elektricitet; självproducerad el i form av bl.a. sol- och vindkraft ingår tills vidare inte i denna granskning.

Förbrukning av energi för rumsuppvärmning

Förbrukning av energi för rumsuppvärmning består av förbrukningen av bränslen, el och fjärrvärme samt värmepumpsenergin. I uppvärmningsenergin ingår energin från huvuduppvärmningssystem och energin från kompletterande andra uppvärmningsformer, inkl. apparater för ventilation och värmedistribution. Kompletterande uppvärmningsformer kallas i statistiken för tilläggsuppvärmning. Också en del av den s.k. fastighetselen i flervåningshus- och radhusbolag har hänförts till uppvärmnings- och ventilationssystem. Förbrukningen täcker energikällor som köpts för boende eller anskaffats på annat sätt (t.ex. ved som producerats för eget bruk) och förluster i samband med användningen av bränslen (t.ex. pannförluster).

Hushållsapparaters energiförbrukning

Hushållsapparaters energiförbrukning omfattar den energi som används för elapparater, belysning och matlagning.

Jordvärme

Jordvärme omfattar den värme som utvinns från borrbrunnar och uppsamlingsrör. Också värme som utvinns från vattendrag räknas som jordvärme i denna granskning. Den el som jordvärmepumpar förbrukar räknas inte som jordvärme, utan den ingår i elförbrukningen för uppvärmning.

Nyttoenergi

Nyttoenergin är den del av energin som anskaffats för bostadsbyggnaden som kan utnyttjas i uppvärmningen. En del av den anskaffade energin går till spillo på grund av överförings- och transformatorförluster. Nyttoenergin har beräknats genom att dra av förlusterna i uppvärmningssystemen från mängden energi som använts för rumsuppvärmning. Fjärr- och elvärme är nyttoenergi som sådana. Värmepumparnas nyttoenergi har beräknats som summan av producerad värme och förbrukad el. För övriga energikällor har följande antagna verkningsgrader använts:
- Småskalig användning av trä 55 %
- Torv 60 %
- Kol 60 %
- Tung brännolja 83 %
- Lätt brännolja 78 %
- Naturgas 90 %

De antagna verkningsgraderna baserar sig på en kalkylmodell för byggnadsbeståndets energiförbrukning (REM) som Tammerfors tekniska universitet och Statens tekniska forskningscentral (VTT) i samarbete utarbetat.

Specifik förbrukning per enhet

Specifik förbrukning per enhet beskriver den genomsnittliga årsförbrukningen för en grupp apparater. Då den multipliceras med antalet apparater, får man gruppens totala årsförbrukning.

Specifik förbrukningsfaktor

En specifik förbrukningsfaktor beskriver i denna statistik olika energikällors förbrukning per byggnadskubikmeter (kWh/m3).

Tom bostadsbyggnad

I denna granskning klassificeras en bostadsbyggnad som tom, om det enligt registeruppgifter inte finns en enda bostad med permanent boende i byggnaden.

Uppvärmningsbehovstal / graddagstal

Uppvärmningsbehovstalen, som beskriver olika orters årliga uppvärmningsbehov, har beräknats för rumstemperaturen 17°C med antagelsen att man slutar värma upp byggnaderna på våren då utomhustemperaturen stiger över 10°C och börjar värma upp dem på hösten då temperaturen sjunker under 12°C. Uppvärmningsbehovstalen produceras av Meteorologiska institutet. Vid sammanställningen av denna statistik har man använt uppvärmningsbehovstalet för Jyväskylä för att beskriva hela Finlands genomsnittliga uppvärmningsbehov.

Värmepumpsenergi

Med värmepumpsenergi avses energi som utvinns med värmepumpar från miljön (land, luft eller vatten) och som används för uppvärmning av byggnader. Värmepumpsenergi är skillnaden mellan den värme som värmepumparna producerar och den el som de förbrukar. Den el som värmepumpar förbrukar vid kylning har i denna granskning räknats med i elförbrukningen för uppvärmning, liksom den el som värmepumpar förbrukar vid uppvärmning.

Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet

Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet

Statistiken över energiförbrukningen inom boende produceras utifrån energibolagens försäljningsuppgifter, som delas in i slutanvändning enligt sektor med modeller. 
Försäljningsuppgifternas täckning och sektorindelningen av försäljningsuppgiften samt dess exakthet varierar enligt energikälla.
  • Man känner väl till totalvolymen på elförsäljningen. Sektorindelningen av försäljningen är förknippad med viss osäkerhet, eftersom elbolagen rapporterar boende och jordbruk som en helhet. Egen produktion med solpaneler estimeras.
  • Försäljningen av fjärrvärme och blockvärme samlas in från flera källor och insamlingen täcker inte mindre värmeproducenter. Därtill överlämnar en del av aktörerna inte försäljningsuppgifter och/eller sektorindelningen för försäljningen. Dessa uppgifter imputeras. 
  • Försäljning av oljeprodukter samlas in enligt produkt (lätt och tung brännolja, flytgas) och fördelningen enligt sektor och användning görs med hjälp av modeller. En liten mängd flytgas rapporteras för tillfället under naturgas. 
  • Virke (och annan biomassa) baserar sig på en urvalsundersökning, som görs med ungefär 10 års mellanrum. Mellanåren uppskattas med en modell.
  • Den nettoenergi som värmepumparna producerat tas fram med en beräkningsmodell genom att dra nytta av värmepumpföretagarnas försäljningsuppgifter och antaganden om värmebehovet. Antalet apparater verifieras med urvalsuppgifter. Verifieringen av energiuppgifter utvecklas. 
  • Uppgifter om försäljningen av naturgas är tillgängliga efter sektor. 
  • Fasta fossila är kol och torv. Användningen av dessa är ringa och omfattningen på användningen bedöms med modeller. Utbredningen av uppvärmningssättet följs med urvalsundersökningar. 

Aktualitet

Uppgifterna publiceras omkring 11 månader efter utgången av statistikåret.

Punktlighet

Statistiken publiceras enligt publiceringskalendern.

Jämförbarhet

Geografisk jämförbarhet

Uppgifterna produceras enbart på riksomfattande nivå vad gäller Finland. 
Olika länder producerar uppgifterna med olika metoder (urval, totalundersökning) och begreppen i statistiken har inte ännu etablerats. Till exempel har en del länder avgränsat fritidsbostäder från granskningen. Det finns skillnader också i klassificeringarna. I Finland ingår nedkylning i annan förbrukning och naturgas omfattar en liten mängd flytgas. Därför inte jämförelser mellan olika länder rätlinjiga. 
 

Jämförbarhet över tid

Tidsserierna över energiförbrukningen inom boende är tidsmässigt jämförbara från och med år 2008.

Enhetlighet över statistikområdena

Energiförbrukning inom boende är enhetlig med övrig energistatistik. Uppgiften om fördelningen av uppvärmningssättet för bostadsbeståndet har publicerats i statistikens översikter. För tillfället är inte uppgiften om uppvärmningssättet i registreringsuppgifter, vilken kan plockas från Statistikcentralens databaser, uppdaterad.

Intern enhetlighet

Uppgifterna är enhetliga inom statistiken.

Källmaterial och datainsamlingar

Källmaterial

Statistikens material som gäller energiförsäljning samlas in i regel som en del av den gemensamma datainsamlingen för energistatistik. I datainsamlingen samarbetar man med branschorganisationerna. Därtill används flera registermaterial. Försäljningsuppgifterna jämförs med produktions-, import- och exportuppgifterna. 

Nedan beskrivs insamlingen av försäljningsuppgifter närmare:
  • Elförsäljningsuppgifter samlas in av Energiindustri rf. Uppgifterna överlämnas med sektorsindelningen boende och jordbruk, industri, service och övriga. Materialet omfattar i praktiken alla elnät och den el som sålts via dem. Slutförbrukningen av el omfattar utöver el som köpts av energiföretagen el som hushållen själv producerat. Dess omfattning bedöms kalkylmässigt genom att dra nytta av den information om antalet solpaneler vilket Energiverket samlat in av nätbolagen. 
  • Försäljningsuppgifter om fjärrvärme överlämnas av Energiindustri rf och kommunförbundet. Statistikcentralens värmeproduktionsenkät används som kompletterande uppgiftskälla. Enkäten gäller separat värmeproduktion och den sänds till producenter vars årliga produktion är sammanlagt 10 000 megawattimmar (MWh) eller vars värmeproduktionskapacitet är minst 5 megawatt (MW). Mindre företag som säljer blockvärme ingår inte i granskningen.
  • LUKE gör med ungefär tio års mellanrum en enkät om användningen av brännved i uppvärmningen. Under mellanåren generaliseras detta material kalkylmässigt. 
  • Värmepumpföreningen samlar årligen in uppgifter om försäljning av värmepumpar. Energiberäkningen är modellbaserad. 
•    Statistikcentralen samlar in uppgifter om försäljningen inom olje- och biobränslebranschen med en egen enkät. Enkäten om den månatliga försäljningen av bränsle och lageruppgifter omfattar ungefär 15 uppgiftslämnare.
•    Försäljningsuppgifterna om naturgas fås från Gasföreningen i Finland. I samband med att gasmarknaden öppnades tog Gasgrid Finland i bruk en gashub, varifrån Statistikcentralen i fortsättningen kommer att få uppgifter om försäljning av gas. 
•    Det finns ingen regelbunden datainsamling om kol och torv för boende på grund av bränslets ringa betydelse, utan uppskattningen av användningen är modellbaserad. Uppgifter verifieras efter behov från andra källor.
 

Datainsamlingsmetod

Se datainsamlingarna för övrig energistatistik.

Frekvens för datainsamling

Data insamlas en gång per år.

Metoder

Databehandling

I behandlingen av materialet kan två faser identifieras:
1.    Sektorindelning av försäljningsuppgifterna
2.    Modellering av användningsobjekt

Energiförsäljningsuppgifterna fördelas på sektorerna enligt följande:
  • Vad gäller el uppskattas den energi som jordbruket använt genom att dra nytta av de urvalsbaserade uppgifter som LUKE samlat in av trädgårds- och jordbruksföretagarna genom att verifiera uppgiftens storleksklass ur Skatteförvaltningens uppgifter under de år, då uppgifter som baserar sig på urvalsundersökningen inte är tillgängliga. 
  • Den sektorindelning som saknas i uppgifterna om försäljning av fjärrvärme imputeras manuellt genom att dra nytta av fördelningen av den fjärruppvärmda byggnadsvolymen i bolagets verksamhetsområde (kommun) och den specifika förbrukningen enligt modelleringen av användningsobjekt. (För tillfället manuellt, i fortsättningen övergår man till regelbaserad imputering). Korrigering: nu överförs dessa LUKE-virken i den internationella beräkningen, men de förs inte därefter till fördelningen av användningen.
  • Sektorindelningen för naturgas används i obehandlad form.   
  • Uppgifter om försäljning av oljeprodukter samlas in enligt produkt och (område). Sektorindelningen av oljeprodukter uppkommer i modelleringen av användningsobjekt. De produkter som används i boende är lätt och tung brännolja (uppvärmning) och flytgas (uppvärmning, tillredning av mat).  Användningen av uppvärmningsenergi för boende uppskattas med en modell som gäller uppvärmningen av byggnader. Arbetsmaskinernas andel av ovan nämnda bränslen uppskattas med TYKO-modellen i VTT:s Lipasto-modellhelhet. Den helhet som omfattar användning av oljeprodukter, vilken uppskattats med modeller, anpassas till försäljningsuppgifterna.  
Modellering av användningsobjekt:

Modellering av användningsobjekt görs med tre olika modeller. Statistikcentralen administrerar själv uppvärmningsmodellen och modellen för hushållsel. Värmepumpmodellen har utvecklats i samarbete med SULPU (Finlands värmepumpsförening). 

 

Datavalidering

På summanivå granskas det att energiuppgifterna bildar en enhetlig tidsserie.

Principer och riktlinjer

Organisation

Statistikcentralen

Organisationsenhet

Ekonomi- och miljöstatistik

Lagstiftning och andra överenskommelser

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.

Ytterligare information: Statistiklagstiftning

Principer för dataskydd

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)

Sekretess – behandling av uppgifter

Tabellerna i statistiken har producerats på riksnivå, vilket innebär att uppgifter om enskilda företag eller hushåll inte kan identifieras. 

Principer för offentliggörande

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Datautbyte

Statistikens material som gäller energiförsäljning samlas in i regel som en del av den gemensamma datainsamlingen för energistatistik. I datainsamlingen samarbetar man med branschorganisationerna. Därtill används flera registermaterial. 

Statistiken ingår i Finlands officiella statistik (FOS) och i det europeiska statistiksystemet (ESS). Statistikcentralen är skyldig att rapportera energistatistik till IEA, en byrå under OECD.

Tillgänglighet och tydlighet

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.

Riktlinjer för revidering av uppgifter

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

Kvalitetsbedömning

Statistiken över energiförbrukningen inom boende produceras utifrån energibolagens försäljningsuppgifter, som delas in i slutanvändning enligt sektor med modeller. Försäljningsuppgifternas täckning och sektorindelningen av försäljningsuppgiften samt dess exakthet varierar enligt energikälla. Uppgifternas kvalitet bedöms i flera faser under statistikprocessen och helheten samordnas årligen till en del av energibalansen.

Kvalitetssäkring

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik. 

Användarnas tillgång

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.

Statistikexperter

Virve Rouhiainen
överaktuarie
029 551 3527

Dokumentation som publicerats före 5.4.2022 finns på statistikens arkivsidor.

Gå till arkivsidorna