Dokumentation som var i kraft 10.12.2022

Statistikens primäruppgifter

Allmän beskrivning

Statistiken Aktiebostadspriser beskriver skuldfria kvadratmeterpriser på gamla aktielägenheter och förändringar i dem på månads-, kvartals- och årsnivå. För nya bostäders del publiceras uppgifterna på kvartals- och årsnivå. Statistiken innehåller uppgifter från tidpunkten för granskningen och från en längre period och de har klassificerats enligt område och hustyp. Syftet med statistiken är att ge information om prisutvecklingen och aktivitetet på bostadsmarknaden.

Statistikens population

Till populationen för statistiken över aktiebostadspriser hör alla affärer med aktiebostäder som gjorts i Finland.

Statistisk enhet

Den statistiska enheten är en såld bostadsaktie.

Måttenhet

De måttenheter som används i statistiken är indexpoängtal, procentuell förändring, kvadratmeterpris i euro samt antal affärer.

Basperiod

I statistiken över gamla aktielägenheter används följande basperioder: 1970=100, 1983=100, 2000=100, 2005=100, 2010=100,  2015=100 och 2020=100. I prisindexet för nya aktielägenheter används basåret 2015.

Referensperiod

I månadsstatistiken är referensperioden en kalendermånad, i kvartalsstatistiken ett kvartal och i årsstatistiken ett år.

Referensområde

Aktiebostadspriserna publiceras för hela landet, exklusive Åland.

Sektortäckning

Prisstatistiken för gamla bostäder baserar sig på Skatteförvaltningens lägenhetsuppgifter och överlåtelseskattedeklarationer. Det kompletterade materialet innehåller nästan alla affärer med bostäder i aktielägenhetsform. Alla aktielägenhetsaffärer kommer inte med i statistiken genast, eftersom köparen har två månader på sig att betala överlåtelseskatten. Kompletteringen av materialet påverkas också av behandlingstiden för uppgifterna hos Skatteförvaltningen (bristfälliga uppgifter), om uppgifterna har rapporterats i tid och om deklarationen har gjorts med elektronisk blankett.
Prisstatistiken för nya bostäder baserar sig på material som samlats in från de största fastighetsförmedlarna och byggherrarna. Materialet omfattar uppskattningsvis 70 procent av alla sålda nya bostäder. Uppgifterna kan revideras om ett betydande antal nya affärer kommer till Statistikcentralens kännedom efter tidpunkten för publiceringen.
Statistiken över aktiebostadspriser omfattar endast affärer med bostäder i aktielägenhetsform. För priserna på egnahemshus publicerar Statistikcentralen ett separat prisindex, som publiceras i statistiken över fastighetspriser en gång per kvartal.
Kommunspecifika köpesummor för fastigheter fås från Lantmäteriverket.

 

Tidstäckning

Om priserna på aktielägenheter finns för gamla bostäders del uppgifter från Skatteförvaltningen som grundar sig på överlåtelseskatteinformation för varje kvartal från och med 1987. Uppgifter baserade på fastighetsförmedlarnas material finns att tillgå för åren 1970–1986 med en mer begränsad områdesklassificering än i nuläget. För nya bostäder har tidsserier beräknats en gång per kvartal från och med 2005.

Distributionsfrekvens

Statistiken över aktiebostadspriser publiceras månatligen, kvartalsvis och årligen. Månadsuppgifterna publiceras en månad efter statistikmånadens slut, och kvartalsuppgifterna publiceras samtidigt som uppgifterna för den sista månaden i respektive kvartal. Årsstatistiken publiceras vanligen i samband med publiceringen av första kvartalets statistik året efter statistikåret. 

Begrepp

Antal rum

Antal rum är samma som antalet boningsrum i lägenheten. Köket räknas inte till boningsrum. Bostäder som hör till klass 3r+ har minst tre rum.

Bostad

Med bostad, dvs. bostadslägenhet avses en helhet som är avsedd för åretruntboende och som består av ett eller flera bostadsrum och som är utrustad med kök, kokvrå eller kokutrymme. En bostad bör ha en lägenhetsyta på minst 7 m2. Varje bostad skall ha en egen direkt ingång. Som ingång räknas också en separat ytterveranda (farstu) i t.ex. ett egnahemshus. Om inträde till bostaden förutsätter passage via utrymmen som egentligen hör till en annan bostadslägenhet, anses den förstnämnda inte utgöra en separat bostadslägenhet, utan de två helheterna bildar en enda bostadslägenhet.

Bostadens kvadratmeterpris

I prisstatistik över bostäder används kvadratmeterpris utan skatt, dvs. skulddelen ingår i priset. Prisbegreppet som publiceras är kvadratmeterpris (€/m2).

Bostadsyta

Bostadsytan beräknas enligt insidorna av de väggar som omsluter den. Till bostadens yta räknas också hjälputrymmen (grovkök, klädrum o.dyl.), badrum, hobbyrum, brasrum, tvätt- och omklädningsrum i bastu som är belägen i lägenheten, samt rum som används såsom arbetslokal, om där inte arbetar avlönad arbetskraft.

Till bostadsytan räknas inte garage, källare, bastu i oinredd bottenvåning, kalla förrådsutrymmen, balkong, farstukvist, veranda, vindfång eller vindsutrymmen som inte används för boende.

Med ytan i fritidshus avses byggnadens våningsyta.

Finansieringstyp

En klassificering som beskriver bostadens eller fastighetens finansieringskälla.

Aravabostad är en bostad som byggts med statens aravalån. Hyran för denna typ av bostad fastställs med hjälp av kostnadsmotsvarighetsprincipen. De flesta aravabostäderna ägs av kommuner.

Fritt finansierade bostäder är inte aravabostäder.

Första bostad

Till köp av första bostad räknas de köp som är berättigade till befrielse från överlåtelseskatt (www.vero.fi).

Gammal bostad

Gamla bostäder är andra än nya eller okända bostäder. (Okända bostäder är de bostäder vars byggår är okänt.) (Jfr ny bostad.)

Handel med bostadsaktier

Handel med bostadsaktier avser handel med aktier som berättigar till besittning av en bostad i bostadsaktiebolaget och om vilken det har gjorts en anmälan om överlåtelseskatt till Skattestyrelsen.

Hitas-bostad

Hitas är ett system för reglering av pris- och kvalitetsnivån på de bostäder som byggs på arrendetomter som Helsingfors stad äger. Med Hitas-bostäder avses bostäder som omfattas av ifrågavarande regleringssystem.

Hustyp

Klassificeringen indelar bostäderna i olika typer, t.ex. flervåningshus, radhus, småhus.

Index

Indexet är ett relationstal, som beskriver den relativa förändringen av en variabel (t.ex. pris, antal eller värde) i förhållande till basperioden (t.ex. år). Varje tidpunkts indextal anger hur många procent en viss variabel är av basperiodens pris, mängd eller värde vid ifrågavarande tidpunkt. Medeltalet av basperiodens indextal är 100.

Indextal

Indextalet är en storhet som används inom prisindexen och som anger priset, medelpriset eller indexet under jämförelsetidpunkten i förhållande till priset, medelpriset eller indexet under bastidpunkten. Indextalet för bastidpunkten anges vanligen med talet hundra. T.ex. om indextalet för en vara under en viss tidpunkt är 105,3 betyder det att priset på varan har stigit med 5,3 procent från bastidpunkten.

Kvartalsförändring

Med kvartalsförändring avses den relativa förändringen av kvartalsindexet jämfört med indexet för det föregående kvartalet. Förändringen anges i allmänhet i procent.

Marknadspris

Den slutliga köpesumman, dvs. det pris då efterfrågan och utbud möts.

Månadsförändring

Månadsförändring är den relativa förändringen av indexet från tidpunkten månaden innan. Förändringen anges vanligen i procent.

Nominellt prisindex

Beskriver prisförändringen i förhållande till indexets bastidpunkt (jfr realprisindex).

Ny bostad

En ny bostad är en bostad som färdigställts under statistikåret eller året innan.

Realpris

Pris som räknats utgående från priserna under ett visst basår och där effekterna av förändringarna i prisnivån har avlägsnats. Med realpris avses vanligen det nominella priset deflaterat med konsumentprisindexet.

Realprisindex

Anger förändringen av realpriserna jämfört med indexets bastidpunkt (t.ex. 2000, 1983 eller 1970). Realprisindexet fås genom att dividera nominalprisindexets poängtal med poängtalet för konsumentprisindexet under motsvarande tidpunkt och motsvarande basår.

Viktstruktur

Viktstrukturen beskriver vilken betydelse respektive underindex (vara, löntagargrupp o.d.) har med tanke på totalindexet.

Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet

Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet

Statistikens resultat ger en relativt tillförlitlig bild av bostadsaktiemarknadens utveckling. Man måste dock beakta antalet affärer som ingår i statistiken. Om få affärer har gjorts kan några få avvikande fall ha en betydande inverkan på genomsnittspriset. Av denna orsak bör man alltid även granska prisutvecklingen på längre sikt, och inte bara vid en viss tidpunkt. Detta ska beaktas när man granskar uppgifter såväl på postnummernivå som på mindre detaljerad nivå.
Statistiskt sett är kvartalsuppgifterna tillförlitligare än månadsuppgifterna och de innehåller bland annat mer detaljerade områdesvisa uppgifter.

I prisstatistiken inkluderas inte fall där information om köpeskillingen eller ytan saknas eller där priset är exceptionellt lågt eller högt på grund av exempelvis en affär mellan släktingar eller ett fel i registreringen. De godkända variationsintervallen för priserna i olika områden definieras årligen.

I prisindexen för gamla och nya aktielägenheter och i de kvadratmeterpriser som publiceras ingår både bostäder på egen tomt och bostäder på hyrd tomt. Prisindexen och kvadratmeterpriserna för gamla aktielägenheter inkluderar inte HITAS-bostäder.
Kvadratmeterpriser för nya aktielägenheter publiceras separat för bostäder på hyrd tomt och bostäder på egen tomt, och ägandeformen för tomten beaktas i kvalitetsstandardiseringen av indexet.

Medelpriserna i statistiken förändras på ett annat sätt än prisindexet, eftersom man i prisindexet har beaktat förändringar i fördelningen av byggår, yta och noggrannare läge för bostäder som sålts vid olika tidpunkter, samt dessa faktorers inverkan på priset. Både prisindexet och medelpriset är användbara mätare, beroende på situationen.

Prisindexet beskriver hur mycket mer eller mindre en genomsnittlig aktielägenhet kostar nu jämfört med tidigare. Medelpriset anger i sin tur vilken som var den rådande prisnivån för sålda lägenheter vid en viss tidpunkt, utan att ta ställning till om de var äldre, nyare, större eller mindre än de som sålts tidigare. Mer information om nyckeltalen för statistiken finns i bloggen Tieto & Trendit (på finska).

Aktualitet

Statistiken Aktiebostadspriser publiceras månatligen, kvartalsvis och årligen. Månadsuppgifterna publiceras en månad efter statistikmånadens slut och kvartalsuppgifterna publiceras samtidigt som uppgifterna för den sista månaden i respektive kvartal. Årsstatistiken publiceras i allmänhet i samband med publiceringen av första kvartalets statistik året efter statistikåret.

Punktlighet

Uppgifterna har publicerats i enlighet med publiceringskalendern. Man var tvungen att tillfälligt avbryta publiceringen av prisstatistik för gamla aktielägenheter från oktober 2019 till februari 2020 på grund av förändringar i överlåtelseskatten.

Jämförbarhet

Geografisk jämförbarhet

I produktionen av statistiken används storområden i enlighet med EU:s områdesklassificeringssystem, NUTS2-klassificeringen (trädde i kraft 11.7.2003), där Norra Finland och Östra Finland är egna områden. Därtill används klassificeringarna Hela landet, Huvudstadsregionen, Övriga Finland exkl. huvudstadsregionen, de sex största städer, övriga Finland excl. huvudstadsregionen och Kranskommuner. I prisstatistiken för gamla aktielägenheter publiceras uppgifter även landskapsvis enligt landskapsindelningen i NUTS3 från 2015. De kommunvisa kvadratmeterpriserna som publiceras årligen publiceras enligt kommunklassificeringen från 2020.

Jämförbarhet över tid

Gällande priserna på aktielägenheter finns för gamla bostäders del uppgifter från Skatteförvaltningen som grundar sig på överlåtelseskatt för varje kvartal från och med 1987. Uppgifter baserade på fastighetsförmedlarnas material finns att tillgå för åren 1970–1986 med en mer begränsad områdesklassificering än i nuläget. För nya bostäder har tidsserier beräknats en gång per kvartal från och med 2005.

I statistiken publiceras kedjade gamla indexserier från olika basår. Under respektive basår används ifrågavarande basårs viktstruktur och områdesklassificeringar. I samband med byte av basår kedjas de gamla tidsserierna alltid med det nyaste indexet, varvid förändringarna i indexet motsvarar förändringarna i det nyaste indexet. I samband med byte av basår återspeglas även de metodändringar som gjorts i årsförändringen i den långa tidsserien.

Prisstatistiken för gamla bostäder förnyades 2022. I samband med uppdateringen metoderna för kontroll av priser och material uppdaterades, metoderna för beräkning av prisindex och kvadratmeterpriser förnyades.Resultaten avviker från de som tidigare publicerats på grund av ovan nämnda ändringar. Man övergick till att använda basåret 2015 i statistiken.

Prisstatistiken för nya bostäder förnyades 2020. I samband med uppdateringen kompletterades materialet retroaktivt med nya uppgifter, metoderna för kontroll av priser och material uppdaterades, metoderna för beräkning av prisindex och kvadratmeterpriser förnyades och publiceringsnivån för statistiken preciserades så att uppgifter framöver publiceras även för de största städerna. Man övergick till att använda basåret 2015 i statistiken. Resultaten avviker från de som tidigare publicerats på grund av ovan nämnda ändringar.

År 2019 ändrades anmälningsförfarandet i fråga om överlåtelseskatten. I samband med ändringen av överlåtelseskatten tog man år 2020 i bruk Skatteförvaltningens lägenhetsuppgifter (information om förändringar i ägandet av bostadsaktier) för gamla aktielägenheter, utöver de överlåtelseskattedeklarationer som tidigare använts. Uppgifterna om köp på hemförsäljningen är inte jämförbara med tidigare perioder fr.o.m. 2019Q4. 

Enhetlighet över statistikområdena

I prisstatistiken för bostäder använder man så långt som möjligt enhetliga områdesklassificeringar och behandlingsregler.

Intern enhetlighet

Prisstatistiken för gamla och nya bostäder är internt så enhetlig som möjligt. Statistikerna skiljer sig från varandra i fråga om exempelvis klassificeringar. Klassificeringen av priser på nya aktielägenheter är mindre exakt än för gamla aktielägenheter på grund av det låga antalet observationer.

Källmaterial och datainsamlingar

Källmaterial

Gamla bostäder: Uppgifterna i prisstatistiken baserar sig på Skatteförvaltningens lägenhetsuppgifter och överlåtelseskattedeklarationer. I statistiken används också Skatteförvaltningens fastighetsdatabas samt Statistikcentralens material om bostadsbeståndet som baserar sig på det register över byggnader och lägenheter som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Antalen gamla aktiebostäder som sålts via fastighetsmäklare baserar sig på uppgifter från Centralförbundet för fastighetsmäklarbranschens tjänst för prisuppföljning.

Nya bostäder: Uppgifterna i prisstatistiken grundar sig på material från den prisuppföljningstjänst som tillhandahålls av Centralförbundet för Fastighetsförmedlingen samt på material som kommit in genom Statistikcentralens egen datainsamling. I materialet ingår de uppgifter om affärer med nya bostäder som rapporterats av de största fastighetsförmedlarna och byggherrarna. Månadsstatistiken innehåller inte uppgifter om nya bostäder, på grund av att statistikmaterialet är litet.

Datainsamlingsmetod

Uppgifter till Statistikcentralens egen datainsamling samlas in per e-post och via en webbläsartjänst.

Frekvens för datainsamling

Uppgifterna i prisstatistiken för nya aktielägenheter samlas in från byggföretagen kvartalsvis. Skatteförvaltningen skickar information om lägenheter och överlåtelseskatt till Statistikcentralen varje månad enligt avtal. Centralförbundet för Fastighetsförmedlingen skickar information från sin prisuppföljningstjänst varje månad enligt avtal.

Metoder

Databehandling

Behandling och beräkning av material i prisstatistiken för gamla aktielägenheter
Materialet till prisstatistiken för gamla aktielägenheter sammanställs genom att kombinera Skatteförvaltningens lägenhetsuppgifter och överlåtelseskattedeklarationer till en affär som gäller en bostad. Den information man fått kombineras därefter med registeruppgifter ur fastighetsdatabasen och byggnads- och bostadsproduktionsdatabasen för att få attributdata. Därefter lägger man till en områdesklassificering för materialet, materialet valideras och man gör en indexberäkning.

Behandling och beräkning av material i prisstatistiken för nya aktielägenheter
Till materialen i prisstatistiken för nya aktielägenheter kopplas koordinater och nödvändiga områdesklassificeringar. Valideringen sker på motsvarande sätt som i fråga om gamla aktielägenheter.

Beräkningen görs genom att man först utarbetar variabler för en regressionsmodell för basperioden (föregående år) och en regressionsmodell för dem. Därefter bildas motsvarande uppgifter för jämförelsetidpunkten. Man beräknar prisförändringarna på den lägsta nivån och viktar dem med hjälp av värdeandelarna för nya bostäder som sålts under bas- och jämförelsetidpunkten. Därefter kedjas det index som nu beräknats till indexserien 2015=100. Man beräknar kvartals- och årsvisa förändringar.

Datavalidering

Materialet granskas vid varje beräkningstillfälle genom att man går igenom de mest betydande förändringarna och avvikande observationer.

Principer och riktlinjer

Organisation

Statistikcentralen

Organisationsenhet

Samhällsstatistik

Lagstiftning och andra överenskommelser

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.  

Ytterligare information: Statistiklagstiftning

Priserna för aktielägenheter och egnahemshus ingår i det prisindex för ägarbostäder som skickas till Eurostat (Europeiska kommissionens förordning nr 93/2013). Utarbetandet av prisindexen styrs av Handbook on Residential Property Prices Indices (RPPIs).

Prisindexen för aktielägenheter och egnahemshus används som källinformation för det nationella konsumentprisindexet.
Konsumentprisindexet grundar sig på den internationella arbetsorganisationen ILO:s konvention om arbetsmarknadsstatistik nr 160.

Principer för dataskydd

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas. 

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)

Sekretess – behandling av uppgifter

I prisstatistiken för bostäder tillämpas aktivt dataskydd. Målet med dataskyddet inom prisstatistiken för bostäder är att man utifrån de siffror som Statistikcentralen publicerar inte ska kunna ta reda på köpeskillingen eller hyran för en enskild bostad eller bokslutsuppgifter för ett enskilt bostadsaktiebolag. Det är inte möjligt att identifiera enskilda uppgiftslämnare utifrån de uppgifter som publiceras.

I prisstatistiken för bostäder hör flera observationshändelser till varje områdes-, rumsantals- och hustypsklass. Om det finns för få observationer för en viss klass, döljs uppgifterna. Vid behov förverkligas skyddet genom sekundärt skydd eller genom att göra klassificeringen mindre exakt, om observationerna i en klass döljs upprepade gånger.

Skyddsåtgärderna gäller uppgifterna på den lägsta nivån. På den mest exakta nivån publiceras uppgifter om bostäder som hör till en viss rumsantals- och byggårsklass i en viss stadsdel eller inom ett visst postnummerområde. Skyddet förverkligas enligt en regel om ett tröskelvärde, så att celler med för lite observationer döljs. För att enskilda observationer inte ska avslöjas döljer man vid behov även parallella klasser eller en högre klass (sekundärt skydd).

Principer för offentliggörande

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten. 

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Datautbyte

Uppgifterna i statistiken publiceras på statistikens webbplats i enlighet med publiceringskalendern.

Tillgänglighet och tydlighet

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.   

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt. 

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.   

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.

Riktlinjer för revidering av uppgifter

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter. 

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt. 

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

De säsongrensade uppgifterna i konjunkturstatistiken revideras på grund av den använda beräkningsmetoden. Den tilläggsinformation som en ny observation i tidsserien medför utnyttjas i en modellbaserad beräkningsmetod, vilket återspeglas i ändringar i gamla offentliggöranden. Information om revideringen av de senaste säsongrensade siffrorna finns i offentliggörandena och kvalitetsbeskrivningarna. 

I samband med den centrala konjunkturstatistiken och viss årsstatistik publiceras också en tabell om revideringarna. Av tabellen framgår hur uppgifterna för de senaste statistikperioderna förändrats mellan det första och det senaste offentliggörandet.

Kvalitetsbedömning

Materialet granskas innan statistiken beräknas, och observationer som tydligt avviker i fråga om pris eller yta eller som annars är bristfälliga inkluderas inte i beräkningen.

Vid jämförelser med resultat från andra producenter av data är det bra att kontrollera vilken informationskälla som ligger till grund för resultaten. Statistikcentralens uppgifter om gamla aktiebostäder grundar sig på Skatteförvaltningens lägenhetsuppgifter (information om ägarna till bostadsaktier) och på överlåtelseskattedeklarationer. Månadsuppgifterna preciseras under de följande månaderna på så sätt att de slutliga uppgifterna för året vanligen utkommer i samband med publiceringen av uppgifter om följande års första kvartal. Årsstatistikens material täcker nästan alla affärer som gjorts såväl privat som via fastighetsförmedlare.

Till exempel grundar sig de uppgifter som publiceras av Centralförbundet för Fastighetsförmedlingen (KVKL) på de uppgifter om bostadsaffärer som rapporterats av de största fastighetsförmedlarna och byggherrarna. Materialet omfattar 70–80 procent av alla affärer med gamla aktielägenheter, och innehåller dessutom rapporterade uppgifter om affärer med fastigheter och nya objekt. KVKL:s prisindex för gamla höghuslägenheter avviker från statistikcentralens i fråga om exempelvis kvalitetsstandardiseringen och metoden för beräkning av indexet. Målet med det prisindex som Statistikcentralen publicerar är att beskriva prisutvecklingen för hela bostadsbeståndet, medan målet med KVKL:s index är att beskriva prisförändringen i fråga om de affärer som gjorts.

Kvalitetssäkring

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Ramarna kompletterar varandra. Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik. 

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)

Användarnas tillgång

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras. 

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik 

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.

Statistikexperter

Söker du tidigare publicerad dokumentation?

Dokumentation som publicerats före 5.4.2022 finns på statistikens arkivsidor.

Gå till arkivsidorna