Bostadshyror: dokumentation för statistiken

Kvartalsstatistiken beskriver hyresnivån för bostäder och hyresförändringarna på kvartalsnivå. Statistiken innehåller hyresuppgifter som klassificerats enligt område, finansieringstyp och antal rum för referensperioden och retroaktivt från och med 2015. Syftet med hyresstatistiken är att ge information om utvecklingen på hyresmarknaden till alla aktörer som följer hyresmarknaden.

Ramen för hyresbostadsbeståndet som används vid beräkningen av hyresstatistiken har bildats av Befolkningsregistercentralens byggnads- och lägenhetsregister. Från registret hämtas alla flervånings- och radhusbostäder som används permanent och som inte är bostäder på anstalter (studentbostäder, servicehus och äldreboenden) och som de boende besitter på basis av ett hyresförhållande.

Hyresnivån för bostäder som hyrs av privatpersoner beskrivs med hjälp av administrativa registeruppgifter. Då bestäms bostadshyrorna utifrån de hyror som personer som fått bostadsbidrag har betalat. Den bostad där en person som fått bostadsbidrag bor slås samman med Befolkningsregistercentralens byggnads- och lägenhetsuppgifter. Genom Befolkningsregistercentralens byggnads- och lägenhetsuppgifter sluter man sig till de så kallade fritt finansierade hyresbostäderna, som delas in i bostäder som ägs av bolag och privatpersoner. I slutledningen utnyttjas Skatteförvaltningens aktielägenhetsregister samt uppgifter om bostäder som befriats från aravabegränsningar. I praktiken definierar man först bolagsbostäderna bland de fritt finansierade hyresbostäderna och resten av bostäderna definieras som hyresbostäder som ägs av privatpersoner. Hyresbostäder som ägs av privatpersoner är bostäder där ägaren inte själv bor, men som ägaren har hyresinkomster för enligt skattemyndigheten. Dessutom omfattar privata hyresbostäder bostäder vars ägare inte är ett företag och som hyresgästen har anmält som hyresbostad i flyttanmälan.

Observationsenheten för bostadshyrorna är en hyresbostad. Observationernas identifikationsuppgift är en permanent byggnadsbeteckning i registermaterialet och med hjälp av den kombineras primärmaterialet med annat administrativt material.

Uppgifterna i kvartalsstatistiken över bostadshyror publiceras som indextal. På basis av indexen beräknas också förändringsprocent. Dessutom publiceras uppgifter om de genomsnittliga hyrorna både för hela materialet och för nya hyresförhållanden. I uppgifterna om den genomsnittliga hyran är måttenheten euro/m².

Hyresindexets basår är år 2015 (2015 = 100).

Referensperioden för kvartalsstatistiken över bostadshyror är ett kvartal. Statistiken publiceras fem veckor efter utgången av referensperioden. Dessutom genererar statistiken månatliga hyresuppgifter för konsumentprisindexet.

De grundläggande klassificeringsnivåerna för bostadshyrorna är hela landet och övriga Finland.
I statistiken används regionala indelningar på olika nivåer. Den noggrannaste klassificeringsnivån är stadens delområdesindelning, som baserar sig på indelning efter postnummerområde enligt gamla aktiebostäders prisnivå och läge. Utöver kommuner, landskap och storområden används i statistiken olika kombinerade områden, såsom huvudstadsregionen och kranskommunerna. Huvudstadsregionen omfattar Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla. Kranskommunerna är Hyvinge, Träskända, Kervo, Kyrkslätt, Nurmijärvi, Riihimäki, Sibbo, Tusby och Vichtis. En noggrann områdesindelning finns på statistikens ingångssida under Klassificeringar.

Hyresindexet för bostäder omfattar fritt finansierade bostäder och aravabostäder i Finland. Observationerna som ingår i statistiken representerar rad- och flervåningshusbostäder som hyrs ut.

Kvartalsuppgifterna i hyresstatistiken har producerats genom en kompletteradende datainsamling till arbetskraftsundersökningen sedan 2004. Uppgifterna i den månatliga datainsamlingen har också använts för att producera konsumentprisindexet. Dessutom har man tagit fram årsstatistik över hyrorna, där materialet från arbetskraftsundersökningens datainsamling har kompletterats med uppgifter från Folkpensionsanstaltens register över bostadsbidrag.

Kvartalsstatistiken över hyrorna reviderades senast 2010. Då övergick man till att över tid följa utvecklingen av hyran för samma bostad. Behandlingen och beräkningen av årsstatistiken reviderades 2011.

Publiceringen av statistiken före den nuvarande kvartalsstatistiken avslutades det sista kvartalet 2018. Den sista publiceringen av årsstatistiken omfattade årsuppgifterna för 2018.

För jämförbarhetens skull har de genomsnittliga hyrorna och indexet för 2015–2018 beräknats retroaktivt med den nya metoden.

Statistiken publiceras kvartalsvis på Statistikcentralens webbplats. 

I statistiken godkänns inte fall där uppgiften om hyran eller ytan saknas eller där hyran är exceptionellt låg eller hög till exempel på grund av släktskapsförhållande eller registreringsfel.

Materialet korrigeras så att man först avlägsnar uppenbart felaktiga fall från materialet. Därefter avlägsnas observationer som utifrån fördelningen enligt kvadratmeterhyran ligger under de fem lägsta procenten eller över de två högsta procenten.

Kvartalsstatistiken över hyror publiceras kvartalsvis i huvudsak tre veckor efter utgången av statistikens referenstidpunkt. Publikationens uppgifter är slutliga uppgifter.

Det finns ingen fördröjning i publiceringen av statistiken över bostadshyror. Uppgifterna publiceras enligt de datum som anges i publiceringskalendern. 

Observationsmaterialet i statistiken har koncentrerats till de största tätorterna i fråga om fritt finansierade hyresbostäder. På mindre orter kan antalet observationer vara otillräckligt för att beräkna index.

Kvartalsuppgifterna i hyresstatistiken har producerats genom en kompletterande datainsamling till arbetskraftsundersökningen sedan 2004. Uppgifterna i den månatliga datainsamlingen har också använts för att producera konsumentprisindexet. Dessutom har man tagit fram årsstatistik över hyrorna, där materialet från arbetskraftsundersökningens datainsamling har kompletterats med uppgifter från Folkpensionsanstaltens register över bostadsbidrag.

Kvartalsstatistiken över hyrorna reviderades senast 2010. Då övergick man till att över tid följa utvecklingen av hyran för samma bostad. Behandlingen och beräkningen av årsstatistiken reviderades 2011.

Publiceringen av statistiken före den nuvarande kvartalsstatistiken avslutades det sista kvartalet 2018. Den sista publiceringen av årsstatistiken omfattade årsuppgifterna för 2018.

För jämförbarhetens skull har de genomsnittliga hyrorna och indexet för 2015–2018 beräknats retroaktivt med den nya metoden.

Studerande omfattas av allmänt bostadsbidrag från och med augusti 2017. I bostadsbidragsmaterialet syntes ändringen genom att studerande försvann som en separat klass och alla bostadsbidragstagare nu klassificeras som mottagare av allmänt bostadsbidrag eller av bostadsbidrag för pensionstagare. Uppgifterna om studerande i tidigare bostadsbidragsmaterial avvek från uppgifterna om mottagare av allmänt bostadsbidrag. Man har strävat efter att avlägsna den harmoniserade effekten på materialet med statistiska metoder. I tidsserien för hyrorna kan ändringen av materialet lokalt ta sig uttryck i avvikande index vid tidpunkten i fråga.

Vid jämförelse med andra informationsproducenters resultat är det bra att kontrollera den informationskälla som ligger till grund för resultaten. Uppgifterna i kvartalsstatistiken över hyrorna grundar sig på FPA:s bostadsbidragsregister och uppgifterna från de hyreshusbolag som deltar i datainsamlingen. Således består statistiken av ett synnerligen omfattande urval av hela landets hyresbostadsbestånd.

Eurostat publicerar hyresuppgifter för Finland på basis av uppgifterna i Konsumentprisindexet.

Hyresindexets metod uppdateras i samband med indexrevideringarna och metodändringarna kan orsaka avbrott i tidsserien. I stället för hyresindexet är det att föredra att använda levnadskostnadsindexet i hyresavtal. Fördelen med att använda levnadskostnadsindexet i avtal är att talföljden fortsätter oavbrutet också när det uppstår avbrott i hyresindexets eller konsumentprisindexets serier i samband med indexrevideringar.

Uppgifterna i statistiken över bostadshyror är internt enhetliga.

Som grund för uppgifterna om kvartalsstatistiken över hyror används Folkpensionsanstaltens register över bostadsbidrag samt hyreshusbolagens uppgifter om hyresbostäder. Vid framställningen av kvartalsstatistiken används dessutom Statistikcentralens material över bostadsbeståndet som baserar sig på Befolkningsregistercentralens byggnads- och lägenhetsregister. Observationerna som ingår i statistiken representerar rad- och flervåningshusbostäder som hyrs ut.

Folkpensionsanstalten och de största hyreshusbolagen skickar månatligen uppgifterna i bostadsbidragsregistret som dataöverföring via ett gränssnitt.

Uppgifterna för statistiken över bostadshyror samlas in månatligen.

Hyresbostädernas genomsnittliga kvadratmeterhyror beskriver den gängse hyresnivån i bostäder av olika storlek och typ. Beräkningen grundar sig på omfattande register- och bostadsbeståndsuppgifter om både bostadsbidragstagare och bostäder i hyreshusbolag. Materialen har viktats samman utifrån byggnads- och lägenhetsregistret och Skatteförvaltningens uppgifter om antal. Viktningen har gjorts genom att man efterstratifierat materialet efter typen av hyresbostad (hyresbostadsbolag, privata bostäder och aravabostäder), antalet rum (1, 2 och 3+ rum) samt statistikens områdesklassificering. Medelvärdet estimeras för varje publikationsnivå så att den viktade totalsumman av hyrorna divideras med den viktade totalsumman av ytorna.
 
Hyresindexet beräknas enligt Törnqvists indexformel. Materialet är stratifierat enligt finansieringsform, område och antal rum och indexen på lägsta nivå beräknas enligt denna stratifiering. Indexen på högre nivå beräknas genom att vikta ihop mikroindexen enligt vikterna för hyresbostadsbeståndet. Som basperiod används föregående år och den egentliga indexserien beräknas genom att indexen kedjas till en lång tidsserie, vars basår är 2015 = 100.

Hyresbeloppen i bostadsbidragsregistret kontrolleras med gränsvärden i euro och enligt fördelning. De observationer som avlägsnas under behandlingen följs upp till antal och procentandelar via systemrapporteringen.

Statistikcentralen

Samhällsstatistik

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.  

Ytterligare information: Statistiklagstiftning 

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas. 

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi) 

För att säkerställa att statistiken är tillförlitlig publiceras uppgifterna inte i klasser med färre än 20 observationer.

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten. 

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik 

Uppgifterna i statistiken levereras månatligen för användning i konsumentprisindexet. Via konsumentprisindexet skickas hyresuppgifter månatligen även till Eurostat.

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.   

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt. 

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.   

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

Vid bedömningen av statistikens tillförlitlighet bör man beakta att eventuella strukturella förändringar i materialet kan påverka slutresultatet. Dessutom är alla uppgifter i befolkningsregistret och registret över bostadsbidrag inte nödvändigtvis helt uppdaterade.

Via bostadsbidragsregistret får man information om hyrorna för bostäder där det bor personer som får bostadsbidrag. Bostadsbidragsregistret omfattar alla bostäder som får bostadsbidrag. Aktualiteten hos uppgifterna om bostadsbidrag motsvarar inte helt statistikens referensperiod, eftersom uppgifterna i registret uppdateras för de föregående 12 eller 24 månaderna. Materialet om bostadsbidrag har karaktären av ett urval, eftersom det endast innehåller hyresbostäder som får bostadsbidrag och strukturellt sett inte nödvändigtvis helt motsvarar hela hyresbostadsbeståndets struktur.

Materialet från hyreshusbolagen beskriver hela hyresbostadsbeståndet för de deltagande bolagens del. I statistiken representerar bolagsmaterialet alla observationer i hyresbostadsbeståndet som grundar sig på hyreshusbolag.

Hyresindexet bildas för alla hyresbostäder som ingår i indexberäkningen av materialet och det finns inget separat index för nya hyresavtal på samma sätt som för genomsnittliga hyror. De nya hyresförhållandena ingår i indexberäkningen, då det finns ett par för dem för beståndstidpunkten, dvs. i praktiken under första kvartalet följande år. Ett nytt hyresförhållande inkluderas i beräkningen genast när hyresgästen byts, om samma bostad har varit med vid beståndstidpunkten, dvs. både den gamla och den nya hyresgästen finns i FPA:s register över bostadsbidrag. 

För att säkerställa att statistiken är tillförlitlig publiceras uppgifterna inte i klasser med färre än 20 observationer. Statistiken avgränsas med hjälp av fördelningen av kvadratmeterhyror, så att man avlägsnar materialfel och fall som klart avviker från marknadsnivån.

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Ramarna kompletterar varandra. Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik. 

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi) 

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras. 

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik 

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.