Dokumentation som var i kraft 24.12.2024

Statistikens primäruppgifter

Allmän beskrivning

Prisindexet för offentliga utgifter (JMHI) mäter prisutvecklingen för utgifterna inom statsekonomin och kommunekonomin (kommuner och samkommuner). Indexen har använts som beslutsunderlag inom statsekonomin och kommunerna samt för olika studier. Indexen lämpar sig för kalkyler med fasta priser och för bedömning av volymförändringar i den offentliga ekonomin och de offentliga utgifterna. Basåret är 2015 och anges med talet 100. I fråga om staten gäller viktstrukturen för utgiftsstrukturen enligt bokslutsuppgifterna för år 2014 och i fråga om kommuner och samkommuner utgiftsstrukturen för bokslutsuppgifterna för år 2015.

Statistikens population

Statsförvaltningens viktstruktur har fåtts utifrån material i statens centralbokföring år 2014, det vill säga från statens bokslutsmaterial.

I materialet kan utgifterna klassificeras enligt budgetens huvudklass, kapitel och moment, konto i affärsbokföringen och räkenskapsverk.

Vikten för indexet för kommunekonomin utgörs av summan av utgifterna enligt bokslutsuppgifterna för år 2015, i vilka inköpen av de konsoliderade tjänsterna beaktats. Viktstrukturen på 2015 = 100 i prisindexet för kommunekonomin summeras inte för kommuner och samkommuner uttryckligen på grund av konsolideringen. De uppgiftsklasspecifika indexen omfattar interna hyror. Hyror ingår inte i index enligt utgiftsart. Av investeringarna är enbart markköp med. I vikterna år 2015 är affärsverken med, eftersom de inte specificerats separat i bokslutet för år 2015.

Statistisk enhet

Statistikenheten i statsekonomin utgörs av olika förvaltningsområden. Statsekonomins förvaltningsområden omfattar Allmän förvaltning, Utrikesministeriet, Inrikesministeriet (Polisen, Gränsbevakningsväsendet och Inrikesministeriet övriga), Försvarsministeriet, Finansministeriet, Utbildningsministeriet (utbildningsministeriet övriga), Jord- och skogsbruksministeriet, Kommunikationsministeriet, Arbets- och näringsministeriet, Social- och hälsovårdsministeriet och Miljöministeriet.
Kommunekonomins utgifter har statistikförts enligt uppgift. Kommunekonomins uppgiftsområden omfattar Allmän förvaltning, Social- och hälsovårdsväsendet (Socialväsendet och Hälsovård), Undervisnings- och kulturväsendet (Undervisningsväsendet och Kulturväsendet), Övriga tjänster och Affärsverksamhet.

Måttenhet

Prisindexuppgifter för offentliga utgifter publiceras som indextal. Dessutom publiceras förändringsprocent som beräknats utifrån indexen. Bastidpunkten anges med talet 100.

Indexets viktuppgifter baserar sig på statens budgetekonomi och kommunekonomis bokslutsuppgifter. Viktuppgifterna är proportionella procentuella andelar av totalutgifterna.

Basperiod

Den senaste referenstidpunkten för offentliga utgifter är år 2015. Basåret för indexet revideras i regel med fem års mellanrum. Värdeuppgifterna för viktstrukturen i basåret kan vara från en annan tidpunkt än basåret.

Det senaste basåret för prisindexet för offentliga utgifter 2015 = 100. Tidsserier från tidigare basår. 2010 = 100, 2005 = 100, 2000 = 100, 1995 = 100, 1985 = 100, 1977 = 100

Indexet uppdateras kvartalsvis ungefär sju veckor efter det kvartal som är föremål för statistikföring. Prisnivån för varje månad jämförs med prisnivån vid bastidpunkten. Årsindexet publiceras i samband med publiceringen av årets sista månad.

Referensperiod

Uppgifterna publiceras kvartalsvis.
Indexet uppdateras kvartalsvis ungefär sju veckor efter det kvartal som är föremål för statistikföring. Prisnivån för varje månad jämförs med prisnivån vid bastidpunkten. Årsindexet publiceras i samband med publiceringen av årets sista månad.

Referensområde

I beräkningen av prisindexet för offentliga utgifter beaktas hela statens budgetekonomi och i indexet för kommunekonomin alla kommuner och samkommuner i Finland.I beräkningen av prisindexet för offentliga utgifter beaktas hela statens budgetekonomi och i indexet för kommunekonomin alla kommuner och samkommuner i Finland.I beräkningen av prisindexet för offentliga utgifter beaktas hela statens budgetekonomi och i indexet för kommunekonomin alla kommuner och samkommuner i Finland.

Sektortäckning

Prisindexet för offentliga utgifter täcker statsekonomin, kommunekonomin och samkommunerna.

Tidstäckning

Längden på indexets tidsserier varierar beroende på när man börjat producera indexet för basåret. Delindexens struktur har förändrats med tiden och är inte helt jämförbar med hela perioden. Prisindexet för offentliga utgifter har sammanställts från och med år 1975. Indexens basår har varit 1977 = 100, 1985 = 100, 1995 = 100, 2000 = 100, 2005 = 100 och 2010 = 100. Äldre tidsserier har inte räknats fram till nuvarande stund.

På grund av att förtjänstnivåindexet är preliminärt är också prisindexet för offentliga utgifter preliminärt. Indextalen preciseras under årets lopp på så sätt att de slutliga uppgifterna i regel publiceras i samband med publiceringen av följande års andra kvartal.

Distributionsfrekvens

Indexen publiceras kvartalsvis och uppgifterna utgör preliminär statistik fram till publiceringen rörande det andra kvartalet under följande år, fram till dess att uppgifterna i förtjänstnivåindexet är slutliga.

Begrepp

Basindex

I basindexet jämförs priset vid beräkningstidpunkten alltid med bastidpunkten. I basindexet byts vikterna ut vanligen mera sällan än varje år, t.ex. med fem års mellanrum.

Index

Indexet är ett relationstal, som beskriver den relativa förändringen av en variabel (t.ex. pris, antal eller värde) i förhållande till basperioden (t.ex. år). Varje tidpunkts indextal anger hur många procent en viss variabel är av basperiodens pris, mängd eller värde vid ifrågavarande tidpunkt. Medeltalet av basperiodens indextal är 100.

Indexformel

Indexformeln är en matematisk funktion och med hjälp av den räknar man från observationsvärden ut ett enskilt nyckeltal som beskriver förändring (t.ex. Fischers, Laspeyres' och Paasches indexformler).

Indextal

Indextalet är en storhet som används inom prisindexen och som anger priset, medelpriset eller indexet under jämförelsetidpunkten i förhållande till priset, medelpriset eller indexet under bastidpunkten. Indextalet för bastidpunkten anges vanligen med talet hundra. T.ex. om indextalet för en vara under en viss tidpunkt är 105,3 betyder det att priset på varan har stigit med 5,3 procent från bastidpunkten.

Kedjeindex

I kedjeindexet sker jämförelsen alltid mellan efter varandra följande beräkningstidpunkter. I kedjeindexet förs indextalen för en viss bastidpunkt framåt med förändringen av två beräkningstidpunkter. I kedjeindexet byts vikten i princip under varje beräkningstidpunkt.

Ibland talar man om kedjeindex också i det fall att jämförelseperioden hålls fast i jämförelsen under året, men jämförelseperiod och indexets viktstruktur ändras alltid när ett nytt år börjar.

Kvartalsförändring

Med kvartalsförändring avses den relativa förändringen av kvartalsindexet jämfört med indexet för det föregående kvartalet. Förändringen anges i allmänhet i procent.

Prisindex för offentliga utgifter

Prisindexet för offentliga utgifter (JMHI) mäter prisutvecklingen för utgifterna inom statsekonomin och kommunalekonomin. Indexet används som beslutsunderlag inom statsekonomin och kommunerna samt för olika undersökningar. Indexet lämpar sig för kalkyler med fasta priser och för bedömning av volymförändringar i den offentliga ekonomin och de offentliga utgifterna.

Viktstruktur

Viktstrukturen beskriver vilken betydelse respektive underindex (vara, löntagargrupp o.d.) har med tanke på totalindexet.

Årsförändring

Årsförändring är indexets relativa förändring jämfört med motsvarande period året innan (t.ex. årsförändring av totalindexet för konsumentpriset, dvs. inflation).

Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet

Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet

Indexet beskriver på ett heltäckande sätt prisutvecklingen för offentliga utgifter. Från de löne-, pris- eller kostnadsindex som Statistikcentralen producerar har man letat efter index som på ett tillförlitligt sätt beskriver varje utgiftsart. Många av indexen kan vara inexakta indikatorer inom vissa områden, till exempel i mätningen av investeringskostnader. Däremot är uppgifterna i löneindexen relativt användbara. På så sätt fås en bra bild av kostnadsnivån för offentliga utgifter under varje tidpunkt.
I beräkningen av prisindexet för offentliga utgifter utnyttjas i stor utsträckning de löne-, pris- och kostnadsindex som Statistikcentralen producerat. Flest indexserier plockas från förtjänstnivåindexet, som publiceras i preliminär form. På grund av att förtjänstnivåindexet är preliminärt är också prisindexet för offentliga utgifter preliminärt. Indextalen preciseras under årets lopp på så sätt att de slutliga uppgifterna i regel publiceras i samband med publiceringen av följande års andra kvartal.

Aktualitet

Indexen beräknas kvartalsvis. De publiceras i preliminär form på statistikens webbplats efter att förtjänstnivåindexet färdigställts ungefär 7 veckor efter kvartalets utgång. Indexen är preliminära fram till dess att uppgifterna i förtjänstnivåindexet är slutliga. De slutliga uppgifterna publiceras vid publiceringen rörande det andra kvartalet året efter statistikåret.

Punktlighet

Uppgifterna publiceras enligt tidpunkten i publiceringskalendern.

Jämförbarhet

Geografisk jämförbarhet

Prisindexet för offentliga utgifter beskriver enbart prisutvecklingen för kostnaderna inom Finlands offentliga sektor.

Jämförbarhet över tid

I samband med revideringen av basåret har klassificerings- och innehållsförändringar gjorts i prisindexet för offentliga utgifter, och följaktligen är indexet inte helt jämförbart.

På statistikens webbsida har man räknat långa indexserier för vissa huvudgrupper från och med år 1975. De gamla indexens indextal har förlängts (kedjats) så att de alltid motsvarar ändringarna i det nyaste prisindexet för offentliga utgifter.

Enhetlighet över statistikområdena

Prisindexet för offentliga utgifter är inte direkt jämförbart med övrig statistik.

Intern enhetlighet

Uppgifterna om utgångsvärdena för viktstrukturen i prisindexet för offentliga utgifter kan vara från ett annat år än basåret. Sådana skillnader har utretts i metodbeskrivningen för respektive år.

Källmaterial och datainsamlingar

Källmaterial

I beräkningen av prisindexet för offentliga utgifter utnyttjas i stor utsträckning de löne-, pris- och kostnadsindex som Statistikcentralen producerat. Utöver färdiga index insamlas pris- och tariffuppgifter bland annat rörande socialförsäkringsavgifter, arbetspensionsindex och räntor. Indexet mäter nödvändigtvis inte till exempel eventuell snabb transferering i ekonomin.
Man försöker beakta dessa förändringar också i indexen, åtminstone i samband med revideringen av viktstrukturen.
Uppgiftskällorna för prisindexet för offentliga utgifter har beskrivits närmare i metodbeskrivningen.

Datainsamlingsmetod

Största delen av indexuppgifterna baserar sig på indextalen i övriga index. Ränta och procentuppgifter om indirekta löner samlas in från uppgiftslämnarnas webbplatser. Procenttalen för indirekta löner för vissa specialgrupper samlas in som en e-postenkät en gång per år.

Frekvens för datainsamling

Uppgifter samlas in månadsvis, kvartalsvis eller årsvis beroende på källmaterialet. I de flesta fall sker datainsamlingen kvartalsvis.

Metoder

Databehandling

I beräkningen av indexet används flera andra index, som gått igenom en egen beräkningsprocess. I beräkningen av prisindexet för offentliga utgifter används bara i viss mån uppgifter eller priser som Statistikcentralen själv samlat in. För beräkningen av indexet är målet att samla in alla uppgifter som är nödvändiga för beräkningen. Om någon uppgift saknas, har föregående pris ofta använts.

Datavalidering

Innan beräkningen av indexet säkerställs det att alla prisobservationer är med. De granskade observationsvärdena bildar statistikmaterialet. Prisobservationer som saknas tillfälligt imputeras med prisändringarna för andra motsvarande produkter eller så används priset för föregående månad. För prisobservationer som ständigt saknas väljer man en aktör i samma storleksklass som ny uppgiftsleverantör. Indextalen beräknas med hjälp av en basstrategi med hjälp av Laspeyres indexformel.
Observationsvärdena aggregeras med viktkoefficienter för produkter och uppgiftslämnare på de högre produktgruppsnivåerna och slutligen som ett totalindex. Med hjälp av viktkoefficienterna kan de indextal och prisförändringar som beskriver populationen estimeras.

Principer och riktlinjer

Organisation

Statistikcentralen

Organisationsenhet

Ekonomisk statistik

Lagstiftning och andra överenskommelser

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.  

Ytterligare information: Statistiklagstiftning 

Principer för dataskydd

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas. 

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi) 

Sekretess – behandling av uppgifter

Beräkningen av viktstrukturen för prisindexen för offentliga utgifter baserar sig på öppen data, som är tillgänglig för alla. I beräkningen av indexet används flera andra indexserier, som utgör offentlig information.

Principer för offentliggörande

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten. 

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik 

Datautbyte

Uppgifterna publiceras månatligen som StatFin-databastabeller på statistikens webbsidor.

Tillgänglighet och tydlighet

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.   

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt. 

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.   

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar. 

Riktlinjer för revidering av uppgifter

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter. 

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt. 

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

Kvalitetssäkring

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik. 

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi) 

Användarnas tillgång

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras. 

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik 

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter. 

Statistikexperter

Pentti Wanhatalo
överaktuarie
029 551 2685