Detta är inte statistikens senaste dokumentation.
Offentliga samfundens skuld, kvartalsvis: dokumentation för statistiken
Dokumentation som var i kraft 15.3.2024
Statistikens primäruppgifter
Allmän beskrivning
Den kvartalsvisa rapporteringen om de offentliga samfundens skulder är en del av uppföljningen av stabiliteten hos offentliga samfund i enlighet med EU:s stabilitets- och tillväxtpakt. EU-förordningen som reglerar den kvartalsvisa skuldrapporteringen trädde i kraft år 2004. Statistiken över de offentliga samfundens skulder per kvartal grundar sig på finansräkenskaperna, som är en del av systemet för nationalräkenskaper.
I de offentliga samfundens skuld publiceras även data om statens borgensförbindelser. I uppgifterna om statsgarantier ingår sådana garantier som staten ansvarar för eller som beviljas å statens vägnar. Detta avviker från den övriga statistiken i och med att uppgifterna bara omfattar beviljade garantier som staten ansvarar för. Av de övriga offentliga samfunden beviljar också lokalförvaltningssektorn i Finland garantier, men de omfattas inte av denna statistik.
I de offentliga samfundens skuld publiceras även data om statens borgensförbindelser. I uppgifterna om statsgarantier ingår sådana garantier som staten ansvarar för eller som beviljas å statens vägnar. Detta avviker från den övriga statistiken i och med att uppgifterna bara omfattar beviljade garantier som staten ansvarar för. Av de övriga offentliga samfunden beviljar också lokalförvaltningssektorn i Finland garantier, men de omfattas inte av denna statistik.
Statistikens population
Populationen i statistiken över de offentliga samfundens skulder består av alla statistiska enheter som hör till finska offentliga samfund (institutionella enheter).
Statistisk enhet
En institutionell enhet är en ekonomisk enhet med självständig beslutanderätt i sin huvudsakliga verksamhet. En inhemsk enhet är en institutionell enhet vars huvudsakliga ekonomiska hemvist finns i det ekonomiska området ifråga och som har beslutanderätt i sin verksamhet och som har, eller skulle kunna ha, en fullständig bokföring.
De offentliga samfundens skuld beskriver den nominella skulden i slutet av ett kvartal bland offentliga samfund och deras undersektorer, det vill säga staten, lokalförvaltningen och socialskyddsfonderna.
De offentliga samfundens skuld beskriver den nominella skulden i slutet av ett kvartal bland offentliga samfund och deras undersektorer, det vill säga staten, lokalförvaltningen och socialskyddsfonderna.
Måttenhet
Den måttenhet som använts är miljoner euro.
Referensperiod
Kvartalsuppgifter om de offentliga samfundens skuld och statsgarantier publiceras med omkring tre månaders fördröjning.
Referensområde
Statistiken över de offentliga samfundens skulder per kvartal grundar sig på finansräkenskaperna, som är en del av systemet för nationalräkenskaper. Statistiken upprättas på det sätt som förutsätts i förordningen om de offentliga samfundens underskotts- och skuldrapportering och således på ett internationellt jämförbart sätt. Ytterligare anvisningar för statistikföringen av de offentliga samfundens skuld finns i Eurostats manual för underskott och skulder (Manual on Government Deficit and Debt).
Den internationella valutafonden (IMF) förutsätter att uppgifter om garantier rapporteras kvartalsvis, eftersom Finland förbundit sig att till IMF sända så kallade uppgifter i enlighet med SDDS-standarden, och eftersom Finlands garantiskuld är över fem procent av statens totala skuld. Också EU-kommissionen kräver att uppgifter om garantiskulder rapporteras regelbundet till kommissionen.
Den internationella valutafonden (IMF) förutsätter att uppgifter om garantier rapporteras kvartalsvis, eftersom Finland förbundit sig att till IMF sända så kallade uppgifter i enlighet med SDDS-standarden, och eftersom Finlands garantiskuld är över fem procent av statens totala skuld. Också EU-kommissionen kräver att uppgifter om garantiskulder rapporteras regelbundet till kommissionen.
Sektortäckning
De offentliga samfundens skuld beskriver den nominella skulden i slutet av ett kvartal bland offentliga samfund och deras undersektorer, det vill säga staten, lokalförvaltningen och socialskyddsfonderna. Definitionen av de offentliga samfundens skulder avviker från skulden i finansräkenskaperna såtillvida att de offentliga samfundens skuld är konsoliderad, nominell och omfattar endast kontanta pengar och depositioner, skuldebrev och lån.
Tidstäckning
De kvartalsvisa tidsserierna över de offentliga samfundens skulder är tillgängliga på webbplatsen från 2001Q1. Kvartalsvisa tidsserier över statens borgensförbindelser finns från 2005Q1.
Distributionsfrekvens
De offentliga samfundens skulder publiceras fyra gånger per år på Statistikcentralens webbplats. Kvartalsuppgifterna publiceras i vanligen kvartalsvis i slutet av mars, juni, september och december.
Statistikcentralens praxis i situationer där uppgifterna ändras finns på webbplatsen:
http://tilastokeskus.fi/org/periaatteet/revisiokaytannot.html
Statistikcentralens praxis i situationer där uppgifterna ändras finns på webbplatsen:
http://tilastokeskus.fi/org/periaatteet/revisiokaytannot.html
Begrepp
Beviljade nya borgensförbindelser
Det sammanlagda beloppet av statliga borgensförbindelser som beviljats under referensperioden.
Borgensavgiftsintäkter från borgensförbindelser
Det totala beloppet av borgensavgiftsintäkter som under referensperioden erhållits som arvode för de borgensförbindelser som borgensmannen (staten) ansvarar för.
Borgensstock
Det totala beloppet av borgensförbindelser för vilka borgensmannen (staten) svarar vid den aktuella tidpunkten. Beloppet av borgensförbindelser inkluderar inte räntor.
Bruttoskuld
Bruttoskulden påverkas inte av finansiella fordringar (anläggningstillgångar).
ENS 2010
ENS 2010 (eng. ESA 2010)= Europeiska nationalräkenskapssystemet 2010, EU:s reviderade förordning som styr framställningen av ekonomisk statistik.
Ersättningar för borgensansvar
Ersättningar som under referensperioden betalats till kreditgivare på grund av borgensförbindelser för vilka staten svarar.
Betalda ersättningar anges till bruttobelopp. Begreppet beaktar inte eventuella återindrivningsintäkter som erhållits (dessa statistikförs under en egen skild punkt och hänför sig ofta till en annan period än den betalda ersättningen), och inte heller eventuella intäkter från försäkringar som tagits för borgensförbindelserna.
I ersättningsbeloppen ingår kapital och räntor som betalats på grund av borgensförbindelser.
Betalda ersättningar anges till bruttobelopp. Begreppet beaktar inte eventuella återindrivningsintäkter som erhållits (dessa statistikförs under en egen skild punkt och hänför sig ofta till en annan period än den betalda ersättningen), och inte heller eventuella intäkter från försäkringar som tagits för borgensförbindelserna.
I ersättningsbeloppen ingår kapital och räntor som betalats på grund av borgensförbindelser.
Finansiella instrument
Klassificeringen av finansiella instrument omfattar alla sådana finansiella instrument som beskrivs i finansräkenskaperna.
De huvudsakliga indelningskriterierna är de finansiella instrumentens likviditet och de lagar som reglerar deras användning. Tillgång-skuld-förhållandet måste vara absolut; en villkorad tillgång räknas med endast om den kan åsättas ett marknadspris eller användas för kvittning mot en motfordran.
De huvudsakliga indelningskriterierna är de finansiella instrumentens likviditet och de lagar som reglerar deras användning. Tillgång-skuld-förhållandet måste vara absolut; en villkorad tillgång räknas med endast om den kan åsättas ett marknadspris eller användas för kvittning mot en motfordran.
Finansiella skulder
Finansiella skulder är ekonomiska skulder som klassificeras på samma sätt som finansiella tillgångar. Skulderna är motkonteringar till tillgångar, dvs. någons tillgång är någon annans skuld.
Icke konsoliderade finansiella balansräkningar/flöden
Finansiella balansräkningar/flöden kan presenteras i icke konsoliderad form, så att transaktionerna anges till sina fulla belopp inklusive sektorernas och undersektorernas interna transaktioner. En sektor som består av en enda institutionell enhet upptas dock i konsoliderad form i en icke konsoliderad finansiell balansräkning (t.ex. statsekonomins interna upplåning). Interna poster påverkar inte sektorns nettoförmögenhet eller nettoutlåning.
Konsoliderade finansiella balansräkningar/flöden
Finansiella balansräkningar/flöden kan presenteras i konsoliderad form, efter eliminering av interna poster både inom undersektorerna (t.ex. kommunernas skulder till andra kommuner) och interna poster inom summasektorerna (inklusive kommunernas skulder till staten, arbetspensionsanstalterna och andra socialskyddsfonder inom summasektorn offentlig sektor). Konsoliderade uppgifter ger uteslutande en bild av sektorns ställning i förhållande till andra sektorer.
Offentliga sektorns skuld
Den offentliga sektorns skuld är den offentliga sektorns konsoliderade brut-toskuld till nominellt värde, och den kallas också för EDP-skuld (= Exces-sive Deficit Procedure).
Den offentliga sektorns skuld omfattar masskuldebrevslån, kortfristiga skul-debrev, kort- och långfristiga lån samt inlåning som den offentliga sektorn får från övriga sektorer inom samhällsekonomin och utlandet. Begreppet EDP-skuld som används i rapporteringen enligt EU:s stabiliserings- och till-växtpakt avviker från ENS 2010 både när det gäller värderingen och täck-ningen. I finansräkenskaperna enligt ENS 2010 värderas de finansiella till-gångarna och skulderna till marknadsvärde, däremot värderas den offentliga sektorns EDP-skuld till nominellt värde. När det gäller finansobjekten enligt ENS 2010 beaktas inte bl.a. finansiella derivat, handelskrediter och transito-riska skulder i skuldbeståndet.
Den offentliga sektorns skuld omfattar masskuldebrevslån, kortfristiga skul-debrev, kort- och långfristiga lån samt inlåning som den offentliga sektorn får från övriga sektorer inom samhällsekonomin och utlandet. Begreppet EDP-skuld som används i rapporteringen enligt EU:s stabiliserings- och till-växtpakt avviker från ENS 2010 både när det gäller värderingen och täck-ningen. I finansräkenskaperna enligt ENS 2010 värderas de finansiella till-gångarna och skulderna till marknadsvärde, däremot värderas den offentliga sektorns EDP-skuld till nominellt värde. När det gäller finansobjekten enligt ENS 2010 beaktas inte bl.a. finansiella derivat, handelskrediter och transito-riska skulder i skuldbeståndet.
Statsborgen
Uppgifterna om statliga borgensförbindelser omfattar de borgensförbindelser som staten ansvarar för.
Borgensförbindelser är arrangemang där den som beviljar borgensförbindelsen förbinder sig att, i det fall att låntagaren försummar sina förpliktelser, ersätta de förluster långivaren annars skulle åsamkas. Oftast uppbärs en avgift för borgensförbindelsen.
Borgensförbindelser kan beviljas också för finansiella fordringar som någon enhet förfogar över. I detta fall förbinder man sig att garantera förluster i anknytning till en nedgång i fordringens värde eller svårigheter att helt återindriva fordringen och i dessa fall finns det olika möjligheter för hur borgensmannens förpliktelser kan aktiveras.
I statliga borgensförbindelser ingår också borgen som enheter utanför den offentliga sektorn förvaltar å den offentliga sektorns vägnar eller som en del av den offentliga sektorns politiska mål. Ett exempel på detta är exportgarantiverksamheten.
Borgensförbindelser är arrangemang där den som beviljar borgensförbindelsen förbinder sig att, i det fall att låntagaren försummar sina förpliktelser, ersätta de förluster långivaren annars skulle åsamkas. Oftast uppbärs en avgift för borgensförbindelsen.
Borgensförbindelser kan beviljas också för finansiella fordringar som någon enhet förfogar över. I detta fall förbinder man sig att garantera förluster i anknytning till en nedgång i fordringens värde eller svårigheter att helt återindriva fordringen och i dessa fall finns det olika möjligheter för hur borgensmannens förpliktelser kan aktiveras.
I statliga borgensförbindelser ingår också borgen som enheter utanför den offentliga sektorn förvaltar å den offentliga sektorns vägnar eller som en del av den offentliga sektorns politiska mål. Ett exempel på detta är exportgarantiverksamheten.
Statsekonomin
Till statsekonomin räknas budgetekonomin och statliga fonder utanför statsbudgeten.
Utgångna borgensförbindelser
Borgensförbindelsen utgår ur borgensstocken när den kredit som den hänförde sig till har återbetalats. Detta sker i regel genom att gäldenären helt eller delvis betalar sin skuld, men även borgensmannen kan bli tvungen att delta i återbetalningen på grundval av en ingången borgensförbindelse. I denna post ingår dessutom t.ex. förändringar till nettobelopp i borgensstock, som beror på valutakursförändringar.
Återindrivningsintäkter från borgensförbindelser
Under referensperioden influtna intäkter från betalda återindrivningsfordringar som baserar sig på de borgensersättningar som borgensmannen (staten) betalat.
Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet
Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet
De offentliga samfundens skulder är en makrostatistik som härletts ur andra statistikgrenar. Därför är kvaliteten på källstatistiken avgörande för statistikens tillförlitlighet. Eftersom källstatistiken är av olika slag finns också många olika osäkerhetsfaktorer.
I sammanfattningsprocessen sammanställs de sektorspecifika uppgifterna till en balanserad helhet. I processen bedöms tillförlitligheten hos alternativa datakällor. På så sätt kan man kontrollera osäkerhetsfaktorer och upptäcka felkällor. Sammanfattningen har således en central roll för statistikens tillförlitlighet.
En metod för att bedöma noggrannheten i finansräkenskaperna är att granska anteckningarna i dem i förhållande till anteckningarna i samhällsekonomins icke-finansiella konton. Nettoutlåning är en saldopost i sektorkontona, som ska överensstämma med posten för finansiella nettotransaktioner som ingår i de finansiella kontona. Avvikelsen kallas för statistisk diskrepans och kan studeras sektorspecifikt. I många andra länder visas inte statistisk diskrepans, utan kontona tvingas till balans.
I sammanfattningsprocessen sammanställs de sektorspecifika uppgifterna till en balanserad helhet. I processen bedöms tillförlitligheten hos alternativa datakällor. På så sätt kan man kontrollera osäkerhetsfaktorer och upptäcka felkällor. Sammanfattningen har således en central roll för statistikens tillförlitlighet.
En metod för att bedöma noggrannheten i finansräkenskaperna är att granska anteckningarna i dem i förhållande till anteckningarna i samhällsekonomins icke-finansiella konton. Nettoutlåning är en saldopost i sektorkontona, som ska överensstämma med posten för finansiella nettotransaktioner som ingår i de finansiella kontona. Avvikelsen kallas för statistisk diskrepans och kan studeras sektorspecifikt. I många andra länder visas inte statistisk diskrepans, utan kontona tvingas till balans.
Aktualitet
Kvartalsuppgifterna om de offentliga samfundens skulder publiceras med omkring tre månaders eftersläpning. Då uppdateras också alltid databasen StatFin.
Korrigeringar av tidsserierna på grund av förändringar i metoderna och dylikt görs vid behov även långt bakåt, och på grund av detta kan siffrorna förändras betydligt. Exakta publiceringsdatum för Statistikcentralens följande publiceringar finns här: Kommande publikationer.
Korrigeringar av tidsserierna på grund av förändringar i metoderna och dylikt görs vid behov även långt bakåt, och på grund av detta kan siffrorna förändras betydligt. Exakta publiceringsdatum för Statistikcentralens följande publiceringar finns här: Kommande publikationer.
Punktlighet
Det förekommer ingen fördröjning mellan publiceringskalendern och det egentliga publiceringsdatumet.
Jämförbarhet
Geografisk jämförbarhet
Statistiken upprättas på det sätt som förutsätts i förordningen om de offentliga samfundens underskotts- och skuldrapportering och således på ett internationellt jämförbart sätt. Ytterligare anvisningar för statistikföringen av de offentliga samfundens skuld finns i Eurostats manual för underskott och skulder (Manual on Government Deficit and Debt).
Jämförbarhet över tid
Definitionen av de offentliga samfundens skulder avviker från skulden i finansräkenskaperna såtillvida att de offentliga samfundens skuld är konsoliderad, nominell och omfattar endast kontanta pengar och depositioner, skuldebrev och lån. Uppgifterna från de olika länderna är sinsemellan jämförbara.
Enhetlighet över statistikområdena
Definitionen av de offentliga samfundens skulder avviker från skulden i finansräkenskaperna såtillvida att de offentliga samfundens skuld är konsoliderad, nominell och omfattar endast kontanta pengar och depositioner, skuldebrev och lån. Uppgifterna från de olika länderna är sinsemellan jämförbara.
Källmaterial och datainsamlingar
Källmaterial
De offentliga samfundens skulder är statistik som huvudsakligen härleds ur annan statistik. I sammanställandet av statistiken används som källor utöver finansiell statistik även annan statistik och andra material som innehåller sektor- eller finansobjektspecifika uppgifter om balansräkningar och flöden. Största delen av datakällorna är tillgängliga kvartalsvis, men vissa källor är endast tillgängliga på årsnivå. Källuppgifterna sammanställs till en balanserad helhet. Nedan nämns de viktigaste informationskällorna för finansräkenskaperna.
Penninginstitutsmaterial:
Från Finlands Banks penninginstitutsmaterial fås uppgifter om penninginstitutens balansräkningar och flöden kvartalsvis.
Placeringsfondmaterial:
Från Finlands Banks placeringsfondmaterial fås strukturen på placerings- och kapitalfondernas värdepappersportföljer samt fondandelarnas ägarsektorfördelning vid utgången av kvartalet. Dessutom får man information om flöden som anknyter till placeringsfondernas värdepappersportföljer under kvartalet.
Betalningsbalans:
Statistikcentralen sammanställer statistiken över Finlands betalningsbalans, som är finansräkenskapernas viktigaste datakälla för utrikessektorn.
I statistiken över betalningsbalansen beskrivs samhällsekonomins externa balans, det vill säga de ekonomiska relationerna mellan hemlandet och den övriga världen. Posterna i statistiken över betalningsbalansen är enhetliga med principerna för nationalräkenskaperna.
Värdepappersstatistik:
För beräkningen av skuldpapper och noterade aktier används Finlands Banks värdepappersstatistik (Securities holdings statistics). Statistiken innehåller värdepapper som respektive sektor innehar i slutet av kvartalet samt finansiella transaktioner under kvartalet. Klassificeringarna i värdepappersstatistiken motsvarar klassificeringarna i finansräkenskaperna.
Solvens II:
Finansinspektionens och Finlands Banks kvartalsvisa material Solvens II är en datakälla som är viktig för finansräkenskaperna i statistikföringen av försäkringsinrättningar.
Statens affärsbokföring:
Statens månatliga affärsbokföring omfattar de statliga ämbetsverkens och fondernas bokföring.
Affärsbokföringens balanskonton används som huvudsaklig datakälla i sammanställningen av statens finansiella konton. Materialet upprätthålls av Statskontoret.
Statskontorets skuldrapporter:
Beräkningen av statsskulden baserar sig till stor del på statens skuldrapport, som publiceras av Statskontoret. De kvartalsvisa rapporterna innehåller information om skulder till nominellt värde och marknadsvärde, transaktioner och upplupen ränta.
Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis:
Den lokala förvaltningens viktigaste datakälla har sedan 2013 varit Statistikcentralens statistik ”Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis”, som beskriver utvecklingen av kommunernas och samkommunernas ekonomi i Fastlandsfinland kvartalsvis enligt förverkligandet av budgeterna. Statistiken innehåller information om kommunernas och samkommunernas skulder och vissa fordringar enligt finansobjekt. Statistiken baserar sig på urvalen för det första till tredje kvartalet. Uppgifterna för det fjärde kvartalet omfattar alla kommuner och samkommuner.
Kommunernas ekonomiska statistik:
Den andra datakällan för lokalförvaltningen är Statistikcentralens statistik ”Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet”, som innehåller årliga uppgifter om kommunernas och samkommunernas utgifter och inkomster, tillgångar och skulder samt verksamhet. Kommunernas och samkommunernas samt deras affärsverks balansräkningsuppgifter och finansieringsanalysuppgifter används i sammanställandet av finansräkenskaperna.
Insamling av uppgifter om arbetspensionsanstalternas tillgångar:
Arbetspensionsanstalternas viktigaste datakälla är Statistikcentralens och Arbetspensionsförsäkrarna TELA ry:s gemensamma datainsamling om arbetspensionsanstalternas tillgångar. Den kvartalsvisa datainsamlingen började med uppgifter från det första kvartalet 2016 och besvaras av pensionsbolag, kassor, stiftelser och specialanstalter som sköter de obligatoriska pensionsförsäkringarna samt Keva, Statens Pensionsfond, Kyrkans pensionsfond, FPA och Finlands Bank. Innehållet som efterfrågas omfattar enheternas finansiella tillgångar, övriga tillgångar och vissa uppgifter om deras skulder. Uppgifterna är indelade efter typ av tillgångar och motpartssektor och när det gäller utländska poster är de indelade efter land. Utöver balansräkningar efterfrågas också uppgifter om flöden.
Strukturstatistik över företag:
Den huvudsakliga datakällan för företagssektorns finansiella balans är Statistikcentralens databas för strukturstatistik över företag, som innehåller företagens bokslutsuppgifter. Genom strukturstatistikens uppgifter om balansräkningar kan man definiera totala storheter för finansiella tillgångar och skulder för hela sektorn, samt en del finansobjektspecifika uppgifter. Uppgifterna i strukturstatistiken över företag är på årsnivå. Vid beräkningen av finansräkenskapernas färskaste kvartal används uppgifterna på årsnivå som estimat och som grund för övriga beräkningar.
Penninginstitutsmaterial:
Från Finlands Banks penninginstitutsmaterial fås uppgifter om penninginstitutens balansräkningar och flöden kvartalsvis.
Placeringsfondmaterial:
Från Finlands Banks placeringsfondmaterial fås strukturen på placerings- och kapitalfondernas värdepappersportföljer samt fondandelarnas ägarsektorfördelning vid utgången av kvartalet. Dessutom får man information om flöden som anknyter till placeringsfondernas värdepappersportföljer under kvartalet.
Betalningsbalans:
Statistikcentralen sammanställer statistiken över Finlands betalningsbalans, som är finansräkenskapernas viktigaste datakälla för utrikessektorn.
I statistiken över betalningsbalansen beskrivs samhällsekonomins externa balans, det vill säga de ekonomiska relationerna mellan hemlandet och den övriga världen. Posterna i statistiken över betalningsbalansen är enhetliga med principerna för nationalräkenskaperna.
Värdepappersstatistik:
För beräkningen av skuldpapper och noterade aktier används Finlands Banks värdepappersstatistik (Securities holdings statistics). Statistiken innehåller värdepapper som respektive sektor innehar i slutet av kvartalet samt finansiella transaktioner under kvartalet. Klassificeringarna i värdepappersstatistiken motsvarar klassificeringarna i finansräkenskaperna.
Solvens II:
Finansinspektionens och Finlands Banks kvartalsvisa material Solvens II är en datakälla som är viktig för finansräkenskaperna i statistikföringen av försäkringsinrättningar.
Statens affärsbokföring:
Statens månatliga affärsbokföring omfattar de statliga ämbetsverkens och fondernas bokföring.
Affärsbokföringens balanskonton används som huvudsaklig datakälla i sammanställningen av statens finansiella konton. Materialet upprätthålls av Statskontoret.
Statskontorets skuldrapporter:
Beräkningen av statsskulden baserar sig till stor del på statens skuldrapport, som publiceras av Statskontoret. De kvartalsvisa rapporterna innehåller information om skulder till nominellt värde och marknadsvärde, transaktioner och upplupen ränta.
Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis:
Den lokala förvaltningens viktigaste datakälla har sedan 2013 varit Statistikcentralens statistik ”Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis”, som beskriver utvecklingen av kommunernas och samkommunernas ekonomi i Fastlandsfinland kvartalsvis enligt förverkligandet av budgeterna. Statistiken innehåller information om kommunernas och samkommunernas skulder och vissa fordringar enligt finansobjekt. Statistiken baserar sig på urvalen för det första till tredje kvartalet. Uppgifterna för det fjärde kvartalet omfattar alla kommuner och samkommuner.
Kommunernas ekonomiska statistik:
Den andra datakällan för lokalförvaltningen är Statistikcentralens statistik ”Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet”, som innehåller årliga uppgifter om kommunernas och samkommunernas utgifter och inkomster, tillgångar och skulder samt verksamhet. Kommunernas och samkommunernas samt deras affärsverks balansräkningsuppgifter och finansieringsanalysuppgifter används i sammanställandet av finansräkenskaperna.
Insamling av uppgifter om arbetspensionsanstalternas tillgångar:
Arbetspensionsanstalternas viktigaste datakälla är Statistikcentralens och Arbetspensionsförsäkrarna TELA ry:s gemensamma datainsamling om arbetspensionsanstalternas tillgångar. Den kvartalsvisa datainsamlingen började med uppgifter från det första kvartalet 2016 och besvaras av pensionsbolag, kassor, stiftelser och specialanstalter som sköter de obligatoriska pensionsförsäkringarna samt Keva, Statens Pensionsfond, Kyrkans pensionsfond, FPA och Finlands Bank. Innehållet som efterfrågas omfattar enheternas finansiella tillgångar, övriga tillgångar och vissa uppgifter om deras skulder. Uppgifterna är indelade efter typ av tillgångar och motpartssektor och när det gäller utländska poster är de indelade efter land. Utöver balansräkningar efterfrågas också uppgifter om flöden.
Strukturstatistik över företag:
Den huvudsakliga datakällan för företagssektorns finansiella balans är Statistikcentralens databas för strukturstatistik över företag, som innehåller företagens bokslutsuppgifter. Genom strukturstatistikens uppgifter om balansräkningar kan man definiera totala storheter för finansiella tillgångar och skulder för hela sektorn, samt en del finansobjektspecifika uppgifter. Uppgifterna i strukturstatistiken över företag är på årsnivå. Vid beräkningen av finansräkenskapernas färskaste kvartal används uppgifterna på årsnivå som estimat och som grund för övriga beräkningar.
Datainsamlingsmetod
De offentliga samfundens skulder är statistik som huvudsakligen härleds ur annan statistik. Med de mest betydande tillhandahållarna av källmaterial, såsom Finlands Bank och Statskontoret, har man särskilda avtal om tillhandahållande av material.
Frekvens för datainsamling
Uppgifter samlas in månadsvis, kvartalsvis eller årsvis beroende på källmaterialet. I de flesta fall sker datainsamlingen kvartalsvis.
Metoder
Databehandling
Källmaterial från Finlands Bank behandlas i en enhetlig process tillsammans med betalningsbalansen. Alla inkomna uppgifter behandlas och editeras enhetligt i nationalräkenskapernas databasarkitektur. Vid sammanställningen av finansräkenskaperna imputeras inte längre uppgifter från sektorerna, även om imputerade uppgifter kan ingå i olika källmaterial.
Datavalidering
Data valideras horisontellt och vertikalt i anslutning till framställningen och rapporteringen Eurostat och ECB gör också detaljerade valideringar och granskningar av det inkomna materialet varje kvartal.
Principer och riktlinjer
Organisation
Statistikcentralen
Organisationsenhet
Ekonomisk statistik
Lagstiftning och andra överenskommelser
Framställningen av statistik styrs av en allmän lag om statens statistikväsen, statistiklagen (280/2004, ändr. 361/2013). Från uppgiftslämnarna samlas endast sådana nödvändiga uppgifter in som inte kan fås från administrativa register. Indexserierna publiceras på ett sådant sätt att det inte går att identifiera ett enskilt företags uppgifter eller utveckling.
EU:s medlemsstater rapporterar EDP-uppgifterna om underskott och skuld till EU-kommissionen två gånger om året. Uppgifterna används i samband med stabilitets- och tillväxtpakten för att bedöma den offentliga ekonomins situation i medlemsländerna. Rapporteringen är en del av det så kallade förfarandet vid alltför stora underskott (= Excessive Deficit Procedure, EDP). Rapporteringen av underskott bygger på EU:s nationalräkenskapssystem, ENS 2010, och en separat EU-förordning (479/2009, senast ändrad genom förordning 220/2014). Uppgifterna från de olika länderna är sinsemellan jämförbara.
Statistikcentralen skickar uppgifterna till Eurostat med omkring 3 månaders eftersläpning och uppdaterar dem kvartalsvis med samma eftersläpning. Uppgifterna om de offentliga samfundens skuld per kvartal ska lämnas in med 90 dagars eftersläpning.
EU:s medlemsstater rapporterar EDP-uppgifterna om underskott och skuld till EU-kommissionen två gånger om året. Uppgifterna används i samband med stabilitets- och tillväxtpakten för att bedöma den offentliga ekonomins situation i medlemsländerna. Rapporteringen är en del av det så kallade förfarandet vid alltför stora underskott (= Excessive Deficit Procedure, EDP). Rapporteringen av underskott bygger på EU:s nationalräkenskapssystem, ENS 2010, och en separat EU-förordning (479/2009, senast ändrad genom förordning 220/2014). Uppgifterna från de olika länderna är sinsemellan jämförbara.
Statistikcentralen skickar uppgifterna till Eurostat med omkring 3 månaders eftersläpning och uppdaterar dem kvartalsvis med samma eftersläpning. Uppgifterna om de offentliga samfundens skuld per kvartal ska lämnas in med 90 dagars eftersläpning.
Principer för dataskydd
Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras ovillkorligen i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), personuppgiftslagen (532/1999) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) samt EU:s dataskyddsförordning (2016/679). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Avsiktliga överträdelser av datasekretessen bestraffas.
I förordningen om Europeisk statistik (EG) nr 223/2009 (skäl 24 i ingressen och artikel 20.4) av den 11 mars 2009 (EUT L 87, s. 164) föreskrivs det om behovet av att utarbeta gemensamma principer och riktlinjer för att garantera konfidentiell behandling av uppgifter som används för framställning av den europeiska statistiken samt för tillgång till sådana konfidentiella uppgifter med hänsyn till den tekniska utvecklingen och användarnas behov i ett demokratiskt samhälle.
I riktlinjerna för europeisk statistik föreskrivs om ytterligare villkor som statistikmyndigheterna ska följa när det gäller det statistiska dataskyddet (princip 5).
Statistikcentralens dataskyddsprinciper beskrivs på webben: http://tilastokeskus.fi/meta/tietosuoja/index_sv.html
I fråga om de enheter vars uppgifter det kan vara möjligt att dra slutsatser om direkt från finansräkenskaperna begärs samtycke av enheterna för publicering av uppgifterna och tillgängliggörande av dem för internationella informationsbehov.
I förordningen om Europeisk statistik (EG) nr 223/2009 (skäl 24 i ingressen och artikel 20.4) av den 11 mars 2009 (EUT L 87, s. 164) föreskrivs det om behovet av att utarbeta gemensamma principer och riktlinjer för att garantera konfidentiell behandling av uppgifter som används för framställning av den europeiska statistiken samt för tillgång till sådana konfidentiella uppgifter med hänsyn till den tekniska utvecklingen och användarnas behov i ett demokratiskt samhälle.
I riktlinjerna för europeisk statistik föreskrivs om ytterligare villkor som statistikmyndigheterna ska följa när det gäller det statistiska dataskyddet (princip 5).
Statistikcentralens dataskyddsprinciper beskrivs på webben: http://tilastokeskus.fi/meta/tietosuoja/index_sv.html
I fråga om de enheter vars uppgifter det kan vara möjligt att dra slutsatser om direkt från finansräkenskaperna begärs samtycke av enheterna för publicering av uppgifterna och tillgängliggörande av dem för internationella informationsbehov.
Sekretess – behandling av uppgifter
Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Enhetsspecifika uppgifter i beräkningsmaterialet är sekretessbelagda.
Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Statistiken sammanställs genom behandling av många olika statistikgrenar och andra informationskällor. Aggregeringen av uppgifter under processen, bedömningen av uppgifternas kvalitet under sammanställningen, den detaljerade prioriteringen av källor och åtgärderna för balansering på helhetsnivån ger ett slutresultat som inte möjliggör identifiering av enskilda informationsproducenter.
Alla som sammanställer finansräkenskaperna har undertecknat ett sekretessavtal, där de förbinder sig till att hemlighålla de uppgifter som ska hemlighållas enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Statistiken sammanställs genom behandling av många olika statistikgrenar och andra informationskällor. Aggregeringen av uppgifter under processen, bedömningen av uppgifternas kvalitet under sammanställningen, den detaljerade prioriteringen av källor och åtgärderna för balansering på helhetsnivån ger ett slutresultat som inte möjliggör identifiering av enskilda informationsproducenter.
Alla som sammanställer finansräkenskaperna har undertecknat ett sekretessavtal, där de förbinder sig till att hemlighålla de uppgifter som ska hemlighållas enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Principer för offentliggörande
Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.
Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Datautbyte
Europeiska centralbanken publicerar varje kvartal nationalräkenskaperna i euroområdet, vilka grundar sig på finansräkenskaperna, samt data från de nationella finansräkenskaperna på sina webbsidor. Dessutom kan Finlands Bank använda uppgifter ur de offentliga samfundens finansstatistik för andra än statistiska syften i den utsträckning som ECB:s riktlinjer tillåter.
Statistiken om de offentliga samfundens underskott och skulder, som Statistikcentralen ansvarar för, samt ECB:s statistikföring över den offentliga ekonomin, som Finlands Bank ansvarar för, har en nära koppling till finansräkenskaperna.
Europeiska centralbankens riktlinjer för de offentliga samfundens finansstatistik (omarbetade) (ECB/2014/21) förpliktar Finlands Bank att leverera till ECB de offentliga samfundens finansstatistik i standardformat två gånger per år.
EDP-underskotts- och skuldrapportering: Europarådets förordningar 479/2009 och 679/2010 samt kommissionens förordning 220/2014. Uppgifter om föregående år ska rapporteras senast den 1 april och den 1 oktober.
EDP-skuld kvartalsvis: ENS 2010-förordningen och dess program för skickande av uppgifter. Uppgifterna ska skickas in med 90 dagars eftersläpning.
Statistiken om de offentliga samfundens underskott och skulder, som Statistikcentralen ansvarar för, samt ECB:s statistikföring över den offentliga ekonomin, som Finlands Bank ansvarar för, har en nära koppling till finansräkenskaperna.
Europeiska centralbankens riktlinjer för de offentliga samfundens finansstatistik (omarbetade) (ECB/2014/21) förpliktar Finlands Bank att leverera till ECB de offentliga samfundens finansstatistik i standardformat två gånger per år.
EDP-underskotts- och skuldrapportering: Europarådets förordningar 479/2009 och 679/2010 samt kommissionens förordning 220/2014. Uppgifter om föregående år ska rapporteras senast den 1 april och den 1 oktober.
EDP-skuld kvartalsvis: ENS 2010-förordningen och dess program för skickande av uppgifter. Uppgifterna ska skickas in med 90 dagars eftersläpning.
Tillgänglighet och tydlighet
Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.
Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.
Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.
Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.
Statistikpubliceringar och statistikdatabasuppdateringar inom finansräkenskaperna offentliggörs på Statistikcentralens webbplats. De som använder data kan beställa e-postmeddelanden om publicering av utvalda ämnesområden (s.k. nyhetsbrevstjänst).
https://www.stat.fi/til/rtp/index_sv.html
https://www.stat.fi/til/jyrt/index_sv.html
https://www.stat.fi/til/jyev/index_sv.html
Om publicering av aktuella nyheter, till exempel nyhetspuff, beslutas från fall till fall. Kanaler för aktuella nyheter:
https://www.tilastokeskus.fi/index_sv.html
www.facebook.com/Tilastotohtori
https://twitter.com/tilastokeskus
Riktlinjer för revidering av uppgifter
Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.
Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.
Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.
Kvalitetsbedömning
Finlands officiella statistik är en täckande statistiksamling som beskriver utvecklingen och läget i samhället. Den omfattar nästan 300 statistikgrenar inom 26 ämnesområden. Producenterna av Finlands officiella statistik har godkänt ett gemensamt kvalitetslöfte där de förbinder sig till gemensamma kvalitetsmål och gemensamma kvalitetssäkringsåtgärder. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik. I handboken Laatua tilastoissa (ung. Kvalitet inom statistiken) beskrivs den goda praxis som följs i statistiken.
Kvalitetssäkring
Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik.
Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)
Användarnas tillgång
Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.
Ytterligare information: Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.