Dokumentation som var i kraft 23.5.2023

Statistikens primäruppgifter

Allmän beskrivning

Statistiken över jord- och skogsbruksföretagens ekonomi gavs ut för första gången för referensåret 2005. Den ersätter Företags- och inkomststatistiken över gårdsbruk samt Inkomst- och skattestatistiken över gårdsbruk, som sammanställdes från referensåret 1973 fram till 2004. Den nya statistiken publiceras bara på Statistikcentralens webbsidor. Informationsinnehållet i den nya statistiken beskriver den ekonomiska verksamheten och strukturen hos lantbruksföretagen i landet. De huvudsakliga uppgiftskällorna i statistiken är lantbruksföretagens skatteuppgifter, uppgifter i landsbygdsnäringsregistret samt enkäter riktade direkt till gårdarna. I statistiken granskas jord- och skogsbruket separat. Uppgifterna har klassificerats bl.a. efter område, produktionsinriktning och gårdens storlek.

Statistikens population

I statistiken över jord- och skogsbruksföretagens ekonomi finns flera populationer. I behandlingen av lantbruksföretagsspecifika ärenden (kapitel 1) avses med populationen alla enheter som är skattskyldiga enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk. I granskningar som grundar sig på personskattematerial (kapitel 2) är populationen de fysiska personer som äger lantbruksföretaget och deras makar/makor, som brukar en gård som finns upptagen i registret över lantbruk. I kapitel 3, som behandlar skogsbruk, är populationen privata skogsägare enligt Skatteförvaltningens uppgifter.
I vissa fall kan man ange flera skattskyldigas uppgifter i samband med uppgifter om en gård. Då väljer man som aktivt företag den skattskyldiga som utifrån omsättningen är större. Sådana här situationer är vanliga exempelvis under åren efter ett generationsskifte på en gård, då den gamla ägaren eventuellt har periodiska skattepliktiga inkomster från försäljning av djur eller dylikt. Den gamla och den nya ägaren behandlas i detta fall som separata statistiska enheter.

I jämförelse med statistikföring av annan företagsverksamhet kan en gård betraktas som företagets egendom och verksamhetsställe. Resurserna ägs eller arrenderas av en juridisk enhet, som i ekonomisk mening eftersträvar ersättning och vinst för sitt arbete och sitt kapital. Därmed utgör företagaren (= juridisk enhet) och gården (= verksamhetsställe) tillsammans ett företag. Användningen av gårdar som statistiska enheter i ekonomisk statistik har blivit allt oklarare sedan slutet av 1960-talet, när man inom lantbruket övergick från beskattning enligt areal till beskattning av den faktiska skillnaden mellan företagarens inkomster och utgifter i lantbruket.

Statistisk enhet

Grundenheten i statistiken över jord- och skogsbruksföretagens ekonomi är ett lantbruksföretag. I granskningar som grundar sig på personskattematerial är enheten de fysiska personer som äger lantbruksföretaget och deras makar/makor, som brukar en gård som finns upptagen i lantbruksregistret. I den del som gäller skogsbruk är enheten en privat skogsägare enligt Skatteförvaltningens uppgifter.

Måttenhet

Euro, miljoner euro, areal i hektar, medelålder och antal.

Referensperiod

Årsstatistiken publiceras med ungefär 14 månaders fördröjning.

Referensområde

Statistiken gäller lantbruk inom Finland.
 

Sektortäckning

Statistiken över jord- och skogsbruksföretagens ekonomi omfattar lantbruksproduktion som beskattas enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk.

Tidstäckning

Statistiken över jord- och skogsbruksföretagens ekonomi gavs ut för första gången för referensåret 2005. Den ersätter Företags- och inkomststatistiken över gårdsbruk samt Inkomst- och skattestatistiken över gårdsbruk, som sammanställdes från referensåret 1973 fram till 2004. Det nya statistikåret publiceras varje vår.

Distributionsfrekvens

Statistiken publiceras en gång per år i mars–april.

Begrepp

Avdragbara jordbruksutgifter

Avdragbara jordbruksutgifter är alla utgifter för jordbruksinkomstens förvärvande eller bibehållande, bl.a.:

- i pengar utbetald lön till dem som arbetat i lantbruket;
- utgifter för anskaffning av utsäde, gödselmedel, jordförbättrings- och växtskyddsmedel, foder, bränslen och smörjämnen samt elektricitet för lantbruket;
- utgifter för anskaffning av husdjur för lantbruket;
- anskaffnings- och grundförbättringsutgifter för byggnader och konstruktioner på lägenheten samt i lantbruket använda maskiner, redskap och anordningar ävensom täckdiken, broar, dammar och andra sådana nyttigheter;
- utgifter för kreaturskontroll och veterinärmedicinsk vård samt för markkartering och annat dylikt;
- försäkringspremier för byggnader och andra lantbrukstillgångar på lägenheten;
- utgifter för reparation och underhåll av byggnader och konstruktioner på lägenheten och av i lantbruket använda maskiner, redskap, anordningar, diken, broar, stängsel, vägar och annat dylikt;
- utgifter för lyse, värme och annat dylikt i byggnaderna på lägenheten;
- rotprisvärdet av virke som har tagits ur den egna skogen för annan användning inom jordbruket än uppförande eller reparation av produktionsbyggnader eller konstruktioner inom jordbruket;
- arrenden och hyror för jordbruksjord, byggnader, maskiner, redskap och anordningar samt annan produktionsmateriel;
- den vid beskattningen icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften för egendom som den skattskyldige har överfört till jordbruket från någon annan förvärvskälla eller det högre belopp som i en sådan förvärvskälla har betraktats som skattepliktigt överlåtelsepris;
- fastighetsskatt till den del den hänför sig till en i jordbruket använd fastighet.

Gårdsbruk

Gårdsbruk avser jord- eller skogsbruk som bedrivs på gårdsbruksenhet. Med jordbruk avses egentligt jordbruk samt sådant specialjordbruk eller annan verksamhet i anslutning till jord- eller skogsbruk som inte skall betraktas som särskild rörelse.

Jordbruksinkomst

Jordbruksinkomst avser summan av förvärsinkomst och kapitalinkomst från jordbruk samt sammanslutningsinkomstandelar i förvärsinkomst och kapitalinkomst från jordbruk.

Lantbruk

I lantbruksregistrets statistik definieras en lantbrukslägenhet (maatila) som en s.k. "aktiv gård" (aktiivitila) på vilken det bedrivs jordbruksproduktion på en utnyttjad jordbruksareal om minst en hektar. En gård på vilken det bedrivs jordbruksproduktion räknas som lantbrukslägenhet även om den utnyttjade jordbruksarealen är mindre än en hektar, om gårdens ekonomiska storlek är minst en europeisk måttenhet (ESU), dvs. 1200 euro.

I inkomst- och skattestatistiken över gårdsbruket definieras en gårdsbruksenhet (maatila) som en statistisk lantbruksregisterenhet som har en odlad jordbruksareal om minst 2 hektar och som innehas av en fysisk person.

I företags- och inkomststatistiken över gårdsbruket definieras en gårdsbruksenhet (maatila) som en statistisk lantbruksregisterenhet med en odlad åkerareal på över 2 hektar. En ytterligare förutsättning för att gården skall ingå i företags- och inkomststatistikens undersökningspopulation är att den beskattas enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk.

Nettoinkomsten av jordbruk

Nettoinkomsten av jordbruk utgörs av skillnaden mellan den under skatteåret av jordbruket i pengar eller pengars värde erhållna inkomsten och utgifterna för inkomstens förvärvande eller bibehållande.

Resultatet av jordbruk

Resultatet av jordbruk uträknas så att från nettoinkomsten av jordbruket avdras räntor på skulder som hänför sig till detta samt index- och kursförluster.

Till nettoinkomsten av jordbruk hänförs det sammanlagda beloppet av nettoinkomsten av jordbruket på alla de gårdsbruksenheter som tillhör den som bedriver jordbruket.

Skattepliktiga inkomster av jordbruket

Skattepliktiga inkomster av jordbruket är bl.a.:

- överlåtelsepris och andra vederlag för lantbruks- och trädgårdsprodukter, även för husdjur;
- överlåtelsepris för maskiner och byggnader;
- understöd och ersättningar som erhållits för jordbruket;
- överlåtelsepris och andra vederlag samt skade-, försäkrings- och andra ersättningar för grus, lera, mull, torv, renlav och annat dylikt som tagits från lägenheten;
- överlåtelsepris för produkter från produktionsinrättning på lägenheten samt ersättningar, som uppburits för annan i samband med lant- eller skogsbruket bedriven verksamhet, såframt icke produktionsinrättningen eller verksamheten bör anses såsom en särskild rörelse;
- överlåtelsepris för vad som åtkommits genom jakt eller fiske;
- hyror och annat vederlag för nyttjande av maskiner, redskap och anordningar samt hästar ävensom annan produktionsmateriel samt i samband med vederlag för nyttjandet av produktionsmateriel uppburna löner och andra ersättningar för arbete, som utförts av den skattskyldige och för jord- eller skogsbruket avlönade arbetstagare;
- arrenden, hyror och andra dylika ersättningar som uppburits för lägenheten, del därav eller därpå uppförd byggnad;
- överlåtelsepris för köpta lantbruksförnödenheter;
- det sannolika överlåtelsepriset vid tidpunkten för överlåtelsen för lantbruks- och trädgårdsprodukter samt för grus, lera, mull, torv, renlav och annat dylikt som tagits från lägenheten och som den skattskyldige överfört till någon annan av sina inkomstkällor.

Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet

Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet

Vad det totala materialet beträffar baserar sig uppgifterna på förvaltningens dataregister, där uppgifternas korrekthet övervakas av såväl Skatteförvaltningen som myndigheterna inom lantbruksförvaltningen. De flesta variabler i skattematerialet har plockats ur skattemyndighetens databaser först kring tiden när beskattningen blivit klar, och dessa uppgifter har alltså genomgått skatteberedningen.

På grund av skattelagstiftningen finns det skillnader mellan lantbruksföretag i fråga om hur lantbruksföretagarnas pensions- och olycksfallsförsäkringsavgifter registreras. Dessa försäkringsavgifter kan registreras som utgifter antingen på blankett 2 för jordbruk eller i personskattedeklarationen. Uppgifter från Jord- och skogsbruksministeriet anknyter i de flesta fall till ansökningar om jordbruksstöd, och övervakningen av uppgifterna sker därför utifrån EU-lagstiftningen. Om felaktiga uppgifter uppges leder det till sanktioner.

Skatte- och lantbruksförvaltningens registeruppgifter har sammanslagits maskinellt. I vissa fall har uppgifterna om en gård och den korrekta juridiska enheten inte mötts.

Aktualitet

Statistiken publiceras årligen. Skattematerialen färdigställs med nästan ett års fördröjning efter referensårets slut, och fördröjningen i publiceringen av statistiken är därför över ett år efter referensårets slut.

Jämförbarhet

Jämförbarhet över tid

Från 1973 till 2004 publicerade Statistikcentralen uppgifter som motsvarade denna statistik i Företags- och inkomststatistiken över gårdsbruk samt Inkomst- och skattestatistiken över gårdsbruk. Motsvarande uppgifter är alltså tillgängliga för mer än 30 år. Det har dock gjorts vissa ändringar i lagstiftningen och källmaterialen, som försvårar jämförelser. Några ändringar som försvårar jämförelsen:
  • från och med 1994 skulle utgiftsrester på under 6 000 mark för byggnader avskrivas på en gång
  • de flesta gårdar blev momsskyldiga från och med 1995. För tiden dessförinnan ingår momsen i alla inkomst- och utgiftsposter.
  • mjölkkvoterna räknades med i lantbrukets tillgångar från och med 1995
  • år 2004 förnyades skatteblanketten för lantbruk helt i fråga om sitt innehåll, och man övergick till ett totalmaterial vad skattematerialet beträffade
  • en statistisk enhet och statistikens population har definierats på ett nytt sätt från och med 2004
I jämförelser av uppgifter om personbeskattningen ska man beakta följande: år 1993 övergick man för fysiska personers och dödsbons förvärvs- och kapitalinkomsters del till särskild beskattning. Sammanslutningar var inte längre separat skattskyldiga, utan deras inkomster har sedan 1993 fördelats direkt till delägarna. De största ändringarna som då gjordes i avdragssystemet gällde avdragsrätten för räntor. Andra ändringar gällde bland annat fördelningen mellan inkomstkällor, skattetagarna och beskattningsförfarandet. Inkomstkällorna är näringsverksamhetens inkomstkälla, lantbrukets inkomstkälla och den personliga inkomstens inkomstkälla. Skogsbrukets inkomst har sedan 1993 inte hört till samma inkomstkälla som lantbruket, utan till personliga inkomster. Ändringen i fördelningen mellan inkomstkällor innebar att förluster inte längre kunde avdras från inkomster som hörde till en annan inkomstkälla (dock med undantag för förluster i inkomstkällan som avdras från kapitalinkomster).

Enhetlighet över statistikområdena

Inkomstfördelningsstatistiken och Konsumtionsundersökningen, som Statistikcentralen publicerar, är urvalsundersökningar som innehåller inkomst- och konsumtionsuppgifter från olika befolkningsgrupper. I dessa statistikpublikationer är lantbruksföretagare med som en socioekonomisk grupp. Den statistiska enheten är ett hushåll. Ett hushåll omfattar samtliga personer som delar bostad och kosthåll eller på annat sätt använder sina inkomster tillsammans. Det finns några skillnader mellan Inkomstfördelningsstatistiken och Konsumtionsundersökningen i fråga om definitioner, och uppgifterna kan också skilja sig åt av orsaker som beror på urvals- och produktionsmetoderna.
Inkomst- och förmögenhetsstatistiken grundar sig på beskattningsuppgifter och sammanställs utifrån registermaterial. Inkomst- och förmögenhetsstatistikens statistiska enhet är privatperson. Det ämnesområde som beskrivs i Inkomst- och förmögenhetsstatistiken är mer begränsat än i Inkomstfördelningsstatistiken eller Konsumtionsundersökningen.
Begreppen för lantbrukssektorn i nationalräkenskaperna avviker från begreppen i denna statistik. Betydande skillnader uppstår exempelvis i behandlingen av stöd, prestationsprincipen, undersökningsobjektet och källmaterialet.
Lantbruksregistret är en statistik som publiceras av Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral, som innehåller information om antal gårdar, arealerna för olika typer av markanvändning, ägarförhållanden, produktionsriktningar och odlarnas åldersstruktur. Gårdarnas åkerareal beräknas med hjälp av den åkerareal som de förfogar över, som är minst lika stor som den odlade arealen. Till populationen i lantbruksregistret hör sådana gårdar som odlar minst en hektar åkermark eller vars ekonomiska storlek är minst en europeisk storleksenhet (ESU), det vill säga 1 200 euro. Denna grupp av gårdar omnämns även som det statistiska lantbruksregistret. Lantbruksregistret sammanställs huvudsakligen med hjälp av uppgifter från landsbygdsnäringsregistret. Uppgifterna kompletteras med en statistikenkät som riktas direkt till de gårdar som inte ansökt om stöd. Lantbruksregistret innehåller inga skattetekniska krav.

Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT) upprätthåller bokföring av lantbrukets lönsamhet, som grundar sig på dubbla bokföringsuppgifter från odlare som valt att delta. Ungefär 1 000 lantbruks-, trädgårds- och renföretag är med. Från gårdarna samlar man in penninginkomster och -utgifter från skattebokföringen, uppgifter om odlingen, produktionsmängder, förändringar i egendomen och antalet arbetstimmar. Landsbygdscentralen samlar in uppgifterna och registrerar dem i datasystemet, och MTT granskar dem och beräknar bokslut och ekonomiska nyckeltal för gårdarna.

Källmaterial och datainsamlingar

Källmaterial

De huvudsakliga uppgiftskällorna i statistiken är lantbruksföretagens skatteuppgifter, uppgifter i registret över lantbruk och trädgårdar samt enkäter riktade direkt till gårdarna.

Datainsamlingsmetod

Till uppgiftslämnarna skickas ett följebrev med inloggningskoder till en Xcola-webblankett, som är den huvudsakliga svarskanalen. I de bokföringsprogram som används allmänt bland lantbrukare finns också möjlighet att skicka uppgifterna direkt till Statistikcentralen som xbrl-överföring.

Frekvens för datainsamling

En blankettenkät skickas till uppgiftslämnarna i januari varje år.
 

Metoder

Databehandling

I urvalsdesignen ingår en växlande panel, där ungefär halva urvalet byts ut årligen. Samma gård är alltså i allmänhet med i undersökningen i två år. Urvalet var ett stratifierat enkelt slumpmässigt urval utan återläggning. De viktigaste urvalskriterierna var produktionsriktningen och gårdens storlek. Urvalet allokerades enligt Neyman-allokeringen, och allokeringsvariabeln var föregående års resultat av lantbruket.
Resultaten från urvalet viktas för att motsvara siffrorna från det totala materialet. För att förbättra exaktheten i estimeringen gjordes en efterstratifiering, där de viktigaste kriterierna var lantbruksföretagets juridiska form och EU-stödområde. Därefter beräknades en viktkoefficient för varje stratum, och vikterna kalibrerades för alla lantbruksföretag som tagits med i urvalet. Uppgifterna om de gårdar som godkänts i kalibreringen fås att motsvara fördelningen i målpopulationen för de kalibrerade variablernas del. Alla värden som fåtts genom urvalsundersökningar (estimat) är markerade med asterisker i databastabellerna som bifogats till statistiken. Ett estimat är den skattning av populationens egenskap som erhållits med matematiskt förfarande med hjälp av urvalsobservationer.

Vad det totala materialet beträffar baserar sig uppgifterna på förvaltningens dataregister, där uppgifternas korrekthet övervakas av såväl Skatteförvaltningen som myndigheterna inom lantbruksförvaltningen. De flesta variabler i skattematerialet har plockats ur skattemyndighetens databaser först kring tiden när beskattningen blivit klar, och dessa uppgifter har alltså genomgått skatteberedningen.

Principer och riktlinjer

Organisation

Statistikcentralen

Organisationsenhet

Företagsstatistik

Lagstiftning och andra överenskommelser

Framställningen av statistik styrs av en allmän lag om statens statistikväsen, statistiklagen (280/2004, ändr. 361/2013). Från uppgiftslämnarna samlas endast sådana nödvändiga uppgifter in som inte kan fås från administrativa register. Indexserierna publiceras på ett sådant sätt att det inte går att identifiera ett enskilt företags uppgifter eller utveckling.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.

Ytterligare information: Statistiklagstiftning

Principer för dataskydd

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras ovillkorligen i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), personuppgiftslagen (532/1999) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) samt EU:s dataskyddsförordning (2016/679). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Avsiktliga överträdelser av datasekretessen bestraffas.

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)

Sekretess – behandling av uppgifter

Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Enhetsspecifika uppgifter i beräkningsmaterialet är sekretessbelagda. Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Statistiken sammanställs genom behandling av många olika statistikgrenar och andra informationskällor. Aggregeringen av uppgifter under processen, bedömningen av uppgifternas kvalitet under sammanställningen, den detaljerade prioriteringen av källor och åtgärderna för balansering på helhetsnivån ger ett slutresultat som inte möjliggör identifiering av enskilda informationsproducenter.

Principer för offentliggörande

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Datautbyte

Uppgifterna används vid sammanställandet av nationalräkenskaperna.
 

Tillgänglighet och tydlighet

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.

Riktlinjer för revidering av uppgifter

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

Kvalitetsbedömning

Finlands officiella statistik är en täckande statistiksamling som beskriver utvecklingen och läget i samhället. Den omfattar nästan 300 statistikgrenar inom 26 ämnesområden. Producenterna av Finlands officiella statistik har godkänt ett gemensamt kvalitetslöfte där de förbinder sig till gemensamma kvalitetsmål och gemensamma kvalitetssäkringsåtgärder. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik. I handboken Laatua tilastoissa (ung. Kvalitet inom statistiken) beskrivs den goda praxis som följs i statistiken.

Kvalitetssäkring

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)

Användarnas tillgång

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Uppgifterna i statistiken får före publiceringen vid Statistikcentralen behandlas av och ges ut till endast personer som är med och upprättar statistiken i fråga eller behöver uppgifterna i statistiken i sitt eget jobb innan uppgifterna publiceras.
 

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.

Statistikexperter

Juhapekka Kyllönen
överaktuarie
029 551 2917