Familjer: dokumentation för statistiken

Enligt det befolkningsdatasystem som administreras av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland utgörs en familj av de personer som vid årsskiftet bor i samma bostad. Statistiken omfattar familjer och barnfamiljer och deras befolkningsuppgifter. Familjer klassificeras i gifta och samboende par med barn eller utan barn, registrerade manliga par och registrerade kvinnliga par samt familjer med en förälder. ”Utan barn” betyder barnlösa par, men också par vars barn flyttat hemifrån. Statistiken omfattar makarnas/föräldrarnas ålder, språk, medborgarskap och födelseland och varje hemmaboende barns ålder och kön. Som barnfamiljer klassificeras familjer med minst ett barn under 18 år.

Den i Finland fast bosatta befolkningen på årets sista dag.

Familj och person. Familjer beskrivs med bakgrundsvariablerna för personer. Personer har var och en ett eget personnummer som används för att sammanslå materialet med annat personbaserat material.

Måttenheter är antalet personer eller familjer.

Statistikens referensperiod är ett kalenderår.

Uppgifter är tillgängliga från hela Finland och med olika områdesindelningar som grundar sig på Finlands kommunindelning.

Landskapsindelningarna och de statistiska kommungrupperingarna har varit i bruk sedan år 1997. Före det användes län i stället för landskap och kommunform i stället för statistisk kommungruppering. Från och med år 1999 har den områdesindelning som trätt i kraft i början av följande kalenderår efter statistikåret använts i familjestatistiken.

I statistiken finns befolkningsuppgifter om alla i Finland fast bosatta familjer och barnfamiljer. I statistiken finns makarnas/föräldrarnas ålder, språk, civilstånd, medborgarskap och födelseland och varje hemmaboende barns ålder, kön och språk (med indelningen finska, svenska, annat språk). Uppgifterna om makar/föräldrar omfattar också ordningstalet för äktenskapet, och senaste vigsel- och äktenskapsskillnadsdatum. Också vad gäller registrerade partnerskap förekommer vid sidan om registreringsdagen och dagen för upplösningen av registreringen uppgifter om eventuella äktenskap. Uppgifterna om familjen redogör också för om familjen är en så kallad ombildad familj och antalet minderåriga barn i familjen, som är enbart den ena makens barn, samt antalet gemensamma barn i familjen.

I folkräkningsårets statistik (vart femte år) fogas till familjerna också uppgifter om föräldrarnas/makarnas sysselsättning, inkomster, boende samt uppgifter om ägande av fritidshus och besittning av bilar.

Enskilda identifieringsuppgifter är sekretessbelagda.

De första statistikuppgifterna om familjer är tillgängliga från folkräkningarna för åren 1950 och 1960. Från och med år 1970 har folkräkningar gjorts med fem års mellanrum. Därtill har familjeuppgifter publicerats åren 1977, 1978, 1982, 1984 och 1987. Från och med år 1992 har familjestatistik framställts årligen.

Åren 1980–1989 gjordes i samband med arbetskraftsundersökningen en översikt som baserade sig på ett urval på ungefär 10 000 personer rörande personer som bor i samboförhållande.

Från år 1870 till år 1930 gjorde man i de största städerna vart tionde år folkräkningar som baserade sig på personblanketter. Om dessa beräkningar finns det uppgifter i någon form om hushåll (matlag).

Den som framställer statistik över familjer i Finland har en priviligierad ställning då den har tillgång till befolkningsdatasystemet, i vilket varje människa utöver personbeteckning har en hemortsbeteckning, som redogör för var personen bor. Familjestatistiken kan framställas rörande hela befolkningen årligen, snabbt utan uppgiftslämnarbörda med dyra enkäter. Utöver Finland är detta möjligt åtminstone i Danmark.

Slutledningen om familjer utifrån befolkningsdatasystemet orsakar problem främst i två avseenden:

1. Enbart personer som är så att säga inskrivna i samma bostad kan förenas till en familj.

2. Det är nödvändigt att dra slutsatser om sambopar (äktenskapsliknande förhållande).

1. Enligt internationella definitioner kan en familj också bildas på basis av officiell boningsort, så som i Finland. Emellertid upptas familjer där till exempel den ena parten på grund av arbete är skriven på annan ort inte i statistiken som fullständiga, även om han eller hon vistas med familjen under veckoslut och semestrar. Dessutom kan ett par bo ihop, trots att någondera parten fortsättningsvis är skriven annorstädes, till exempel hos den förra maken/makan/sambon.

I Finland bor dock de flesta människor där de är skrivna. Befolkningsdatasystemet som upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland kan anses vara mycket täckande i fråga om personer. För att en person ska få en personbeteckning ska han eller hon registreras i befolkningsdatasystemet. I praktiken är det omöjligt att leva i Finland utan personbeteckning. Lagligt arbete, att öppna ett bankkonto, att sköta ärenden med myndigheter och så vidare förutsätter en personbeteckning.

Sedan man avstod från mantalsskrivning år 1989 har befolkningsdatasystemet upprätthållits endast genom anmälningar om befolkningsförändringar. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har låtit Statistikcentralen utföra en urvalsundersökning om adressuppgifternas riktighet. Ungefär 11 000 personer tillfrågas om deras adress i befolkningsdatasystemet är korrekt. I den senaste undersökningen 2012 var uppgifterna korrekta för 98,9 procent av de tillfrågade.

För de ungas del har slutledningen om samboende förbättrats genom hemkommunslagen. Nu kan studerande vara skrivna på studieorten, vilket inte tidigare var möjligt.

Eftersom man kan vara skriven på bara en adress åt gången, når familjestatistiken inte barn som växelvis bor hos sina föräldrar som inte bor tillsammans. Barnen statistikförs bara i den förälders familj hos vilken de är skrivna. Därför kan det i statistiken se ut som att den andra föräldern t.ex. bor ensam eller bara bor med sin nya make/maka/sambo/registrerade partner, även om hans eller hennes barn också bor i bostaden en del av tiden. Också en ombildad familj som ett barn har hos sin andra förälder blir då utanför statistikföringen av ombildade familjer.

Efter Rysslands anfall mot Ukraina år 2022 har tiotusentals ukrainska medborgare anlänt till Finland och fått uppehållstillstånd med stöd av EU:s direktiv om tillfälligt skydd. Fr.o.m. mars 2023 har de haft möjlighet att ansöka om hemkommun efter att ha varit i Finland i ett år. Ukrainska medborgare som fått en hemkommun i Finland ingår i statistiken, men det finns fler brister än vanligt i deras uppgifter i Finlands befolkningsdatasystem. Om uppgifter om familjeförhållanden saknas, har barn och föräldrar inte kunnat sammanslås till en familj i statistiken, och i brist på uppgifter om äktenskap kan man ha tolkat även äkta par som sambor. Ukrainska medborgare som vistas i Finland men som inte har ansökt om hemkommun syns å sin sida inte alls i befolkningsstatistiken.

2. Att sluta sig till förekomsten av äktenskapsliknande förhållanden utgående från befolkningsdatasystemet är mera problematiskt. Ett alternativ vore att lämna barnlösa sambopar helt utanför statistiken och bara bilda sambopar utgående från gemensamma barn. Då statistikens syfte ändå är att beskriva samhället så trovärdigt som möjligt, kommer vi säkert närmare sanningen om sambopar definieras på basis av gemensam adress än om de lämnas utanför statistiken.

Programmet gör säkra slutledningar om sambopar som de facto inte existerar, men å andra sidan gör det inte slutledningar om de sambopar som är yngre än 18 år, och inte heller de där åldersskillnaden överstiger 15 år. Antalet sambopar som fastställts av programmet låg dock mycket nära det tal som man fått genom intervjuundersökningar innan man började göra slutledningar.

År 1989 kartlades de samboende paren ännu genom en särskild intervjuundersökning. Intervjuerna gällde personer, inte familjer. Frågan ställdes bara till personer vars civilstånd inte var "gift". På basis av urvalet uppskattades antalet samboende personer i åldern 15–64 år i Finland till 372 000. I därpå följande års familjestatistik fick man genom tillämpning av den adressbaserade definitionen som resultat att 370 000 personer i åldern 18–64 år var samboende. Av dessa hade emellertid en del civilståndet "gift". Urvalen gav vid handen att antalet samboende personer under den senare delen av 1980-talet årligen ökade med omkring 20 000.

Med beaktande av skillnaderna i åldersgränser och i civilståndets betydelse när man gör slutledning om sambopar, kan man konstatera att antalet sambopar som baserar sig på slutledning är en aning lägre än det antal som urvalsundersökningar av det verkliga förhållandet ger vid handen. Slutledningen av antalet sambopar ger emellertid en tillräckligt god bild av familjestrukturen i samhället. På detta sätt kan man följa med åt vilket håll utvecklingen går, samtidigt som man kan studera olika familjetyper som större grupper för sig. Man måste emellertid vara försiktig då man drar slutledningar på individnivå utgående från dessa par.

Det är möjligt att göra en jämförelse som baserar sig på antalet familjer, eftersom inverkan av områdessammanslagningar har beaktats. Allmän praxis är att hela tidsserien uppdateras med den tidsmässigt sett senaste områdesindelningen.

Internationellt kan familjeuppgifter jämföras bäst utifrån folkräkningsuppgifterna, eftersom familjen fastställts med samma områdesvillkor i dessa. Under andra tidpunkter är det besvärligt, så gott som omöjligt, att göra jämförelser mellan olika länder, eftersom det i de flesta länder inte finns registerbaserad familjestatistik som framställts på samma sätt som i Finland.

Familjeuppgifterna är inte helt jämförbara före och efter år 1990, då slutledningar om samboende par började dras utifrån samboende. I familjepublikationen har man med hjälp av urvalsundersökningar estimerat familjefördelningen, inklusive samboende par som inte har gemensamma barn, i hela landet beträffande åren 1960 och 1970. Siffrorna för åren 1980 och 1985 har tagits ur det ursprungliga materialet med en ny klassificering. I och med att samboende par beaktas i statistiken ökar antalet familjer och samtidigt minskar antalet enföräldersfamiljer, eftersom en del av föräldrarna är samboende med en ny partner. I familjestatistiken drar man inte slutsatser om vilka som är sambor av samma kön, förutom sedan 2020 om två kvinnor som inte är gifta med varandra och som inte lever i registrerat partnerskap med varandra bor tillsammans med ett barn för vilket den ena kvinnan är biologisk mor och den andra fastställd mor. Fr.o.m. statistikåret 2023 omfattar antalet sambor av samma kön också enskilda par som har ett gemensamt barn och där den ena parten har korrigerat sitt juridiska kön.

Det faktum att det efter år 1990 inte längre görs begränsningar i civilståndet för en person vars familjeställning klassificeras som barn ökar likaså antalet familjer. Nu bildar till exempel en frånskild person, som har återvänt för att bo tillsammans med sin mor, en familj med sin mor. Tidigare statistikfördes mor och barn som utanför familjebefolkningen.

Familjer med åtminstone ett barn under 18 år som bara är den ena makens/makans/sambons/registrerade partners barn har traditionellt räknats som ombildade familjer. Definitionen av ombildad familj har preciserats fr.o.m. statistikåret 2023. Familjer där föräldern enligt uppgifterna i befolkningsdatasystemet bodde med sin nuvarande make/maka/sambo/registrerade partner redan när han eller hon fick barnet räknas inte som ombildade familjer enligt preciseringen. Om makarna har bott utomlands eller om det finns brister i uppgifterna om flyttning, har preciseringen av definitionen på basis av boendeuppgifterna inte nödvändigtvis lyckats. I och med revideringen av definitionen beaktas i statistikföringen av ombildade familjer också familjer som består av par av samma kön.

I Statistikcentralens övriga statistik används befolkningsstatistikens material som primäruppgift om befolkningen. Således överensstämmer Statistikcentralens olika statistikgrenar i fråga om befolkningsuppgifterna.

Siffrorna i den familjestatistik som framställs årligen avviker från siffrorna om familjer i vissa folkräkningar. I statistiken som baserar sig på folkräkningsuppgifter är begreppet bostadshushållsbefolkningen, vilket innebär att de familjer vars bostad inte uppfyller bostadskriterierna faller bort från statistiken över familjer.

Finlands befolkningsstatistik baserar sig på de uppgifter som fås ur det befolkningsdatasystem som upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (MDB) och Statens ämbetsverk på Åland. De lokala befolkningsregistermyndigheterna uppdaterar kontinuerligt uppgifterna i befolkningsdatasystemet om befolkningsändringar bland den befolkning som bor i landet. Från och med år 1975 har Statistikcentralen fått befolkningsuppgifter från MDB i maskinell form veckovis.

Finlands sista mantalsskrivning gjordes 1.1.1989. Därefter har befolkningsdatasystemet uppdaterats med ändringsanmälningar. De uppgifter som lagras i befolkningsdatasystemet fastställs enligt lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (21.8.2009/661). Man väntar på anmälningar om befolkningsändringar för det avslutade året fram till sista dagen i januari följande år.

Uppgifterna i statistiken över befolkningsstrukturen tas ur befolkningsdatasystemet. Uppgifterna i statistiken över befolkningsstrukturen är för sin del utgångspunkten för familjestatistiken.

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.  

Ytterligare information: Statistiklagstiftning

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas. 

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)

I befolkningsstatistik är individens identifikation pseudonymiserad, det vill säga en persons uppgifter kan inte kopplas till en viss person utan tilläggsuppgifter.

Enligt dataskyddspraxisen tillämpas regler om användning av uppgifter på grövre nivå vid områdesvis fördelning av uppgifter, om tabellen innehåller variabler som definierats som känsliga. Då uppges inte antal som understiger gränsvärdet eller så delas de inte in i klasserna för en känslig variabel.

Enligt statistiklagen ska material som överlåts för forskningsändamål bearbetas på ett sådant sätt att statistiska enheter inte kan identifieras vare sig direkt eller indirekt. För att förhindra indirekt identifiering ska de variabler som är centrala för identifiering ändras med lämpliga statistiska dataskyddsmetoder.

Utlämnande av ett urval i stället för totalmaterialet är den viktigaste dataskyddsmetoden.
Statistikcentralen har förutom ett urval använt metoder för att begränsa materialet såsom grövre klassificering av variabler, borttagning av variabler eller döljande av variabelvärden för en viss enhet.

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten. 

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Uppgifter om familjer överlämnas till Europeiska unionen (Eurostat) och FN:s statistikbyrå och Nordiska årsboken.

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.   

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt. 

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.   

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter. 

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt. 

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

Producenterna av Finlands officiella statistik har godkänt ett gemensamt kvalitetslöfte där de förbinder sig till gemensamma kvalitetsmål och gemensamma kvalitetssäkringsåtgärder. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik. God praxis som följs i statistiken presenteras i Statistikcentralens handbok Kvalitet i statistiken (på finska). Kvalitetskriterier för Finlands officiella statistik.

Statistiken Familjer har genomlysts år 2014.

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras. 

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik 

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.