Tillgångs-, användnings- och input-outputtabeller: dokumentation för statistiken

Input-output (tillgångs-, användnings- och input-outputtabeller) görs upp inom ramen för nationalräkenskaperna i enlighet med Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS) 2010. I tillgångs-, användnings- och input-outputtabellerna beskrivs
produktionsprocesserna (kostnadsstruktur, inkomstbildning och sysselsättning) samt flödena av varor och tjänster (inhemsk produktion, import av varor och tjänster, insatsförbrukning, konsumtionsutgifter och fast bruttoinvestering samt export av varor och tjänster) mer detaljerat än i de övriga nationalräkenskaperna. Dessa variabler presenteras efter näringsgren (NACE Rev.2) och efter produkt (CPA 2015).

Tillgångs- och användningstabellerna utgör ramen för balansering av nationalräkenskaperna och de slutliga uppgifterna i dem. Om tillgången på och användningen av produkter är balanserad till löpande och fasta priser fås BNP-estimat med tre beräkningsmetoder: beräkning från produktionssidan, beräkning från användningssidan och beräkning från inkomstsidan.
Fristen för inlämning av tillgångs-, användnings- och input-outputtabellerna enligt leveransprogrammet för ENS 2010 är 36 månader. Tabellerna lämnas dock vanligtvis in med en eftersläpning på 23 månader.

I nationalräkenskaperna består ett givet lands statistiska population av alla inhemska statistiska enheter (institutionella enheter eller lokala branschenheter). Enheten är inhemsk när dess huvudsakliga ekonomiska hemvist finns i landet, det vill säga när den bedriver ekonomisk verksamhet i landet under en längre tid (minst ett år).

Nationalräkenskaperna är heltäckande. Detta innebär att alla inhemska ekonomiska enheter ingår i dem.

Populationen för input-output är densamma som i nationalräkenskaperna.
 

I enlighet med anvisningarna i ENS 2010 finns det två typer av statistiska enheter i nationalräkenskaperna, och på motsvarande sätt två perspektiv för granskning av ekonomin: (a) institutionella enheter och (b) lokala branschenheter (local KAU). Det förra används för att redovisa inkomster, utgifter och finansiella flöden samt för balansräkningarna. det senare används för att redovisa produktionsprocesser samt för input-outputanalys och regionala analyser.
En institutionell enhet är en ekonomisk enhet med självständig beslutanderätt i sin huvudsakliga verksamhet. En inhemsk enhet är en institutionell enhet vars huvudsakliga ekonomiska hemvist finns i det ekonomiska området ifråga och som har beslutanderätt i sin verksamhet och som har, eller skulle kunna ha, en fullständig bokföring.

En lokal branschenhet inkluderar alla de produktionsmässiga delar i en institutionell enhet som befinner sig på samma plats eller mycket nära varandra och som fungerar på samma NACE Rev.2-näringsgrensnivå (fyrsiffernivå).
En institutionell enhet består av en eller flera lokala branschenheter; en lokal branschenhet hör till en och enbart en institutionell enhet.

I Finland används 1) institutionell enhet med sektorräkenskaper och 2) arbetsställe, vilket motsvarar en lokal branschenhet för produktionsräkenskaperna, i investeringar samt i tabellerna över tillgångar, användning och input-output.
 

I systemet ENS 2010 mäts alla flöden och stockar i penningvärde, antingen i euro eller i nationell valuta. De enda undantagen är vissa variabler som anknyter till befolkning och arbetskraft, som anges i personer, timmar eller arbetsplatser.

I input-outputstatistiken presenteras tillgångstabellen till baspris och användningstabellen till mottagarpris i föregående års priser.

I tillgångs-, användnings- och input-outputtabellerna är referensperioden ett kalenderår.

Referensområdet för input-output är hela landets ekonomi.

Input-output beskriver hela ekonomin.

Tillgångs-, användnings- och input-outputtabellerna är sedan statistikåret 2015 enhetliga med uppgifterna i nationalräkenskapernas årsräkenskaper som publicerades 20 september 2019.

Från och med statistikåret 2010 stämmer tabellerna överens med ENS 2010. Tabellerna för statistikåren 2000–2009 följer ENS 95.

Sedan statistikåret 2008 har tabellerna framställts enligt en produktklassificering som baserar sig på näringsgrensindelningen TOL 2008 och produktindelningen CPA 2008. För statistikåren 2000–2007 har tabellerna framställts enligt en produktklassificering som baserar sig på näringsgrensindelningen TOL 2002 och produktindelningen CPA 2002.

Tabellerna för 2000–2007, 2008–2009, 2010–2014 och tabellerna efter 2014 är alltså inte jämförbara sinsemellan.
 

Input-output (tillgångs-, användnings- och input-outputtabeller) publiceras varje år enligt schemat t + 23. mån (detta är
normalschemat, vilket uppnås i offentliggörandet för statistikåret 2019. Statistikåret 2017 publiceras enligt schemat t + 36 mån. och statistikåret 2018 enligt schemat t + 28 mån.)

Input-output revideras i samband med revideringen av tidsserierna för nationalräkenskaperna, dock enbart för de senaste åren. I samband med revideringen av tidsserierna för 2019 reviderades input-output från och med statistikåret 2015.

Alla uppgifter publiceras nationellt och lämnas in till Eurostat när de uppdateras. Uppgifterna publiceras såväl i form av statistiska offentliggöranden som databasuppdateringar.
 

För input-output (tillgångs-, användnings- och input-outputtabeller) publiceras enbart ett offentliggörande per statistikår. Input-output revideras för de senaste åren enbart i samband med revideringen av tidsserierna för nationalräkenskaperna.

Uppgifterna i nationalräkenskaperna bör göras tillgängliga för användarna så snabbt som möjligt, dock med beaktande av uppgifternas frekvens (år eller kvartal), art (huruvida det handlar om data som beskriver ekonomins struktur eller konjunkturförändringar) samt tillräcklig balans mellan tillförlitlighet och aktualitet.
I leveransprogrammet för ENS 2010 fastställs tidsfristen för alla de tabeller inom räkenskaperna som ska levereras. I Finland framställs vissa delområden av nationalräkenskaperna snabbare än leveransprogrammet kräver. Till dessa hör bl.a. de årliga tillgångs-, användnings- och input-outputtabellerna, som vanligtvis sänds med 23 månaders fördröjning i stället för de 36 månader som leveransprogrammet anger.
 

Det är god praxis att publiceringsdatumen för nationalräkenskaperna tillkännages i förväg och att dessa datum faktiskt håller.
Rapporteringen av nationalräkenskaperna till Eurostat ska ske exakt vid de tidpunkter som fastställs i leveransprogrammet för ENS 2010 eller tidigare.

Statistikcentralen skickar ofta uppgifterna till Eurostat tidigare än den sista möjliga tidpunkten som anges i leveransprogrammet.
 

Jämförbarheten i EU-medlemsstaternas nationalräkenskaper garanteras genom att de gemensamma definitionerna i Europeiska nationalräkenskapssystemet (European System of Accounts ESA 2010) tillämpas. Också global jämförbarhet är möjlig eftersom många länder utanför Europa tillämpar rekommendationen SNA2008, som stämmer överens med ENS 2010.

Eftersom uppgifterna för alla tidsperioder som ska statistikföras görs upp enligt samma ENS 2010-definitioner, är nationalräkenskaperna för olika perioder helt jämförbara. Om grundläggande förändringar i metoder eller klassificeringar måste göras, görs nödvändiga uppdateringar i tidsserier som sträcker sig långt bakåt i tiden.

Input-output revideras i samband med revideringen av tidsserierna för nationalräkenskaperna vanligtvis enbart för de senaste åren.
 

I nationalräkenskapernas kontosystem är de olika delområdena enhetliga: års- och kvartalsräkenskaperna, den offentliga sektorns uppgifter, de reala sektorräkenskaperna, finansräkenskaperna, regionalräkenskaperna samt tillgångs-, användnings- och input-outputtabellerna. I praktiken kan det emellertid vara en omöjlighet att uppnå fullständig enhetlighet mellan uppgifterna vid alla tidpunkter, och temporära skillnader förekommer. Skillnaderna beror oftast på olika former av eftersläpning för offentliggörandena inom de olika delområdena.

Primärstatistik, såsom struktur- och konjunkturstatistik för företag och arbetskraftsundersökningen, används i stor utsträckning som källmaterial för nationalräkenskaperna. Primärstatistiken och uppgifterna i nationalräkenskaperna är emellertid ofta inte enhetliga. Den största orsaken är olika begrepp och definitioner eller skillnader i uppgifternas täckning. Också betalningsbalansen är en viktig källa för nationalräkenskaperna. Definitionerna och omfattningen i betalningsbalansmanualen BPM6 är fullständigt enhetliga med nationalräkenskapernas ENS 2010-definitioner. Variablerna i betalningsbalansen är således fullständigt enhetliga med motsvarande variabler i nationalräkenskaperna.

Skillnaderna mellan input-output och nationalräkenskaperna gäller enbart de senaste observationerna och beror på olika fördröjningar i schemana för framställning och leverans. Produktionssystemen för input-output och nationalräkenskaperna har integrerats och uppgifterna stämmer överens för de senaste statistikåren.
 

Tillgångs-, användnings- samt input-outputtabellerna framställs i stor utsträckning ur samma källmaterial som de övriga nationalräkenskaperna. För tillgångs-, användnings- samt input-outputtabellerna utnyttjas, till skillnad från i de övriga nationalräkenskaperna, även produktuppgifter på mer detaljerad nivå i dessa statistikgrenar.
Framställningen av nationalräkenskaperna grundar sig på statistik som huvudsakligen samlas in för andra ändamål (primärstatistik). Framställningen av statistiken baserar sig på många datakällor, bland annat administrativa material, bil- och företagsregister, bokslut, skatteuppgifter, budgetrapporter, folkräkningsstatistik, statistikuppgifter om företag och hushåll, utlåtanden från tillsynsmyndigheter och branschorganisationer, års- och kvartalsrapporter, statistik över utrikeshandel med varor och tjänster och statistik över betalningsbalansen.
Utöver de gemensamma källmaterialen för nationalräkenskaperna och tillgångs-, användnings- samt input-outputtabellerna används bl.a. statistiken över industriproduktion, uppgifter om råvaror och om företagstjänster som källor till produktinformation för de senare. När uppgifterna om föregående års priser för tillgångs-, användnings och input-outputtabeller framställs är det prisunderlag som används huvudsakligen producentprisindexen, producentprisindexet för tjänster och konsumentprisindexen.
De metodbeskrivningar som lämnas in till Eurostat inkluderar vanligtvis information om de viktigaste källorna. 
 

Datainsamlingsprocessen är mycket landsspecifik och varierar även efter informationskällans art, t.ex. administrativa material, skatte- och bilregister, undersökningar, bokföring. Anvisningarna finns i ESS-manualen “Handbook of Recommended Practices for Questionnaire Development and Testing Methods in the ESS”.
Enheterna i nationalräkenskaperna samlar vanligtvis inte in uppgifterna själva, utan de tar emot dem från andra enheter eller institutioner. Länderna kan producera mer detaljerade beskrivningar av de kanaler med vilka extern data samlas in.
I ESS-anvisningarna rekommenderas det att de metoder som används för datainsamlingen beskrivs. Det kan också vara ändamålsenligt att komplettera detta i följande avseenden: i) vanligtvis sluter den nationella statistikmyndigheten ett samarbetsavtal, inklusive tekniska detaljer, med andra institutioner om när, hur osv. uppgifterna ska lämnas in, ii) nationalräkenskaperna deltar också i utvecklingen av andra enheters enkätblanketter.
 

Nationalräkenskaperna görs vanligtvis upp kvartalsvis eller årsvis med primärstatistik som underlag. Insamlingsfrekvensen för primärstatistiken varierar alltefter källdata. Till exempel färdigställs företagsstatistik vanligtvis varje månad (och kvartal). Undersökningar som gäller hushåll finns på kvartals- och årsnivå (ibland rentav mer sällan). Tillgången till administrativt material varierar efter land. Folkräkningsuppgifter samlas i en del EU-länder in huvudsakligen vart tionde år, i andra baserar sig befolkningsdata på register.
Frekvensen och tidpunkten för framställning av nationalräkenskaperna går inte alltid hand i hand med tidsplanerna för primärstatistikens datainsamlingar.

För nationalräkenskaperna tas kvartals- och årsuppgifterna vanligtvis emot eller samlas in efter tidsplanerna för upprättande av uppgifterna. Ländernas statistikmyndigheter kan även framställa en beskrivning av mottagningstidpunkterna för externa informationskällor.
 

Syftet med datavalideringen är att säkerställa att uppgiftsinnehållet har genomgått godkännande. Det är en viktig uppgift inom all statistik och särskilt i fråga om nationalräkenskaperna, vars uppgifter används till stöd för ekonomiska analyser och politiskt beslutsfattande.

Ett mål med Europeiska statistiksystemet (ESS) är för närvarande att förenhetliga valideringsmetoderna, så att datakvaliteten i allmänheten och informationseffektiviteten kan förbättras. I detta ingår bland annat att gemensamma standarder och verktyg fastställs och stöd för genomförandet (se webbplatsen för ESS-validering, https://ec.europa.eu/eurostat/data/data-validation). Nationalräkenskaperna är en pilotstatistik i detta avseende. År 2015 tillsattes en arbetsgrupp för validering i anknytning till ENS 2010. Den har till uppgift att avtala och dokumentera reglerna i en valideringsmanual för ENS 2010 och stegvis genomföra regler för validering på förhand av nationalräkenskaperna.
 

Statistikcentralen

Ekonomisk statistik

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.

Ytterligare information: Statistiklagstiftning
 

Framställningen av statistik styrs av en allmän lag om statens statistikväsen, statistiklagen (280/2004, ändr. 361/2013). Från uppgiftslämnarna samlas endast sådana nödvändiga uppgifter in som inte kan fås från administrativa register. Indexserierna publiceras på ett sådant sätt att det inte går att identifiera ett enskilt företags uppgifter eller utveckling.

Nationalräkenskaperna görs upp i enlighet med Europeiska nationalräkenskapssystemet (ESA 2010). Systemet publicerades i Europeiska unionens officiella tidning som bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013. Leveransprogrammet i ENS 2010 är bilaga B till förordningen.

ENS 2010 har formen av en förordning utfärdad av Europaparlamentet och rådet, och den fastställer följande:

• Metoder (bilaga A) för enhetlig användning av de gemensamma riktlinjerna, definitionerna, klassificeringarna och redovisningsreglerna vid framställning av räkenskaperna och i tabellerna.
• De tidsfrister enligt leveransprogrammet (bilaga B) inom vilka medlemsländerna senast ska lämna in sina räkenskaper och tabeller.

 Tillfälliga undantag har beviljats medlemsländerna fram till 2020 med stöd av kommissionens genomförandebeslut 2014/403/EU av den 26 juni 2014, så att de nationella uppgifterna således har kunnat tillfälligt avvika från kraven i leveransprogrammet för ENS 2010.

Andra lagar som anknyter till nationalräkenskaperna: – Kommissionens beslut 98/715 av den 30 november 1998 samt kommissionens beslut av den 17 december 2002 om pris- och volymmätning i nationalräkenskaperna. – Lagen om förfarandet vid alltför stora underskott.

Flera separata lagar som ofta gäller klassificeringar, t.ex. NACE Rev.2, CPA 2015, COGOG, ECOICOP, NUTS 2016. På Eurostats webbplats, under National accounts och Government finance and EDP, finns det fler författningar som är relevanta för nationalräkenskaperna. De nationella lagarna i anknytning till nationalräkenskaperna finns på http://tilastokeskus.fi/org/lainsaadanto/index_sv.html

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)

Med konfidentiella uppgifter avses inom statistik uppgifter med vilka statistiska enheter kan identifieras direkt eller indirekt och som därför kan röja enskilda uppgifter. För att fastställa huruvida en statistisk enhet kan identifieras måste man beakta alla relevanta medel som en tredje part eventuellt kan använda för att identifiera den statistiska enheten. Även om nationalräkenskaperna vanligtvis är väl aggregerade, kan identifiering vara möjligt i underkategorierna till aggregaten och/eller underkategorierna i små ekonomier. I dessa fall krävs åtgärder för att uppgifterna om den enskilda statistiska enheter inte ska röjas. Anvisningarna om hur man förhindrar att uppgifterna röjs finns i Europeiska kommissionens Handbook on Statistical Disclosure Control (på engelska).

De inlämnade uppgifterna markeras antingen med ”N = får inte publiceras innan utsatt datum” eller ”F = fritt”.
 

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

God praxis förutsätter att uppgifterna i nationalräkenskaperna och motsvarande nyhetsmeddelanden anges i publiceringskalendern, som publiceras i god tid före de aktuella offentliggörandena.

Nationalräkenskaperna omfattar viktig ekonomisk information som många internationella organisationer publicerar
för att förbättra uppgifternas enhetlighet och utnyttja synergieffekter vid datainsamling och -bedömning. Inter-Agency Group on Economic and Financial Statistics (med företrädare för Internationella regleringsbanken, Europeiska centralbanken, IMF, OECD och Världsbanken) lade inom ramen för projektet G20 Data Gap Initiative år 2016 fram ett initiativ för förbättrad informationsdelning kring uppgifterna i nationalräkenskaperna.

Uppgifterna förmedlas via Eurostat till andra internationella organisationer.

Finansräkenskaperna kvartalsvis, uppgifterna om betalningsbalans och de offentliga samfundens konton lämnas även direkt till ECB.
 

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.

I enlighet med Europeiska gemenskapens lagstiftning och riktlinjerna för europeisk statistik (Princip 6 Opartiskhet och objektivitet, Princip 13 Aktualitet och punktlighet och Princip 15 Tillgänglighet och tydlighet) ska de uppgifter i nationalräkenskaperna som uppfyller kvalitetskriterierna, inkl. tillräckliga metadata, göras tillgängliga för användarna. Användarna ska ges information om när uppgifterna görs tillgängliga och hur man får tillgång till dem.