Producentprisindex för tjänster: dokumentation för statistiken

Producentprisindexet för tjänster beskriver tjänsternas prisutveckling ur företagens synvinkel. Producentprisindexet för tjänster tillhör konjunkturstatistik som beskriver utvecklingen för olika delfaktorer eller delområden inom ekonomin på kort sikt.

Indexet följer prisutvecklingen hos tjänster som företag erbjuder andra företag och den offentliga sektorn (Business to Business, BtoB), hushåll (Business to Consumers, BtoC) samt alla slutanvändare (Business to All, BtoAll). 

Populationen i producentprisindexet för tjänster utgörs av alla företag med verksamhet i Finland som erbjuder tjänsteprodukter i huvudklasserna H–S (exkl. K och O) i produktklassificeringen CPA 2015. 

Beräkningen av producentprisindexet för tjänster baserar sig på produkter. Indexet beskriver prisutvecklingen för en viss tjänsteprodukt oberoende av företagets huvudnäringsgren. Om ett serviceföretag också producerar varor, hör företaget för varuproduktionens del inte till beskrivningsområdet för producentprisindexet för tjänster. Å andra sidan kan ett företag som huvudsakligen producerar industriella varor också producera tjänster. Då hör företaget för tjänsteproduktionens del till beskrivningsområdet för producentprisindexet för tjänster.

Den statistiska enheten för producentprisindexet för tjänster är branschenhet.

Uppgifterna i producentprisindexet för tjänster publiceras som indextal. Dessutom publiceras förändringsprocent som beräknats utifrån indexen. 

Basperioden för producentprisindexet för tjänster är året 2021 (2021=100). 

Referensperioden för producentprisindexet för tjänster är ett kvartal. I vissa fall hänvisar de insamlade prisuppgifterna till den första, andra eller tredje månaden i kvartalet. I samband med publiceringen av kvartalsvisa index publiceras även de månadsvisa indextalen för kvartalet i fråga. Statistiken publiceras den 24 dagen under den månad som följer på statistikkvartalet, eller därpå följande vardag.

Det geografiska referensområdet för producentprisindexet för tjänster är hela Finland. 

Producentprisindexet för tjänster täcker följande huvudklasser i produktklassificeringen CPA 2015:

• H Transport- och magasineringstjänster
• I Hotell- och restaurangtjänster
• J Informations- och kommunikationstjänster
• L Fastighetstjänster
• M Tjänster inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik
• N Uthyrnings-, fastighetsservice-, resetjänster och andra stödtjänster
• P Tjänster avseende utbildning
• Q Vård och omsorg; sociala tjänster
• R Tjänster avseende kultur, nöje och fritid
• S Andra tjänster

Underindex publiceras från fall till fall även på två-, tre- eller fyrsiffernivå.

För de nya 2021=100-indexen finns tidsserier huvudsakligen från och med indexuppgifterna för januari 2015. I fråga om de äldre indexen produceras serierna 2015=100, 2010=100 och 2005=100 tills vidare. Månadsvisa indextal för producentprisindexet för tjänster finns från och med januari 2017. 

Statistiken publiceras varje kvartal på Statistikcentralens webbplats. Producentprisindexet för tjänster revideras inte.

Det finns flera möjliga källor till bias i producentprisindexet för tjänster. Sådana källor är bland annat

• urvalsfel
• bristfälliga produkt- och företagsramar
• svarsbortfall
• kvalitetsförändringar i tjänsteprodukter som ingår i prisinsamlingen
• substitutionsbias

Producentprisindexen för tjänster publiceras den 24 dagen under den månad som följer på statistikkvartalet, eller därpå följande vardag.

Uppgifterna har publicerats i enlighet med de datum som angetts i publiceringskalendern.

Vid produktionen av statistiken används de europeiska definitionerna i enlighet med förordningen om konjunkturstatistik om företag. De statistiska uppgifterna är därmed internationellt jämförbara och täcker hela Finland.

Tidsserierna över producentpriser för tjänster är i huvudsak jämförbara över tid.

Referenstidpunkten, dvs. basåret, för indexen är 2021. Den klassificering som används för offentliggörandena är sedan 2015 produktklassificeringen CPA 2015 istället för näringsgrensindelningen som tidigare använts. Indexen för basåren 2015=100, 2010=100 och 2005=100 publiceras fortsättningsvis. Indexen för basåren 2015=100, 2010=100 och 2005=100 beräknas framåt genom kedjning med indexet för det senaste basåret, vilket betyder att de från och med 2024 utvecklas på samma sätt som indexet för basåret 2021=100.

Sedan 2019 är producentprisindexet för tjänster årliga kedjeindex. I praktiken betyder övergången till metoden med kedjeindex att viktstrukturen för producentprisindexet för tjänster uppdateras årligen. Den nya viktstrukturen börjar gälla från och med indexen för januari varje år. Utöver viktstrukturen kan också produktklasser och företagsurval vid behov uppdateras årligen. Med kedjeindexmetoden kan man beakta strukturella förändringar i produktionen, exporten och importen.

Kedjningskoefficienterna för totalindexen för de tidigare basåren finns i användarhandboken (på finska). Kedjningskoefficienterna för andra produktgrupper kan begäras från statistikexperterna.

Indexens viktstrukturer har uppdaterats 2024

Under första kvartalet 2024 uppdaterades viktstrukturen för producentprisindexen för att återspegla strukturen för 2023 års ekonomi. Vid utarbetande av viktstrukturerna används de nyaste tillgängliga uppgifterna om nationalräkenskaperna. De senaste uppgifterna i räkenskapernas tillgångs- och användningstabeller gällde år 2021.

Ytterligare justeringar av vikterna gjordes separat för de näringsgrenar som drabbats mest av coronaviruspandemin. Dessa näringsgrenar omfattade passagerartrafik i sjötransporter och lufttransporter, inkvarteringstjänster, restaurangtjänster samt resebyråers och researrangörers tjänster. Utöver viktstrukturen har också produktgrupper och företagsurvalet uppdaterats.

Vikttabellerna finns i statistikens dokumentation.

Statistikcentralens prisindex för varor kan beskrivas som ett system vars syfte är att mäta prisutvecklingen i olika skeden av produktion och distribution. Producentprisindexen för lantbruk, industri och tjänster beskriver prisutvecklingen i början av kedjan för prisbildning, när produkterna lämnar producenten eller anländer till landet. Ett prisindex för partivaror skulle placera sig i det andra skedet av distributionen.

Statistikcentralen utarbetar inte prisindex för partivaror. Marginalerna i parti- och detaljhandeln ingår i det område som beskrivs av producentprisindexen för tjänster: I produktklassificeringen hör de huvudsakligen till klasserna 46 Parti- och provisionshandel utom med motorfordon och 47 Detaljhandel utom med motorfordon. Handel samt reparation av motorfordon har en egen klass, klass 45. Statistikcentralen utarbetar tills vidare inte prisindex för handelns marginaler.

Prisutvecklingen för slutanvändning av konsumtionsvaror och konsumtionstjänster mäts i konsumentprisindexet.

Producentpriserna för industri och tjänster är enhetliga.

Producentprisindexet för tjänster baserar sig på ett urval. De data som används för beräkning av indexet samlas in genom en särskild datainsamling bland företag som ingår i urvalet. Som urvalsram för producentprisindexet för tjänster används uppgifterna i Statistikcentralens företagsregister och servicebranschens varustatistik. Urvalsmetoderna kan variera mellan de olika näringsgrenarna. De huvudsakliga urvalsmetoderna som tillämpas är PPS-urval (Probability Proportional to Size) och urval enligt prövning eller en kombination av dessa. De tjänster vars prisutveckling följs har valts ut i samarbete med företagen som lämnar uppgifterna. 

Det prisunderlag som används för beräkning av producentprisindexet för tjänster samlas huvudsakligen in från företag. Materialet samlas in med en webbenkät och e-postenkäter. Utöver de uppgifter som samlas in direkt från företagen används även Konsumentprisindexets indextal och prisunderlag. 

När webbenkäter planeras beaktas användarvänligheten för att reducera uppgiftslämnarbördan. Svarsbortfallet följs upp varje månad. 

I huvudsak samlas prisuppgifterna beroende på tjänsteprodukt in varje månad eller varje kvartal. I vissa fall kan uppgifterna också samlas in mer sällan.

Producentprisindexet för tjänster är ett så kallat årligt kedjeindex. Detta betyder i praktiken bland annat att indexens viktstruktur uppdateras varje år, även om basåret förblir detsamma i fem år. 

Totalindexet för producentprisindexet beskriver den genomsnittliga prisutvecklingen för de produktkategorier som ingår i indexet. De enskilda uppföljda produkterna som företaget uppgett (varianter) har inga egna vikter, utan de företagsspecifika indexen för CPA-produktkategorier (mikroindexen) beräknas som ett geometriskt medelvärde på prisförhållandena (=nuvarande pris/priset under jämförelseperioden) mellan de produkter som ingår i kategorin. Mikroindexen aggregeras till totalindex och för de högre nivåerna i CPA-produktklassificeringen enligt Laspeyres indexformel, med den viktkoefficient som motsvarar respektive produktkategori och företag. Med andra ord har förändringar i prisförhållandena mellan enskilda produkter olika stor inverkan på totalindexet.

Producentprisindexen är ”rena” prisindex där förändringar i produkternas kvalitet (i statistiska termer avser man med kvalitetsförändringar förändringar i en produkts egenskaper) inte inverkar. Prisförändringar som beror på förändringar i produkternas egenskaper elimineras i mån av möjlighet ur indexen. En produkts fysiska, tekniska och ekonomiska (såsom finansieringsvillkor, garanti, om den säljs till parti- eller detaljhandlar osv.) egenskaper måste förbli oförändrade. I praktiken sker det hela tiden förändringar i dessa egenskaper. Sådana förändringar och hur de ska hanteras hör till de största utmaningarna för indexberäkning i praktiken. I fråga om producentprisindexen tillämpas flera olika metoder för hantering av förändrade egenskaper. Det görs så att man alltid eftersträvar att använda bästa möjliga metod som mäter den faktiska prisförändringen.

I första hand försöker man samla in överlappande prisobservationer av den förändrade produkten. Detta betyder i praktiken att man vid produktbyten eftersträvar att få dess pris för såväl frågeperioden som för den föregående perioden, varvid den faktiska prisförändringen kan beräknas för indexet och prishistoriken hållas oavbruten trots att produkten i uppföljningen byts. Priset för frågeperioden kan gälla en månad eller ett kvartal, och med föregående period avses då motsvarande föregående period. Om inga överlappande prisobservationer fås, kan olika metoder användas för att mäta/bedöma prisförändringen, till exempel modell- eller komponentprismätning.

För bedömningen av prisförändringarna kan även expertbedömningar användas. Då ombes uppgiftslämnaren bedöma en hur stor del av prisförändringen är faktisk prisförändring och en hur stor del av den som beror på förändringar i produktens egenskaper. Expertbedömningen baserar sig på tanken att ett uppgiftslämnarföretag gör den bästa möjliga bedömningen av prisutvecklingen för sina egna produkter. Om inga överlappande prisobservationer eller expertbedömningar fås och om det inte går att använda metoderna för prismätning, imputeras prisutvecklingen för varan med den genomsnittliga förändringen för priserna i samma produktgrupp. Imputering baserar sig på antagandet att prisutvecklingen för andra produkter i samma produktgrupp är ungefär densamma.

Om ingen av de ovannämnda metoderna går att tillämpa, kan även följande metoder användas efter övervägande:

• den utbytta produktens egenskaper antas vara desamma som den tidigare produktens. I så fall beaktas prisförändringen som sådan i indexet.
• prisförändringen antas bero helt på förändringen i egenskaperna, varvid prisförändringen elimineras och indexet inte förändras när produkten byts ut.

Prismätningen och metoderna för att beakta kvalitetsförändringar utvecklas kontinuerligt och vid tillämpning av metoderna beaktas internationella anvisningar och rekommendationer.

Statistikcentralen

Ekonomisk statistik

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagensamt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
I fråga om denna statistik tillämpas följande förordningar:

• Europaparlamentets och rådets förordning om europeisk företagsstatistik (nr 2019/2152)
• EU-kommissionens genomförandeförordning (nr 2020/1197)

Ytterligare information: Statistiklagstiftning

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelserav datasekretessen bestraffas.


Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)

I den statistik som publiceras anges uppgifterna på en sådan nivå att uppgifterna om ett enskilt företag inte kan urskiljas. I material som lämnas in till Eurostat markeras sådana uppgifter som konfidentiella. 

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

De producentprisindex för tjänster som publiceras lämnas varje kvartal in till Eurostat, som publicerar dem på sin egen webbplats. 

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads-och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringarså transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

Kvaliteten i producentprisindexet för tjänster bedöms i flera olika skeden av statistikprocessen. Varje månad granskas förändringar i det statistiska materialet på enhetsnivå, och avvikande uppgifters riktighet undersöks. Också uppgifterna på aggregatnivå granskas.

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik.

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.

Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkorför statistiska uppgifter.