Dokumentation som var i kraft 6.2.2023

Statistikens primäruppgifter

Allmän beskrivning

Finansräkenskaperna beskriver de finansiella balansräkningarna och transaktionerna inom alla sektorer av samhällsekonomin. De finansiella balansräkningarna består av beståndet av finansiella fordringar och skulder i slutet av statistikperioden. De finansiella transaktionerna är ekonomiska transaktioner som skett under statistikperioden och som inverkar på de finansiella balansräkningarna. Finansräkenskaperna hör till systemet för nationalräkenskaper.

I samband med statistiken om finansräkenskaperna publiceras också årligen information om reala tillgångar. Reala tillgångar omfattar producerade tillgångar såsom byggnader och lager samt icke-producerade tillgångar såsom mark. Sektorns sammanlagda tillgångar fås genom att räkna ihop de finansiella och reala tillgångarna.

Statistikens population

Finansräkenskapernas population är täckande. Detta innebär att alla inhemska ekonomiska enheter är med.
Källuppgifterna från alla ekonomiska sektorer sammanställs i finansräkenskaperna till en balanserad helhet.

Statistisk enhet

En institutionell enhet är en ekonomisk enhet som har självständig beslutanderätt i sin huvudsakliga verksamhet. En inhemsk enhet är en institutionell enhet vars huvudsakliga ekonomiska intresse finns i det ekonomiska området i fråga, som har beslutanderätt över sin verksamhet och som har, eller skulle kunna ha, en komplett bokföring.

Finansräkenskaperna är huvudsakligen statistik som härletts från annan statistik. I framställningen av statistiken används som källor utöver finansiell statistik även annan statistik och andra material som innehåller sektor- eller instrumentspecifika uppgifter om balansräkningar och flöden. Största delen av informationskällorna är tillgängliga kvartalsvis, men vissa källor är endast tillgängliga på årsnivå.

Måttenhet

Den måttenhet som använts är miljoner euro.

Basperiod

1995-

Referensperiod

Referenstidpunkten i finansräkenskaperna är ett kalenderår för de årliga uppgifterna och ett kvartal för kvartalsuppgifterna.

De kvartalsvisa uppgifterna i finansräkenskaperna publiceras med ungefär tre månaders eftersläpning. Då uppdateras också alltid databasen StatFin på årsnivå. Finansräkenskapernas årspublikation publiceras sedan statistikåret 2017 med omkring 9 månaders eftersläpning i september. Under utarbetandet av årspublikationen har man tillgång till mer omfattande uppgifter för föregående år än vad man hade tidigare när man sammanställde kvartalsuppgifterna. Uppgifterna har publicerats sedan 1995. Uppgifterna på kvartals- och årsnivå är alltid sinsemellan enhetliga.

Referensområde

Referensområdet för finansräkenskaperna är hela landets ekonomi.

I finansräkenskaperna enligt det europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 2010) statistikförs finansiella fordringar och skulder inom sektorerna i den finländska samhällsekonomin samt mellan Finland och andra länder i slutet av året (reserver) samt de finansiella transaktioner och andra flöden som riktas mot dem under året. Finansräkenskaperna är en del av sektorkontosystemet i nationalräkenskaperna och består av ett finansiellt konto, ett konto för övriga förändringar i finansiella tillgångar och finansiella balansräkningar.

Statistiken sammanställs enligt det europeiska räkenskapssystemet (ENS 2010) och därmed på ett internationellt jämförbart sätt. Det europeiska räkenskapssystemet beskrivs i handboken ENS 2010, Europeiska unionens statistikbyrå Eurostat, 2010. Finansräkenskaper behandlas i kapitel 5–7 i handboken. I finansräkenskaperna tillämpas i klassificeringen av ekonomiska enheter en institutionell sektorklassificering (Sektorindelningen 2012).

Produktionen av kvartalsvisa uppgifter om finansräkenskaperna grundar sig på Europeiska centralbankens riktlinjer (ECB/2013/24). Produktionen av årliga uppgifter baserar sig på Europaparlamentets och rådets förordning (549/2013) och programmet för leverans av uppgifter som anknyter till denna förordning.

Sektortäckning

I ENS 2010 finns fem institutionella sektorer som utesluter varandra: (a) icke-finansiella företag, (b) finansiella företag och försäkringsföretag, (c) offentliga samfund, (d) hushåll, (e) hushållens icke-vinstsyftande organisationer. Dessa fem sektorer utgör tillsammans hela den inhemska ekonomin. Varje sektor är även indelad i undersektorer.

Finansräkenskaperna omfattar alla sektorer i den finländska samhällsekonomin samt finansiell balans och finansiella transaktioner mellan Finland och utlandet.

Tidstäckning

Allmänt taget förutsätter ENS 2010-programmet för leverans av uppgifter att uppgifterna börjar från år 1995 (årsuppgifter) och 1995Q1 (kvartalsuppgifter), men vissa uppgifter kan börja från senare år. Om äldre år finns med kan de ha beräknats enligt tidigare ENS-versioner, och det kan förekomma begreppsmässiga skillnader.

Finansräkenskapernas kvartalsvisa och årliga tidsserier finns på webbplatsen från år 1995 och framåt. Från åren 1970–1994 finns balansräkningsserier på årsnivå som inte överensstämmer med ENS 2010.

Distributionsfrekvens

Finansräkenskaperna publiceras fem gånger per år på Statistikcentralens webbplats. Kvartalsuppgifterna publiceras i typfallet kvartalsvis i slutet av mars, juni, september och december. I slutet av september sker även den årliga publiceringen av finansräkenskaperna, och i samband med detta publiceras även uppgifter om reala tillgångar på årsnivå. Kvartalsvisa och årliga tidsserier finns på webbplatsen från år 1995 och framåt.

Begrepp

ENS 2010

ENS 2010 (eng. ESA 2010)= Europeiska nationalräkenskapssystemet 2010, EU:s reviderade förordning som styr framställningen av ekonomisk statistik.

Finansiella instrument

Klassificeringen av finansiella instrument omfattar alla sådana finansiella instrument som beskrivs i finansräkenskaperna.

De huvudsakliga indelningskriterierna är de finansiella instrumentens likviditet och de lagar som reglerar deras användning. Tillgång-skuld-förhållandet måste vara absolut; en villkorad tillgång räknas med endast om den kan åsättas ett marknadspris eller användas för kvittning mot en motfordran.

Finansiella nettotransaktioner

Finansiella nettotransaktioner utgör differensen mellan nettoanskaffningen av finansiella tillgångar och nettoanskaffningen av finansiella skulder. En sektor är nettoutlånare under perioden, om sektorns finansiella tillgångar ökar mer än dess finansiella skulder. Begreppet motsvarar begreppet netto-utlåning/-upplåning i nationalräkenskaperna.

Finansiella skulder

Finansiella skulder är ekonomiska skulder som klassificeras på samma sätt som finansiella tillgångar. Skulderna är motkonteringar till tillgångar, dvs. någons tillgång är någon annans skuld.

Finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar är ekonomiska tillgångar som betalningsmedel, finansi-ella fordringar och sådana ekonomiska tillgångar som till sin karaktär liknar finansiella fordringar.

Finansiella fordringar berättigar ägarna (långivarna) att utan någon motpre-station erhålla en betalning eller serie av betalningar från andra institutionella enheter (låntagarna) som har motsvarande skuld.

Finansiella tillgångar indelas i åtta undergrupper: Monetärt guld och sär-skilda dragningsrätter (AF1), Sedlar, mynt och inlåning (AF2), Skuldebrev (AF3), Lån (AF4), Ägarandelar och aktier/andelar i investeringsfonder (AF5), Försäkringssystem, pensionssystem och standardiserade garantisy-stem (AF6), Finansiella derivat och personaloptioner (AF7) samt Obe-talda/förutbetalda inkomster och utgifter (F8).

Finansiella transaktioner

Finansiella transaktioner är transaktioner i finansiella tillgångar och skulder mellan institutionella enheter och mellan dessa enheter och utlandet.

Posten visar vilka sektorer som är nettolåntagare och vilka som är nettolångi-vare samt tillhandahåller information om relationerna mellan långi-vare/låntagare.

Finansiella transaktioner indelas i åtta huvudgrupper och deras undergrupper. Indelningen är konsistent med indelningen av balansräkningarna över finan-siella tillgångar och skulder.

Finansiellt sparande/nettoupplåning

Finansiellt sparande/nettoupplåning är en saldopost på kapitalkontot och kontot för finansiella transaktioner.

Finansiellt sparande/nettoupplåning motsvarar det belopp som är tillgängligt för en enhet eller en sektor att, direkt eller indirekt, finansiera andra enheter eller sektorer, respektive det belopp som en enhet eller en sektor måste låna från andra enheter eller sektorer.

Det begrepp som motsvarar finansiellt sparande/nettoupplåning är i finansrä-kenskaperna finansiella transaktioner, netto. Det utgör differensen mellan nettoanskaffningen av finansiella tillgångar och nettoanskaffningen av finan-siella skulder. En sektor är nettoutlånare under perioden, om sektorns finan-siella tillgångar ökar mer än dess finansiella skulder.

Finansräkenskaper

Finansräkenskaperna beskriver de ekonomiska sektorernas finansiella tillgångar och skulder samt finansiella transaktioner som påverkar deras tillgångar och skulder. Finansräkenskaperna består av 1) finansiella balansräkningar som beskriver situationen vid årets utgång och 2) redovisning över årets transaktioner i finansiella tillgångar och skulder. Finansräkenskaperna utgör en del av nationalräkenskaperna.

Finansräkenskaperna är statistiska tabeller som grundar sig på annan finansiell statistik samt andra former av statistik med uppgifter om bl.a. sektorsvisa balanser och flöden.

Hushållens skuldsättningsgrad

Hushållens skuldsättningsgrad beräknas genom att hushållens låneskulder i slutet av kvartalet sätts i relation till den sammanlagda disponibla inkomsten under föregående fyra kvartal.

Icke konsoliderade finansiella balansräkningar/flöden

Finansiella balansräkningar/flöden kan presenteras i icke konsoliderad form, så att transaktionerna anges till sina fulla belopp inklusive sektorernas och undersektorernas interna transaktioner. En sektor som består av en enda institutionell enhet upptas dock i konsoliderad form i en icke konsoliderad finansiell balansräkning (t.ex. statsekonomins interna upplåning). Interna poster påverkar inte sektorns nettoförmögenhet eller nettoutlåning.

Kapitalvinst och förlust

Kapitalvinster/-förluster uppkommer av förändring av priset på tillgångar. De inträffar för alla typer av finansiella eller icke-finansiella tillgångar och skulder. Kapitalvinster/-förluster tillförs innehavarna av tillgångarna eller skulderna uteslutande som ett resultat av att de innehar tillgångarna eller skulderna över tiden, utan att de förändrar dem på något sätt.

Kapitalvinster/-förluster mätta på basis av löpande marknadspriser kallas för nominella kapitalvinster/- förluster. Dessa kan indelas i neutrala kapitalvinster/-förluster, som återspeglar förändringar i den allmänna prisnivån, och reala kapitalvinster/-förluster, som återspeglar förändringar i relativpriserna på tillgångarna.

Konsoliderade finansiella balansräkningar/flöden

Finansiella balansräkningar/flöden kan presenteras i konsoliderad form, efter eliminering av interna poster både inom undersektorerna (t.ex. kommunernas skulder till andra kommuner) och interna poster inom summasektorerna (inklusive kommunernas skulder till staten, arbetspensionsanstalterna och andra socialskyddsfonder inom summasektorn offentlig sektor). Konsoliderade uppgifter ger uteslutande en bild av sektorns ställning i förhållande till andra sektorer.

Nettoanskaffning av finansiella tillgångar

Nettoanskaffning av finansiella tillgångar beskriver nettobeloppet av de finansiella tillgångar som anskaffats under perioden.

Nettoanskaffning av skulder

Nettoanskaffning av skulder beskriver nettobeloppet av de skulder som anskaffats under perioden.

Skuldebrev

Till skuldebreven räknas alla omsättningsbara skuldinstrument, såsom statsskuldförbindelser, kommuncertifikat, obligationer (masskuldebrev) emitterade av stater och andra offentliga organ, bankcertifikat, företagscertifikat samt obligationer och konvertibler emitterade av banker och företag.

Statistisk diskrepans

Den statistiska differensen anger skillnaden mellan utbud och efterfrågan inom nationalräkenskaperna. Även om posterna i nationalräkenskaperna de-finitionsmässigt borde vara lika stora avviker de vanligen från varandra på grund av att de baserar sig på olika statistiska källor. I Finlands nationalrä-kenskapssystem tvingar man inte fram en överensstämmelse mellan de olika talen.

I finansräkenskaperna beskriver statistisk differens skillnaden mellan finans-räkenskapernas och de reala nationalräkenskapernas nettoutlåning.

Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet

Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet

Finansräkenskaperna är huvudsakligen statistik som härletts från annan statistik. Källstatistikens kvalitet har därför en avgörande betydelse för statistikens tillförlitlighet. Eftersom källstatistiken är av olika slag finns också många olika osäkerhetsfaktorer.

I sammanfattningsprocessen sammanställs de sektorspecifika uppgifterna till en balanserad helhet. I processen bedöms tillförlitligheten hos alternativa informationskällor. På så sätt kan man kontrollera osäkerhetsfaktorer och upptäcka felkällor. Sammanfattningen har en central roll för statistikens tillförlitlighet.

Ett sätt att bedöma finansräkenskapernas exakthet är att studera de finansiella kontona i förhållande till posterna i de samhällsekonomiska realräkenskaperna. Nettoutlåning är en balanspost i (real)sektorkontona, som ska överensstämma med posten för finansiella nettotransaktioner som ingår i de finansiella kontona. Avvikelsen kallas för statistisk differens och kan studeras sektorspecifikt. I många andra länder visas inte statistisk differens, utan kontona tvingas till balans.

Aktualitet

De kvartalsvisa uppgifterna i finansräkenskaperna publiceras med ungefär tre månaders eftersläpning. Då uppdateras också alltid databasen StatFin på årsnivå. Finansräkenskapernas årspublikation publiceras sedan statistikåret 2017 med omkring 9 månaders eftersläpning i september. Under utarbetandet av årspublikationen har man tillgång till mer omfattande uppgifter för föregående år än vad man hade tidigare när man sammanställde kvartalsuppgifterna.

Korrigeringar av tidsserierna på grund av förändringar i metoderna och dylikt görs vid behov även långt bakåt, och på grund av detta kan siffrorna förändras betydligt. Exakta publiceringsdatum för Statistikcentralens kommande publiceringar finns under punkt Kommande publikationer.

Punktlighet

Det förekommer ingen fördröjning mellan publiceringskalendern och den egentliga publiceringsdagen.

Jämförbarhet

Geografisk jämförbarhet

Statistiken sammanställs enligt det europeiska räkenskapssystemet (ENS 2010) och därmed på ett internationellt jämförbart sätt. Det europeiska räkenskapssystemet beskrivs i handboken ENS 2010, Europeiska unionens statistikbyrå Eurostat, 2010. Finansräkenskaper behandlas i kapitel 5–7 i handboken.

ENS 2010 grundar sig på FN:s globala SNA 2008, och jämförbarheten är därmed ännu större.
Produktionen av kvartalsvisa uppgifter om finansräkenskaperna grundar sig på Europeiska centralbankens riktlinjer (ECB/2013/24).

Produktionen av årliga uppgifter baserar sig på Europaparlamentets och rådets förordning (549/2013) och programmet för leverans av uppgifter som anknyter till denna förordning.

Jämförbarhet över tid

Uppgifterna i finansräkenskapernas tidsserier är huvudsakligen jämförbara från år till år. Balansräkningarnas tidsserier för åren 1970–1994 avviker betydligt från tidsserierna enligt ENS 2010 i fråga om omfattning, klassificeringen av enheten, värderingen av tillgångar och sammanställningsmetoder. De viktigaste undantagen är:
  • Liv- och pensionsförsäkringsbesparingar och andra försäkringsfordringar har inte statistikförts som finansiella tillgångar.
  • Derivat har inte statistikförts.
  • Aktier och andra värdepapper har huvudsakligen värderats till sitt nominella värde eller annat bokföringsvärde.
  • Vad aktier och andelar beträffar är täckningen bristfällig.
  • Under andra fordringar och skulder (AF.8) listas poster som inte kunnat allokeras till andra fordringar.
  • Arbetspensionsanstalter klassas som försäkringsföretag (S.128).
  • Hushållens icke-vinstsyftande organisationer ingår i företagssektorn (S.11).
  • Sektorn S.124+S.125+S.126 omfattar även andra kreditinstitut än banker.
  • Åren 1970–1975 överfördes statens affärsverk till den statliga sektorn.
  • Hushållens och företagens uppgifter grundar sig delvis på uppskattningar.
  • Täckningen för företagssektorns interna fordringar och skulder är bristfällig.

Enhetlighet över statistikområdena

Kvartals- och årsuppgifterna i finansräkenskaperna sammanställs i samma process och är sinsemellan helt enhetliga.
Statistikcentralen sammanställer och publicerar den offentliga sektorns finansräkenskaper varje kvartal med tre månaders eftersläpning. Även statistiken om finansräkenskaper innehåller uppgifter om den offentliga sektorn, som är helt enhetliga med uppgifterna i den offentliga sektorns finansräkenskaper.

Finansräkenskaperna består av uppgifter ur flera olika statistiska källmaterial. Begreppsmässiga avvikelser och balansering innebär att statistiken inte till alla delar är helt enhetlig med källstatistiken. Av dessa orsaker är det inte heller alltid meningsfullt att jämföra uppgifterna med uppgifterna i källstatistiken.

Finansräkenskaperna hör till systemet för nationalräkenskaper. De finansiella kontona kan studeras i förhållande till posterna i de nationalekonomiska realräkenskaperna. Nettoutlåning är en balanspost i (real)sektorkontona, som ska överensstämma med posten för finansiella nettotransaktioner som ingår i de finansiella kontona. Avvikelsen kallas för statistisk differens och kan studeras sektorspecifikt. I många andra länder visas inte statistisk differens, utan kontona tvingas till balans.

Källmaterial och datainsamlingar

Källmaterial

Finansräkenskaperna är huvudsakligen statistik som härletts från annan statistik. Vid framställning av statistiken används som källor utöver finansiell statistik även annan statistik och andra material som innehåller sektor- eller instrumentspecifika uppgifter om balansräkningar och flöden. Största delen av informationskällorna är tillgängliga kvartalsvis, men vissa källor är endast tillgängliga på årsnivå. Källuppgifterna sammanställs till en balanserad helhet. Nedan nämns de viktigaste informationskällorna för de finansiella räkenskaperna.

Penninginstitutsmaterial:
Från Finlands Banks penninginstitutsmaterial fås uppgifter om penninginstitutens balansräkningar och flöden kvartalsvis.

Placeringsfondmaterial:
Från Finlands Banks placeringsfondmaterial fås strukturen på placerings- och kapitalfondernas värdepappersportföljer samt fondandelarnas ägarsektorfördelning vid utgången av kvartalet. Dessutom får man information om flöden som anknyter till placeringsfondernas värdepappersportföljer under kvartalet.

Betalningsbalans:
Statistikcentralen sammanställer betalningsbalansstatistik för Finland, som är de finansiella räkenskapernas viktigaste informationskälla för utrikessektorn.
I betalningsbalansstatistiken beskrivs samhällsekonomins externa balans, det vill säga de ekonomiska relationerna mellan hemlandet och den övriga världen. Posterna i betalningsbalansstatistiken är enhetliga med principerna för nationalräkenskaperna.

Värdepappersstatistik:
För beräkningen av skuldpapper och noterade aktier används Finlands Banks värdepappersstatistik (Securities holdings statistics). Statistiken omfattar de värdepapper som respektive sektor förfogar över i slutet av kvartalet samt de finansiella transaktioner som skett under kvartalet. Klassificeringarna i värdepappersstatistiken motsvarar klassificeringarna i de finansiella räkenskaperna.

Solvens II:
Finansinspektionens och Finlands Banks kvartalsvisa material Solvens II är en informationskälla som är viktig för de finansiella räkenskaperna i statistikföringen av försäkringsföretag.

Statens affärsbokföring:
Statens månatliga affärsbokföring omfattar de statliga ämbetsverkens och inrättningarnas bokföring.
Affärsbokföringens balanskonton används som huvudsaklig informationskälla i sammanställningen av statens finansiella konton. Materialet upprätthålls av Statskontoret.

Statskontorets skuldrapporter:
Beräkningen av statsskulden baserar sig till stor del på statens skuldrapport, som publiceras av Statskontoret. De kvartalsvisa rapporterna innehåller information om skulder till nominellt värde och marknadsvärde, transaktioner och upplupen ränta.

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis:
Lokalförvaltningens viktigaste informationskälla var Statistikcentralens statistik ”Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis”. Statistiken innehöll information om kommunernas och samkommunernas skulder och vissa fordringar enligt instrument.

Kommunernas ekonomiska statistik:
Den andra informationskällan för den lokala förvaltningen var Statistikcentralens statistik ”Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet”, som innehöll årliga uppgifter om kommunernas och samkommunernas utgifter och inkomster, tillgångar och skulder samt verksamhet.

Statskontorets ekonomirapportering om lokalförvaltningen:
Vid ingången av 2021 överfördes insamlingen av uppgifter om kommuner och samkommuner samt kommunernas affärsverk från Statistikcentralen till Statskontoret. Statskontoret samlar in motsvarande uppgifter från kommunerna och samkommunerna som Statistikcentralen tidigare samlade in inom ramen för statistikgrenarna över kommunekonomin och kommunekonomin kvartalsvis. Dessa är bl.a. resultat- och balansräkninguppgifter samt uppgifter om finansieringanalyser.

Insamling av uppgifter om arbetspensionsanstalternas tillgångar:
Arbetspensionsanstalternas viktigaste informationskälla är Statistikcentralens och Arbetspensionsförsäkrarna TELA rf:s gemensamma datainsamling om arbetspensionsanstalternas tillgångar. Den kvartalsvisa datainsamlingen började med uppgifter från det första kvartalet 2016 och besvaras av pensionsbolag, kassor, stiftelser och specialanstalter som sköter de obligatoriska pensionsförsäkringarna samt Keva, Statens Pensionsfond, Kyrkans pensionsfond, FPA och Finlands Bank. Det efterfrågade innehållet omfattar enheternas finansiella tillgångar, övriga tillgångar och vissa uppgifter om deras skulder. Uppgifterna omfattar en indelning enligt tillgångstyp och motpartssektor samt för utländska poster en indelning enligt land. Utöver balansräkningar efterfrågas också uppgifter om flöden.

Strukturstatistik över företag:
Den huvudsakliga informationskällan för företagssektorns finansiella balans är Statistikcentralens databas för strukturstatistik över företag, som innehåller företagens bokslutsuppgifter. Genom strukturstatistikens uppgifter om balansräkningar kan man definiera totala storheter för finansiella tillgångar och skulder för hela sektorn, samt en del instrumentspecifika uppgifter. Uppgifterna i strukturstatistiken över företag är på årsnivå. Vid beräkningen av finansräkenskapernas nyaste kvartal används uppgifterna på årsnivå som estimat och som grund för övriga beräkningar.

Datainsamlingsmetod

Finansräkenskaperna är huvudsakligen statistik som härletts från annan statistik. Med de mest betydande tillhandahållarna av källmaterial, såsom Finlands Bank och Statskontoret, har man särskilda avtal om tillhandahållande av material.

Frekvens för datainsamling

Uppgifter samlas in månadsvis, kvartalsvis eller årsvis beroende på källmaterialet. I de flesta fall sker datainsamlingen kvartalsvis.

Metoder

Databehandling

Källmaterial från Finlands Bank behandlas i en enhetlig process tillsammans med betalningsbalansen. Alla inkomna uppgifter behandlas och editeras enhetligt i nationalräkenskapernas databasarkitektur. Vid sammanställningen av finansräkenskaperna imputeras inte längre uppgifter från sektorerna, även om imputerade uppgifter kan ingå i olika källmaterial.

Datavalidering

Data valideras horisontellt och vertikalt i samband med sammanställningen och rapporteringen. Eurostat och ECB gör också detaljerade valideringar och granskningar av det inkomna materialet varje kvartal.

Principer och riktlinjer

Organisation

Statistikcentralen

Organisationsenhet

Ekonomisk Statistik

Lagstiftning och andra överenskommelser

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.  

Ytterligare information: Statistiklagstiftning

Principer för dataskydd

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas.

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)

I förordningen om europeisk statistik (EG) nr 223/2009 (stycke 24 i inledningsdelen och artikel 20 punkt 4) av den 11 mars 2009 (EUT L 87, s. 164) stadgas om behovet att utarbeta gemensamma principer och riktlinjer för att säkerställa uppgifternas konfidentialitet i produktionen av europeisk statistik och dessa konfidentiella uppgifters tillgänglighet, med beaktande av den tekniska utvecklingen och användarnas krav i ett demokratiskt samhälle. I riktlinjerna för europeisk statistik stadgas om ytterligare villkor som statistikmyndigheterna ska följa när det gäller dataskyddet i samband med statistik (princip 5).

För de enheter vars uppgifter det kan vara möjligt att dra slutsatser om direkt från finansräkenskaperna begärs samtycke av enheterna för publicering av uppgifterna och tillgängliggörande av dem för internationella informationsbehov.

Sekretess – behandling av uppgifter

Datamaterialet skyddas med nödvändiga fysiska och tekniska metoder i alla skeden av behandlingen. Enhetsspecifika uppgifter i beräkningsmaterialet är sekretessbelagda.

Uppgifterna behandlas endast av de personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användningsbehörigheter. Statistiken sammanställs genom behandling av många olika statistikgrenar och andra informationskällor. Aggregeringen av uppgifter under processen, bedömningen av uppgifternas kvalitet under sammanställningen, den detaljerade prioriteringen av källor och åtgärderna för prioritering på helhetsnivån ger ett slutresultat som inte möjliggör identifiering av enskilda informationsproducenter.

Alla som sammanställer finansräkenskaperna har undertecknat ett sekretessavtal, där de förbinder sig till att hemlighålla de uppgifter som ska hemlighållas enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Principer för offentliggörande

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten. 

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik 

Datautbyte

Statistikcentralen sammanställer och publicerar den offentliga sektorns finansräkenskaper varje kvartal med tre månaders eftersläpning. Även statistiken om finansräkenskaper innehåller uppgifter om den offentliga sektorn, som är helt enhetliga med uppgifterna i den offentliga sektorns finansräkenskaper.

Europeiska centralbanken publicerar kvartalsvis finansräkenskaper för euroområdet, som grundar sig
på de nationella finansräkenskaperna, och uppgifter om de nationella finansräkenskaperna på sin webbplats. Dessutom kan Finlands Bank använda uppgifter om den offentliga sektorns finansiella statistik för andra än statistiska syften i den utsträckning som ECB:s riktlinjer tillåter. Statistiken om den offentliga sektorns underskott och skuld, som Statistikcentralen ansvarar för, samt ECB:s statistikföring över den offentliga ekonomin, som Finlands Bank ansvarar för, har en nära koppling till finansräkenskaperna.
  • Europeiska centralbankens riktlinjer för den offentliga sektorns finansiella statistik (förnyad) (ECB/2014/21) förpliktigar Finlands Bank att skicka en formbunden finansiell statistik för den offentliga sektorn till ECB två gånger per år.
  • EDP-underskotts- och skuldrapportering: Europarådets förordningar 479/2009 och 679/2010 samt kommissionens förordning 220/2014. Uppgifter om föregående år ska rapporteras senast den 1 april och den 1 oktober.
  • EDP-skuld kvartalsvis: ENS 2010-förordningen och dess program för leverans av uppgifter. Uppgifterna ska skickas in med 90 dagars eftersläpning.

Tillgänglighet och tydlighet

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.   

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.   

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.

https://www.stat.fi/sv/statistik/rtp
https://www.stat.fi/sv/statistik/jyrt
https://www.stat.fi/sv/statistik/jyev


Beslut om publicering av aktuella nyheter, exempelvis nyhetspuffar, fattas från fall till fall. Kanalerna för aktuella nyheter är:
www.stat.fi
www.facebook.com/Tilastotohtori
https://twitter.com/tilastokeskus

Riktlinjer för revidering av uppgifter

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

 

Kvalitetsbedömning

Finlands officiella statistik (FOS) är en heltäckande samling av statistik som illustrerar samhällets utveckling och läget i samhället. Den omfattar nästan 300 statistikgrenar från 26 ämnesområden. Producenterna av Finlands officiella statistik har godkänt ett gemensamt kvalitetslöfte, där de förbinder sig till gemensamma kvalitetsmål och åtgärder för tryggande av kvaliteten. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är i linje med de europeiska riktlinjerna för statistik. Den goda praxis som följs i statistikföringen presenteras i Statistikcentralens handbok Laatua tilastoissa.

Se även punkt Kvalitetssäkring.

Kvalitetssäkring

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik.

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)

Användarnas tillgång

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.


Statistik som påverkar kapital- och finansmarknaden: I lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (24 §, 1 momentet, punkt 13) stadgas att statistik som beskriver samhällsekonomins utveckling, samt andra sådana handlingar som innehåller uppgifter som uppenbarligen kan påverka kapital- och finansmarknaden, är sekretessbelagda innan uppgifterna har offentliggjorts. För sådan statistik upprätthålls separata listor över personer som har rätt att behandla uppgifterna.
I specialfall kan information lämnas ut enligt den så kallade embargo-principen före den officiella publiceringen. Till dessa situationer hör överlåtelse av uppgifter till Eurostat, Europeiska centralbanken eller Finlands Bank i enlighet med författningar eller avtal samt överlåtelse av uppgifter enligt avtal till andra myndigheter som sammanställer statistik och andra producenter av officiell statistik för sammanställning av en publikation som ska ges ut efter Statistikcentralens publicering, eller för officiell EU-rapportering. Det ska då uppges att uppgifterna är konfidentiella tills de offentliggörs (embargo-principen, det vill säga mottagaren får inte offentliggöra uppgifterna före en viss tidpunkt).

Statistikexperter

Timo Ristimäki
överaktuarie
029 551 2324

Söker du tidigare publicerad dokumentation?

Dokumentation som publicerats före 5.4.2022 finns på statistikens arkivsidor.

Gå till arkivsidorna