Värdepappersföretag: dokumentation för statistiken
Dokumentation som var i kraft 15.11.2024
Begrepp
Aktieemissionsfordringar, placeringsandelsemissionsfordringar och grundfondsemissionsfordringar
Beloppet av tecknade men icke betalda aktier, placeringsandelar och grundfondsandelar fram till dess att betalningen har erlagts eller teckningen har annullerats.
Aktier och andelar
Aktier, grundfonds- och placeringsandelar samt andra sådana andelar som medför rätt till emittentens eget kapital. Med aktier och andelar jämställs fondandelar och bevis som berättigar till teckning av eller avkastning på aktier och placeringsandelar. Omfattar inte aktier och andelar i fastighetsbolag.
Avgiftsintäkter
Avgiftsintäkter (finrep-rapportering)
Denna post omfattar avgiftsintäkter från värdepappersförmedling, clearing och avveckling, kapitalförvaltning, förvaring, administrativa tjänster för institutionella kunder, betalningsförmedling, distributionskanaler, strukturerade produkter, värdepapperiseringar, provisioner för kreditgivning, beviljade garantier och andra erhållna provisioner.
Denna post omfattar avgiftsintäkter från värdepappersförmedling, clearing och avveckling, kapitalförvaltning, förvaring, administrativa tjänster för institutionella kunder, betalningsförmedling, distributionskanaler, strukturerade produkter, värdepapperiseringar, provisioner för kreditgivning, beviljade garantier och andra erhållna provisioner.
Avgiftskostnader
Avgiftskostnader (bilageuppgifter)
Avgiftskostnaderna innehåller kostnader för clearing och avveckling, förvaring, värdepapperiseringar, erhållna lånelöften och garantier samt övriga kostnader.
Avgiftskostnaderna innehåller kostnader för clearing och avveckling, förvaring, värdepapperiseringar, erhållna lånelöften och garantier samt övriga kostnader.
Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar
Omfattar två olika poster: 1) avskrivningar enligt plan, vilka grundar sig på tidens gång, samt 2) nedskrivningar, vilka görs på grund av en bestående nedgång i det sannolika överlåtelsepriset.
Bokslutsdispositioner
Som bokslutsdispositioner antecknas ökningar eller minskningar av kumulativa avskrivningsdifferensen som skall beaktas vid uträkningen av den beskattningsbara inkomsten samt ökningar eller minskningar i reserver som får dras av i beskattningen.
Derivatkontrakt
Premier för derivatinstrument samt positiva verkliga värden för derivatinstrument som skall redovisas under aktiva.
Efterställda skulder
Skulder som enligt avtalsvillkoren är efterställda kreditinstitutets övriga åtaganden. I posten redovisas också s.k. eviga lån och andra hybridinstrument som är efterställda kreditinstitutets övriga skulder.
Främmande kapital
Främmande kapital är kapital som utomstående investerar i företaget. Gällande främmande kapital finns alltid återköpsskyldighet. Återbetalningstiden för kortfristigt främmande kapital är högst ett år och för långfristigt främmande kapital mer än ett år. Den viktigaste källan till främmande kapital för företagen är bankerna. Olika former av kreditgivning är kort- och långfristiga krediter, kontokrediter och notariat-lån.
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Förutbetalda ränte- och andra kostnader samt upplupna ränte- och andra intäkter, efter korrigering eller komplettering efter bokföringsmässiga grunder (periodiseringsprincip).
Genomsnittlig personalstyrka under räkenskapsperioden
Personalen indelas i högre tjänstemän, övriga tjänstemän och arbetstagare i enlighet med Affärsarbetsgivarnas Centralförbunds lönestatistikbeteckningar och Statistikcentralens lönestatistikbeteckningar. Båda nomenklaturerna omfattar en indelning i ledande respektive övriga befattningar. Gränsdragningen mellan högre tjänstemän och övriga tjänstemän avgörs av företagets interna praxis. Till kategorin arbetstagare hör i huvudsak vaktmästare, städare, gårdskarlar, kokerskor, bilchaufförer osv.
Immateriella tillgångar
Till immateriella tillgångar räknas sådana rättigheter och immateriella tillgångar som förvärvats mot vederlag (t.ex. koncessioner, patent, licenser och varumärken). Immateriella tillgångar som framställts inom ramen för företagets egen utvecklingsverksamhet kan upptas i balansräkningen med iakttagande av särskild försiktighet.
Intäkter från och kostnader för övrig verksamhet
Intäkter och kostnader som hänför sig till transaktioner av engångskaraktär som avviker från kreditinstitutets ordinarie verksamhet.
Kontanta medel
Finländska och utländska sedlar och mynt, checkar, bankväxlar och liknande betalningsmedel samt på anfordran betalbara tillgodohavanden på centralbanker.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar (finrep-rapportering)
Till posten räknas utlåning, inlåning mellan monetära finansinstitut och förutbetalda intäkter. Uppgifterna anges till nominellt värde. I denna post ingår inte upplupna räntor, vilket innebär att posten inte direkt motsvarar balansräkningsposten.
Till posten räknas utlåning, inlåning mellan monetära finansinstitut och förutbetalda intäkter. Uppgifterna anges till nominellt värde. I denna post ingår inte upplupna räntor, vilket innebär att posten inte direkt motsvarar balansräkningsposten.
Materiella tillgångar
Materiella tillgångar (bilageuppgifter)
Till materiella anläggningstillgångar räknas land-, vatten- och skogsområden (obebyggda), byggnader och andra fastigheter samt maskiner och inventarier och övriga materiella anläggningstillgångar. Posten Fastigheter omfattar förvaltningsfastigheter och fastigheter i eget bruk.
Byggnader och konstruktioner samt mark- och vattenanläggningar räknas till investeringarna för den statistikperiod då de har betalats. Övriga anläggningstillgångar räknas till investeringar för den statistikperiod då anläggningstillgångarna övergår till köparens eller mottagarens förfogande.
Till materiella anläggningstillgångar räknas land-, vatten- och skogsområden (obebyggda), byggnader och andra fastigheter samt maskiner och inventarier och övriga materiella anläggningstillgångar. Posten Fastigheter omfattar förvaltningsfastigheter och fastigheter i eget bruk.
Byggnader och konstruktioner samt mark- och vattenanläggningar räknas till investeringarna för den statistikperiod då de har betalats. Övriga anläggningstillgångar räknas till investeringar för den statistikperiod då anläggningstillgångarna övergår till köparens eller mottagarens förfogande.
Materiella tillgångar
Till materiella tillgångar räknas fastighetsegendom (bl.a. byggnader, obebyggda mark- och vattenområden, hyresrättigheter till fastigheter samt aktier och andelar i fastighetssammanslutningar) samt bl.a. adb-utrustning, övriga kontorsmaskiner och kontorsinventarier, konstföremål, myntsamlingar, fordon samt maskiner och anordningar för fastighetsunderhåll.
Nedskrivning av krediter och andra förbindelser
Nedskrivningar av värdet på fordringar på kreditinstitut samt fordringar på allmänheten och offentliga sektorn. Omfattar även förbindelser som redovisas utanför balansräkningen.
Nedskrivningar av övriga finansiella tillgångar
Här anges finansiella tillgångar (fordringsbevis) som innehas ända till förfallodagen samt nedskrivningar av aktier och andelar i dotter- och ägarintresseföretag, som värderats till anskaffningsutgift.
Nettointäkter från finansiella tillgångar som kan säljas
Nettointäkter från finansiella tillgångar som företaget har i sin ägo, ofta en längre tid, och som företaget avser att sälja vid lämpligt tillfälle.
Nettointäkter från förvaltningsfastigheter
Nettointäkter från landområden eller byggnader som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller värdestegring och som inte är i bolagets egen användning.
Nettointäkter från värdepappershandel och valutaverksamhet
Den positiva eller negativa skillnaden (försäljningsbidraget) mellan försäljningspriset och bokföringsvärdet för sådana fordringsbevis, aktier och andelar som räknas till rörliga aktiva.
Positiva och negativa kursdifferenser som uppstått vid valutaväxling eller vid omvandling av valutaswapavtals kapital till inhemsk valuta.
Positiva och negativa kursdifferenser som uppstått vid valutaväxling eller vid omvandling av valutaswapavtals kapital till inhemsk valuta.
Nettoresultat av säkringsredovisning
Säkring (hedging) är en åtgärd som vidtas i syfte att eliminera risker i samband med t.ex. ränte-, valutakurs- eller råvaruprisutvecklingen, t.ex. genom användning av derivat.
Omsättning
I omsättningen för kreditinstitut och investeringstjänstföretag ingår följande poster: Ränteintäkter + Intäkter från leasingverksamhet + Intäkter från egetkapitalinstrument + Provisionsintäkter + Nettointäkter från värdepappershandel och valutaverksamhet + Övriga rörelseintäkter.
Från 1.1.2005 upptas i enlighet med IAS/IFRS-bokslutsstandarden i omsättningen även Nettointäkter från finansiella tillgångar som kan säljas + Nettoresultat av säkringsredovisning + Nettointäkter från förvaltningsfastigheter.
Från 1.1.2005 upptas i enlighet med IAS/IFRS-bokslutsstandarden i omsättningen även Nettointäkter från finansiella tillgångar som kan säljas + Nettoresultat av säkringsredovisning + Nettointäkter från förvaltningsfastigheter.
Oåterkalleliga åtaganden till förmån för kunder
Omfattar kontrakt som gäller försäljning av värdepapper med option utställd till köparen om återförsäljning av värdepapperen till kreditinstitutet. Omfattar även bl.a. avtal om att inom viss tid ställa deposition till annans förfogande (forward/forward-depositioner), obetald del av likvid för värdepapper, emissionsgarantier och bindande tilläggskreditmöjligheter, bindande kreditlöften och ej disponerade kreditlimiter.
Ränteintäkter
Ränteintäkter (bilageuppgifter)
Posten ränteintäkter innehåller bl.a.
- Räntor och räntesubventioner, straff- och dröjsmålsräntor samt sådana kreditreserveringsprovisioner o.d. provisioner som bestäms på basis av tid och kapitalbelopp
- Skillnaden mellan det nominella värdet och anskaffningspriset för fordringar som förvärvats till ett pris som över- eller understiger det nominella värdet, till den del som den kan hänföras till räkenskapsperioden
- Skillnaden mellan återköpsvärdet och inköpspriset för värdepapper eller andra nyttigheter som köpts med förpliktande återförsäljningsförbindelse (repo) under avtalets giltighetstid
- Intäkter av räntenatur i anslutning till derivatkontrakt.
Provisioner som jämställs med räntor, såsom marginalränta, periodiseras som ränteintäkter under lånets löptid.
Posten ränteintäkter innehåller bl.a.
- Räntor och räntesubventioner, straff- och dröjsmålsräntor samt sådana kreditreserveringsprovisioner o.d. provisioner som bestäms på basis av tid och kapitalbelopp
- Skillnaden mellan det nominella värdet och anskaffningspriset för fordringar som förvärvats till ett pris som över- eller understiger det nominella värdet, till den del som den kan hänföras till räkenskapsperioden
- Skillnaden mellan återköpsvärdet och inköpspriset för värdepapper eller andra nyttigheter som köpts med förpliktande återförsäljningsförbindelse (repo) under avtalets giltighetstid
- Intäkter av räntenatur i anslutning till derivatkontrakt.
Provisioner som jämställs med räntor, såsom marginalränta, periodiseras som ränteintäkter under lånets löptid.
Ränteintäkter
Till ränteintäkter räknas bl.a. räntor och räntesubventioner, bötes- och dröjsmålsräntor samt sådana kreditreserverings- o.a. provisioner som bestäms på basis av tid och kreditbelopp.
Till ränteintäkter räknas även den till räkenskapsperioden hänförliga delen av skillnaden mellan det nominella värdet och anskaffningspriset för fordringar som förvärvats till ett pris som över- eller understiger det nominella värdet; skillnaden mellan återköpsvärdet och inköpspriset för värdepapper eller andra nyttigheter som köpts med förpliktande återförsäljningsförbindelse (repo), under tiden för avtalets ikraftvarande; intäkter av räntenatur i anslutning till derivatavtal; provisioner som jämställs med räntor periodiseras som ränteintäkter under lånets löptid.
Till ränteintäkter räknas även den till räkenskapsperioden hänförliga delen av skillnaden mellan det nominella värdet och anskaffningspriset för fordringar som förvärvats till ett pris som över- eller understiger det nominella värdet; skillnaden mellan återköpsvärdet och inköpspriset för värdepapper eller andra nyttigheter som köpts med förpliktande återförsäljningsförbindelse (repo), under tiden för avtalets ikraftvarande; intäkter av räntenatur i anslutning till derivatavtal; provisioner som jämställs med räntor periodiseras som ränteintäkter under lånets löptid.
Räntekostnader
Till räntekostnader räknas bl.a. räntor, bötes- och dröjsmålsräntor samt sådana kreditreserverings- o.a. provisioner som bestäms på basis av tid och kreditbelopp. Till räntekostnader räknas även den till räkenskapsperioden hänförliga delen av emissionsförluster på emitterade lån samt den till räkenskapsperioden hänförliga delen av provisioner på erhållna lån exklusive ersättningar för omedelbara förvaltningskostnader i anslutning till beviljandet.
Räntekostnader
Räntekostnader (bilageuppgifter)
Posten Räntekostnader innehåller bl.a. räntor, straff- och dröjsmålsräntor samt sådana kreditreserveringsprovisioner o.d. provisioner som bestäms på basis av tid och kapitalbelopp; den till räkenskapsperioden hänförliga delen av emissionsförluster på emitterade lån samt den till räkenskapsperioden hänförliga delen av provisioner på erhållna lån utom ersättningar för omedelbara förvaltningskostnader i anslutning till lånebeviljandet.
Posten Räntekostnader innehåller bl.a. räntor, straff- och dröjsmålsräntor samt sådana kreditreserveringsprovisioner o.d. provisioner som bestäms på basis av tid och kapitalbelopp; den till räkenskapsperioden hänförliga delen av emissionsförluster på emitterade lån samt den till räkenskapsperioden hänförliga delen av provisioner på erhållna lån utom ersättningar för omedelbara förvaltningskostnader i anslutning till lånebeviljandet.
Skuldebrev
Till skuldebreven räknas alla omsättningsbara skuldinstrument, såsom statsskuldförbindelser, kommuncertifikat, obligationer (masskuldebrev) emitterade av stater och andra offentliga organ, bankcertifikat, företagscertifikat samt obligationer och konvertibler emitterade av banker och företag.
Skuldebrev emitterade till allmänheten
Med skuldebrev emitterade till allmänheten avses obligationer, bankcertifikat och andra sådana omsättningsbara innehavar- eller orderskuldebrev som ett värdepappersföretag har emitterat till allmänheten.
Skulder till allmänheten och offentliga sektorn
Skulder till andra än kreditinstitut och centralbanker.
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Upplupna ränte- och andra kostnader efter korrigering eller komplettering efter bokföringsmässiga grunder (periodiseringsprincip) samt förutbetalda ränte- och andra intäkter.
Uppskjutna skattefordringar och -skulder
Skatteskulder och -fordringar på grund av periodiseringsskillnader eller andra temporära skillnader.
Värdepappersföretag
Med värdepappersföretag avses företag som av Finansinspektionen erhållit koncession att verka som värdepappersföretag. Värdepappersföretagen får bedriva vidarebefordran och utförande av order avseende finansiella instrument, handel med finansiella instrument för egen räkning, kapitalförvaltning, investeringsrådgivning, ordnande av emission och garantiverksamhet för finansiella instrument samt ordnande av multilateral handel. Dessutom får värdepappersföretag erbjuda sidotjänster förknippade med ovan nämnda, vilka är bl.a. förvaring av finansiella instrument och produktion och tillhandahållning av investeringsanalyser.
Övriga bundna fonder
Reservfonder, fonder som anges i bolagsordningen samt övriga fonder.
Övriga rörelseintäkter
Övriga rörelseintäkter (bilageuppgifter)
Denna post omfattar hyresintäkter från fastigheter och dividend- och hyresintäkter från fastighetssammanslutningar till bruttobelopp, provisioner och arvoden från företag inom samma koncern eller konsolideringsgrupp för tillhandahållna förvaltningstjänster och för andra liknande tjänster samt övriga intäkter från kreditinstitutets normala verksamhet.
Denna post omfattar hyresintäkter från fastigheter och dividend- och hyresintäkter från fastighetssammanslutningar till bruttobelopp, provisioner och arvoden från företag inom samma koncern eller konsolideringsgrupp för tillhandahållna förvaltningstjänster och för andra liknande tjänster samt övriga intäkter från kreditinstitutets normala verksamhet.
Övriga rörelseintäkter
Hyresintäkter från fastigheter och dividend- och hyresintäkter från fastighetssammanslutningar till bruttobelopp, provisioner och arvoden från företag inom samma koncern eller konsolideringsgrupp för tillhandahållna förvaltningstjänster och för andra liknande tjänster samt övriga intäkter från kreditinstitutets normala verksamhet.
Övriga rörelsekostnader
Övriga rörelsekostnader (finrep-rapportering)
Övriga rörelsekostnader omfattar materiella tillgångar, förvaltningsfastigheter, hyreskostnader (inkl. fastighetshyror, hyror för utrustning och föremål samt hyror för trafikmedel), fusionsförluster, avgifter till försäkringsfonder, avgifter till ersättningsfonder för investerare, övriga försäkrings- och säkerhetsutgifter, tillsyns-, inspektions- och medlemsavgifter samt övriga rörelsekostnader totalt som beräknats enligt modellen för verkligt värde.
Övriga rörelsekostnader omfattar materiella tillgångar, förvaltningsfastigheter, hyreskostnader (inkl. fastighetshyror, hyror för utrustning och föremål samt hyror för trafikmedel), fusionsförluster, avgifter till försäkringsfonder, avgifter till ersättningsfonder för investerare, övriga försäkrings- och säkerhetsutgifter, tillsyns-, inspektions- och medlemsavgifter samt övriga rörelsekostnader totalt som beräknats enligt modellen för verkligt värde.
Övriga rörelsekostnader
Hyreskostnader och övriga kostnader för rörelsefastigheter i egen användning, inklusive hyror för maskiner och anläggningar samt bl.a. fusionsförluster, försäkrings- och andra säkerhetskostnader, tillsyns-, inspektions- och medlemsavgifter och andra kostnader som inte är hänförliga till någon annan post.
Övriga skulder
Betalningsförmedlingsskulder, leverantörsskulder och andra skulder som inte härrör från utlåningen, samt avsättningar.
Övriga tillgångar
Betalningsförmedlingsfordringar, tillgodohavanden på olika avvecklingskonton, marginalkontofordringar hänförliga till derivatinstrument och andra fordringar som inte direkt kan hänföras till någon annan balanspost.
Principer och riktlinjer
Organisation
Statistikcentralen
Lagstiftning och andra överenskommelser
Tilastojen laadintaa ohjaa valtion tilastotoimen yleislaki, tilastolaki (280/2004, muut 361/2013). Tiedonantajilta kerätään vain ne välttämättömät tiedot, joita ei saada hallinnollisista aineistoista. Indeksisarjat julkaistaan niin, että niistä ei voida päätellä yksittäisen yrityksen tietoja tai kehitystä.
Principer för dataskydd
Tilastotarkoituksiin kerätyn tiedon tietosuoja taataan ehdottomasti tilastolain (280/2004), henkilötietolain (532/1999) ja lain viranomaisten toiminnan julkisuudesta (621/1999) sekä EU:n tietosuoja-asetuksen (2016/679) vaatimusten mukaisesti. Tietoaineistot on suojattu käsittelyn kaikissa vaiheissa tarvittavin fyysisin ja teknisin ratkaisuin. Tilastokeskus on laatinut yksityiskohtaiset määräykset ja ohjeet tietojen luottamukselliseen käsittelyyn. Henkilökunnalla on pääsy vain työtehtävien kannalta välttämättömiin tietoihin. Tiloihin, joissa yksikkötason aineistoa käsitellään, ei ulkopuolisilla ole pääsyä. Henkilökunnan jäsenet ovat allekirjoittaneet salassapitositoumuksen palvelukseen tullessaan. Tietosuojan tahallisesta rikkomisesta seuraa rangaistus.
Principer för offentliggörande
Tilastokeskuksen julkistamiskalenterissa kerrotaan etukäteen kaikki vuoden aikana julkaistavat tilastotiedot ja julkaisut. Tilastojulkistukset löytyvät kohdasta tilastokohtaiset julkaisut. Tilastotiedot julkistetaan internetissä klo 8, ellei toisin mainita. Kalenteria päivitetään arkipäivisin. Tilastokeskuksen seuraavan vuoden julkistamiskalenteri julkaistaan vuosittain joulukuussa.
Kvalitetssäkring
Tilastokeskus noudattaa tilastoja laatiessaan Euroopan tilastojen käytännesääntöjä (Code of Practice, CoP) ja niihin pohjautuvaa laadunvarmistuskehikkoa (Quality Assurance Framework, QAF). Käytännesäännöt koskevat tilastoviranomaisten riippumattomuutta ja vastuuvelvollisuutta sekä prosessien ja julkaistavan tiedonlaatua. Periaatteet ovat yhteensopivat YK:n tilastokomission hyväksymien virallisen tilaston periaatteiden kanssa ja täydentävät niitä. Myös Suomen virallisen tilaston laatukriteerit ovat yhteensopivat Euroopan tilastojen käytännesääntöjen kanssa. Periaatteet ovat myös yhteensopivat Euroopan laatupalkintoperiaatteiden (EFQM) kanssa.
Asiasta kerrotaan enemmän Tilastokeskuksen laadunhallinnan sivulla.
Tilastokeskuksessa tehdään vuosittain tilastojen läpivalaisuja, joilla osaltaan varmistetaan tilastojen laatua.