Dokumentation som var i kraft 25.4.2024

Statistikens primäruppgifter

Allmän beskrivning

Statistiken över forskning och utveckling beskriver personalresurserna, verksamhetsutgifterna och finansieringen inom forskning och utveckling (FoU). FoU-uppgifterna granskas efter sektor, näringsgren och område. Statistiken grundar sig på uppgifter som fåtts från företag, organisationer inom den offentliga sektorn, forskningsinstitut, högskolor och icke-vinstdrivande enheter inom den privata sektorn. Vid framställningen av statistiken följs OECD:s och EU:s rekommendationer.

Beskrivning av statistiken

Statistiken över forskning och utveckling beskriver personalresurserna, verksamhetsutgifterna och finansieringen inom forskning och utveckling (FoU). FoU-uppgifterna granskas efter sektor, näringsgren och område. Statistiken grundar sig på uppgifter som fåtts från företag, organisationer inom den offentliga sektorn, forskningsinstitut, högskolor och icke-vinstdrivande enheter inom den privata sektorn. Vid framställningen av statistiken följs OECD:s och EU:s rekommendationer.

Statistikens population

Inom företagssektorn utgörs målpopulationen av företag som verkar i Finland enligt vissa begränsningar angående storleksklass. Ramen utgörs av det företagsregister som administreras av Statistikcentralen. Baselementet i datainsamlingen är en panel som följs årligen. I panelen inkluderas företag som meddelat FoU-verksamhet i föregående års enkät och företag som fått produktutvecklingsstöd från Business Finland. Uppgifter om övriga företag i populationen samlas in med ett urval. Med urvalet uppdateras panelen, det vill säga företagen som anmäler FoU övergår till följande års panel. Urvalsramen utgörs av de företag som återstår efter bildandet av målpopulationspanelen.

Populationen inom den offentliga och privata icke-vinstdrivande sektorn utgörs av de enheter som anmält FoU-verksamhet i föregående enkät. Därtill kompletteras panelen regelbundet med enheter som på motiverade grunder kan antas utöva forskningsverksamhet. FoU-statistiken över den offentliga sektorn kan i praktiken ses som en totalundersökning.

Högskolesektorns målpopulation utgörs av universitet, universitetscentralsjukhus, yrkeshögskolor och Försvarshögskolan, som kan jämställas med universitet. Högskolesektorn kan också omfatta offentliga eller privata forskningsinstitut som är fast integrerade i högskolornas forskning. Statistiken är vad gäller täckning en totalundersökning.

Statistisk enhet

Inom företagssektorn är den statistiska enheten i regel ett företag (företagsenhet). Materialet samlas dock in från juridiska enheter och summeras på företagsenhetsnivå. I vissa fall är den statistiska enheten den del av koncernen som verkar i Finland. Inom den offentliga sektorn är den statistiska enheten ett forskningsinstitut, ett ministerium, en kommun eller ett ämbetsverk. Inom den privata icke-vinstdrivande sektorn utgörs den statistiska enheten av en fond eller en stiftelse. Inom högskolesektorn är den statistiska enheten ett universitet, en yrkeshögskola eller ett universitetssjukhus. Högskolesektorn kan också omfatta offentliga eller privata forskningsinstitut som är fast integrerade i högskolornas forskning. Vid universiteten görs beräkningar också på ansvarsområdets nivå.

Måttenhet

FoU-personal: antal; arbetstid som använts för FoU: FoU-årsverke (forskningsårsverke); FoU-utgifter och andra uppgifter i pengar: datainsamling 1 000 euro, publicering miljoner euro (i vissa fall 1 000 euro).

Referensperiod

Referenstiden för statistiken är kalenderåret.

Referensområde

Forskning och utvecklingsverksamhet som utförts i Finland. Områdesuppgifter samlas in på kommunnivå, men publiceras på landskapsnivå enligt Statistikcentralens områdesklassificering vid var tid.

Sektortäckning

Ekonomiska sektorer enligt OECD:s anvisningar:
Företag
Den offentliga sektorn (statsförvaltningen, andra offentliga institutioner och lokalförvaltningen)
Privat icke-vinstdrivande verksamhet
Högskolor (universitet, universitetscentralsjukhus och Försvarshögskolan, som kan jämställas med universitet). Högskolesektorn kan också omfatta offentliga eller privata forskningsinstitut som är fast integrerade i högskolornas forskning.

Tidstäckning

Statistiken över forskning och utveckling har framställts från och med år 1971. På övergripande nivå är jämförbarheten vad gäller huvudsektorernas (företagens, högskolornas, den offentliga sektorns) slutsummor relativt bra i tidsserien. FoU-statistikerna i OECD:s och EU:s medlemsländer är också jämförelsevis väl jämförbara.

Distributionsfrekvens

Statistiken publiceras årligen.

Begrepp

Annan FoU-personal

Till övrig FoU-personal hör tekniska experter, övriga personer som förverkligar FoU-projekten (till exempel laboranter, programmerare) samt personer som utför andra stödfunktioner för FoU-verksamheten.

FoU-kostnader

Löneutgifterna för egen FoU-personal
FoU-verksamhetens andel av årliga löneutgifterna baserad på antal forskningsårsverken. Till löneutgifter räknas egentlig penningslön, naturaförmåner till verkligt värde, semesterlön och semesterpenning, socialskyddsavgift, arbetslöshetsförsäkringspremie, lagstadgade och frivilliga pensionsförsäkringspremier.

Ämnen, material, övriga driftsutgifter
Ämnen och material som behövs inom FoU-projekt samt också anskaffning av de maskiner och apparater vars uppskattade livslängd är högst ett år. Övriga driftsutgifter är FoU-verksamhetens uppskattade andel av till exempel byggnadernas driftsutgifter, datakommunikationsavgifter, resor samt administrativa utgifter (inkl. de löneutgifter för förvaltnings- och servicepersonal som inte är medräknade i löneutgifterna för forsknings- och produktutvecklingspersonalen).

Köpta tjänster
Till dessa räknas tjänster som har köpts i anslutning till egna FoU-projekt. Sådana är tjänster förknippade med företagets egen FoU-verksamhet som produceras av utomstående personal. Köpta tjänster kan bl.a. vara programmeringstjänster, konsulttjänster och andra planeringstjänster som i allmänhet inte ur servicegivarens synpunkt är FoU-verksamhet.

Utgifterna för anskaffning av maskiner, apparater, byggnader eller andra anläggningstillgångar
Räknas i sin helhet om de enbart används för FoU-ändamål. I annat fall uppskattas FoU-verksamhetens andel av utgifterna enligt användningsförhållandet. Här inbegrips också dataprogram som skaffats separat för FoU-verksamheten inkl. licensavgifterna för de program som behövs.

Forskare

Produktutvecklingsingenjörer, forskare eller motsvarande är personer vars uppgift är att ta fram ny kunskap eller utveckla nya tillämpningar i produkt-/processutvecklingsarbetet. Personer som ansvarar för FoU-projektens innehållsmässiga ledning ingår också i denna grupp. Personer som enbart utför administrativa uppgifter i anknytning till FoU-projekten hänförs till gruppen övrig FoU-personal. Enligt definitionen av verksamheten ska åtminstone en av FoU-personalen vara produktutvecklingsingenjör, forskare eller motsvarande.

Forskning- och utvecklingsverksamhet

Med forskning och utveckling (FoU) avses kreativ och systematisk verksamhet för att öka fonden av vetande och att utnyttja detta vetande för att hitta nya tillämpningar. Kriteriet är att verksamheten strävar efter något väsentligt nytt.

Egenskaper hos forskning och utveckling:

Strävan efter ny information: FoU:s syfte är att producera ny information och nya resultat. Att enbart tillämpa befintlig information för att skapa nya lösningar, produkter, processer eller ny praxis är inte forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Kreativitet: Kreativitet, problemställning, tillämpning och utveckling av nya begrepp och idéer är präglande för FoU-verksamheten. Ett rutinmässigt förnyande eller utvecklande av produkter, processer, praxis eller modeller är inte FoU-verksamhet.

Inte säkert att det lyckas: Särpräglande för FoU-verksamheten är en osäkerhet både vad gäller resultaten och resurserna.

Systematisk verksamhet: FoU-verksamheten utförs planenligt och man följer upp realiseringen av den. Verksamheten har ett definierat syfte och inriktade planerade resurser. FoU-verksamheten har ofta organiserats som ett projekt, men kan även vara målinriktad verksamhet utförd av en person eller en grupp.

Ger resultat som kan överföras och/eller upprepas: Den information och de resultat som FoU-arbetet ger kan upprepas och överföras.

Forskning- och utveckling täcker följande funktioner

Grundforskning: Systematisk verksamhet för att erhålla ny kunskap utan att primärt syfta på någon tillämpning. Grundforskning är till exempel analyser av egenskaper, strukturer och beroendeförhållanden, vilkas avsikt är att skapa, testa och förklara nya hypoteser, teorier och lagbundenheter.

Tillämpad forskning: Systematisk verksamhet för att erhålla ny kunskap med en bestämd praktisk tillämpning som primärt syfte. Syftet kan till exempel vara att söka efter tillämpningar av grundforskningens resultat eller skapande av nya metoder eller medel för att lösa ett bestämt problem.

Med utvecklingsverksamhet avses användning av kunskap som förvärvats med tillhjälp av forskning och/eller praktisk erfarenhet för att åstadkomma nya produkter, tjänster, produktionsprocesser, -metoder eller väsentliga förbättringar av redan existerande sådana.

Forsknings- och utvecklingspersonal

Till egna forskningspersonalen hör de personer som under år 2019 har utfört företagets eget FoU-arbete minst 0,1 årsverken (= 10 % av årlig arbetstiden) eller administrativt arbete eller kontorsarbete och andra rutinuppgifter, som direkt ansluter sig till FoU-projekten. Till personalen räknas inte personer som hör till enhetens centralförvaltning, som utfört allmänna administrativa uppgifter eller kontorsuppgifter.

FoU-personal enligt uppgift

Produktutvecklingsingenjörer, forskare eller motsvarande är personer vars uppgift är att ta fram ny kunskap eller utveckla nya tillämpningar i produkt-/processutvecklingsarbetet. Personer som ansvarar för FoU-projektens innehållsmässiga ledning ingår också i denna grupp. Personer som enbart utför administrativa uppgifter i anknytning till FoU-projekten hänförs till gruppen övrig FoU-personal. Enligt definitionen av verksamheten ska åtminstone en av FoU-personalen vara produktutvecklingsingenjör, forskare eller motsvarande.

Till övrig FoU-personal hör tekniska experter, övriga personer som förverkligar FoU-projekten (till exempel laboranter, programmerare) samt personer som utför andra stödfunktioner för FoU-verksamheten.

Forskningsårsverke

Med forskningsårsverke avses FoU-arbete (inkl. semester) räknat enligt normal arbetstid på heltid.

Universitet

I universitetsstatistiken avses med universitet läroanstalter som hör till läroanstaltstyp 42. Vid universiteten kan man avlägga lägre (kandidat) och högre (magister) högskoleexamina samt vetenskapliga fortsättningsstudier, som är licentiat- och doktorsexamina. Det anordnas också påbyggnadsutbildning vid universiteten och öppen universitetsundervisning.

Utlagd forsknings- och utveckling

Med utlagd FoU-verksamhet avses FoU-tjänster eller -projekt som företaget beställer och köper av någon annan och som ur tjänsteproducentens synvinkel är egen forsknings- och utvecklingsverksamhet. Utmärkande för utlagd FoU är att den som genomför projektet i stor utsträckning bestämmer innehållet i projektet.

Yrkeshögskola

I statistiken över yrkeshögskolor avser yrkeshögskolor läroanstalter som hör till läroanstaltstyp 41. Vid yrkeshögskolor kan man avlägga bl.a. yrkeshögskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen. Yrkeshögskolornas huvudmän är kommuner, samkommuner, kommunala eller privata aktiebolag eller stiftelser.

Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet

Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet

Företagssektorns FoU-paneldesign leder till att det kan bedömas att statistikens täckning vad gäller FoU-verksamhetens volym är bra. Inom övriga sektorer är statistiken en totalundersökning.

Aktualitet

Statistiken över forskning och utveckling utkommer varje år. Publiceringstidpunkten är oktober efter statistikåret (s+10), medan minimikravet i EU-kommissionens reglering är s+18. På samma gång publiceras en bedömning av slutbeloppet på FoU-utgifter som gäller datainsamlingsåret inom företag, den offentliga sektorn och privat icke-vinstdrivande verksamhet samt högskolesektorn. Uppskattningarna om företagen och den offentliga sektorn baserar sig på de planerade FoU-utgifter som uppgiftslämnarna meddelat. Uppskattningen om högskolesektorn baserar sig på utvecklingen av statens forsknings- och utvecklingsfinansiering och andra beräkningar.

Punktlighet

Publiceringen av statistiken över forskning och utveckling och dataleveranserna är förenliga med den utsatta dagen.

Jämförbarhet

Geografisk jämförbarhet

Områdesuppgifterna i statistiken produceras enligt Statistikcentralens och Eurostats områdesklassificeringar och de är nationellt och internationellt jämförbara.

Jämförbarhet över tid

Statistiken över forskning och utveckling har framställts från och med år 1971. På totalnivå och vad gäller huvudsektorerna (företag, högskolor, den offentliga sektorn och privat icke-vinstdrivande verksamhet) är jämförbarheten för slutbeloppen i tidsserien relativt bra.

Ändringar i tidsserien

Företag
Inom företagssektorn försvåras jämförelsen enligt näringsgren av ändringar i näringsgrensindelningen och av att företag byter näringsgren. På grov näringsgrensnivå är tidsserien dock relativt jämförbar från och med år 1985.

1971–1983 delade företag sina svar efter branschenhet (produktgrupp) Från och med 1985 enligt företagets huvudnäringsgren.

1998–2004 hade finansieringskällan för FoU-utgifter utländska enheter i den egna koncernen slagits samman med företagets egen finansiering, vilket minskat den utländska finansieringens andel. Orsaken var problem med tillgången till information. Från och med år 2005 har klassen delats om.

År 2011 gjordes ett tillägg av företag med över 100 personer från följande branscher: 47, 55–56, 68–69, 75–88 och 96–99.

År 2020 gjordes ett tillägg av företag med 10–99 personer från följande branscher: 47, 55–56, 68–69, 75–88 och 96–99.

Den offentliga sektorn och icke-vinstdrivande verksamhet
Uppgifterna före år 1983 är inte till alla delar jämförbara med den senare tidsserien och år 2007 lades de största kommunerna till i statistiken.

Från och med 2017 har finansieringskällan för forskningsutgifter egen finansiering delats in i följande: 1) basfinansiering (statens eller kommunernas budgetfinansiering) och 2) egen finansiering (t.ex. avkastning från affärsverksamhet, medelsanskaffning, placerings- och finansieringsverksamhet och egna fonder och stiftelser).

Högskolor
Uppgifterna före år 1983 är inte till alla delar jämförbara med den senare tidsserien.

Vad gäller forskningsandelen utreddes universitetslärarnas och universitetsforskarnas andel av arbetstiden med enkätundersökningar 1983, 1992–1993 och 2004–2005. Utifrån dessa fastställdes för beräkningen nya forskningsandelar enligt tjänstegrupp och vetenskapsområde.

Antalet enheter i högskolesektorn utökades år 1997 med universitetscentralsjukhus och år 1999 med yrkeshögskolor. På grund av materialbrist har några universitets årsverkesuppgifter inom basfinansieringen uppskattats år 2010. Förändringen i statistikmetoden för högskolesektorn från och med år 2011 påverkar jämförbarheten hos universitetsuppgifterna. I stället för tidigare tidsanvändningsundersökningar definieras forskningen andel utifrån administrativa tidsanvändnings- och arbetsplaneringsuppgifter.

Forskningens andel av universitetslärarnas och universitetsforskarnas tidsanvändning uppdaterades i fråga om år 2014. En uppdatering av tidsanvändningskoefficienten år 2014 höjde en aning forskningens andel av arbetstiden, vilket för sin del bidrar till en uppgång i forskningsårsverkena och forskningsutgifterna 2013–2014.

År 2016 inkluderades Försvarshögskolan i högskolesektorn, efter att tidigare ha ingått i den offentliga sektorn.

En uppdatering av universitetens tidsanvändningskoefficienter gällande år 2017 höjde forskningens andel av tidsanvändningen hos universitetens forskningspersonal. Detta ledde till att högskolesektorns forskningsårsverken och utgifter ökade. Uppdateringen av tidsanvändningskoefficienterna 2021 inverkade inte nämnvärt på antalet forskningsårsverken eller på forskningsutgifterna.

Enhetlighet över statistikområdena

Statistiken över forskning och utveckling beskriver utgifterna för FoU-verksamhet. Statistikcentralens statistik över forsknings- och utvecklingsfinansiering i statsbudgeten beskriver i sin tur den offentliga FoU-finansieringen. FoU-utgiftsstatistikens (utfallet) offentliga finansiering är inte nödvändigtvis densamma som finansieringsstatistikens offentliga FoU-finansiering (avsikter). Den grundläggande definitionen av FoU-verksamhet är likadan i de båda statistikgrenarna.

Källmaterial och datainsamlingar

Källmaterial

Företag

Uppgifterna samlas in med en enkätförfrågan via en elektronisk blankett. Målpopulationen är företag som verkar i Finland. Ramen utgörs av det företagsregister som administreras av Statistikcentralen. I regel är den statistiska enheten ett företag. I vissa fall är den statistiska enheten en koncern eller den delen av en internationell koncern som verkar i Finland.

Baselementet i datainsamlingen är en panel som följs årligen. I panelen inkluderas företag som meddelat FoU-verksamhet i föregående års enkät och företag som fått produktutvecklingsstöd från Business Finland. Uppgifter om övriga företag i populationen samlas in genom ett urval. Med urvalet uppdateras panelen, det vill säga företagen som anmäler FoU övergår till följande års panel.

Urvalsramen utgörs av de företag som återstår i populationen efter bildandet av panelen. Alla företag med minst 100 medarbetare i urvalsramen inkluderas i enkäten. Vad gäller företag med 10–99 medarbetare används ett urval. Urvalsdesignen är ett enkelt slumpmässigt urval som stratum enligt näringsgren och storleksklass. Av företagen med under 10 anställda inkluderas endast företag i panelen. Statistiken täcker alla näringsgrenarna.

Enkäten postades i mars 2022 och målföretagen (7 038) hade möjlighet att svara på den på webben eller vid behov på en pappersblankett. Efter ungefär en månad sändes ett påminnelsebrev till dem som inte besvarat enkäten och senare ännu ett till brev. Därtill kontaktades de viktigaste storföretagen vid behov separat.

Den offentliga sektorn och privat icke-vinstdrivande verksamhet

FoU-uppgifter om offentliga samfund och privat icke-vinstdrivande verksamhet samlades in med en elektronisk blankett från enheter som utövar FoU-verksamhet. Datainsamlingen inleddes i mars och två påminnelsebrev sändes till dem som inte besvarat enkäten.

Högskolesektorn

Uppgifter om yrkeshögskolor, universitetssjukhus och Försvarshögskolan, som kan jämställas med universitet, samlas in som en totalundersökning med en direkt enkät.

Den statistik som beskriver universitetens forsknings- och utvecklingsverksamhet är en totalundersökning, som utgörs av flera olika uppgiftskällor. Statistiken produceras genom att slå samman uppgifter som fåtts från följande källor. En separat enkät som genomförs av Statistikcentralen, där man ställer frågor enligt universitet om de stipendier som anvisats för arbete på heltid till forskare inom ansvarsområdena, investeringarna i FoU-verksamhet, finansiering av forskningsarbete som gjorts med extern finansiering enligt finansieringskälla, samt utgifter för forskningsarbete som utförts med universitetets egna medel enligt ansvarsområde. För beräkningen av FoU-personalen insamlas tvärsnittsdata om universitetspersonalen enligt situationen i slutet av september.

Utbildnings- och kulturministeriets datainsamling om personal, arbetsställen och ekonomi. Från personaldatainsamlingen fås årsverkes-, yrkesbetecknings-, utbildnings-, vetenskapsområdes-, ansvarområdes- och arbetsställesuppgifter enligt person. Datainsamlingen om arbetsställena ger information om var samtliga personers arbetsplatser ligger. Denna information används i beräkningen av uppgifter om ekonomiska regioner och landskap. Av uppgifterna i datainsamlingen om ekonomi utnyttjas driftsuppgifterna ur bokslutsuppgifterna. Dessa används för beräkning av forskningens andel av driftsutgifterna (exkl. forskningspersonalens löneutgifter).

Lönematerial från Finlands Näringsliv (EK), från vilket löneuppgifter och yrkesbeteckningar för universitetspersonalen utnyttjas.

Utbildningsuppgifterna om universitetens forskningspersonal fås från Statistikcentralens examensregister.

Universitetens arbetstidsuppföljning eller arbetsplansuppgifter, med vilka tidsanvändningskoefficienter räknats enligt personalgrupp och huvudsakligt vetenskapsområde. Statistikcentralen samlar in materialet med 4–5 års mellanrum.

Universitetsberäkning

Statistiken täcker alla universitet i Finland. I universitetsundersökningen har man inkluderat sådant forskningsarbete på universitetscentralsjukhusen som utförs av personal som samtidigt har en tjänst vid ett universitets institution (personer som universiteten meddelat i den direkta enkäten). Övrigt forskningsarbete som utförts på universitetssjukhusen tillfrågas genom en separat enkät med en elektronisk blankett.

Med budgetfinansiering avses utgifter för forskningsverksamhet som utförts med finansiering enligt universitetslagen. Universitetens egen finansiering är sådana tillgångar som betalats ur egna medel (forskningsfinansiering från universitetens fonder och stiftelser och avkastning på affärsverksamhet) och som använts för forskningsverksamhet. I extern forskningsfinansiering inräknas annan finansiering som går via universitetens bokföring. Finansieringsuppgifter begärs exklusive moms.

Forskningspersonal

Populationen för universitetens forskningspersonal utgörs av personer av vars arbetstid mer än 10 procent går åt till forskning och till universitetens genomsnittliga personalsituation för året. Uppgifterna produceras genom att slå samman de personaluppgifter som fåtts från universiteten med Finlands Näringsliv EK:s lönematerial. Av den personal som arbetar vid institutioner som bedriver forskning räknas de personer som forskare som enligt Undervisnings- och kulturministeriets personaluppgifter har en forskarkarriär. Till denna personal hör doktorander, forskardoktorer, universitetslektorer, professorer och forskningsledare samt timlärare. Till övrig FoU-personal hör biträdande personal och it-personal i anknytning till forskningen samt på basis av tjänstegrupper några yrkesbenämningar som inte har en forskarkarriär. Indelningen i personalgrupper görs på basis av uppgifter om yrkesbenämning. Universitetens FoU-personal består i sin helhet av forskare och yrkesbenämningar som definierats som övrig FoU-personal. Utbildningsuppgifterna om personalen fås i första hand från Statistikcentralens examensuppgifter för statistikåret.


En institution anses bedriva forskning om ett vetenskapsområde för forskning fastställts för åtminstone en del av personalen. I allmänhet får en sådan enhet också externt forskningsbidrag, men den kan fungera uteslutande med basfinansiering. Till exempel är inte administrativa ämbetsverk, bibliotek, språkcentrum och övningsskolor enheter som bedriver forskning, trots att en uppgift om vetenskapsområde skulle ha antecknats för en del av personalen.

Forskningsårsverke
Beräkningen av forskningsårsverken grundar sig på forskningsarbetets andelar, som utretts med tidsanvändningskoefficienter enligt personalgrupp på det huvudsakliga vetenskapsområdets nivå. Tidsanvändningskoefficienterna har räknats ut med hjälp av universitetens arbetstidsuppföljnings- och arbetsplansuppgifter. Forskningsårsverken räknas enbart för FoU-personal som arbetar vid enheter som bedriver forskning. Av den övriga personalens arbetstid har en andel fördelats till forskning, men den räknas enbart som driftsutgifter, inte som årsverken. Osäkerheterna i beräkningarna anknyter till definieringen av forskningspersonalen och till tidsanvändningskoefficienternas kvalitet. I och med uppdateringen av forskningsandelen fastställs också vissa yrkesbenämningar som ska inkluderas i forskningspersonalen på nytt. I forskningsårsverkena inräknas också arbete som utförts med forskarstipendier. Stipendier som betalats via universitetets bokföring fås via Statistikcentralens direkta enkät, där man också frågar efter antalet stipendiefinansierade årsverken. De uppgifter om stipendiefinansierade årsverken som fåtts i enkäten kompletteras genom att räkna ut årsverken av stipendierna så att man dividerar beloppet av de angivna stipendierna med det maximibelopp för skattefria stipendier som fastställts för statistikåret.

Forskningsutgifter
Forskningsutgifterna består av FoU-personalens löneutgifter, övriga driftsutgifter som fördelats till forskning och av forskningsinvesteringar. Löneutgifterna räknas för forskningsårsverket efter personalgrupp och universitetens genomsnittliga löneutgift. I de beräknade löneutgifterna görs ett tillägg av semesterpenning, socialförsäkringsavgifter och pensionsavgifter. Forskningens andel av löneutgifterna för annan än forskningspersonal räknas som en del av övriga driftsutgifter. Beräkningsgrunden för fördelningen är forskningslönernas förhållande till universitetets totala lönekostnader. I forskningslönerna inräknas också betalda stipendier av lönekaraktär. För lokalkostnader, inköpta tjänster och andra driftsutgifter räknas också en forskningsandel.

Datainsamlingsmetod

Uppgifterna samlas in med en elektronisk blankett direkt från uppgiftslämnarna. Inom högskolesektorn används också administrativa registermaterial.

Frekvens för datainsamling

Statistik över forskning och utveckling samlas in årligen.

Metoder

Databehandling

1) Svaren jämförs med s-1 uppgifterna och särskild uppmärksamhet ägnas åt stora FoU-enheter
2) Postbortfall imputeras med logiska regler mellan variablerna och vad gäller företag med fördelningsuppgifterna enligt näringsgren från föregående år
3) De största enheterna inom enhetsbortfallet imputeras med föregående års svar.
4) Inom företagssektorn avser beräkningen av viktkoefficienter i panelavsnittet bortfallskorrigering, i urvalsdelen ingår också designvikten (urvalsförhållande). I beräkningen av viktkoefficienter har omsättningsuppgifter i företagsregistret använts. Viktkoefficienten för stratumet är förhållandet mellan den totala omsättningen för de företag som omfattas av enkäten och omsättningen hos de företag som svarat. Svar på koncernnivå och vissa företag som med tanke på forskningsverksamhetens omfattning ska ses som extremvärden (extreme values) har avlägsnats från beräkningen av viktkoefficienterna. Dessa bildar ett eget efterstratum med viktkoefficienten 1. Övriga sektorer är totalundersökningar.

Datavalidering

I den direkta datainsamlingen styr den elektroniska blanketten uppgiftslämnaren genom att anmärka om felsituationer och ologiskhet. Det mottagna materialet granskas programmässigt och korrigeras i huvudsak manuellt, men delvis genom automatiska editeringar och imputeringar.

Principer och riktlinjer

Organisation

Statistikcentralen

Organisationsenhet

Ekonomisk statistik<o:p></o:p>

Lagstiftning och andra överenskommelser

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.

Ytterligare information: Statistiklagstiftning

Kommissionens förordning (EG) nr 2019/2152 med avseende på statistik om företag förutsätter att data om forskning och utveckling samlas in och överlämnas till Eurostat och den styr upprättandet av statistik.

Principer för dataskydd

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas.

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)

Sekretess – behandling av uppgifter

I skyddet av materialet i statistiken över företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet iakttas Statistikcentralens officiella anvisningar för skydd av personuppgifter och företagsuppgifter i tabellform som grundar sig på statistiketiska principer och lag. Utgångspunkten i publiceringen av material är att inte publicera data om företag som ingår i enkätpanelen och urvalet. I skyddet utgörs det primära förfarandet av efterlevnad av regeln om tröskelvärden och det sekundära av iakttagande av dominansregeln. Materialet innehåller person- och euromängder.

I baspublikationerna publiceras uppgifterna i regel på så sätt att separat skydd inte behövs (de uppgifter som ska publiceras innehåller tillräckliga observationer utan att dominans förekommer). Om undantag görs till exempel genom högre detaljnivå i tabelleringarna, bedöms varje fall för sig.

I följeblanketten i samband med enkäten om den offentliga sektorn står det att enligt 12 § i statistiklagen är uppgifter som är offentliga enligt annan lagstiftning också offentliga även som statistikuppgifter om dessa beskriver statens och kommunala myndigheters verksamhet och produktion av offentlig service De uppgifter som gäller personer är konfidentiella och de används enbart för statistiska ändamål.

Inom högskolesektorn publicerar Statistikcentralen med stöd av de skriftliga tillstånd som den fått uppgifter enligt yrkeshögskola och universitet.

Principer för offentliggörande

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Datautbyte

Statistikcentralen framställer och publicerar statistiken över forskning och utveckling årligen med tio månaders eftersläpning. Uppgifterna överlämnas till Statistikcentralens forskartjänster och nationalräkenskaperna. Uppgifterna i tabellform levereras också till Eurostat och OECD.

Tillgänglighet och tydlighet

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.

Riktlinjer för revidering av uppgifter

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

Kvalitetsbedömning

Statistikcentralens allmänna kvalitetskriterier för statistikföring tillämpas. En kvalitetsrapport enligt Eurostats instruktioner utarbetas för udda år.  

Kvalitetssäkring

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik. 

Användarnas tillgång

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.

Statistikexperter

Ari Leppälahti
utvecklingschef
029 551 3237

Dokumentation som publicerats före 5.4.2022 finns på statistikens arkivsidor.

Gå till arkivsidorna