Befolkningsprognos: dokumentation för statistiken

Statistiken över befolkningsprognosen försöker beskriva den kommande befolkningsutvecklingen i Finland. Statistikcentralens befolkningsprognoser är s.k. demografiska trendberäkningar för den kommande befolkningen i området, om de senaste årens befolkningsutveckling skulle fortsätta oförändrad. Vid beräkningen av kommunvisa prognoser framställs också en så kallad kalkyl som anger den naturliga befolkningsutvecklingen och som beskriver hurdan befolkningsutvecklingen skulle vara utan flyttningsrörelsen.

Primärfolkmängderna för befolkningsprognosen som sammanställts år 2024 är folkmängden per kommun vid utgången av år 2023 efter 1-årsåldersgrupp och kön. Prognosen har beräknats per kommun och genom att summera de kommunvisa uppgifterna har man fått landskapsvisa uppgifter och uppgifter för hela landet. Prognosuppgifterna kan också skrivas ut med vilken annan kommunbaserad indelning som helst. Utöver uppgifterna om folkmängden finns det prognosuppgifter om antalet födda, döda och flyttade samt koefficienter som använts vid prognostiseringen.

Det gjordes två kalkyler för prognosen:

• En kalkyl som omfattar flyttningsrörelsen, där den inverkan fruktsamheten, dödligheten, omflyttningen mellan kommuner och migrationen har på befolkningsutvecklingen har beaktats.
• En kalkyl som anger den naturliga befolkningsutvecklingen, där den kommande befolkningsutvecklingen visas utan flyttningsrörelse. I kalkylen har man bara beaktat fruktsamhetens och dödlighetens inverkan på befolkningsutvecklingen. Antagandena om fruktsamhet och dödlighet är desamma som i kalkylen över flyttningsrörelsen. Framför allt antalet födda är emellertid olika i de två kalkylerna, eftersom flyttarna i den kalkyl som omfattar flyttningsrörelsen anammar fruktsamhetstalet för inflyttningsområdet.

Statistiska centralbyrån publicerade den första prognosen över den kommande befolkningsutvecklingen i Finland år 1934. I sitt betänkande år 1956 föreslog en statistikkommitté som tillsattes år 1953, att befolkningsprognoser sammanställs regelbundet. De första prognoserna gällde den kommande befolkningsutvecklingen i hela landet. Regionala prognoser började utarbetas på 1960-talet.

År 1973 publicerade den s.k. befolkningsprognosgruppen, som tillsatts av statsrådets kansli, sin rapport om organiseringen av utarbetandet av befolkningsprognoser (”Väestöennusteiden laadinnan järjestäminen”, Statsrådets kanslis publikationer 1973:1). I rapporten definierades befolkningsprognoserna som beräkningar som bygger på den tidigare utvecklingen av faktorer som påverkar befolkningsutvecklingen. Kalkylerna innehåller inte befolkningsutveckling som planeras av sammanställaren av prognosen och inte heller något regionalpolitiskt viljeyttrande.

Enligt rapporten klargör befolkningsprognoserna för beslutsfattarna främst vart utvecklingen leder om samhällspolitiken är oförändrad. Beslutsfattarna bör bedöma hur önskvärd utvecklingen är och på den grunden överväga om prognoserna kan utnyttjas som utgångspunkt för beslut om dimensionering av funktioner och för investeringsbeslut.

Populationen i statistiken är Finlands prognostiserade folkmängd.

Den statistiska enheten är en person.

Måttenheten är antalet personer.

Statistikens referensperiod är årets sista dag (31.12).

Uppgifterna är tillgängliga för hela landet och med olika områdesindelningar baserade på kommunindelningen i Finland.

I befolkningsprognosen finns uppgifter om den prognostiserade folkmängden och åldersstrukturen i slutet av varje prognosår för hela landet, kommunerna eller andra områden som baserar sig på kommunindelningen. I befolkningsprognosen finns också uppgifter om antalet födda, döda och flyttade enligt prognosen.

Prognosen för år 2024 har sammanställts på hela landets nivå fram till år 2075. Den regionvisa har publicerats fram till år 2045. En ny befolkningsprognos ersätter alltid tidigare befolkningsprognoser.

Befolkningsprognosen har tills vidare gjorts vart tredje år. Befolkningsprognosen utarbetas och offentliggörs på hösten.

Prognoserna är alltid förknippade med osäkerhet. Osäkerheten är ju större desto längre bort under prognosperioden granskningen av prognosen sträcker sig. Osäkerheten är också större i kommuner med litet befolkningsunderlag.

De kommunvisa prognoserna bör sammanställas enligt samma principer för alla kommuner. Det är omöjligt att behandla kommunerna ”individuellt”, och därför har det alltid förekommit, och kommer alltid att förekomma, fall där t.ex. prognoskoefficienternas beräkningsperiod på något sätt varit avvikande för kommunen. Då avviker prognosen från trendutvecklingen i en eller annan riktning.

Avvikelserna i prognoserna för kommuner med liten folkmängd beror i regel på att prognoskoefficienterna inte stämmer överens med den faktiska nivån i fråga om utflyttning, inflyttning, fruktsamhet eller dödlighet. Små kommuner ska slås samman till större helheter för att minska den slumpmässiga variationen.

Ända fram till början av 2000-talet hade hela landet indelats i fyra dödlighetsområden i befolkningsprognoserna. Sedan år 2007 har antalet dödlighetsområden varit betydligt större. Antalet dödlighetsområden har utökats för att de regionala nivåskillnaderna bättre ska kunna beaktas, då den kommunvisa befolkningsprognosen tidigare visat överdödlighet. För att minska den slumpmässiga variationen har dödlighetskoefficienterna beräknats för en längre tidsperiod och dödlighetskoefficienterna för hela landet har tillämpats på vissa åldersgrupper (0–17 och 90–104+).

Statistikcentralen har framställt kommunvisa befolkningsprognoser ungefär vart tredje år. Under mellanåren gjordes tidigare prognoskalkyler för hela landet som baserade sig på olika antaganden, t.ex. lågt, genomsnittligt och högt alternativ. Under de senaste åren har alternativa beräkningar gjorts främst bara som avgiftsbelagda uppdrag, och då har beräkningarna byggt på de antaganden kunden önskat.

Prognosen år 2024 har beräknats fram till år 2075. Den regionvisa har publicerats fram till år 2045.

I statistiken förekommer normalt ingen fördröjning.

Då olika prognoser jämförs bör skillnaderna i antagandena i prognoserna beaktas. Många kommuner utarbetar egna befolkningsprognoser, där antagandena kan avvika rätt mycket från Statistikcentralens prognos. Befolkningsprognoser som gäller hela Finland utarbetas förutom av Statistikcentralen bl.a. av Eurostat och FN.

Statistikcentralens befolkningsprognoser är långsiktiga prognoser. Därför ger de inte alltid en tillförlitlig bild t.ex. av antalet födda eller döda under de närmaste åren. Fruktsamheten har sedan 1970-talet fluktuerat upp och ned på så sätt att det summerade fruktsamhetstalet varierat mellan 1,26 (2023) och 1,87 (2010). I befolkningsprognoserna har fruktsamheten hållits konstant på någon genomsnitts- eller utgångsnivå, eftersom det vore omöjligt att förutse vändpunkten i utvecklingen. Likaså har dödligheten tidvis minskat snabbt och tidvis långsamt. I prognoserna har förändringskoefficienterna för dödligheten räknats för ungefär 20-årsperioder för att innehålla perioder både med snabbare och med långsammare nedgång. Då prognoser som utarbetats under olika år jämförs bör skillnaderna i antagandena i prognoserna beaktas.

I Statistikcentralens befolkningsprognoser avser folkmängden för varje år situationen den 31 december. I Eurostats och många kommuners prognoser avser siffrorna situationen den 1 januari. I FN:s prognoser avser siffrorna situationen i mitten av året.

Befolkningsstatistiken för Finland baserar sig på det befolkningsdatasystem som upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (MDB) (tidigare Befolkningsregistercentralen och magistraterna). I befolkningsprognosen används som källmaterial Statistikcentralens statistik över födda, döda och flyttningsrörelsen samt statistiken över befolkningsstrukturen.

Det finns ingen egentlig datainsamling för statistiken. Uppgifterna i den statistik som används som källmaterial fås ur MDB: s befolkningsdatasystem.

Det finns ingen egentlig datainsamling för statistiken. Den statistik som används som källmaterial är årsstatistik.

Statistikcentralens befolkningsprognosmetod är en s.k. demografisk komponentmodell, där den framtida folkmängden och befolkningsstrukturen beräknas med hjälp av fruktsamhets-, dödlighets- och omflyttningskoefficienter efter åldersgrupp. Koefficienterna har beräknats på basis av de senaste årens befolkningsstatistik. För att minska den slumpmässiga variationen i koefficienterna har koefficienterna beräknats för flera år och dessutom har kommunerna grupperats i fruktsamhets-, dödlighets- och utflyttningsområden.

Fruktsamhet

För beräkningen av antalet födda har kommunerna grupperats i 106 fruktsamhetsområden på basis av det summerade fruktsamhetstalet under åren 2019–2023. Kommuner med minst 25 000 invånare eller fler än 5 000 kvinnor i fertil ålder utgör huvudsakligen egna fruktsamhetsområden. Kommuner som har färre invånare har slagits samman till fruktsamhetsområden. För kommuner med liten folkmängd har kommuner med samma fruktsamhetsnivå sökts på hela landets nivå. Tidigare sammanslogs kommuner inom landskapen. Då fruktsamhetsområdena bildades granskades samtidigt fruktsamheten efter åldersgrupp.

Fruktsamhetstal efter åldersgrupp (kvinnor i åldern 14–50 år) har beräknats för fruktsamhetsområdena för åren 2019–2023. Fruktsamhetskoefficienterna för kommunerna inom samma fruktsamhetsområde är alltså desamma. I prognosen har fruktsamhetstalen hållits konstanta under hela prognosperioden. Det genomsnittliga summerade fruktsamhetstalet för hela landet, dvs. det antal barn varje kvinna föder under sin livstid, är i medeltal 1,26.

Dödlighet

För att beräkna antalet döda har man bildat 22 dödlighetsområden. De nio kommuner som har den största folkmängden (minst 120 000 invånare) bildar egna dödlighetsområden och mindre kommuner har slagits samman till dödlighetsområden. Kommunerna har grupperats i dödlighetsområden på basis av ålders- och könsstandardiserad dödlighet åren 2018–2023. Till vilket dödlighetsområde en kommun hör är därmed inte beroende av kommunens geografiska läge.

För att minska den slumpmässiga variationen tillämpas dödlighetskoefficienterna för hela landet i samtliga dödlighetsområden på åldersgrupperna 0–17-åringar och 95–104-åringar. Områdeskoefficienter tillämpas på åldersgruppen 18–89-åringar. Åldersspecifika dödlighetssiffror har beräknats för åren 2019–2023.

Koefficienterna för den årliga förändringen av dödligheten efter ålders- och könsgrupp har fåtts för personer under 50 år genom att beräkna hur mycket dödligheten förändrades från åren 1989–1993 till åren 2018–2023 och för personer som är 50 år och äldre genom att beräkna hur mycket dödligheten förändrades från åren 1999–2003 till åren 2018–2023 på så sätt att år 2022 inte ingår i jämförelseperioden. Dödligheten har emellertid inte höjts för någon åldersgrupp.

Flyttningsrörelsen

Kommunerna har delats in i 102 utflyttningskategorier på basis av 0–6- och 16–39-åringars benägenhet till utflyttning åren 2019–2023. Kommuner med minst 30 000 invånare utgör egna utflyttningsområden. Kommuner som har färre invånare har slagits samman till utflyttningsområden. För kommuner med liten folkmängd har kommuner med samma benägenhet till utflyttning sökts över hela landet. Tidigare sammanslogs kommuner inom landskapen. Utflyttningskoefficienterna för utflyttningsområdena efter åldersgrupp och kön har beräknats på basis av åren 2019–2023.

Hela landet är indelat i 22 stora omflyttningsområden. Stora omflyttningsområden har bildats kring stora regioncentra (exkl. Nyland och Åland). En kommuns stora omflyttningsområde fastställs enligt det regioncenter eller regioncenters randkommuner till vilket eller vilka kommunen har haft mest flyttningsrörelse under åren 2019–2023. I södra Finland har man bildat fler omflyttningsområden, eftersom folkmängden och omflyttningsvolymen kräver mindre områdeshelheter.

Omflyttningar mellan stora omflyttningsområden i befolkningsprognosen beräknas med hjälp av sannolikheter för omflyttning. Först beräknas det totala antalet utflyttare i varje stort omflyttningsområde genom att summera antalet utflyttare i de kommuner som hör till omflyttningsområdet. Därefter beräknas med hjälp av sannolikheterna för omflyttning hur stor del av utflyttarna som stannar i det egna stora omflyttningsområdet och hur stor del som flyttar till andra områden. Sannolikheterna för omflyttning mellan stora omflyttningsområden efter kön och åldersgrupp har beräknats på basis av åren 2014–2023.

Kommunernas inflyttningsandelar har beräknats för varje ålders- och könsgrupp a) bland de omflyttare som stannat i det egna stora omflyttningsområdet, b) bland inflyttarna från andra stora omflyttningsområden och c) bland inflyttarna från utlandet.
Andelarna har beräknats på basis av summan av inflyttningar inom det stora omflyttningsområde som kommunen hör till. Inflyttningsandelarna av omflyttarna inom det egna stora omflyttningsområdet har beräknats på basis av åren 2014–2023. Inflyttningsandelarna av inflyttare från andra stora omflyttningsområden och för inflyttare från utlandet har beräknats på basis av åren 2014–2023. Under prognosperioden har alla omflyttningskoefficienter och inflyttningsandelarna hållits konstanta. Vid beräkningen av kommunernas andel när det gäller dem som flyttat från utlandet har man strävat efter att inte ta med invandring från Ukraina.

I kalkylen över flyttningsrörelsen har den årliga nettoinvandringen för hela landet antagits vara 52 000 personer år 2024, 45 000 år 2025 och därefter 40 000 personer per år. Immigrationen erhålls genom att emigrationen beräknas för hela landet och summeras med den antagna nettoimmigrationen. Åldersfördelningen för immigrationen har beräknats på basis av immigrationerna åren 2014–2023. Invandringen indelas i stora omflyttningsområden med en immigrationsandelskoefficient för varje område. De stora omflyttningsområdenas immigrationsandel av immigrationen för hela landet har beräknats efter åldersgrupp och kön på basis av åren 2014–2023. Immigrationen i kommunerna har beräknats med inflyttningsandelskoefficienter utgående från summan av immigrationer i det egna stora omflyttningsområdet.

Valideringen har redan gjorts vid framställningen av källstatistikmaterial.

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.

Ytterligare information: Statistiklagstiftning

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas

Förfrågningar: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)

Befolkningsprognosen är härledd information. Den innehåller inte individuppgifter som förutsätter dataskydd.

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Förfrågningar: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet i webbtjänsten ett meddelande som behandlar de viktigaste uppgifterna. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: svenska, finska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.

Fram till år 1972 publicerades de kommunvisa befolkningsprognoserna i serien Statistiska meddelanden, därefter fram till år 1985 i serien Statistisk rapport VÄ och sedan dess har de publicerats i serien FOS Befolkning. Prognossiffrorna om kommunerna efter åldersgrupp publicerades som ett separat häfte av prognosen år 1969, medan uppgifter om åldersstrukturen efter kommun i senare prognoser erhölls som kopior. På 1990-talet levererades uppgifterna främst som Excel-tabeller. Gamla kommunvisa prognosfiler har inte sparats. Uppgifter ur 2001, 2004, 2007, 2009, 2012, 2015, 2018, 2019, 2021 och 2024 års befolkningsprognoser finns att få i elektronisk form.

Uppgifterna i den senaste prognosen fås avgiftsfritt via statistikdatabasen Px-Web StatFin på adressen https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaenn/.

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Genom förhandskommunikationen säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringen av uppgifterna.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

Kvaliteten på befolkningsprognosen bedöms i flera faser av statistikprocessen. Också exaktheten för tidigare befolkningsprognoser bedöms i efterhand. Å andra sidan är befolkningsprognosens uppgift att ge beslutsfattarna möjlighet att bedöma vad den nuvarande befolkningsutvecklingen kunde leda till och om man bör försöka ändra utvecklingens riktning. En befolkningsprognos ska inte heller förverkligas om man genom politiska beslut har lyckats ändra utvecklingen.

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikbranschens egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik.

Förfrågningar: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.

Förfrågningar: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.