Publicerad: 12.3.2020

Totalt 5,4 procent av de studerande avbröt utbildningen

Avbrotten i utbildning som leder till examen ökade något under läsåret 2017/2018 jämfört med föregående läsår. Av de studerande avbröt 5,4 procent studierna utan att fortsätta i någon utbildning som leder till examen. I gymnasieutbildning för unga var avbrottsprocenten 3,2, i yrkesutbildning för unga 8,7, i yrkeshögskoleutbildning (yrkeshögskoleexamina) 7,1 och i universitetsutbildning (lägre och högre högskoleexamina) 5,9. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens utbildningsstatistik.

Studieavbrott inom gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkeshögskoleutbildning och universitetsutbilding läsåren 2008/2009–2017/2018, %

Studieavbrott inom gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkeshögskoleutbildning och universitetsutbilding läsåren 2008/2009–2017/2018, %

Studieavbrott inom examensinriktad utbildning efter kön och utbildningssektor läsåret 2017/2018 1)

Kön / utbildningssektor Antal studerande som använts i statistiken över studieavbrott 20.9.2017 Avbröt studierna i sin egen utbildnings- sektor Bytte utbildnings- sektor Avbröt helt utbildning som leder till examen
Stycken % % %
Totalt 468 977 6,3 0,9 5,4
Män och kvinnor Gymnasieutbildning (riktad till ungdomar) 96 745 3,2 1,5 1,7
Yrkesutbildning (riktad till ungdomar) 111 002 8,7 0,8 7,9
Yrkeshögskoleutbildning (yrkeshögskoleexamina) 127 565 7,1 1,0 6,1
Universitetsutbildning (lägre och högre högskoleexamina) 133 665 5,9 0,6 5,3
Män Totalt 227 332 7,3 0,9 6,4
Gymnasieutbildning (riktad till ungdomar) 40 815 3,6 1,5 2,1
Yrkesutbildning (riktad till ungdomar) 62 461 8,5 0,5 7,9
Yrkeshögskoleutbildning (yrkeshögskoleexamina) 61 771 9,0 1,1 7,9
Universitetsutbildning (lägre och högre högskoleexamina) 62 285 6,8 0,7 6,1
Kvinnor Totalt 241 645 5,4 1,0 4,4
Gymnasieutbildning (riktad till ungdomar) 55 930 2,9 1,5 1,4
Yrkesutbildning (riktad till ungdomar) 48 541 9,0 1,1 7,9
Yrkeshögskoleutbildning (yrkeshögskoleexamina) 65 794 5,3 0,8 4,4
Universitetsutbildning (lägre och högre högskoleexamina) 71 380 5,1 0,6 4,5
1) Antalet studerande som använts vid beräkningen av studieavbrott avviker från det totala antalet studerande,eftersom man varit tvungen att radera en del av de studerande från materialet (se kvalitetsbeskrivningen, bara på finska).

I statistiken Avbrott i utbildningen används den nationella utbildningsklassificeringen 2016 vid granskning av studieavbrott efter utbildningsområde. Siffrorna för studieavbrott har beräknats för nivåerna 1 och 2 i den nationella utbildningsklassificeringen. I tabellerna för tidigare år användes Utbildningsförvaltningens klassificeringar av utbildningsområde och studieområde, som nu finns i arkivdatabasen.

Statistikens databastabeller innehåller uppgifter om avbrott i utbildningen efter utbildningssektor inom olika utbildningsområden och landskap.

Beräkning av avbrott i utbildningen

I den här statistiken beskrivs avbrott i examensinriktad utbildning efter grundnivå under året. Uppgifter om avbrott för läsåret 2017/2018 har fåtts genom att jämföra situationen hos dem som studerade i september 2017 med situationen i september 2018. Ifall personen inte avlade examen eller inte fortsatte sina studier under denna period har hen räknats som studerande som avbrutit utbildningen. För att beräkna avbrotten har studerande följts upp i en viss logisk ordning där avlagda examina alltid har prioriterats före studier. Närmare information om beräkningen av avbrott, bl.a. definiering av populationen, finns i kvalitetsbeskrivningen (bara på finska).

Mer uppgifter om studiernas framskridande finns i statistiken Studiernas gång och Sysselsättning bland studerande.


Källa: Utbildning. Statistikcentralen

Förfrågningar: Heli Hiltunen 029 551 3314, koulutustilastot@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

Publikationen i pdf-format (256,5 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Tabellbilagor


Uppdaterad 12.3.2020

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Avbrott i utbildningen [e-publikation].
ISSN=1798-9299. 2018. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 28.9.2020].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kkesk/2018/kkesk_2018_2020-03-12_tie_001_sv.html