Totalt 10 097 kandidater i välfärdsområdesvalet 2025

Majoriteten kandiderar i båda valen

Av alla kandidater är omkring 97 procent uppställda av partier som invalts i den nuvarande riksdagen (Saml, Sannf, SDP, C, Gröna, VF, SFP, KD, RN). Jämfört med valet år 2022 minskade antalet kandidater mest hos Rörelse.nu och Sannfinländarna och ökade särskilt hos Vänsterförbundet.

Av partierna utanför riksdagen ställde Frihetsalliansen upp flest kandidater (96 kandidater) och Öppna Partiet minst (3 kandidater). Antalet kandidater som uppställts av valmansföreningar är 55.

En kandidat har möjlighet att ställa upp som kandidat samtidigt i båda valen 2025. Av alla kandidater i välfärdsområdesvalet ställde 7,6 procent upp bara i välfärdsområdesvalet. Detta innebär att 92,4 procent av kandidaterna i välfärdsområdesvalet kandiderar till både välfärdsområdes- och kommunfullmäktige. SFP har flest kandidater som bara kandiderar till välfärdsområdesfullmäktige, 19,9 procent av kandidaterna. Den största andelen kandidater i välfärdsområdesvalet som kandiderar i båda valen har Sannfinländarna, 97,9 procent av kandidaterna.

Läser in innehåll

Av kandidaterna i välfärdsområdesvalet är 51 sittande riksdagsledamöter, 933 ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige och 2 339 sittande ledamöter i kommunfullmäktige. Av kandidaterna satt 37 i alla tre organen, dvs. de är riksdagsledamöter samt ledamöter i välfärdsområdes- och kommunfullmäktige. Av kandidaterna satt 7 i riksdagen och i kommunfullmäktige och 5 i riksdagen och i välfärdsområdesfullmäktige. Av kandidaterna i välfärdsområdesvalet är 2 enbart riksdagsledamöter. Sett till antalet har Samlingspartiet flest kandidater som är riksdagsledamöter (15 kandidater) och De Gröna minst (2 kandidater). Antalet sittande ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige är störst hos Centern (209 kandidater) och minst hos Rörelse.nu (3 kandidater).

Nästan 48 procent av kandidaterna är kvinnor

I välfärdsområdesvalet 2025 är 5 283 av kandidaterna män och 4 814 kvinnor. Kvinnornas andel av kandidaterna är därmed 47,7 procent, vilket är 2,3 procentenheter större än i välfärdsområdesvalet 2022.

När det gäller alla partier är de kvinnliga kandidaternas andel minst hos Liberalpartiet (8,3 %) och störst hos Gröna förbundet (63,2 %). Utöver De Grönas kandidater är över hälften av Djurrättspartiets, SDP:s, SFP:s, Vänsterförbundets och Kristdemokraternas kandidater kvinnor. Av riksdagspartierna har Sannfinländarna (28,5 %) den minsta andelen kvinnor av kandidaterna. Kvinnornas andel av kandidaterna ökade jämfört med valet år 2022 inom alla riksdagspartier utom hos Kristdemokraterna, där andelen var oförändrad.

Av alla röstberättigade är 50,5 procent kvinnor. Bara i Kajanalands, Österbottens, Norra Österbottens samt Vanda och Kervo välfärdsområde är kvinnornas andel något under 50 procent. Bland kandidaterna är underrepresentationen av kvinnor störst i Mellersta Österbottens och Kajanalands välfärdsområden, där kvinnornas andel av kandidaterna är över 8 procentenheter mindre än kvinnornas andel av de röstberättigade. I Birkalands välfärdsområde är däremot kvinnornas andel av kandidaterna 2 procentenheter större och i Egentliga Tavastlands och Egentliga Finlands välfärdsområden 0,2 procentenheter större än deras andel av de röstberättigade. Jämfört med föregående val ökade kvinnornas andel av kandidaterna mest i Päijänne-Tavastlands och Kajanalands välfärdsområden, med 5,7 procentenheter i respektive välfärdsområde.

De kvinnliga och de manliga kandidaternas åldersfördelningar avviker från varandra

Genomsnittsåldern för kandidaterna är 50,4 år och för de röstberättigade 51,9 år. De manliga kandidaternas genomsnittliga ålder är 51,4 år och de kvinnliga kandidaternas 49,3 år. De kvinnliga kandidaterna är i genomsnitt 3,9 år yngre än de kvinnliga röstberättigade, de manliga kandidaterna 0,8 år äldre än de manliga röstberättigade. Av alla kandidater är 8,2 procent yngre än 30 år och 26,6 procent äldre än 60 år. Av de röstberättigade är 16,0 procent yngre än 30 år och 36,9 procent äldre än 60 år.

De manliga och kvinnliga kandidaternas åldersfördelningar avviker klart från varandra. Av kandidaterna är fler kvinnor än män i åldersgruppen 30–49 år, däremot finns det i regel fler män i de yngre och äldre åldersgrupperna. Andelen män accentueras i den yngsta och äldsta åldersgruppen: Av 18-åriga kandidater är två tredjedelar män och av kandidater som är 65 år eller äldre är andelen män 60,9 procent. Den kvinnliga majoriteten är störst bland kandidaterna i åldern 35–39 år, av vilka 52,9 procent är kvinnor.

Läser in innehåll

I åldersgruppen 65 år eller äldre finns det flest både kvinnliga och manliga kandidater. Av de manliga kandidaterna hör ungefär 21 procent och av de kvinnliga 15 procent till denna åldersgrupp. Hos båda könen är åldersgruppens andel av kandidaterna dock mindre än när det gäller de röstberättigade. Av de röstberättigade männen är 28 procent och av kvinnorna 33 procent minst 65 år. Bland kvinnor är andelen 35–64-åringar och bland män andelen 40–64-åringar av kandidaterna större än bland motsvarande åldersgrupper när det gäller de röstberättigade.

Av alla partier har Kristdemokraterna de i genomsnitt äldsta kandidaterna (53,5 år) och Öppna partiet de yngsta (28,7 år). När det gäller riksdagspartierna är genomsnittsåldern lägst bland Gröna förbundets kandidater (45,3 år). Av riksdagspartierna har Kristdemokraterna (35,4 %) och Centern (34,5 %) relativt sett flest kandidater över 60 år, medan andelen kandidater under 30 år är störst hos Gröna förbundet (12,9 %) och SFP (11,8 %).

Kristdemokraterna har flest kandidater med utländsk bakgrund

Av de röstberättigade är 4,4 procent svenskspråkiga, och 7,4 procent har något annat språk än ett inhemskt språk som modersmål. Av alla kandidater i välfärdsområdesvalet år 2025 är 92,0 procent finsk- eller samiskspråkiga, 5,1 procent svenskspråkiga, och 2,8 procent har ett främmande språk som modersmål. Andelen kandidater med svenska och främmande språk som modersmål ökade något från föregående välfärdsområdesval, men förändringarna är små. Av riksdagspartierna är andelen kandidater med ett främmande språk som modersmål störst hos SDP, SFP och Kristdemokraterna, 3,6 procent.

Av kandidaterna har 2,9 procent utländsk härkomst och av de röstberättigade 7,7 procent. I välfärdsområdesvalet bestäms rösträtten på basis av boningsorten, vilket innebär att det bland de röstberättigade finns relativt sett fler personer med utländsk bakgrund än t.ex. i riksdagsvalet. Av befolkningen inom välfärdsområdena hade 8,8 procent utländsk bakgrund år 2023. Av riksdagspartierna har Kristdemokraterna relativt sett flest kandidater med utländsk bakgrund (4,3 % av partiets kandidater) och Sannfinländarna minst (1,8 %).

Gröna förbundets kandidater har den högsta utbildningsnivån

Av kandidaterna saknar 6,9 procent examen efter grundnivå. Andelen kandidater som avlagt examen på minst lägre högskolenivå är 48,4 procent. Av de röstberättigade har 24,3 procent avlagt examen på minst lägre högskolenivå, och 22,6 procent saknar examen efter grundnivå. Skillnaden mellan de röstberättigades och kandidaternas utbildningsnivå kan delvis förklaras med de röstberättigades och kandidaternas olika åldersstruktur.

Högst utbildade är Gröna förbundets kandidater, av vilka 44,4 procent har högre högskoleexamen eller examen på forskarutbildningsnivå. Näst flest kandidater med examen på minst högre högskolenivå har Samlingspartiets (40,8 %) och SFP:s (38,9 %) kandidater. Av riksdagspartierna har Rörelse.nu (10,0 %) och Sannfinländarna (11,3 %) den lägsta andelen kandidater som avlagt examen på denna nivå. När det gäller andra kandidater än riksdagspartiernas kandidater har något under 20 procent avlagt examen på högre högskolenivå eller forskarutbildningsnivå, medan omkring 11 procent saknar examen efter grundnivå.

Röstberättigade och kandidater efter utbildningsnivå i välfärdsområdesvalet 2025, andel (%)

Läser in innehåll

Merparten av kandidaterna är i arbetslivet

Den senaste statistiska uppgiften om befolkningens huvudsakliga verksamhet är från slutet av år 2023. Av de röstberättigade var något över hälften sysselsatta då, medan ungefär tre fjärdedelar av kandidaterna var sysselsatta. Skillnaden beror till största delen på åldersstrukturen. Av kandidaterna har ungefär 18 procent fyllt 65 år, medan motsvarande andel bland de röstberättigade är 30 procent. Nästan en tredjedel av de röstberättigade var pensionerade, men av kandidaterna bara omkring 13 procent. Också bland de röstberättigade fanns det relativt sett fler studerande och arbetslösa än bland kandidaterna.

Av riksdagspartierna har Samlingspartiet (80,6 %) och Gröna förbundet (79,9 %) relativt sett flest sysselsatta bland kandidaterna, minst har för sin del Rörelse.nu (67,5 %) och Vänsterförbundet (68,7 %). Av riksdagspartierna har Kristdemokraterna flest kandidater som är pensionärer (18,7 %). När det gäller andra kandidater än riksdagspartiernas kandidater var 57,8 procent sysselsatta, däremot var andelen arbetslösa (14,2 %) och studerande (8,8 %) klart större än hos riksdagspartiernas kandidater.

Kandidaternas inkomstnivå högre än de röstberättigades

Medianen för kandidaternas disponibla penninginkomster är ungefär 34 000 euro, när det gäller röstberättigade är medianen ungefär 25 100 euro. Kandidaternas disponibla penninginkomst är omkring 36 procent högre än de röstberättigades. Detta förklaras till stor del av att kandidaterna har högre utbildningsnivå och av att en större andel av dem är i arbetslivet jämfört med de röstberättigade.

När man ser till parti varierar kandidaternas medianinkomster från ungefär 42 000 euro hos Samlingspartiets kandidater till ungefär 29 000 euro hos Vänsterförbundets kandidater. Med en medianinkomst på omkring 26 700 euro är kandidaterna för partier utanför riksdagen och för valmansföreningar till sin inkomstnivå närmast väljarkåren.

Läser in innehåll

När den röstberättigade befolkningen sorteras enligt inkomst år 2023 och indelas i tio lika stora delar, erhålls den röstberättigade befolkningens inkomstdeciler. Av alla kandidater hörde 24,6 procent till den högsta inkomstdecilen.

I den del av inkomstfördelningen där inkomsterna är högst finns Samlingspartiets och SFP:s kandidater. Av Samlingspartiets manliga och kvinnliga kandidater hör nästan 48 procent respektive 38,5 procent till den högsta inkomstdecilen. Av SFP:s kandidater hör 42,5 procent av männen och 32,4 procent av kvinnorna till den högsta inkomstdecilen. Av riksdagspartierna har Vänsterförbundet minst kandidater som når upp till den högsta inkomstdecilen, omkring 12 procent av de manliga kandidaterna och omkring 10 procent av de kvinnliga kandidaterna.