Av de invalda i välfärdsområdesvalet 2025 är 44,1 procent nya ledamöter

Bakgrundsanalys av de invalda i välfärdsområdesvalet 2025

Meddelandet baserar sig på det lagakraftvunna rösträttsregistret samt på Statistikcentralens statistikmaterial, såsom befolknings- och sysselsättningsstatistik samt examensregistret. Uppgifterna kan således avvika något från den bakgrundsanalys av kandidaterna som publicerades 2.4.2025, eftersom varken den lagakraftvunna versionen av rösträttsregistret eller befolkningsuppgifterna för år 2024 då fanns att tillgå. Bakgrundsuppgifter presenteras i större omfattning i databastabeller i databasen StatFin.

Största delen av ledamöterna i välfärdsområdesfullmäktige fick nytt mandat

Av de uppställda i båda valen 2025 invaldes 11,9 procent i välfärdsområdesfullmäktige. Däremot invaldes i välfärdsområdesfullmäktige 34,6 procent av kandidaterna som bara var uppställda i välfärdsområdesvalet.

Alla 51 sittande riksdagsledamöter som var uppställda i välfärdsområdesvalet valdes in i välfärdsområdesfullmäktige. Av de sittande ledamöterna i välfärdsområdesfullmäktige fick 82,6 procent nytt mandat. Av partierna hade SFP (93,6 %) den största andelen som fick nytt mandat. Av de sittande kommunfullmäktigeledamöterna som var uppställda i välfärdsområdesvalet valdes 39,1 procent in i välfärdsområdesfullmäktige. Av alla kandidater invaldes 13,7 procent in i fullmäktige.

Av alla invalda i välfärdsområdesfullmäktige satt 55,9 procent redan under föregående valperiod i fullmäktige, vilket innebär att det finns 44,1 procent nya ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige. Den minsta andelen nya ledamöter har Kristdemokraterna, 35,5 procent.

Välfärdsområdesfullmäktige alltmer kvinnodominerat

I valet 2025 invaldes 587 män och 792 kvinnor. Kvinnornas andel av de invalda är därmed 57,4 procent, vilket är 4,1 procentenheter större än i välfärdsområdesvalet 2022. I nya fullmäktige är kvinnornas andel 9,7 procentenheter större än kvinnornas andel av kandidaterna och 6,9 procentenheter större än kvinnornas andel av de röstberättigade.

Relativt sett flest kvinnliga ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige har Gröna förbundet (80,4 %), SDP (72,0 %) och Vänsterförbundet (66,7 %). Kvinnornas andel av de invalda är under hälften bara hos Sannfinländarna (32,4 %), Kristdemokraterna (46,8 %) och Samlingspartiet (48 %). Av partierna har alla utom Kristdemokraterna en större andel invalda kvinnor än andelen kvinnliga kandidater.

Läser in innehåll

Till totalt 18 välfärdsområdesfullmäktige valdes kvinnlig majoritet. Kvinnornas andel av de invalda är störst i Västra Nylands välfärdsområde (72,2 %) och minst i Kajanalands välfärdsområde (37,3 %).

De Gröna och Vänsterförbundet har de yngsta ledamöterna i välfärdsområdesvalet

Genomsnittsåldern för dem som invalts i välfärdsområdesfullmäktige är 51,5 år, vilket är 0,4 år högre än i välfärdsområdesvalet 2022. De invalda är i genomsnitt 1,1 år äldre än alla kandidater men 0,4 år yngre än de röstberättigade. Genomsnittsåldern för de invalda männen är 54,1 år och för de invalda kvinnorna 49,6 år. Däremot är kvinnornas genomsnittsålder högre än männens när det gäller den röstberättigade befolkningen.

Bara 4,8 procent av de invalda i välfärdsområdesfullmäktige är under 30 år och 28,4 procent över 60 år, medan 16 procent av de röstberättigade är under 30 år och nästan 37 procent över 60 år. Av de manliga ledamöterna i välfärdsområdesfullmäktige är 36,1 procent över 60 år, av de kvinnliga 22,7 procent. Av alla kandidater var 8,2 procent yngre än 30 år och 26,6 procent äldre än 60 år.

Sett till genomsnittsåldern har Rörelse nu de äldsta ledamöterna i välfärdsområdesfullmäktige (59,0 år), de yngsta har för sin del Gröna förbundet (41,0 år). Relativt sett flest ledamöter över 60 år finns hos Rörelse nu (50,0 %), bland de invalda från valmansföreningarna (42,9 %) och hos Centern (39,8 %). Andelen ledamöter under 30 år är för sin del störst hos Vänsterförbundet (12,8 %) och Gröna förbundet (12,1 %).

Andelen invalda med främmande språk som modersmål är mindre än deras andel av kandidaterna

Av de invalda i välfärdsområdesfullmäktige i välfärdsområdesvalet 2025 är 92,0 procent finsk- eller samiskspråkiga, 6,7 procent svenskspråkiga och 1,3 procent har ett främmande språk som modersmål. Andelen svenskspråkiga är därmed större och andelen personer med ett främmande språk som modersmål mindre än bland kandidaterna och de röstberättigade. Av alla kandidater är 5,1 procent svenskspråkiga och 2,8 procent har ett främmande språk som modersmål. Av de röstberättigade är 4,4 procent svenskspråkiga, och 7,5 procent har något annat språk än ett inhemskt språk som modersmål.

Av kandidaterna har 2,9 procent utländsk härkomst och av de röstberättigade 7,8 procent. I välfärdsområdesvalet bestäms rösträtten på basis av boningsorten, vilket innebär att det bland de röstberättigade finns relativt sett fler personer med utländsk bakgrund än t.ex. i riksdagsvalet. Av de invalda i välfärdsområdesfullmäktige har 20 personer utländsk bakgrund, dvs. 1,5 procent av de invalda, vilket är bara något fler än i valet år 2022 (17 personer, dvs. 1,2 procent av de invalda).

De invalda i välfärdsområdesfullmäktige är högre utbildade än kandidaterna

De invalda i välfärdsområdesfullmäktige har en högre utbildningsnivå än de röstberättigade och de uppställda kandidaterna. Mer än två tredjedelar av de invalda har högskoleexamen, medan något under hälften av alla kandidater och ungefär 24 procent av de röstberättigade har avlagt examen på högskolenivå. Andelen invalda ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige utan examen efter grundnivå var under 2 procent. Av kandidaterna hade något under 7 procent avlagt examen enbart på grundnivå, medan motsvarande andel för alla röstberättigade var 22,5 procent.

Läser in innehåll

Kvinnorna är numera mer utbildade än männen, särskilt i de yngre åldersklasserna. Detta syns också i välfärdsområdesfullmäktige. Av de kvinnliga ledamöterna i välfärdsområdesfullmäktige har omkring 75 procent avlagt examen på minst lägre högskolenivå och av de manliga ledamöterna omkring 60 procent.

Merparten av ledamöterna i välfärdsområdesfullmäktige är i arbetslivet

Av alla invalda är omkring 86 procent sysselsatta, av de nya ledamöterna i välfärdsområdesfullmäktige rentav 88 procent. Av kandidaterna var omkring 75 procent sysselsatta och av de röstberättigade något över hälften. Nästan en tredjedel av de röstberättigade var pensionerade, men av kandidaterna bara drygt 13 procent. Av de invalda i välfärdsområdesfullmäktige var under 10 procent pensionerade. Den senaste statistiska uppgiften om befolkningens huvudsakliga verksamhet är från slutet av år 2023.

Invalda i välfärdsområdesfullmäktige har goda inkomster

Medianen för kandidaternas disponibla penninginkomster år 2023 var ungefär 34 000 euro, när det gäller röstberättigade var medianen ungefär 25 100 euro. Medianen för de disponibla inkomsterna hos invalda i välfärdsområdesfullmäktige var omkring 46 900 euro, dvs. omkring 38 procent högre än hos kandidaterna och omkring 87 procent högre än hos de röstberättigade. Detta förklaras för sin del av att kandidaterna har högre utbildningsnivå och av att en större andel av dem är i arbetslivet. Medianen för de disponibla penninginkomsterna för dem som invalts som nya ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige var omkring 41 500 euro.

Läser in innehåll

När den röstberättigade befolkningen sorteras enligt inkomst år 2023 och indelas i tio lika stora delar, erhålls den röstberättigade befolkningens inkomstdeciler. Av alla kandidater hörde 24,5 procent till den högsta inkomstdecilen, av de invalda i välfärdsområdesfullmäktige rentav 54,4 procent. Av de nya ledamöterna i välfärdsområdesfullmäktige hörde omkring 41 procent till den högsta inkomstdecilen.