Dokumentation som var i kraft 7.11.2024

Statistikens primäruppgifter

Allmän beskrivning

Statistiken över levnadsförhållanden beskriver hushållens och personernas levnadsförhållanden efter befolkningsgrupp inom olika ämnesområden såsom risken för fattigdom eller social utestängning, upplevd hälsa och upplevt välbefinnande, ekonomisk situation och boende.

Statistiken över levnadsförhållanden sammanställs årligen utgående från ett statistikmaterial baserat på en urvalsundersökning. Utöver statistiken över levnadsförhållanden framställs uppgifter för Inkomstfördelningsstatistik och ett separat material för EU:s statistikkontors Eurostats internationellt jämförbara statistik över inkomster och levnadsförhållanden (EU-SILC, Statistics on Income and Living Conditions).

Vid framställandet av statistikmaterialet följs den ikraftvarande ramlagen för den sociala statistiken (EU) 1700/2019 (Åren 2003–2020 (EU) 1177/2003) samt verkställighetsförordningar (bl.a. (EU) 1700/2019) för EU:s statistik över inkomster och levnadsförhållanden (EU-SILC).

Europeiska unionen finansierar deltagande länder i genomförandet av de nya lagstadgade kraven.

Statistikens population

Populationen i statistiken över levnadsförhållanden är privata hushåll och personer i hushållen i Finland.

Populationen i statistikens urvalsram inkluderar alla privata hushåll och personer i hushållen som bor stadigvarande i Finland i slutet av statistikåret (31.12., datainsamlingsår - 1).

Utanför urvalsramen är adresslösa, personer på anstalt (till exempel långvarigt på äldreboenden, vårdhem, fängelser eller sjukhus), personer som bor stadigvarande utomlands och tillfälligt i Finland. Beväringar räknas in i statistikens population.
 

Statistisk enhet

Statistikenheter i statistiken över levnadsförhållanden är hushåll (begreppet gemensam hushållning) och personer.

Måttenhet

Måttenheterna i statistiken över levnadsförhållanden i de publicerade datamaterialen är: euro, procent, antal hushåll, antal personer.

Basperiod

Statistikåret 2022 är basperioden för uppgifter om realvärden på penningbelopp för statistiken över levnadsförhållanden.

Referensperiod

Uppgifterna i statistiken över levnadsförhållanden beskriver uppgifterna under undersökningsåret (året för insamling av intervjuerna) och under det föregående året (hela kalenderåret och 31.12).
 

Referensområde

I statistiken över levnadsförhållanden används en regionindelning som motsvarar EU:s enhetliga NUTS-indelning av områdesenheter (NUTS2, dvs. storområdesindelningen), kommungruppering samt regionindelningen för statistiken över levnadsförhållanden.
 

Sektortäckning

 Statistiken över levnadsförhållanden omfattar privata hushåll.

Tidstäckning

Datamaterialet täcker åren 2003–2023. Största delen av uppgifterna uppdateras varje år. En del av uppgifterna uppdateras vissa år i materialet som en följd av att innehållet förändras varje år.

Distributionsfrekvens

Uppgifter i statistiken över levnadsförhållanden distribueras varje år. Eventuella revisioner görs i tidsserierna i samband med årspubliceringen.

Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet

Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet

Statistiken över levnadsförhållanden baseras på en representativ urvalsundersökning, där uppgifter samlas in genom att man intervjuar hushåll. En stor del av uppgifterna fås ur register. Alla subjektiva uppgifter och åsiktsuppgifter har samlats in genom intervjuer.

Felkällor är urvalsfel och övriga felkällor är täcknings-, mätnings-, bortfalls- och behandlingsfel. De viktigaste felkällorna i statistiken över levnadsförhållanden gäller svarsbortfall. Dessa är enhetsbortfall och partiellt bortfall. Enhetsbortfall korrigeras med viktning. På grund av urvalsdesignen för statistiken över levnadsförhållanden (stratifierat urval i två faser) korrigeras svarsbortfallet i uppsättningsviktningen först per stratum med det inverterade talet för urvalspersonerna. Därefter skalas de svarskorrigerade vikterna till hushållsantalet och vikterna kalibreras för att motsvara de centrala kända fördelningarna i populationen och summorna av helhetsmaterialet. Partiellt bortfall gäller uppgifter som insamlas vid intervjuer med urvalspersonerna där en ersättande uppgiftslämnare för urvalspersonen inte tillåts. Partiellt bortfall korrigeras med separata vikter. När de bildas skalas de svarsbortfallskorrigerade vikterna till skillnad från standardviktningen till antalet personer (som fyllt 16 år). Likaså skiljer sig de uppgifter som använts vid kalibrering från de uppgifter som används vid beräkning av standardvikter.

Till följd av felkällor kan resultatuppgifterna innehålla systematiska fel (det uppmätta värdet av resultatvariabeln avviker från dess korrekta värde). Det är svårt att uppskatta skevhetens omfattning i fråga om subjektiva uppgifter. Estimatens skevhet och exakthet bedöms med hjälp av uppgifternas medelfel.

Aktualitet

Uppgifterna i statistiken över levnadsförhållanden publiceras ungefär 15–16 månader efter statistikåret och ungefär 10–11 månader efter slutet av insamlingen av uppgifter genom intervjuer.

Det publiceras inte preliminära uppgifter av statistiken över levnadsförhållanden.
 

Punktlighet

Uppgifterna i statistiken över levnadsförhållanden levereras till användarna exakt vid publiceringstidpunkten i publiceringskalendern ungefär 15–16 månader efter statistikåret och 10–11 månader efter slutet av insamlingen av uppgifter genom intervjuer.

Jämförbarhet

Geografisk jämförbarhet

Statistiken över levnadsförhållanden grundas på ett nationellt representativt urval. Uppgifterna är regionalt jämförbara med de regionklassificeringar (NUTS2 det vill säga storområdesklassificering, statistisk kommungruppering) som används i statistiken och internationellt mellan länder i statistiken ESS EU-SILC (EU-SILC, Statistics on Income and Living Conditions).                             

Jämförbarhet över tid

Om statistiken över levnadsförhållanden finns det tidsmässigt jämförbara tidsserieuppgifter för åren 2003–2023. Längden på tidsserierna varierar i statistiken. En del av uppgifterna samlas in och statistikförs bara under bestämda år.

Beräkningen av indikatorn för risk för fattigdom eller social utestängning har reviderats för statistikåret 2020. Beräkningen baserar sig på nya definitioner när det gäller låg arbetsintensitet och allvarlig materiell och social fattigdom, i enlighet med Europeiska unionens statistikbyrås statistikföring. Jämförbara tidsserieuppgifter om risken för fattigdom eller social utestängning finns tillgängliga fr.o.m. år 2018. Den föregående jämförbara tidsserien är för åren 2008–2019.

En korrigerad tidsserie över risken för fattigdom eller social utestängning publicerades i samband med publiceringen av uppgifterna för statistikåret 2021. Tidsserien publicerades fr.o.m. år 2018 och korrigeringen av uppgifterna gällde siffrorna för de tidigare publicerade åren 2018 och 2019. De tidigare publicerade uppgifterna om år 2020 förblev oförändrade.

Uppgifterna korrigerades i källuppgifterna om låg arbetsintensitet på grund av en definitionsändring under statistikåret 2020. Definitionsändringen inföll samtidigt som en revidering av indikatorn för låg arbetsintensitet (se begreppen). I den nya indikatorn utelämnas från beräkningen av låg arbetsintensitet de personer som själv uppger sig ha varit pensionerade. Samtidigt övergick man i den uppgift som beskriver personens verksamhet till personens egen anmälan, medan man tidigare hade kunnat hämta uppgifterna ur register.

Personer som i en intervju anmält sig som pensionärer klassificerades fram till år 2019 som långtidssjuka på basis av registeruppgifter. Eftersom ingen registerbaserad korrigering längre görs ökar antalet pensionärer och uppgifterna fr.o.m. år 2020 är inte jämförbara med tidigare publicerade uppgifter.

I tidsseriekorrigeringen togs den registerbaserade korrigeringen av arbetsoförmögna bort från källuppgifterna, varvid uppgifterna för åren 2018–2019 är jämförbara med uppgifterna för år 2020 och de därpå följande åren.

Tidsseriekorrigeringen inverkade på antalet personer med låg arbetsintensitet och därmed på antalet personer som löper risk för fattigdom eller social utestängning. Enligt de korrigerade uppgifterna för år 2018 är antalet personer i riskzonen omkring 40 000, dvs. 0,8 procentenheter färre än siffran som tidigare angetts. Förändringen inverkade på antalet personer med låg arbetsintensitet och personer som lever under risk för fattigdom eller social utestängning bara bland 18–64-åringar, men inte bland personer under 18 år och personer som fyllt 65 år.

Tidsserieuppgifter publiceras genom ett gemensamt beslut med Eurostat bara fr.o.m. år 2018 (i Eurostats databas har uppgifterna för år 2018 tabellerats enligt insamlingsåret, dvs. enligt år 2019), men för att granska kvaliteten har korrigerade uppgifter tagits fram också för tidigare år. Uppgifter om tidigare år fås på begäran från Statistikcentralen.

Datainsamlingssättet för undersökningen ändrades år 2022. Då infördes en webblankett som datainsamlingssätt vid sidan av telefonintervjun. Webblanketten erbjöds de hushåll som vid tidpunkten för urvalet hade endast en medlem. År 2023 var det också möjligt för större hushåll att svara på nätet. Omkring 38 procent av svaren samlades in med webblanketten. De uppgiftslämnare som svarade via webben representerar omkring 1 238 000 hushåll i hela befolkningen, dvs. omkring 42 procent av alla hushåll.

På grund av ändringen av datainsamlingssättet kan det finnas osäkerheter i jämförbarheten mellan uppgifterna för år 2022 och 2023, och uppgifterna för tidigare år. Den eventuella osäkerheten gäller framför allt frågor som är känsliga för datainsamlingsmetoden, t.ex. uppgifter som handlar om personens egna uppskattningar eller känslor. Osäkerheterna betonas i de befolkningsgrupper som omfattades av webbenkäten, särskilt bland ensamboende. De uppgifter som publiceras i tabellerna kan dock i regel anses jämförbara med tidigare år. 

När uppgifter som beskriver personens sysselsättning och övriga ekonomiska verksamhet bildades år 2022 användes delvis som ersättning för de tidigare intervjuuppgifterna uppgifter som baserade sig på inkomstregistret. Dessutom samlades uppgifter om verksamheten in från uppgiftslämnarna med en förnyad datainsamlingsblankett. På grund av ändringar i datakällan och datainsamlingsblanketten har de källuppgifter som används vid klassificeringen av socioekonomisk ställning ändrade. Tidsserien för socioekonomisk ställning kan dock anses jämförbar med tidigare år om man beaktar de sedvanliga osäkerhetsfaktorerna kopplade till urvalsstatistik.

Enhetlighet över statistikområdena

Elinolotilasto on yhtenäinen tulonjakotilaston ja kotitalouksien varallisuustutkimuksen kanssa. Ne laaditaan integroidusti samasta otosaineistosta.

Tulonjakotilasto, kulutustutkimus ja kotitalouksien varallisuustilasto muodostavat koherentin tilastokokonaisuuden.

Enhetlighet med nationalräkenskaperna

Inkomstbegreppen i statistiken över levnadsförhållanden och inkomstfördelningsstatistiken är enhetliga. I statistiken över levnadsförhållanden följs inkomstbegreppen i inkomstfördelningsstatistiken. Vid jämförelse av inkomstfördelningsstatistikens och nationalräkenskapernas poster på inkomst- och inkomstanvändningskonton ska man beakta skillnaderna i avgränsningen av sektorer, i en del definitioner och i statistikgrenarnas framställningsmetoder.

Intern enhetlighet

Statistiken över levnadsförhållanden är inbördes nästan enhetlig med undantag för viktningen. Utöver de vikter (standardvikter) som beräknats enhetligt med statistiken ESS EU-SILC används i nationell statistik separata vikter för personer som fyllt 16 år, för att korrigera partiellt bortfall i uppgifter som beskriver urvalspersoner. Beräkningsmetoden för separata vikter skiljer sig från viktberäkningen i standardformat.

Källmaterial och datainsamlingar

Källmaterial

Källmaterial

Källmaterial för statistiken över levnadsförhållanden är de uppgifter som insamlas vid intervjuer samt register.

Centrala registerkällor är:

  • Befolkningsdatasystemet som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata samt Statistikcentralens person- och bostadsdatalager.
  • Skatteförvaltningens skattedatabas
  • Folkpensionsanstaltens databas över pensioner och förmåner (sjukförsäkringsersättnings- och rehabiliteringsregistret, underhållsstödsregistret, studiestödsregistret och registret över bostadsbidrag.)
  • Material som gäller förebyggande och kompletterande utkomststöd, vilket Institutet för hälsa och välfärd (THL) insamlat från kommunerna
  • Pensionsskyddscentralens register över pensionsfall
  • Statistikcentralens examensregister
  • Statskontorets databas för systemet för ersättning av militärskadeärenden
  • Finansinspektionens uppgifter (inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning)
  • Statistikcentralens företagsregister
  • Sysselsättningsfondens (tidigare Utbildningsfonden) uppgifter
Urvalsram

Urvalsramen är ett totalmaterial som grundar sig på befolkningsdatasystemet som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och på Statistikcentralens person- och bostadsdatalager. Referenstidpunkten för urvalsmaterialets population är 31.12. Urvalsramen bildas före statistikårets slut, och detta leder till att urvalsramen innehåller en del fel. Urvalet granskas före datainsamlingen från det uppdaterade totalmaterialet och fel till följd av övertäckning korrigeras innan urvalet väljs.

Urvalsramen används till olika ändamål i urvalet, i inkomstfördelningsstatistikens urvalsmaterial för att skapa bostadshushåll och urvalsklasser.

Det befolkningsdatasystem som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är i allmänhet uttömmande och uppdaterad i fråga om personer. Uppgifter om befolkningsförändringar uppdateras i realtid. Statistikcentralen använder uppgifterna varje vecka för sina person- och bostadsdatalager, som används för statistiska ändamål, bl.a. månatligen för publicering av preliminär statistik om den kommunvisa befolkningen efter kön. 

Urvalsmaterial

I urvalsundersökning följs en fyra års roterande paneldesign. Varje panel omfattar fyra undersökningsomgångar.

Urvalsdesignens typ är stratifierat urval. Ett slumpmässigt urval av personer (5 500) inklusive bostadshushåll tas ur stratumen som bildats inom totalramen, genom icke-relativ kvotering. Ramen täcker målpopulationen nästan felfritt (se urvalsram). Fram till statistikåret 2021 bestod urvalet av två steg, vilket innebar att personurvalet (5 500 eller 5 000) togs ur ett så kallat masterurval. Masterurvalet, som omfattade 50 000 personer (undantagsvis 100 000 åren 2017, 2020 och 2021), hade i den första fasen av urvalet tagits ut genom ett systematiskt urval ur totalramen.

Stratumen är de 12 grupperna av socioekonomisk ställning. De socioekonomiska grupperna bildas utgående från de beskattningsbara inkomsterna, vanligen enligt inkomsttypen och inkomstnivån hos den i hushållet (bostadshushållet) med de högsta inkomsterna (förutom i fråga om bl.a. företagare).

Som en följd av paneldesignen väljs för undersökningens 2–4 undersökningsomgång ett tilläggsurval av 16-åringar och man iakttar urvalsdragning under andra fasen.

Urvalspersonerna (och deras bostadshushåll) syftar på den befolkning som är registrerad som stadigvarande bosatt i Finland den 31 december. Urvalsenheten är person som fyllt 16 år.  

Datainsamlingsmetod

Den huvudsakliga datainsamlingsmetoden för uppgifter som insamlas genom intervjuer för statistiken över levnadsförhållanden är datorstödd telefonintervju (CATI, computer assisted telephone interview) och webblanketten. Endast en liten del av intervjuerna (omkring 1–2 procent) insamlas med datorstödd besöksintervju (CAPI, computer assisted personal interview). Nästan alla uppgifter om levnadsförhållanden som gäller personer begärs genom att intervjua en person som fyllt 16 år i hushållet. Personen kan vara urvalspersonen eller en ersättande uppgiftslämnare i hushållet. 

Datainsamlingssättet för undersökningen ändrades år 2022. Då infördes en webblankett som datainsamlingssätt vid sidan av telefonintervjun. Webblanketten erbjöds de hushåll som vid tidpunkten för urvalet hade endast en medlem. År 2023 var det också möjligt för större hushåll att svara på nätet. Omkring 38 procent av svaren samlades in med webblanketten. De uppgiftslämnare som svarade via webben representerar omkring 1 238 000 hushåll i hela befolkningen, dvs. omkring 42 procent av alla hushåll.

Frekvens för datainsamling

Grunduppgifterna för statistiken över levnadsförhållanden insamlas varje år.

Metoder

Databehandling

Editering och imputering av uppgifter

I subjektiva och åsiktsuppgifter som statistikförs ur statistiken över levnadsförhållanden ingår partiellt bortfall. Uppgifter som saknas imputeras inte. I stället för imputering korrigeras partiellt bortfall med separata vikter (se nedan).

Viktkoefficienter

De hushåll och personer som deltagit på ett godkänt sätt får viktkoefficienter, med vilka uppgifterna om dem höjs för att representera uppgifterna i populationen. Undersökningsmaterialet har tre slags viktning, som används beroende på uppgifternas population, datainsamlingsenheten, det vill säga om vem eller vilka hushållsmedlemmar uppgifterna har insamlats, och om det varit möjligt att använda en ersättande uppgiftslämnare eller inte. Datainsamlingsenheter är alla medlemmar i hushållet och en urvalsperson i hushållet som fyllt 16 år. En del uppgifter som gäller urvalspersonen har kunnat insamlas av en ersättande uppgiftslämnare det vill säga en person som svarar i stället för urvalspersonen och är en person i hushållet som fyllt 16 år. En del av uppgifterna har inte kunnat samlas in från en ersättande uppgiftslämnare (t.ex. uppgifter om upplevt välbefinnande och hälsa), vilket innebär att man vid bildandet av viktkoefficienterna har beaktat det partiella bortfallet som hänför sig till dessa uppgifter.

För hushåll bildas först designvikter med hjälp av sannolikheten för att hushållet ska ingå i urvalet. För designvikter i ett godkänt urval görs en svarsbortfallskorrigering genom att multiplicera dem per stratum med det inverterade talet av andelen urvalspersoner i hushåll som svarat på ett godkänt sätt. Dessa vikter som korrigerats med svarsbortfallet utifrån uppgifter per urval kalibreras med CALMAR-makron för att motsvara centrala kända fördelningar och summor i populationen. Genom förfarandet strävar man efter att minska den skevhet som kan uppstå på grund av bortfallet och generera så exakta estimat som möjligt för de viktigaste resultatvariablerna. Vid kalibrering av vikterna i materialet för år 2022 användes följande uppgifter:

  • område (landskapsindelning, där Helsingfors och övriga huvudstadsregionen separat; statistisk kommungruppering)
  • bostadshushållets storlek
  • medlemmarnas ålders- och könsgrupper
  • totalsummor på centrala inkomstposter: löne-, företagar- och kapitalinkomster, arbetslöshetsdagpenning (grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd, inkomstrelaterad andel), pensioner, ränta på bostads- och studielån, antal inkomsttagare (Inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning, löneinkomster, pensionsinkomster)
  • låga inkomster enligt register
Med den här viktkoefficienten genereras uppgifter som gäller hela hushållet eller alla medlemmar i hushållet och representerar motsvarande grupper i populationen. I fråga om uppgifter som gäller urvalspersonerna, och där det varit tillåtet med en ersättande uppgiftslämnare, beräknas personvikter som letts ur den här viktkoefficienten, och uppgifterna representerar personer som fyllt 16 år som hör till hushåll i populationen. Vikterna har skalats helt enkelt med antalet personer i populationen.

Summan av viktkoefficienterna för de hushåll i urvalet vars svar godkänts, är ett estimat av det totala antalet hushåll i populationen i slutet av statistikåret. Vid estimeringen av det totala antalet hushåll används fr.o.m. statistikåret 2022 registerkällor som baserar sig på totalmaterial och som uppskattas beskriva antalet hushåll och deras struktur noggrannare än tidigare. Tidigare användes i första hand ett så kallat masterurval av befolkningen i slutet av statistikåret. På grund av den nya metoden avviker det totala antalet hushåll i slutet av året något mer från antalet bostadshushåll.

Dessutom används vid publicering av subjektiva uppgifter som gäller en urvalsperson (hälsa, upplevt välbefinnande) separata personvikter, med vilka uppgifterna generaliseras till hela hushållsbefolkningen som fyllt 16 år. Vid insamling av dessa uppgifter har ersättande uppgiftslämnare inte kunnat användas, varför separata vikter bildat för publicering av uppgifterna. De separata vikterna beaktar utöver enhetsbortfallet även det partiella bortfallet som är kopplat till personliga frågor. Designvikterna som är grunden för dessa viktkoefficienter har korrigerats med beaktande av det partiella bortfallet och skalats till hela hushållsbefolkningen som fyllt 16 år. Bortfallskorrigerade designvikter har därefter kalibrerats med olika centrala marginella fördelningar. I kalibreringen år 2022 var dessa uppgifter:

  • område (landskapsindelning, där Helsingfors och övriga huvudstadsregionen separat; statistik kommungruppering)
  • hushållets storlek, medlemmarnas ålders- och könsgrupper
  • utbildningsnivå
  • lägsta inkomstkvintil
  • socioekonomisk ställning
  • antal låginkomsttagare (enligt inkomstfördelningstatistik)
  • medlemmarnas utbildningsniv

Datavalidering

Elinolotilaston aineisto on kerätty tilastollisista ja hallinnollisista rekistereistä ja haastatteluin.

Tilastolliset ja hallinnolliset rekisterit ovat tyhjentäviä ja korkealaatuisia. Muutokset tietosisällöissä validoidaan erityisellä huolellisuudella tietojen vastaanotto- ja prosessointivaiheissa.

Elinolotilaston tiedonkeruun sähköiselle lomakkeelle on sisällytetty tietojen uskottavuus- ja loogisuustarkastuksia. Lomake suunnitellaan ja testataan vuosittain muutosten implementoimiseksi, mm. vaihtuvien sisältömoduulien osalta, ja vastausrasitteen pienentämiseksi. Tietoja prosessoidaan tiedonkeruun jälkeen tarpeellisin tarkistuksin ja editoinnein yksikkötasolla pääasiassa automaattisilla proseduureilla noudattaen vakiosääntöjä.

Muodostetun tilastoaineiston systemaattisia virhelähteitä arvioidaan vertaamalla estimaatteja Tulonjakotilaston kokonaisaineistosta ja rekistereistä saataviin, koko väestöä koskeviin tietoihin. Vertailuja tehdään vuosittain ja niitä voi tiedustella Tilastokeskuksesta.

Tulotietojen validointia on kuvattu tarkemmin Tilastokeskuksen tulonjakotilaston laatuselosteessa.

Principer och riktlinjer

Organisation

Statistikcentralen

Organisationsenhet

Samhällsstatistik

Lagstiftning och andra överenskommelser

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.

Ytterligare information: Statistiklagstiftning

Datainnehållet i urvalsmaterialet för statistiken över levnadsförhållanden grundas på ramförordning (EU) 1700/2019 (Åren 2003–2020 (EU) 1177/2003) som gäller EU's statistiken över inkomster och levnadsförhållanden (EU-SILC, Statistics on Income and Living Conditions).  Datainnehållet, som insamlas vissa bestämda år, bekräftas med EU-kommissionens förordningar som implementerar ramförordningen (till exempel statistikåret 2018: (EU) 2018/174).

 

Principer för dataskydd

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
 

Sekretess – behandling av uppgifter

Uppgifterna behandlas endast av de som upprättar statistiken och har behörighet att använda uppgifterna. Alla som hör till Statistikcentralens personal har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig att hemlighålla uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs som sekretessbelagda.

Statistiklagen styr sammanställandet av statistik (280/2004). Vid behandlingen av personuppgifter tillämpas utöver statistiklagen även EU:s allmänna dataskyddsförordning EU 2016/679 och den nationella dataskyddslagen. Om sekretess beträffande uppgifter som insamlats för statistiska ändamål föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) dvs. i offentlighetslagen.

Upprättandet av statistiken styrs dessutom av Europeiska unionens förordning som gäller Europeiska sociala statistiker och EU-SILC (EU-SILC, Statistics on Income and Living Conditions). 

Statistikmaterialet som är grunden för statistiken överlämnas till EU:s statistikbyrå Eurostat för statistiken EU-SILC. Statistikmaterialet innehåller inte direkta identifikationsuppgifter. För materialet vidtas dessutom skyddsåtgärder som är gemensamma för alla länder och vid behov nationella åtgärder. Eurostat överlåter material för statistiken EU-SILC för forskning efter en ansökan. De forskare som behandlar material undertecknar ett sekretessavtal.

Uppgifterna i statistiken fogas till servicematerialet för Statistikcentralens inkomstfördelningsstatistik.

Statistiska skyddsmetoder beskrivs bland annat i publikationen the Handbook on Statistical Disclosure Control (2010).

Principer för offentliggörande

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Datautbyte

Statistikmaterialet som är grunden för statistiken över levnadsförhållanden används för den internationella statistiken EU-SILC (EU-SILC, Statistics on Income and Living Conditions). EU:s statistikbyrå Eurostat ansvarar för statistikföringen av EU-SILC och för överlåtelse av dess statistikmaterial för forskningsändamål. Att använda uppgifterna för forskningsändamål förutsätter en ansökan om användningstillstånd.

Tillgänglighet och tydlighet

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.

EU:s statistikbyrå Eurostat publicerar uppgifter i statistiken EU-SILC (EU-SILC, Statistics on Income and Living Conditions) på sin egen webbplats
 

Riktlinjer för revidering av uppgifter

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

Kvalitetsbedömning

Kvalitetssäkring

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)

Användarnas tillgång

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.

Statistikexperter

Tara Junes
överaktuarie
029 551 3322