Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis: dokumentation för statistiken
Dokumentation som var i kraft 12.11.2024
Statistikens primäruppgifter
Allmän beskrivning
Statistiken beskriver de offentliga samfundens inkomster och utgifter per kvartal. Det är fråga om härledd statistik som baserar sig nationalräkenskaperna, dvs. man har härlett statistik baserad på nationalräkenskaperna ur den sektorvisa primärstatistiken. Statistiken har sammanställts för att utveckla uppföljningen av konjunkturerna för den offentliga sektorn. EU:s stabiliserings- och tillväxtpakt och ECB kräver aktuell och tillförlitlig uppföljning av den offentliga sektorns ekonomi. Statistikens tal är löpande priser och de används även som indata i nationalräkenskapernas kvartalsstatistik i försörjningsbalansen samt i de kvartalsvisa sektorräkenskaperna.
Statistikens population
Enligt ENS2010 innefattar Finlands offentliga samfund dessa enheter (på finska) inom statsförvaltningen, lokalförvaltningen samt socialskyddsfonderna.
Statistisk enhet
En förteckning över de statistiska enheterna finns bakom vidstående länk. De offentliga samfundens enheter (på finska).
Måttenhet
Måttenheten i statistikens tidsserier är euro.
Basperiod
Statistikens alla tidsserier är i löpande priser.
Referensperiod
Statistiken är en kvartalsstatistik och publiceras med omkring 75 dygns eftersläpning efter statistikperiodens utgång.
Referensområde
Statistikens referensområde är de offentliga samfunden i Finland.
Sektortäckning
Statistiken omfattar alla enheter från statsförvaltningen, lokalförvaltningen och socialskyddsfonderna som hör till de offentliga samfunden i Finland enligt ENS 2010.
Tidstäckning
Statistikens tidsserier per kvartal börjar år 1999.
Distributionsfrekvens
Kvartalsstatistiken över offentliga samfund publiceras med omkring 75 dygns eftersläpning efter statistikperiodens utgång. Uppgifterna för de två senaste åren är preliminära och preciseras när årsuppgifterna i nationalräkenskaperna preciseras. När tidsserierna för årsräkenskaperna förändras preciseras även tidsserierna för den här statistiken.
Begrepp
Arbetsgivares faktiska sociala avgifter
Arbetsgivares faktiska sociala avgifter (D611). Dessa betalas till social-skyddsfonder och pensionsinstitut, som administrerar sociala trygghetsför-säkringssystem för att säkerställa sociala förmåner till de anställda. T.ex. ar-betsgivares arbetslöshetsförsäkringsavgifter, arbetsgivares arbetspensionsav-gifter, arbetsgivares socialskyddsavgifter.
Fast bruttoinvestering
Fast bruttoinvestering består av inhemska producenters förvärvav av fasta tillgångar minus avyttringar. Fasta tillgångar är materiella eller immateriella tillgångar tillkomna som resultat av produktionsprocesser, som själva används mer än ett år upprepat eller kontinuerligt i produktionsprocesser.
Finansiellt sparande/nettoupplåning
Finansiellt sparande/nettoupplåning är en saldopost på kapitalkontot och kontot för finansiella transaktioner.
Finansiellt sparande/nettoupplåning motsvarar det belopp som är tillgängligt för en enhet eller en sektor att, direkt eller indirekt, finansiera andra enheter eller sektorer, respektive det belopp som en enhet eller en sektor måste låna från andra enheter eller sektorer.
Det begrepp som motsvarar finansiellt sparande/nettoupplåning är i finansrä-kenskaperna finansiella transaktioner, netto. Det utgör differensen mellan nettoanskaffningen av finansiella tillgångar och nettoanskaffningen av finan-siella skulder. En sektor är nettoutlånare under perioden, om sektorns finan-siella tillgångar ökar mer än dess finansiella skulder.
Finansiellt sparande/nettoupplåning motsvarar det belopp som är tillgängligt för en enhet eller en sektor att, direkt eller indirekt, finansiera andra enheter eller sektorer, respektive det belopp som en enhet eller en sektor måste låna från andra enheter eller sektorer.
Det begrepp som motsvarar finansiellt sparande/nettoupplåning är i finansrä-kenskaperna finansiella transaktioner, netto. Det utgör differensen mellan nettoanskaffningen av finansiella tillgångar och nettoanskaffningen av finan-siella skulder. En sektor är nettoutlånare under perioden, om sektorns finan-siella tillgångar ökar mer än dess finansiella skulder.
Insatsförbrukning
Insatsförbrukning består av värdet av de varor och tjänster som används som insats i produktionsprocessen, exklusive fasta tillgångar, vars användning förs som kapitalförslitning. Dessa varor och tjänster kan antingen vidareförädlas eller förbrukas i produktionsprocessen.
Produkter som används för insatsförbrukning skall bokföras och värderas vid den tidpunkt de går in i produktionsprocessen. De skall värderas till mottagarpris för liknande varor och tjänster vid samma tidpunkt.
Produkter som används för insatsförbrukning skall bokföras och värderas vid den tidpunkt de går in i produktionsprocessen. De skall värderas till mottagarpris för liknande varor och tjänster vid samma tidpunkt.
Kapitalförslitning
Kapitalförslitning (P.51C) motsvarar värdet av de fasta tillgångar som har förbrukats under den aktuella perioden till följd av normal användning och förutsebar föråldring, inklusive en avsättning för förlust av materiella fasta tillgångar genom oförutsedda skador, vilka man kan försäkra sig mot.
Kapitalförslitning skall skiljas från den avskrivning som redovisas i företags-bokföringen. Kapitalförslitning motsvarar värdet av de fasta tillgångar som har förbrukats under den aktuella perioden. Kapitalförslitning beräknas med utgångspunkt i realkapitalstocken och den sannolika genomsnittliga ekono-miska livslängden för de olika kapitalobjekten.
Kapitalförslitning skall skiljas från den avskrivning som redovisas i företags-bokföringen. Kapitalförslitning motsvarar värdet av de fasta tillgångar som har förbrukats under den aktuella perioden. Kapitalförslitning beräknas med utgångspunkt i realkapitalstocken och den sannolika genomsnittliga ekono-miska livslängden för de olika kapitalobjekten.
Kapitalskatter
Kapitalskatter (D.91) består av skatter som uttaxeras med oregelbundna in-tervall på tillgångar eller nettoförmögenhet, som ägs av institutionella enhet-er, eller på tillgångar som överförs mellan institutionella enheter som resultat av arv, gåvor mellan personer eller andra transfereringar. T.ex. arvsskatt och gåvoskatt.
Kapitaltransfereringar
Kapitaltransfereringar skiljer sig från löpande transfereringar på så sätt att de omfattar anskaffning eller minskning av en tillgång eller tillgångar hos minst en part i en transaktion. Oberoende av om kapitaltransfereringarna genom-förs kontant eller in natura leder de till motsvarande förändring i de finansi-ella tillgångarna eller icke-finansiella tillgångarna som presenterats i balans-räkningarna för en eller båda parterna i en transaktion.
Kapitaltransfereringar avser kapitalskatter, investeringsstöd och övriga kapi-taltransfereringar.
Kapitaltransfereringar avser kapitalskatter, investeringsstöd och övriga kapi-taltransfereringar.
Kapitalutgifter och -inkomster
Kapitalinkomster och -utgifter (D.4) uppkommer då ägarna av finansiella tillgångar eller naturresurser tillhandahåller institutionella enheter dessa re-surser eller tillgångar. Inkomsten från användningen av finansiella tillgångar kallas kapitalavkastning, medan inkomsten från användning av naturresurser är arrende. Kapitalinkomster utgörs av kapitalavkastning och arrenden totalt. Kapitalinkomster klassificeras enligt följande:
a) ränta (D.41);
b) inkomst från bolag (D.42):
1) utdelning från bolag (D.421);
2) ägaruttag från kvasibolag (D.422);
c) återinvesterade vinstmedel från utländska direktinvesteringar (D.43);
d) övrig kapitalavkastning (D.44):
1) kapitalavkastning tillräknad försäkringstagare (D.441);
2) kapitalavkastning på pensionsrätter (D.442);
3) kapitalavkastning tillräknad andelsägare i kollektiva investeringsfonder (D.443);
e) arrenden (D.45).
a) ränta (D.41);
b) inkomst från bolag (D.42):
1) utdelning från bolag (D.421);
2) ägaruttag från kvasibolag (D.422);
c) återinvesterade vinstmedel från utländska direktinvesteringar (D.43);
d) övrig kapitalavkastning (D.44):
1) kapitalavkastning tillräknad försäkringstagare (D.441);
2) kapitalavkastning på pensionsrätter (D.442);
3) kapitalavkastning tillräknad andelsägare i kollektiva investeringsfonder (D.443);
e) arrenden (D.45).
Löner
Löner och kollektiva avgifter (D.1) definieras som den totala ersättning, kontant eller in natura, som betalas av en arbetsgivare till en anställd för av denne utfört arbete under räkenskapsperioden.
Löner och kollektiva avgifter delas upp i
a) egentlig lön (D.11): kontanta löner ; naturaförmåner
b) arbetsgivares kollektiva avgifter (D.12): arbetsgivares faktiska kollektiva avgifter (D.121); arbetsgivares tillräknade kollektiva avgifter (D.122).
Löner och kollektiva avgifter delas upp i
a) egentlig lön (D.11): kontanta löner ; naturaförmåner
b) arbetsgivares kollektiva avgifter (D.12): arbetsgivares faktiska kollektiva avgifter (D.121); arbetsgivares tillräknade kollektiva avgifter (D.122).
Mervärdesskatt
En mervärdesskatt (D.211) är en skatt på varor eller tjänster, som inkasseras successivt av företagen och som till sist till fullo debiteras den slutlige köparen. Mervärdesskatter omfattar den mervärdesskatt som inkasseras av den offentliga sektorn och som läggs på nationella och importerade produkter.
I den totala ekonomin är mervärdesskatten lika med differensen mellan det totala debiterade mervärdesskattebeloppet och det totala avdragbara mervärdesskattebeloppet.
I nationalräkenskaperna bokförs skatterna enligt bokföringsmässiga grunder (prestationsprincipen). Bokföring enligt prestationsprincipen skiljer sig från bokföring enligt kontantprincipen. Skattebelopp som bokförs enligt kontantprincipen anger det belopp som influtit i kassan. Skattebelopp som bokförs enligt prestationsprincipen anger den skatt som påförs transaktionen under den period då skyldigheten att betala skatten uppkom.
I den totala ekonomin är mervärdesskatten lika med differensen mellan det totala debiterade mervärdesskattebeloppet och det totala avdragbara mervärdesskattebeloppet.
I nationalräkenskaperna bokförs skatterna enligt bokföringsmässiga grunder (prestationsprincipen). Bokföring enligt prestationsprincipen skiljer sig från bokföring enligt kontantprincipen. Skattebelopp som bokförs enligt kontantprincipen anger det belopp som influtit i kassan. Skattebelopp som bokförs enligt prestationsprincipen anger den skatt som påförs transaktionen under den period då skyldigheten att betala skatten uppkom.
Produktion till baspris
Produktion till baspris består av de produkter som skapats under räkenskapsperioden. Tre olika kategorier av produktion kan urskiljas: marknadsproduktion, produktion för egen slutlig användning och övrig icke-marknadsproduktion.
Produktionen skall bokföras och värderas vid den tidpunkt då den framställs i produktionsprocessen.
Produktionen skall bokföras och värderas vid den tidpunkt då den framställs i produktionsprocessen.
Skatter på produktion och import
Skatter på produktion och import (D.2) består av obligatoriska, ensidiga betalningar, kontant eller in natura, som uttaxeras av den offentliga sektorn eller av Europeiska unionens institutioner, och som avser produktion och import av varor och tjänster, anställd arbetskraft, ägande eller användande av mark, byggnader eller andra tillgångar som används i produktionen. Dessa skatter skall betalas oavsett om vinst uppkommer eller ej.
Skatter på produktion och import uppdelas i:
a) produktskatter (D.21)
(1) mervärdesskatter (D.211)
(2) skatter och tullar på import exklusive moms (D.212)
– importtullar (D.2121)
– skatter på import exklusive moms och importtullar (D.2122)
(3) produktskatter exklusive moms och importskatter (D.214)
b) andra skatter på produktion (D.29).
Skatter på produktion och import uppdelas i:
a) produktskatter (D.21)
(1) mervärdesskatter (D.211)
(2) skatter och tullar på import exklusive moms (D.212)
– importtullar (D.2121)
– skatter på import exklusive moms och importtullar (D.2122)
(3) produktskatter exklusive moms och importskatter (D.214)
b) andra skatter på produktion (D.29).
Sociala förmåner andra än in natura
I sociala förmåner andra än in natura (D.62) ingår:
a) Kontanta socialförsäkringsförmåner som utbetalas till hushåll av socialförsäkringssystem. T.ex. pensioner, arbetslöshetsstöd.
b) Kontanta socialbidrag som utbetalas till hushåll av offentliga enheter för att täcka samma behov som sociala trygghetsförsäkringsförmåner, men inte inom ett socialt trygghetsförsäkringssystem med sociala avgifter och sociala trygghetsförsäkringsförmåner. T.ex. kommunalt utkomststöd, underhållsbidrag.
a) Kontanta socialförsäkringsförmåner som utbetalas till hushåll av socialförsäkringssystem. T.ex. pensioner, arbetslöshetsstöd.
b) Kontanta socialbidrag som utbetalas till hushåll av offentliga enheter för att täcka samma behov som sociala trygghetsförsäkringsförmåner, men inte inom ett socialt trygghetsförsäkringssystem med sociala avgifter och sociala trygghetsförsäkringsförmåner. T.ex. kommunalt utkomststöd, underhållsbidrag.
Sociala transfereringar in natura
Sociala transfereringar in natura omfattar individuella varor och tjänster som tillhandahålls individuella hushåll av offentlig sektor eller hushållens icke-vinstsyftande organisationer, vare sig varorna och tjänsterna är köpta på marknaden eller producerade som icke marknadsproduktion från offentlig sektor eller hushållens icke-vinstsyftande organisationer.
Socialskyddsavgifter
Socialskyddsavgifter (klass 2000 i OECD:s skattestatistik) omfattar alla obligatoriska avgifter som ger rätt att erhålla sociala förmåner i framtiden. De omfattar: a) arbetsgivares socialskyddsavgifter, t.ex. arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringsavgifter, arbetsgivares arbetspensionsförsäkringsavgifter, b) löntagares socialskyddsavgifter, t.ex. löntagares arbetslöshetsförsäkringspremier, löntagares arbetspensionsförsäkringspremier, löntagares folkpensionsförsäkringsavgift, löntagares sjukförsäkringsavgift, c) självständiga företagares och icke sysselsatta personers socialskyddsavgifter, t.ex. företagares pensionsskyddsavgifter.
Endast obligatoriska socialskyddsavgifter räknas enligt OECD:s skattestatistik till socialskyddsavgifter, varför gruppen inte inbegriper frivilliga socialskyddsavgifter enligt nationalräkenskaperna (en undergrupp i gruppen D.611 faktiska sociala avgifter).
Endast obligatoriska socialskyddsavgifter räknas enligt OECD:s skattestatistik till socialskyddsavgifter, varför gruppen inte inbegriper frivilliga socialskyddsavgifter enligt nationalräkenskaperna (en undergrupp i gruppen D.611 faktiska sociala avgifter).
Sparande
Sparande är saldoposten i inkomstanvändningskontona. Sparande är det positiva eller negativa belopp som återstår efter de löpande transaktionerna och som etablerar länken till kapitalbildningen. Om sparandet är positivt, kommer den icke använda inkomsten att användas till förvärv av tillgångar eller till att betala av skuldförbindelser. Om sparandet är negativt, blir vissa tillgångar avvecklade eller också ökar vissa skuldförbindelser.
Subventioner
Subventioner (D.3) är löpande, ensidiga betalningar som den offentliga sektorn eller Europeiska unionens institutioner gör till inhemska producenter med syftet att påverka produktionsnivåerna, priserna eller ersättningen till produktionsfaktorerna. Övriga icke marknadsproducenter kan erhålla övriga produktionssubventioner endast i de fall dessa betalningar grundas på allmänna bestämmelser som gäller både marknads- och icke marknadsproducenter.
Subventioner från Europeiska unionens institutioner omfattar endast transfereringar, som görs direkt till inhemska producentenheter.
Subventioner klassificeras i
a) produktsubventioner (D.31)
(1) importsubventioner (D.311)
(2) övriga produktsubventioner (D.319)
b) övriga produktionssubventioner (D.39).
Subventioner från Europeiska unionens institutioner omfattar endast transfereringar, som görs direkt till inhemska producentenheter.
Subventioner klassificeras i
a) produktsubventioner (D.31)
(1) importsubventioner (D.311)
(2) övriga produktsubventioner (D.319)
b) övriga produktionssubventioner (D.39).
Säsongrensning
Med säsongrensning avses estimering av säsongvariation och eliminering av dess inverkan på tidsserien. Till följd av detta får vi en säsongrensad tidsserie. Då man eliminerar både säsongvariation och oregelbunden slumpvariation från tidsserien, får man tidsseriens trend. Handels- eller arbetsdagskorrigerade serier får man däremot när man från den ursprungliga tidsseriens observationer eliminerar de faktorer som beror på variationen i antalet handels- eller vardagar. Vid säsongrensning av tidsserier använder Statistikcentralen Tramo/Seats-metoden. I Tramo/Seats-metoden grundar sig förhandsrensningen på regressionsmodellen (som beaktar bl.a. extremvärden, söckenhelger och veckodagsstruktur) och den egentliga säsongrensningen på ARIMA-modellen, som gjorts upp för tidsserien.
Trend
En trend beskriver tidsseriens utveckling under en längre period. Trendserien har rensats från periodisk och tillfällig variation. Detta betyder att väderleksförhållandenas och kortvariga strejkers inverkan inte syns i trenden. Däremot syns permanenta förändringar som t.ex. större efterfrågan, som beror på skatteändringar. Vid tolkningen av riktningen i trendens slutskede är det bra att följa omdömet. Trendgrafens slutskede kan förändras efter att kommande månadsuppgifter har uppdaterats.
Klassificeringar
Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet
Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet
Tillförlitligheten och noggrannheten kan åskådliggöras genom att jämföra det finansiella sparandet som beräknats som differensen mellan inkomster och utgifter med motsvarande finansiella sparande i finansräkenskaperna, till exempel för Skatteförvaltningens del en tidsserie av summan på den kumulativa differensen av det finansiella sparandet.
Aktualitet
Kvartalsstatistiken över offentliga samfund publiceras med omkring 75 dygns eftersläpning efter statistikperiodens utgång. Uppgifterna för de två senaste åren är preliminära och preciseras när årsuppgifterna i nationalräkenskaperna preciseras. I och med att tidsserierna för årsräkenskaperna förändras förändras också tidsserierna i den här statistiken.
Punktlighet
Statistiken har i huvudsak publicerats i enlighet med publiceringskalendern. Fördröjningarna har berott på problem med informationstekniken.
Jämförbarhet
Geografisk jämförbarhet
Statistiken är jämförbar med de länder som hör till det europeiska statistiksystemet.
Jämförbarhet över tid
Statistikens tidsserier är jämförbara i fråga om alla tidsserier.
Enhetlighet över statistikområdena
Statistikens begrepp och definitioner är enhetliga med statistik som grundar sig på ENS2010-metodhandboken.
Intern enhetlighet
I nationalräkenskapernas kontosystem är de olika delområdena enhetliga: års- och kvartalsräkenskaperna, den offentliga sektorns uppgifter, de reala sektorräkenskaperna, finansräkenskaperna, regionalräkenskaperna samt tillgångs- och användningstabellerna. I praktiken kan det emellertid vara en omöjlighet att uppnå fullständig enhetlighet mellan uppgifterna vid alla tidpunkter, och temporära skillnader förekommer. Skillnaderna beror oftast på olika former av eftersläpning för offentliggörandena inom de olika delområdena.
Källmaterial och datainsamlingar
Källmaterial
Källmaterialet beskrivs i den statistikspecifika manualen.
Datainsamlingsmetod
Datainsamlingsmetoden beskrivs i den statistikspecifika manualen.
Frekvens för datainsamling
Datainsamlingsfrekvensen varierar från en månad till ett kvartal.
Metoder
Databehandling
Databehandlingen beskrivs i den statistikspecifika manualen.
Datavalidering
I primärmaterialet görs olika logikkontroller. I det färdiga statistikmaterialet görs konsistenskontroller, det vill säga man kontrollerar att fenomenet beskrivs på samma sätt i all statistik som gäller nationalräkenskaperna. Data valideras horisontellt och vertikalt i anslutning till upprättande och rapportering. I samband med varje dataleverans till Europakommissionen granskar Eurostat medlemsstaternas uppgifter. I samband med granskningsprocessen kan uppgifterna även uppdateras.
Principer och riktlinjer
Organisation
Statistikcentralen
Organisationsenhet
Ekonomisk statistik
Lagstiftning och andra överenskommelser
Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagensamt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder. Instruktioner för framställningen finns i Europaparlamentets och rådets förordningar nr 1221/2002, 264/2000,1 161/2005 och 549/2013.
Ytterligare information: Statistiklagstiftning
Principer för dataskydd
Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas.
Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
Sekretess – behandling av uppgifter
Statistiken är en makrostatistik om offentliga samfund. I offentliggörandena finns inget makromaterial som behöver skyddas. Vid skyddandet av uppgifter följs Statistikcentralens instruktioner för dataskydd och datasekretess.
Principer för offentliggörande
Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.
Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Datautbyte
Statistikens informationsinnehåll rapporteras på det nationella publiceringsdatumet till Eurostat och till Europeiska centralbanken i SDMX-format. I de nationella offentliggörandena är informationsinnehållet i px-pro-format.
Tillgänglighet och tydlighet
Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.
Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.
Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.
Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.
Statistikuppgifterna publiceras på Statistikcentralens webbplats samt på Eurostats webbsidor.
Riktlinjer för revidering av uppgifter
Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.
Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.
Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.
De säsongrensade uppgifterna i konjunkturstatistiken revideras på grund av den använda beräkningsmetoden. Den tilläggsinformation som en ny observation i tidsserien medför utnyttjas i en modellbaserad beräkningsmetod, vilket återspeglas i ändringar i gamla offentliggöranden. Information om revideringen av de senaste säsongrensade siffrorna finns i offentliggörandena och kvalitetsbeskrivningarna.
I samband med den centrala konjunkturstatistiken och viss årsstatistik publiceras också en tabell om revideringarna. Av tabellen framgår hur uppgifterna för de senaste statistikperioderna förändrats mellan det första och det senaste offentliggörandet.
Kvalitetsbedömning
Kvartalsstatistiken om offentliga samfund summeras för alla ekonomiska åtgärder med motsvarande ekonomiska åtgärder i de årsvisa nationalräkenskaperna. Statistiken är jämförbar mellan EU-länderna årsvis och kvartalsvis. Det finansiella sparandet, som beräknas som differensen mellan de offentliga samfundens inkomster och utgifter, är jämförbart med konvergenskriterierna. Statistikens kvalitet kan bedömas genom att jämföra statistikens finansiella sparande sektorvis med det finansiella sparandet inom motsvarande sektorer i finansräkenskaperna.
Kvalitetssäkring
Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik.
Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)
Användarnas tillgång
Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.
Ytterligare information: Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.