Dokumentation som var i kraft 22.2.2024

Statistikens primäruppgifter

Allmän beskrivning

Statistiken över konsumenternas förtroende beskriver ekonomirelaterade stämningar, dvs. konsumenternas bedömningar och förväntningar rörande deras egen och Finlands allmänna ekonomiska utveckling. Den utreder också konsumenternas planer på att göra större anskaffningar, spara och ta lån. Underlaget till statistiken är en enkätundersökning som grundar sig på ett individurval och en mixed-mode-insamlingsmetod bestående av ett webbformulär, som man fyller i på egen hand, och telefonintervjuer.
 
Statistiken Konsumenternas förtroende var tidigare känd som konsumentbarometern. Den första barometerundersökningen gjordes i november 1987. Inledningsvis gjordes undersökningen två gånger per år (maj och november), och år 1992 utökades undersökningstillfällena till fyra (februari, maj, augusti och november). Sedan oktober 1995 har information om konsumenternas förtroende samlats in varje månad på uppdrag av Europeiska kommissionen (ekonomi- och finansenheten DG ECFIN), som även harmoniserat och delvis finansierat datainsamlingen.

De frågor som ställs i undersökningarna om konsumenternas förtroende gäller i första hand åsiktsfrågor, men även faktafrågor. Frågorna besvaras med hjälp av färdiga svarsalternativ (ett undantag är procentuppskattningsfrågor som rör inflationen).

Frågornas formuleringar och svarsalternativ i webbformuläret för statistiken:

1. Vilken är din huvudsakliga verksamhet för närvarande?
Löntagare i heltidsarbete
Löntagare i deltidsarbete
Lantbruksföretagare (också medhjälpande)
Företagare (också medhjälpande) eller yrkesutövare
Arbetslös eller permitterad
Familjeledig
I bevärings- eller civiltjänst
Studerande eller skolelev
Pensionerad eller långvarigt sjuk
Gör något annat
 
Följande frågor gäller dina åsikter om ekonomin.             
2. Hurdan tycker du att din ekonomiska situation är nu, jämfört med situationen för 12 månader sedan? (B1)
Mycket bättre
Något bättre
Oförändrad
Något sämre
Mycket sämre
Kan inte säga

3. Och hurdan tror du att den kommer att vara om 12 månader, jämfört med situationen nu? (B2)
Mycket bättre
Något bättre
Oförändrad
Något sämre
Mycket sämre
Kan inte säga

4. Är det lätt eller svårt för dig att just nu förutse din kommande ekonomiska situation?
Lätt
Ganska lätt
Ganska svårt
Svårt
Kan inte säga

5. Hur sannolikt är det att du sparar under de närmaste 12 månaderna? Amortering på skuld är också att spara. (D2)
Mycket sannolikt
Ganska sannolikt
Ganska osannolikt
Mycket osannolikt
Kan inte säga

6. Vilket av följande alternativ beskriver bäst din penningsituation just nu? (D1)
Sparar mycket
Sparar lite
Pengarna räcker nätt och jämt
Jag är tvungen att använda besparingar
Jag skuldsätter mig för närvarande
Kan inte säga

7. Hurdan tycker du Finlands ekonomiska situation är nu jämfört med situationen för 12 månader sedan? (B3)
Mycket bättre
Något bättre
Oförändrad
Något sämre
Mycket sämre
Kan inte säga

8. Hurdan tror du att den kommer att vara om 12 månader jämfört med situationen nu? (B4)
Mycket bättre
Något bättre
Oförändrad
Något sämre
Mycket sämre
Kan inte säga

9. Hur tror du att antalet arbetslösa kommer att förändras i Finland? (B7)
Tror du att antalet arbetslösa om 12 månader är:
Mycket fler
Något fler
Oförändrat
Något färre
Mycket färre
Kan inte säga

10. Tycker du att risken för arbetslöshet eller permittering för din egen del under de senaste 12 månaderna har: (B8)
Ökat mycket
Ökat något
Varit oförändrad
Minskat något
Minskat mycket
Varken varit eller är en risk
Kan inte säga

11. Hur tycker du att konsumentpriserna har förändrats under de senaste 12 månaderna?
Stigit mycket
Stigit ganska mycket
Stigit något
Varit oförändrade
Sjunkit
Kan inte säga

12. Hur mycket uppskattar du att priserna stigit/sjunkit i procent under de senaste 12 månaderna? Du kan svara med en decimals noggrannhet. (B5)
0,0…99,9 %
Kan inte säga

13. Jämfört med de senaste 12 månaderna, hur uppskattar du att konsumentpriserna kommer att förändras i Finland under de närmaste 12 månaderna?
Stiger snabbare
Stiger i samma takt
Stiger långsammare
Varken stiger eller sjunker
Sjunker
Kan inte säga

14. Hur mycket uppskattar du att priserna kommer att stiga/sjunka i procent under de närmaste 12 månaderna? Du kan svara med en decimals noggrannhet. (B6)
0,0…99,9 %
Kan inte säga

Följande frågor gäller sparande och låntagning.                
15. Om du tänker på den allmänna ekonomiska situationen i Finland, hurdan tycker du att tidpunkten för tillfället är för att spara? (C2)
Mycket bra
Ganska bra
Ganska dålig
Mycket dålig
Kan inte säga

16. Om du igen tänker på den allmänna ekonomiska situationen, hurdan tycker du att tidpunkten för tillfället är för att ta lån? (C3)
Mycket bra
Ganska bra
Ganska dålig
Mycket dålig
Kan inte säga

17. Tänker du ta lån under de närmaste 12 månaderna? (D5)
Ja, säkert
Eventuellt
Troligtvis inte
Nej
Kan inte säga

Följande frågor gäller anskaffningar och konsumtion.       
18. Om du tänker på den allmänna ekonomiska situationen i Finland, hurdan tycker du att tidpunkten för tillfället är för att köpa varaktiga konsumtionsvaror, såsom möbler, hemelektronik eller bil? (C1)
Bra
Dålig
Varken bra eller dålig
Kan inte säga

19. Jämfört med de senaste 12 månaderna, hur kommer du att använda pengar för anskaffning av varaktiga konsumtionsvaror under de närmaste 12 månaderna? (E1)
Mycket mera
Lite mera
Lika mycket
Lite mindre
Mycket mindre
Kan inte säga

20. Hur sannolikt är det att du använder pengar för att köpa en personbil under de närmaste 12 månaderna? (E2)
Mycket sannolikt
Ganska sannolikt
Ganska osannolikt
Mycket osannolikt
Kan inte säga

21. Tänker du köpa en ny eller en begagnad bil? (E3)
Ny
Begagnad
Både en ny och en begagnad
Kan inte säga

22. Tänker du använda pengar för att köpa bostad eller bygga bostadshus under de närmaste 12 månaderna? (E4)
Ja, säkert
Eventuellt
Troligtvis inte
Nej
Kan inte säga

23. Hur sannolikt är det att du använder en stor summa pengar för grundliga renoveringar eller förbättringar av bostaden under de närmaste 12 månaderna? (E5)
Mycket sannolikt
Ganska sannolikt
Ganska osannolikt
Mycket osannolikt
Kan inte säga

Tänker du använda pengar för nedan uppräknade anskaffningar under de närmaste 6 månaderna?        
24. Hushållsmaskiner (kylskåp, mikrovågsugn, tvättmaskin o.d.) (E65)
Ja
Kanske
Nej
Kan inte säga

25. Hemelektronik (tv, dator, telefon o.d.) (E64)
Ja
Kanske
Nej
Kan inte säga

26. Heminredning (möbler, mattor, tavlor o.d.) (E62)
Ja
Kanske
Nej
Kan inte säga

27. Annat fortskaffningsmedel (cykel, båt, motorcykel o.d.) - inte en bil (E67)
Ja
Kanske
Nej
Kan inte säga

28. Dyra hobby- eller sportredskap (E66)
Ja
Kanske
Nej
Kan inte säga

29. Fritidsbostad eller stuga (E63)
Ja
Kanske
Nej
Kan inte säga

30. Fritidsresor utomlands (E69)
Ja
Kanske
Nej
Kan inte säga

31. Fritidsresor på minst fyra dagar i Finland (E68)
Ja
Kanske
Nej
Kan inte säga

Till sist några bakgrundsfrågor.                 
32. Vilken är din boendeform?
Ägarbostad
Hyresbostad
Bostadsrätts- eller delägarbostad
Någon annan boendeform

33. Enligt yrkesregistret hör ditt yrke till kategorin […]. Stämmer kategorin ännu?
Ja
Nej
Kan inte säga

34. Vad är din exakta yrkesbenämning /
Du svarade tidigare att du är lantbruksföretagare. Vad är din mer exakta yrkesbenämning /
Du svarade tidigare att du är företagare. Vad är din mer exakta yrkesbenämning?
                     
35. I vilken av följande inkomstklasser placerar sig dina bruttoinkomster och -förmåner per månad?
Under 1 600 € per månad
1 600 - 2 699 € per månad
2 700 - 3 899 € per månad
3 900 € per månad eller mera
Kan inte säga
Vill inte svara

36. Hur många personer, inklusive dig själv, ingår i ditt hushåll?
1…30

37. Hur många av dem är vuxna, dvs. minst 18 år?
0…30


Från den procentuella fördelningen av svaren på åsiktsfrågorna härleds ett saldotal, som motsvarar EU:s indikator ”balance figure”. Saldotalet representerar uppgiftslämnarnas genomsnittliga åsikt vid en viss tidpunkt. Genom att studera saldotalen som en tidsserie ser man hur stämningarna har förändrats mellan olika tidpunkter.

Saldotalet beräknas som skillnaden mellan de positiva och negativa svarsandelarna, genom att vikta de extrema svaren med talet 1 och de mer måttliga med 0,5. I saldotalet inkluderas inte neutrala åsikter eller ”vet inte”-svar. Saldotalet kan variera mellan -100 och +100. Ju högre värde saldotalet får, desto ljusare är konsumenternas syn på ekonomin.

Beräkning av saldotal per svarsdel och fråga:

B1, B2, B3, B4:
(1 x mycket bättre + 0,5 x något bättre) - (1 x mycket sämre + 0,5 x något sämre)
B7:
(1 x mycket färre + 0,5 x något färre) - (1 x mycket fler + 0,5 x något fler)
B8:
(1 x minskat mycket + 0,5 x minskat något) - (1 x ökat mycket + 0,5 x ökat något)
C1:
(1 x bra) - (1 x dålig)
C2, C3;
(1 x mycket bra + 0,5 x ganska bra) - (1 x mycket dålig + 0,5 x ganska dålig)
D1:
(1 x sparar mycket + 0,5 x sparar lite) - (1 x jag skuldsätter mig för närvarande + 0,5 x jag är tvungen att använda besparingar)
D2:
(1 x mycket sannolikt + 0,5 x ganska sannolikt) - (1 x mycket osannolikt + 0,5 x ganska osannolikt)
E1:
(1 x mycket mera + 0,5 x något mera) - (1 x mycket mindre + 0,5 x något mindre)


För frågorna om inflation (B5, B6) beräknas ett medeltal av konsumenternas uppskattningar på basis av procentsvaren (endast uppskattningar med ett absolut värde på under 15 procent inkluderas). Gällande planerna på att köpa och ta lån (D5, E2, E4, E5, E62–E69) summeras svarsdelarna för säkra och eventuella planer.

Konsumenternas förtroendeindikator (A1) sammanfattar konsumenternas syn på ekonomin. Förtroendeindikatorn är ett aritmetiskt medelvärde av fyra saldotal:
  • konsumentens egen ekonomi nu (B1)
  • konsumentens egen ekonomi om 12 månader (B2)
  • Finlands ekonomi om 12 månader (B4)
  • konsumentens användning av pengar på kapitalvaror under de kommande 12 månaderna jämfört med de senaste 12 månaderna (E1).
Denna nya förtroendeindikator, som togs i bruk 2019, används och rekommenderas av Europeiska kommissionens ekonomi- och finansenhet (DG ECFIN). Delfaktorer i den förtroendeindikator som tidigare användes under lång tid (alla gällde de senaste 12 månaderna): den egna ekonomin (B2), Finlands ekonomi (B4), den allmänna arbetslösheten (B7) och hushållens möjligheter att spara (D2).

Med hjälp av konsumenternas förtroendeindikator och förväntningarna på ekonomin kan man förutpå den ekonomiska utvecklingen på mikro- och makronivå. Den nya förtroendeindikatorn borde enligt DG ECFIN:s analys beskriva i synnerhet utvecklingen av den privata konsumtion bättre än den tidigare indikatorn.

Som klassificeringsuppgifter i statistiken Konsumenternas förtroende används respondentens kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, socioekonomiska ställning, bruttoinkomster, bostadsområde och boendeform samt hushållets storlek.

Statistikens population

Statistikens målpopulation utgörs av de personer (konsumenter) i åldern 18–74 år som är bosatta i Finland.
 

Statistisk enhet

Grundenheterna för statistiken är personer (konsumenter) i åldern 18–74 år som är bosatta i Finland.
 

Måttenhet

De måttenheter som används i statistiken är saldotal och procent.
 

Referensperiod

För statistiken tillfrågas konsumenter månatligen om sin syn på ekonomin under de senaste 12 månaderna, vid tidpunkten för enkäten och under de kommande 12 månaderna, samt om vissa konsumtionsplaner för de kommande 6 månaderna.
 

Referensområde

Statistikens referensområden är hela Finland samt områden som baserar sig på landskapen och ungefärligen motsvarar de tidigare länen. Huvudstadsregionen är ett eget område.
 

Sektortäckning

Statistiken omfattar personer (konsumenter) i åldern 18–74 år som är bosatta i Finland.
 

Tidstäckning

Statistikens datamaterial omfattar alla månader från och med oktober 1995; de publicerade uppgifterna är slutliga.
 

Distributionsfrekvens

Uppgifterna i statistiken distribueras månatligen.
 

Begrepp

Konsumenternas förtroendeindikator

I konsumenternas förtroendeindikator koncentreras konsumenternas syn och förväntningar på den ekonomiska utvecklingen. Förtroendeindikatorn beräknas som ett genomsnitt av delfaktorernas nettotal. Delfaktorerna är: egen ekonomi nu, egen ekonomi om ett år, Finlands ekonomi om ett år och konsumentens användning av pengar på kapitalvaror inom 12 månader. Förtroendeindikatorn kan variera mellan –100 och +100. Ju större tal, desto ljusare syn på ekonomin.

Konsumenternas köpplaner

I statistiken Konsumenternas förtroende utreds konsumentens planer på att använda pengar för olika ändamål. Måttenheten är ”procent av konsumenterna”:

-köp av ny eller begagnad personbil inom 12 månader
-köp av bostad eller byggande av hus inom 12 månader
-grundläggande renovering av bostaden inom 12 månader
-anskaffningar under följande 6 månader: fritidsbostad, heminredning, hushållsmaskiner, hemelektronik, hobby- och sportredskap, andra fortskaffningsmedel än bil, semesterresa i Finland, utrikes semesterresa.

Konsumenternas planer på att ta lån

I statistiken Konsumenternas förtroende utreds konsumentens planer på att ta lån inom 12 månader. Måttenheten är ”procent av konsumenterna”.

Konsumenternas syn på ekonomin

I statistiken Konsumenternas förtroende utreds konsumentens personliga åsikter om och förväntningar på ekonomin. Måttenheten är ”procent av konsumenterna”.

-konsumentens egen ekonomi nu och om12 månader
-Finlands ekonomi nu och om12 månader
-den allmänna arbetslösheten om 12 månader
-risken för att själv råka ut för arbetslöshet just nu
-förändringen av konsumentpriserna nu och om 12 månader
-tidpunktens lämplighet för att spara, ta lån och köpa kapitalvaror just nu
-konsumentens penningsituation just nu
-konsumentens möjligheter att spara inom 12 månader
-konsumentens användning av pengar på kapitalvaror inom 12 månader.

Personens hushåll

Till personens hushåll räknas de personer som bor och äter eller annars använder sina inkomster tillsammans med intervjupersonen. Hushållens storlek kan variera från enpersonshushåll till t.ex. hushåll som består av flera generationer och har många medlemmar.

Till samma hushåll kan man också räkna personer som en stor del av tiden bor på annan adress, om de har gemensam ekonomi. Sådana personer är t.ex.

-personer som bor på annan ort på grund av arbete om de deltar i hushållets inkomstförvärv
-personer som utför bevärings- eller civiltjänst
-personer som tillfälligt vårdas på sjukhus
-t.ex. studerande som bor på annan ort, om de omfattas av samma inkomstanvändning.

I samma bostad kan det dock också bo personer som inte hör till samma hushåll. De använder sina inkomster själva och bildar på så sätt ett eget hushåll. Sådana är t.ex.

-underhyresgäster, hemhjälpar och inackorderade
-fosterhemsbarn när fosterhemsverksamheten är yrkesmässig och arrangemanget inte är avsett att vara permanent
-t.ex. studerande som bor i kollektivbostäder om de inte är gifta eller sambor.

Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet

Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet

Den begränsade storleken på statistikens månatliga svarsmaterial samt bortfallet och dess skevhet orsakar inexaktheter i resultaten. För konsumenternas förtroendeindikator beräknas detta innebära en felmarginal på minst 1,8 enhet åt båda hållen.
 

Aktualitet

Statistikuppgifterna är tillgängliga omkring en vecka efter att datainsamlingen avslutats, i slutet av undersökningsmånaden.
 

Punktlighet

I statistiken förekommer inte och har inte förekommit några fördröjningar.
 

Jämförbarhet

Geografisk jämförbarhet

Uppgifterna i statistiken är helt jämförbara mellan olika områden.
 

Jämförbarhet över tid

För statistiken gäller en tidsmässig jämförbarhet under hela den tid statistiken har sammanställts månatligen, det vill säga sedan oktober 1995.

Det har gjorts förändringar i metoderna, men omviktningar och nivåkorrigeringar har gjorts för alla centrala tidsserier.
 

Enhetlighet över statistikområdena

Statistiken sammanställs genom en EU-harmoniserad enkätundersökning i alla nuvarande och framtida EU-länder.
 

Intern enhetlighet

Uppgifterna i statistiken är enhetliga.

Statistiken är den enda regelbundna (månatliga) undersökningen av konsumenternas stämningar och planer i Finland. I fråga om de viktigaste frågorna görs undersökningen på exakt samma sätt i alla EU-länder.

Eftersom det huvudsakliga syftet med statistikens indikatorer är att förutse förändringsriktningar i nationalekonomin och företagens konsumtion, strävar man efter att genomföra undersökningen med så oförändrade metoder och frågor som möjligt över tid. På så sätt har man även i Finland, med några undantag, tryggat obrutna månatliga tidsserier sedan 1995.
 

Källmaterial och datainsamlingar

Källmaterial

Statistiken bygger på en urvalsundersökning. Populationen omfattar omkring 3,9 miljoner personer i åldern 18–74 år som är bosatta i Finland. Det månatliga urvalet omfattar 2 200 personer. Urvalet görs som ett systematiskt slumpmässigt urval (SYS) ur statistikcentralens befolkningsdatabas. Sorteringsordningen inom ramverket följer den geografiska befolkningstätheten. Urvalet kan jämföras med ett enkelt slumpmässigt urval, med tillägget att urvalet är geografiskt självbalanserande.

Undersökningsområdet är hela landet. Man använder en roterande paneldesign: uppgiftslämnarna deltar i datainsamlingen två gånger under ett halvt år, och varje månad består halva urvalet av nya uppgiftslämnare. Datainsamlingen sker genom en mixed-mode-insamlingsmetod bestående av ett webbformulär som man fyller i på egen hand och telefonintervjuer. Från arbetsstatistikens register får man färdiga uppgifter om yrkesklass för varje uppgiftslämnare. Efter det nuvarande bortfallet på mindre än 45 procent är storleken på det månatliga svarsmaterialet i genomsnitt drygt 1 200 personer.
 

Datainsamlingsmetod

Datainsamlingen sker med en mixed-mode-insamlingsmetod bestående av ett webbformulär som man fyller i på egen hand och telefonintervjuer. Uppgiftslämnarna representerar Finlands befolkning i åldern 18–74 år i fråga om ålder, kön, område där de bor och modersmål.

Efter det nuvarande bortfallet på mindre än 45 procent får man varje månad svar från i genomsnitt drygt 1 200 personer.
Bortfallet omfattar både personer som nekat till eller varit förhindrade att besvara enkäten och personer som man inte lyckats nå. Även eventuell överlappning (avlidna, personer som flyttat utomlands och personer som vårdas permanent på anstalt) ingår i detta bortfall.

Statistikcentralens intervjuare utbildas i början av sin anställning i både intervjuteknik och statistikens informationsinnehåll. Intervjuarna får anvisningar för datainsamlingen som hjälp för sitt arbete, och har också möjlighet att få ytterligare handledning av arbetshandledare och chefer samt statistikforskare. Med hjälp av respons från intervjuarna kan frågeformuläret uppdateras och finslipas så att det blir ännu bättre.

Statistikcentralen skickar månatligen, strax innan datainsamlingen inleds, ett brev om datainsamlingen till alla personer som hör till urvalet. I brevet presenteras i korthet datainsamlingens innehåll och syfte. Även e-post används för att nå personer och informera. Sökningen av telefonnummer sker huvudsakligen genom köpta söktjänster, men intervjuarna kompletterar den med hjälp av tilläggssökningar. Uppgiftslämnare kan också själva kontakta Statistikcentralen per telefon eller e-post exempelvis för att hitta en lämplig tidpunkt för intervjun.

Datainsamlingen inleds den första arbetsdagen i månaden och tar drygt två veckor. Svarandet via nätet inleds först, och telefonintervjuerna några dagar senare. Webblanketten är öppet under hela insamlingstiden. Majoriteten, ungefär 80 procent, av svaren kommer varje månad via webblanketten. Datainsamlingsblanketten (webb och telefon) planerades och testades omsorgsfullt när mixed-mode-insamlingsmetoden inleddes. Båda blanketterna finns i versioner på finska, svenska och engelska.
 

Frekvens för datainsamling

Uppgifter till statistiken samlas in månatligen.
 

Metoder

Databehandling

Det färdiga mixed-mode-insamlingsmaterialet för statistiken granskas, editeras och viktas omedelbart efter att datainsamlingen avslutats med applikationerna SAS, Excel och Calmar.

Alla svarsuppgifter i statistiken höjs till populationens nivå med hjälp av en viktkoefficient. Viktningen korrigerar bortfallets effekter och förbättrar uppgifternas statistiska exakthet. Viktkoefficienten tas fram med hjälp av sannolikheten för att respektive observation ingår i urvalet.

I det sista skedet får man fram viktkoefficienterna med hjälp av en kalibreringsmetod (Calmar) så att de estimerade marginalfördelningarna för valda bakgrundsvariablerna, personens kön, åldersgrupp, utbildningsnivå och bostadsområde, motsvarar marginalfördelningarna för hela populationen, det vill säga befolkningsstrukturen. Vikterna bildas som förhållandet mellan populationens cellfrekvens och urvalsfrekvens. Cellfrekvenser som är noll eller nära noll behöver inte beaktas. Metoden kan också kallas för ”ofullständig efterstratifiering”. Kalibreringen av vikterna sker ”automatiskt” som en del av programmen för behandling av resultaten (SAS).

Viktningens effekter på stämningsindikatorerna är i allmänhet små av tre skäl: För det första ger urvalsförfarandet (SYS) ett självviktande urval. För det andra har bortfallet varit ganska jämnt över olika befolkningsgrupper, och det har därför inte snedvridit materialet så mycket. Och för det tredje är korrelationen mellan åsiktsfrågorna och de indikatorer som beräknats på basis dem samt de variabler som använts i viktningen svag. Man kan säga att åsikterna varierar relativt mycket inom olika befolkningsgrupper.

Statistikcentralen gör inte säsongsrensningar för sina publicerade tidsserier för konsumenternas förtroende, men EU-kommissionen publicerar alla länders och hela EU:s uppgifter i säsongsrensad form.
 

Datavalidering

Det färdiga mixed-mode-insamlingsmaterialet för statistiken granskas, editeras och viktas omedelbart efter att datainsamlingen avslutats med applikationerna SAS, Excel och Calmar.
 

Principer och riktlinjer

Organisation

Statistikcentralen

Organisationsenhet

Samhällsstatistik

Lagstiftning och andra överenskommelser

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.

Ytterligare information: Statistiklagstiftning

Principer för dataskydd

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas.

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
 

Sekretess – behandling av uppgifter

Statistiken omfattas av Statistikcentralens insiderrutiner: de personer/grupper som har rätt att behandla individuellt forskningsmaterial och se de resultat som ska publiceras i förväg har utnämnts noggrant, och listan över dessa personer uppdateras alltid när personerna byts ut. Statistikmaterialet förvaras i webbmappar så att endast ovan nämnda personer har tillgång till det. 
 

Principer för offentliggörande

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten. 

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik 

Tidtabellen för publiceringen av statistiken utarbetas i samarbete med Finlands Näringsliv EK, som ansvarar för andra konjunkturundersökningar i Finland. Publiceringarna görs varje månad på samma dag och klockslag som EK:s publiceringar. Samtidigt säkerställs att publiceringen i Finland sker före Europeiska kommissionens publicering.
 

Datautbyte

Statistiken har genom EU-konkurrens nått ett ramavtal på flera år och detaljerade årliga avtal om leverans av finländska svarsmaterial med Europeiska kommissionen (DG ECFIN).
 

Tillgänglighet och tydlighet

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.   

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt. 

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.   

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar. 

Uppgifterna i statistiken delas genom Statistikcentralens webbplats, i direkta e-postmeddelanden till vissa kunder, i publikationen Tieto&trendit samt även i sociala medier, exempelvis X (tidigare Twitter) och Bluesky. Europeiska kommissionen publicerar också uppgifterna i säsongsrensad form varje månad.
 

Riktlinjer för revidering av uppgifter

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter. 

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt. 

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter. 

Kvalitetsbedömning

Svarsmaterialet i statistiken kontrolleras och editeras varje månad, och därtill utreder man bortfallet (enligt olika bakgrundsuppgifter).
 

Kvalitetssäkring

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik. 

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi) 

Användarnas tillgång

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras. 

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik 

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter. 

Statistiken publiceras offentligt för alla användare samtidigt. En lista över kommande tidpunkter för publicering publiceras på statistikens webbplats.
 

Statistikexperter

Pertti Kangassalo
överaktuarie
029 551 3598

Dokumentation som publicerats före 5.4.2022 finns på statistikens arkivsidor.

Gå till arkivsidorna