Dokumentation som var i kraft 23.9.2022

Statistikens primäruppgifter

Allmän beskrivning

Jordbyggnadskostnadsindexet (MAKU) beskriver förändringarna i de kostnader som uppkommer för företagare i mark- och anläggningsbranschen vid förvärv och användning av insatser i olika mark- och anläggningsarbeten. Av jordbyggnadskostnadsindexet produceras indextal per delindex och insatsgrupp.

Det produceras också mer exakta indextal per kostnadsbeteckning för hela mark- och anläggningsbranschen. Dessutom finns det M-, K-, S- och H-index som lämpar sig för entreprenörsavtal inom mark- och anläggningsbranschen.

Mark- och anläggningsbranschens index har uppdaterats och samtidigt har basåret ändrats. Indexens basår har varit åren 1963, 1972, 1980, 1985, 1990, 1995, 2000, 2005 och 2010. Väg- och jordbyggnadskostnadsindexen för basåren 1963, 1972, 1980 och 1985 beräknades, på grund av svårigheterna att få fram information, huvudsakligen på basis av väg- och vattenbyggnadsverkets kostnadsstruktur och uppgifter om insatser. De gamla indexen beskrev således huvudsakligen prisutvecklingen för de insatser som Vägverket använde i sitt eget arbete och indexet för maskinarbeten beskrev utvecklingen av hyrespriserna för maskiner.

 

Beskrivning av statistiken

Jordbyggnadskostnadsindexet beskriver förändringarna i de kostnader som uppkommer för företagare i mark- och anläggningsbranschen vid förvärv och användning av insatser. Av jordbyggnadskostnadsindexet produceras poängtal per delindex och insatsgrupp. Uppgifterna samlas in från olika källor och offentliggörs månatligen.

Måttenhet

Uppgifterna i jordbyggnadskostnadsindexet publiceras som indextal. Dessutom publiceras förändringsprocentsatser som beräknats utifrån index. Bastidpunkten anges med talet 100.

Basperiod

Nu används ett index vars basår är 2015 = 100. Indexen för åren 2010 = 100 och 2015 = 100 är jämförbara till sin struktur. Indexens basår har varit åren 1963, 1972, 1980, 1985, 1990, 1995, 2000, 2005 och 2010.
Väg- och jordbyggnadskostnadsindexen för basåren 1963, 1972, 1980 och 1985 beräknades, på grund av svårigheterna att få fram information, huvudsakligen på basis av väg- och vattenbyggnadsverkets kostnadsstruktur och uppgifter om insatser. De gamla indexen beskrev således huvudsakligen prisutvecklingen för de insatser som Vägverket använde i sitt eget arbete och indexet för maskinarbeten beskrev utvecklingen av hyrespriserna för maskiner.

 

Referensperiod

Indexet uppdateras den 23 i månaden efter statistikmånaden eller följande vardag. Prisnivån för varje månad jämförs med prisnivån vid bastidpunkten. Årsindexet publiceras i samband med publiceringen av årets sista månad.
 

Referensområde

Det geografiska referensområdet för jordbyggnadskostnadsindexet är hela Finland.

Sektortäckning

Jordbyggnadskostnadsindexet omfattar de mest typiska arbetena inom mark- och anläggningsbranschen, vilka är geokonstruktioner, markkonstruktioner, bergkonstruktioner, beläggningar, kommunaltekniska system, betongkonstruktioner och andra tekniska system. För varje arbetstyp beräknas index per kostnadsfaktor. Kostnadsfaktorerna är arbetskraft, egna maskiner, köpta maskintjänster, köpta transporttjänster, material och byggplatsens allmänna kostnader. Index beräknas också för krossarbeten, vägunderhåll, gatuunderhåll och banunderhåll.

Tidstäckning

Längden på indexets tidsserier varierar beroende på när man börjat producera indexet för basåret. De flesta tidsserier börjar 1990. Delindexens struktur har förändrats med tiden och är inte helt jämförbar med hela perioden.

Distributionsfrekvens

Statistiken publiceras månatligen på Statistikcentralens webbplats. Jordbyggnadskostnadsindexet revideras inte.

Begrepp

Basindex

I basindexet jämförs priset vid beräkningstidpunkten alltid med bastidpunkten. I basindexet byts vikterna ut vanligen mera sällan än varje år, t.ex. med fem års mellanrum.

Index

Indexet är ett relationstal, som beskriver den relativa förändringen av en variabel (t.ex. pris, antal eller värde) i förhållande till basperioden (t.ex. år). Varje tidpunkts indextal anger hur många procent en viss variabel är av basperiodens pris, mängd eller värde vid ifrågavarande tidpunkt. Medeltalet av basperiodens indextal är 100.

Indexformel

Indexformeln är en matematisk funktion och med hjälp av den räknar man från observationsvärden ut ett enskilt nyckeltal som beskriver förändring (t.ex. Fischers, Laspeyres' och Paasches indexformler).

Indextal

Indextalet är en storhet som används inom prisindexen och som anger priset, medelpriset eller indexet under jämförelsetidpunkten i förhållande till priset, medelpriset eller indexet under bastidpunkten. Indextalet för bastidpunkten anges vanligen med talet hundra. T.ex. om indextalet för en vara under en viss tidpunkt är 105,3 betyder det att priset på varan har stigit med 5,3 procent från bastidpunkten.

Kedjeindex

I kedjeindexet sker jämförelsen alltid mellan efter varandra följande beräkningstidpunkter. I kedjeindexet förs indextalen för en viss bastidpunkt framåt med förändringen av två beräkningstidpunkter. I kedjeindexet byts vikten i princip under varje beräkningstidpunkt.

Ibland talar man om kedjeindex också i det fall att jämförelseperioden hålls fast i jämförelsen under året, men jämförelseperiod och indexets viktstruktur ändras alltid när ett nytt år börjar.

Kostnadsindex

Kostnadsindexet beskriver kostnadsförändringar som föranleds företagare för anskaffning av insatser vid genomförande av ackord eller uppdrag.

Den egna arbetsinsatsen samt olika köpta produkter och tjänster ger upphov till kostnader. Kostnadsindexen kallas ibland också för insatsindex.

Kostnadsindexet beskriver prisförändringar på kostnadsfaktorer i förhållande till valt basår. Kostnadsindexen beräknas med en metod där olika kostnadsfaktorer vägs samman med deras andelar av totalkostnaderna. Vid beräkningen används Laspeyres' prisindexformel, varvid viktandelarna gäller för basåret.

Statistikcentralen producerar kostnadsindex bl.a. för branscherna husbyggande och anläggningsverksamhet, jordbruks- och skogsmaskiner samt lastbils- och buss-, spår-, taxi- och sjuktransporttrafiken.

Månadsförändring

Månadsförändring är den relativa förändringen av indexet från tidpunkten månaden innan. Förändringen anges vanligen i procent.

Viktstruktur

Viktstrukturen beskriver vilken betydelse respektive underindex (vara, löntagargrupp o.d.) har med tanke på totalindexet.

Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet

Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet

I jordbyggnadskostnadsindexet finns flera möjliga vilseledande källor. Dessa är bland annat:
urvalsfel
bristfälliga produkt- och företagsramar
bortfall
kvalitetsändringar i de produkter som ingår i prisinsamlingen och bristfällig hänsyn till dessa vid utarbetandet av index
substitutionsfel

 

Aktualitet

Jordbyggnadskostnadsindex publiceras den 23 dagen i månaden efter statistikmånaden.

Punktlighet

Uppgifterna har publicerats de dagar som anges i publiceringskalendern.

Jämförbarhet

Geografisk jämförbarhet

Ett index som helt motsvarar jordbyggnadskostnadsindexet publiceras inte i andra länder. Sveriges statistikmyndighet publicerar bland annat ett gatubelysningsindex.

Jämförbarhet över tid

Jordbyggnadskostnadsindexets delindex har ändrats med tiden. Sedan 2005 har delindexen varit oförändrade.
Mark- och anläggningsbranschens index har uppdaterats och samtidigt har basåret ändrats. Indexens basår har varit åren 1963, 1972, 1980, 1985, 1990, 1995, 2000, 2005 och 2010. Väg- och jordbyggnadskostnadsindexen för basåren 1963, 1972, 1980 och 1985 beräknades, på grund av svårigheterna att få fram information, huvudsakligen på basis av väg- och vattenbyggnadsverkets kostnadsstruktur och uppgifter om insatser. De gamla indexen beskrev således huvudsakligen prisutvecklingen för de insatser som Vägverket använde i sitt eget arbete och indexet för maskinarbeten beskrev utvecklingen av hyrespriserna för maskiner.

 

Enhetlighet över statistikområdena

I statistiken används samma basår och man strävar efter att förnya indexets viktstruktur enligt samma tidtabell som för övriga kostnadsindex.

Intern enhetlighet

Jordbyggnadskostnadsindexets viktstruktur och delindex har ändrats för olika basår. I det nuvarande indexet 2015 = 100 har samma klassificering använts som i indexet 2010 = 100. Indexen för tidigare basår har en annorlunda struktur.

Källmaterial och datainsamlingar

Källmaterial

Beräkningen av jordbyggnadskostnadsindexet grundar sig på en egen insamling av prisuppgifter. Vid beräkningen av indexet används också andra index, såsom konsumentprisindex, producentprisindex för industrin, byggnadskostnadsindex osv.

Datainsamlingsmetod

Vid datainsamlingen används en webblankett. Deltagarna får en påminnelse via e-post när insamlingen har öppnats.
En del av deltagarna får en e-postblankett eller så får de frågor om prisuppgifter per telefon. En del av prisuppgifterna samlas in direkt på webbplatsen eller så utnyttjas andra index.

 

Frekvens för datainsamling

Uppgifterna i jordbyggnadskostnadsindexet samlas i regel in månatligen eller mer sällan.

Metoder

Databehandling

Om prisuppgifter saknas används i regel det tidigare priset. Jordbyggnadskostnadsindexet beräknas med lite imputering, eftersom man strävar efter att inkludera alla prisobservationer i beräkningen.
De granskade observationsvärdena bildar statistikmaterialet. Prisobservationer som saknas tillfälligt imputeras med prisändringarna för andra motsvarande produkter eller så används priset för föregående månad. För prisobservationer som ständigt saknas väljer man en aktör i samma storleksklass som ny uppgiftsleverantör.
Indextalen beräknas med hjälp av en basstrategi med hjälp av Laspeyres indexformel. Observationsvärdena aggregeras med viktkoefficienter för produkter och uppgiftslämnare på de högre produktgruppsnivåerna och slutligen som ett totalindex.
Med hjälp av viktkoefficienterna kan de indextal och prisändringar som beskriver populationen estimeras.

 

Datavalidering

I indexberäkningen beaktas automatiskt förändringar på över 10 procent, också om priserna inte har ändrats på ett år.

Principer och riktlinjer

Organisation

Statistikcentralen

Organisationsenhet

Samhällsstatistik

Lagstiftning och andra överenskommelser

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.  

Ytterligare information: Statistiklagstiftning 

Principer för dataskydd


Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas. 

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi) 
 

Sekretess – behandling av uppgifter

Pris- och företagsuppgifter behandlas så att ett enskilt företags uppgifter inte kan identifieras.

Principer för offentliggörande

.Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten. 

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik 

Datautbyte

Offentliggjorda uppgifter publiceras månatligen som StatFin-databastabeller på statistikens ingångssidor.

Tillgänglighet och tydlighet

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.   

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt. 

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.   

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar. 

Riktlinjer för revidering av uppgifter

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter. 

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt. 

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter. 

Kvalitetsbedömning

Kvaliteten på jordbyggnadskostnadsindexet bedöms i flera olika skeden av statistikprocessen. Varje månad granskas förändringar i materialet på enhetsnivå och man kontrollerar riktigheten hos avvikande uppgifter. I samband med att basåren ändras godkänner bakgrundsgruppen indexets viktstruktur och delindex.

Kvalitetssäkring

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Ramarna kompletterar varandra. Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik. 

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi) 

Användarnas tillgång

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras. 

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik 

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter. 

Ändringar i statistiken

Statistikexperter

Liina Arhosalo
överaktuarie
029 551 3612

Söker du tidigare publicerad dokumentation?

Dokumentation som publicerats före 5.4.2022 finns på statistikens arkivsidor.

Gå till arkivsidorna