Lönestrukturstatistik: dokumentation för statistiken
Dokumentation som var i kraft 16.11.2024
Statistikens primäruppgifter
Allmän beskrivning
Lönestrukturstatistiken beskriver tim- och månadslönerna hos de löntagare som jobbar i Finland samt hur de bildas och deras spridning. Tim- och månadslönerna är totallöner och de inkluderar utöver grundlönerna även alla tillägg som betalas regelbundet samt naturaförmåner och övertidsersättningar, men inte semesterpenning och resultatpremier.
Månadslönerna beräknas i statistiken för heltidsanställda löntagare, timlönerna både för hel- och deltidsanställda löntagare.
Lönerna kan granskas i statistiken antingen utifrån löntagarna eller företagen, se punkt Klassificeringar.
Månadslönerna beräknas i statistiken för heltidsanställda löntagare, timlönerna både för hel- och deltidsanställda löntagare.
Lönerna kan granskas i statistiken antingen utifrån löntagarna eller företagen, se punkt Klassificeringar.
Statistikens population
Alla löntagare som jobbar inom näringsgrenarna (TOL2008) B–S i över 5 personers företag.
Statistisk enhet
Lönestrukturstatistiken baserar sig på uppgifter som arbetsgivaren rapporterat. Statistikuppgifterna publiceras dock på nivån löntagare eller anställningsförhållande, beroende på lönebegreppet som ska publiceras. De uppgifter om månadslöner som publiceras gäller heltidsanställda löntagare, och de uppgifter om timlöner som publiceras gäller anställningsförhållanden, fastän termen ”löntagare” av tradition används i statistiken. Det här innebär alltså att i uppgifterna om timlöner kan en löntagare räknas till flera löntagare, om han eller hon har flera anställningsförhållanden.
Måttenhet
Lönerna anges som euro per månad eller euro per avlönad timme. Med en avlönad timme avses en timme då lön betalas, vare sig löntagaren jobbar eller ej. Till exempel sjukdomstid inräknas i avlönade timmar, om arbetsgivaren utbetalat lön för denna tid. Obs: Med parallellbegreppet arbetade timmar avses bara de timmar då löntagaren har utfört arbetsuppgifter.
Basperiod
Lönestrukturstatistiken publiceras varje år som en separat statistik. Statistiken för ett år beskriver endast statistikåret ifråga, och ingen omfattande jämförbarhet med tidigare år kan garanteras.
Referensområde
Referensområdet för lönestrukturstatistiken är hela Finland. De tillgängliga regionala indelningarna är följande: kommunindelningen och landskapsindelningen.
Sektortäckning
Lönestrukturstatistiken beskriver löntagarna inom näringsgrenarna B–S. Vad gäller den offentliga sektorn (kommunerna, staten) täcker den alla löntagare som jobbat inom näringsgrenarna under statistikföringsmånaden. Vad gäller den privata sektorn beskriver lönestrukturstatistiken de löntagare som jobbar i över fem personer företag.
Tidstäckning
Statistiken har publicerats sedan år 1995.
Distributionsfrekvens
Lönestrukturstatistikens uppgifter offentliggörs årligen på Statistikcentralens webbplats.
Begrepp
Anställningsförhållandets art
Anställningsförhållandets art beskriver det juridiska förhållandet mellan löntagare och arbetsgivare. I lönestatistiken är anställningsförhållandets art antingen ordinarie/tillsvidare eller visstid. Dessutom kan anställningsförhållandets art omfatta andra bestämningar såsom praktikant, läroavtalselever, handikappad eller avlönad med sysselsättningsmedel.
Uppgiften fås vanligen direkt från enkäterna gällande lönestatistiken. I statistiken över lönestrukturer kompletteras uppgiften om personer avlönade med sysselsättningsmedel med uppgifter ur arbets- och näringsministeriets register över arbetssökande.
Inom den privata sektorn är motsvarande begrepp arbetsavtalsförhållandets art.
Jfr arbetskraftsundersökningens atypiska arbete (visstid och/eller deltid).
Uppgiften fås vanligen direkt från enkäterna gällande lönestatistiken. I statistiken över lönestrukturer kompletteras uppgiften om personer avlönade med sysselsättningsmedel med uppgifter ur arbets- och näringsministeriets register över arbetssökande.
Inom den privata sektorn är motsvarande begrepp arbetsavtalsförhållandets art.
Jfr arbetskraftsundersökningens atypiska arbete (visstid och/eller deltid).
Arbetade timmar
Lönestatistiken:
Inom lönestatistikens branscher med timlöner statistikförs lönerna efter arbetade timmar. Med arbetade timmar avses den arbetstid som löntagaren har använt för att utföra de egentliga arbetsuppgifterna. Till de arbetade timmarna räknas arbetade timmar för tids-, ackords- och arvodesarbete samt söndags- och övertidstimmar. Arbetstimmarna grundar sig på arbetstidslagen.
Arbetskraftskostnadsundersökningen:
Med arbetad tid avses den arbetstid som löntagaren har använt för att utföra de egentliga arbetsuppgifterna. Arbetad tid inbegriper också söndags- och övertidstimmar. Till de arbetade timmarna räknas den tid som använts för utbildning, men inte övertid utan lön. Arbetade timmar kan inom arbetskraftskostnadsstatistiken definieras också som avlönade arbetstimmar där man har dragit av frånvarotimmar med lön.
Inom lönestatistikens branscher med timlöner statistikförs lönerna efter arbetade timmar. Med arbetade timmar avses den arbetstid som löntagaren har använt för att utföra de egentliga arbetsuppgifterna. Till de arbetade timmarna räknas arbetade timmar för tids-, ackords- och arvodesarbete samt söndags- och övertidstimmar. Arbetstimmarna grundar sig på arbetstidslagen.
Arbetskraftskostnadsundersökningen:
Med arbetad tid avses den arbetstid som löntagaren har använt för att utföra de egentliga arbetsuppgifterna. Arbetad tid inbegriper också söndags- och övertidstimmar. Till de arbetade timmarna räknas den tid som använts för utbildning, men inte övertid utan lön. Arbetade timmar kan inom arbetskraftskostnadsstatistiken definieras också som avlönade arbetstimmar där man har dragit av frånvarotimmar med lön.
Arbetsavtalsförhållandets art
Arbetsavtalsförhållandets art beskriver det juridiska förhållandet mellan löntagare och arbetsgivare. I lönestatistiken är arbetsavtalsförhållandets art antingen ordinarie/tillsvidare eller visstid. Dessutom kan arbetsavtalsförhållandets art omfatta andra bestämningar såsom praktikant, läroavtalselever, handikappad eller avlönad med sysselsättningsmedel.
Uppgiften fås vanligen direkt från enkäterna gällande lönestatistiken. I statistiken över lönestrukturer kompletteras uppgiften om personer avlönade med sysselsättningsmedel med uppgifter ur arbets- och näringsministeriets register över arbetssökande.
I kommunsektorns och statens lönestatistik är motsvarande begrepp anställningsförhållandets art.
Jfr arbetskraftsundersökningens atypiska arbete (visstid och/eller deltid).
Uppgiften fås vanligen direkt från enkäterna gällande lönestatistiken. I statistiken över lönestrukturer kompletteras uppgiften om personer avlönade med sysselsättningsmedel med uppgifter ur arbets- och näringsministeriets register över arbetssökande.
I kommunsektorns och statens lönestatistik är motsvarande begrepp anställningsförhållandets art.
Jfr arbetskraftsundersökningens atypiska arbete (visstid och/eller deltid).
Arbetsgivarsektorn
Arbetsgivarsektorn beskriver arbetsmarknadens struktur och den fastställs på basis av beslutsfattarenheten. Den klassificering av arbetsgivarsektor som används i lönestatistiken och statistiken över arbetskraftskostnader är en nationell tillämpning av den sektorindelning som används i ekonomi- och samhällsstatistik (Sektorindelning 2000).
Den klassificering som används i lönestatistiken har följande struktur:
Kommunsektorn
Kommunernas och samkommunernas verksamhetsenheter samt kommunernas affärsverk
Staten
Ämbetsverk och inrättningar som omfattas av statens budgetekonomi
Den privata sektorn
Privata företag, företag med stats- och kommunmajoritet samt statens affärsverk
Också icke-vinstsyftande samfund, församlingar samt organisationer och stiftelser räknas i lönestatistiken till den privata sektorn.
I statistiken över arbetsmarknadskostnader och i arbetskraftskostnadsindexet har sektorindelningen samma struktur som den klassificering som används i lönestatistiken.
I förtjänstnivåindexet bildar icke-vinstsyftande samfund, församlingar och organisationer en arbetsgivarsektor för sig (övriga).
Den klassificering som används i lönestatistiken har följande struktur:
Kommunsektorn
Kommunernas och samkommunernas verksamhetsenheter samt kommunernas affärsverk
Staten
Ämbetsverk och inrättningar som omfattas av statens budgetekonomi
Den privata sektorn
Privata företag, företag med stats- och kommunmajoritet samt statens affärsverk
Också icke-vinstsyftande samfund, församlingar samt organisationer och stiftelser räknas i lönestatistiken till den privata sektorn.
I statistiken över arbetsmarknadskostnader och i arbetskraftskostnadsindexet har sektorindelningen samma struktur som den klassificering som används i lönestatistiken.
I förtjänstnivåindexet bildar icke-vinstsyftande samfund, församlingar och organisationer en arbetsgivarsektor för sig (övriga).
Avlönade timmar
Med avlönade timmar avses de timmar under den totala arbetstiden som löntagarna har fått lön för. Avlönade timmar kan vara arbetade timmar eller oarbetade timmar, dvs. frånvarotimmar (semestrar, sjukledigheter, allmänna lediga dagar, andra ledigheter).
Avtalsbransch
Avtalsbranschen fastställs enligt det kollektivavtal som tillämpas på anställningsförhållandet. Inom kommunsektorn fastställs avtalsbranscherna i huvudavtalet mellan Kommunala arbetsmarknadsverket och arbetstagarorganisationerna. Kollektivavtalet är ett avtal mellan arbetstagarorganisationen och arbetsgivaren eller arbetsgivarorganisationen om arbetsvillkoren för de olika branscherna. I kollektivavtalet kommer man till exempel överens om lönerna, arbetstiderna, semestrarna och andra förmåner som ska tillämpas i den bransch avtalet gäller. Avtalen görs ofta upp per näringsgren, men de kan också knytas till löntagarnas yrkesställning och de ingås för en viss tid.
Deltidsjobb
Lönestrukturstatistiken:
I lönestrukturstatistiken bygger specificeringen av hel- och deltidsanställning på ordinarie veckoarbetstid. I statistiken är de anställningsförhållanden vars ordinarie veckoarbetstid är mer än 10 procent kortare än den allmänna arbetstiden inom branschen deltidsanställningar. Hel- och deltidsanställningar har inte kunnat definieras för de löntagare vars ordinarie veckoarbetstid är okänd. Detta kan antingen bero på att uppgiften inte meddelats eller på att personens arbetstid varierar. Hel- och deltidsanställning gällande lärare inom den offentliga sektorn har fastställts enligt villkoren i anställningsförhållandet. De lärare inom den privata sektorn som har en undervisningsskyldighet som understiger 16 timmar per vecka definieras i lönestrukturstatistiken som deltidsanställda löntagare.
Lönestatistiken inom den privata sektorn:
Definiering av deltidsanställning gällande månadsavlönade inom den privata sektorn bygger på samma sätt som lönestrukturstatistiken i huvudsak på veckoarbetstid. I statistiken definieras som deltidsanställda löntagare de löntagare vars ordinarie veckoarbetstid är mer än 10 procent kortare än den allmänna arbetstiden inom branschen i fråga.
För resten av löntagare fås uppgiften om deltidsanställning direkt via en enkät eller så fastställs den enligt anställningsförhållandet. Om en löntagares ordinarie veckoarbetstid är okänd utnyttjas också löntagarens uppgifter om löner vid fastställande av deltidsanställning.
För timanställda inom den privata sektorn definieras inte hel- eller deltidsanställning separat.
Lönestatistiken inom den offentliga sektorn:
Inom den offentliga sektorn bestäms hel- eller deltidsanställning efter anställningsförhållandets natur samt villkoren. Uppgiften om hel- eller deltidsanställning fås vanligen i samband med en enkät.
Arbetskraftskostnadsundersökning:
I statistiken över arbetskraftskostnader är en person deltidsanställd om arbetstiden är kortare än arbetstiden i tjänste- eller arbetskollektivavtalet eller den arbetstid som vanligen följs i ifrågavarande enhet.
Jfr Heltidsanställd
I lönestrukturstatistiken bygger specificeringen av hel- och deltidsanställning på ordinarie veckoarbetstid. I statistiken är de anställningsförhållanden vars ordinarie veckoarbetstid är mer än 10 procent kortare än den allmänna arbetstiden inom branschen deltidsanställningar. Hel- och deltidsanställningar har inte kunnat definieras för de löntagare vars ordinarie veckoarbetstid är okänd. Detta kan antingen bero på att uppgiften inte meddelats eller på att personens arbetstid varierar. Hel- och deltidsanställning gällande lärare inom den offentliga sektorn har fastställts enligt villkoren i anställningsförhållandet. De lärare inom den privata sektorn som har en undervisningsskyldighet som understiger 16 timmar per vecka definieras i lönestrukturstatistiken som deltidsanställda löntagare.
Lönestatistiken inom den privata sektorn:
Definiering av deltidsanställning gällande månadsavlönade inom den privata sektorn bygger på samma sätt som lönestrukturstatistiken i huvudsak på veckoarbetstid. I statistiken definieras som deltidsanställda löntagare de löntagare vars ordinarie veckoarbetstid är mer än 10 procent kortare än den allmänna arbetstiden inom branschen i fråga.
För resten av löntagare fås uppgiften om deltidsanställning direkt via en enkät eller så fastställs den enligt anställningsförhållandet. Om en löntagares ordinarie veckoarbetstid är okänd utnyttjas också löntagarens uppgifter om löner vid fastställande av deltidsanställning.
För timanställda inom den privata sektorn definieras inte hel- eller deltidsanställning separat.
Lönestatistiken inom den offentliga sektorn:
Inom den offentliga sektorn bestäms hel- eller deltidsanställning efter anställningsförhållandets natur samt villkoren. Uppgiften om hel- eller deltidsanställning fås vanligen i samband med en enkät.
Arbetskraftskostnadsundersökning:
I statistiken över arbetskraftskostnader är en person deltidsanställd om arbetstiden är kortare än arbetstiden i tjänste- eller arbetskollektivavtalet eller den arbetstid som vanligen följs i ifrågavarande enhet.
Jfr Heltidsanställd
Heltidsanställd
Lönestrukturstatistiken:
I lönestrukturstatistiken bygger specificeringen av hel- och deltidsanställning på ordinarie veckoarbetstid. I statistiken har anställningsförhållanden med en ordinarie veckoarbetstid på över 90 procent av den allmänna arbetstiden inom branschen definierats som heltidsanställningar. Hel- och deltidsanställningar har inte kunnat definieras för de löntagare vars ordinarie veckoarbetstid är okänd. Detta kan antingen bero på att uppgiften inte meddelats eller på att personens arbetstid varierar. Hel- och deltidsanställning gällande lärare inom den offentliga sektorn har fastställts enligt villkoren i anställningsförhållandet. De lärare inom den privata sektorn som har en undervisningsskyldighet på minst 16 timmar per vecka definieras i lönestrukturstatistiken som heltidsanställda löntagare.
Lönestatistiken inom den privata sektorn:
Definiering av heltidsanställning gällande månadsavlönade inom den privata sektorn bygger på samma sätt som lönestrukturstatistiken i huvudsak på veckoarbetstid. I statistiken definieras som heltidsanställda löntagare de löntagare vars ordinarie veckoarbetstid överstiger 90 procent av den allmänna arbetstiden inom branschen.
För resten av löntagare fås uppgiften om heltidsanställning direkt via en enkät eller så fastställs den enligt anställningsförhållandet. Om en löntagares ordinarie veckoarbetstid är okänd utnyttjas också löntagarens uppgifter om löner vid fastställande av heltidsanställning.
För timanställda inom den privata sektorn definieras inte hel- eller deltidsanställning separat.
Lönestatistiken inom den offentliga sektorn:
Inom den offentliga sektorn bestäms hel- eller deltidsanställning efter anställningsförhållandets natur samt villkoren. Uppgiften om hel- eller deltidsanställning fås vanligen i samband med en enkät.
Arbetskraftskostnadsundersökning:
I statistiken över arbetskraftskostnader är en person heltidsanställd om arbetstiden följer tjänste- eller arbetskollektivavtalet eller den arbetstid som vanligen följs i ifrågavarande enhet.
Jfr Deltidsanställd
I lönestrukturstatistiken bygger specificeringen av hel- och deltidsanställning på ordinarie veckoarbetstid. I statistiken har anställningsförhållanden med en ordinarie veckoarbetstid på över 90 procent av den allmänna arbetstiden inom branschen definierats som heltidsanställningar. Hel- och deltidsanställningar har inte kunnat definieras för de löntagare vars ordinarie veckoarbetstid är okänd. Detta kan antingen bero på att uppgiften inte meddelats eller på att personens arbetstid varierar. Hel- och deltidsanställning gällande lärare inom den offentliga sektorn har fastställts enligt villkoren i anställningsförhållandet. De lärare inom den privata sektorn som har en undervisningsskyldighet på minst 16 timmar per vecka definieras i lönestrukturstatistiken som heltidsanställda löntagare.
Lönestatistiken inom den privata sektorn:
Definiering av heltidsanställning gällande månadsavlönade inom den privata sektorn bygger på samma sätt som lönestrukturstatistiken i huvudsak på veckoarbetstid. I statistiken definieras som heltidsanställda löntagare de löntagare vars ordinarie veckoarbetstid överstiger 90 procent av den allmänna arbetstiden inom branschen.
För resten av löntagare fås uppgiften om heltidsanställning direkt via en enkät eller så fastställs den enligt anställningsförhållandet. Om en löntagares ordinarie veckoarbetstid är okänd utnyttjas också löntagarens uppgifter om löner vid fastställande av heltidsanställning.
För timanställda inom den privata sektorn definieras inte hel- eller deltidsanställning separat.
Lönestatistiken inom den offentliga sektorn:
Inom den offentliga sektorn bestäms hel- eller deltidsanställning efter anställningsförhållandets natur samt villkoren. Uppgiften om hel- eller deltidsanställning fås vanligen i samband med en enkät.
Arbetskraftskostnadsundersökning:
I statistiken över arbetskraftskostnader är en person heltidsanställd om arbetstiden följer tjänste- eller arbetskollektivavtalet eller den arbetstid som vanligen följs i ifrågavarande enhet.
Jfr Deltidsanställd
Lön för ordinarie arbetstid
Lön för ordinarie arbetstid räknas för varje lönebetalningsperiod
- grundlön
- tillägg som betalas på basis av uppgift, yrkesskicklighet, tjänsteår o.d.
- tillägg som betalas på basis av arbetsplatsens läge och miljötillägg
- arbetstidstillägg
- tjänstemännens lönedel som utbetalas på basis av resultat och prestationer, arbetstagarnas löner på basis av prestationer
- naturaförmånernas beskattningsvärde
- (i lönestrukturstatistiken dessutom lön som utbetalats för icke-arbetad arbetstid).
Lönen för ordinarie arbetstid innehåller inte löneposter av engångsnatur, som t.ex. semesterpenning och resultatpremier. Inom lönestatistiken används dock också begreppet lön för ordinarie arbetstid tillsammans med resultatpremierna.
Lön för ordinarie arbetstid är i bruk i all lönestatistik, men dess innehåll kan variera något beroende på lönestatistik. T.ex. i statistiken över timlöner inbegriper lönen för ordinarie arbetstid löner som betalats för ordinarie arbetstid vid tids-, ackords- och arvodesarbete samt grunddelarna för söndags- och övertidslön, men inte förhöjningsdelar.
Jfr Totallön
- grundlön
- tillägg som betalas på basis av uppgift, yrkesskicklighet, tjänsteår o.d.
- tillägg som betalas på basis av arbetsplatsens läge och miljötillägg
- arbetstidstillägg
- tjänstemännens lönedel som utbetalas på basis av resultat och prestationer, arbetstagarnas löner på basis av prestationer
- naturaförmånernas beskattningsvärde
- (i lönestrukturstatistiken dessutom lön som utbetalats för icke-arbetad arbetstid).
Lönen för ordinarie arbetstid innehåller inte löneposter av engångsnatur, som t.ex. semesterpenning och resultatpremier. Inom lönestatistiken används dock också begreppet lön för ordinarie arbetstid tillsammans med resultatpremierna.
Lön för ordinarie arbetstid är i bruk i all lönestatistik, men dess innehåll kan variera något beroende på lönestatistik. T.ex. i statistiken över timlöner inbegriper lönen för ordinarie arbetstid löner som betalats för ordinarie arbetstid vid tids-, ackords- och arvodesarbete samt grunddelarna för söndags- och övertidslön, men inte förhöjningsdelar.
Jfr Totallön
Löneposter av engångsnatur
Löneposter av engångsnatur är sådana löneposter och lönetillägg som inte betalas regelbundet under varje lönebetalningsperiod. Till dessa poster och tillägg hör t.ex. resultatpremier, semesterpenning och semesterersättning samt tjänsteårsersättningar inom vissa branscher med timlön. Det är möjligt att komma överens om betalning av löneposter av engångsnatur också i kollektivavtalen.
Lönestrukturstatistik
I lönestrukturstatistiken ingår inte semesterersättning för oanvända semesterdagar i löneposter av engångsnatur.
Förtjänstnivåindex:
Förtjänstnivåindexet mäter utvecklingen av lönerna för ordinarie arbetstid, oberoende av betalningssätt. Poster som betalas för prestation ingår i lönebegreppet på så sätt att de fördelas jämnt på hela kalenderåret. Likaså fördelas de engångsposter som grundar sig på kollektivavtalet jämnt på hela året. Alla löneposter av engångsnatur, t.ex. semesterpenning, som ingår i begreppet förtjänstnivåindex, ingår dock inte i lönematerialet som används vid indexberäkningen, utan de beaktas vid indexberäkningen endast i det fall att man i kollektivavtalsförhandlingarna kommer överens om förändringar i deras relativa andel. I förtjänstnivåindexet förs också retroaktivt betalda avtalshöjningar till det kvartal under vilket de tjänats.
Arbetskraftskostnadsundersökning:
Ersättning för upphörande av anställningsförhållande, som hör till löneposter av engångsnatur, ingår i socialkostnader i arbetskraftskostnadsundersökningens begrepp.
Arbetskraftskostnadsindex:
Till löneposter av engångsnatur i arbetskraftskostnadsindexet hör också retroaktivt betalda avtalshöjningar från tidigare löneutbetalningsperioder. I arbetskraftskostnadsindexet ingår också optioner enligt deras inlösningsvärden.
------
I lönestatistiken för den privata sektorn och den kommunala sektorn publiceras inte löneposter av engångsnatur. Löneposter av engångsnatur ingår inte i indexet för ordinarie löner.
Lönestrukturstatistik
I lönestrukturstatistiken ingår inte semesterersättning för oanvända semesterdagar i löneposter av engångsnatur.
Förtjänstnivåindex:
Förtjänstnivåindexet mäter utvecklingen av lönerna för ordinarie arbetstid, oberoende av betalningssätt. Poster som betalas för prestation ingår i lönebegreppet på så sätt att de fördelas jämnt på hela kalenderåret. Likaså fördelas de engångsposter som grundar sig på kollektivavtalet jämnt på hela året. Alla löneposter av engångsnatur, t.ex. semesterpenning, som ingår i begreppet förtjänstnivåindex, ingår dock inte i lönematerialet som används vid indexberäkningen, utan de beaktas vid indexberäkningen endast i det fall att man i kollektivavtalsförhandlingarna kommer överens om förändringar i deras relativa andel. I förtjänstnivåindexet förs också retroaktivt betalda avtalshöjningar till det kvartal under vilket de tjänats.
Arbetskraftskostnadsundersökning:
Ersättning för upphörande av anställningsförhållande, som hör till löneposter av engångsnatur, ingår i socialkostnader i arbetskraftskostnadsundersökningens begrepp.
Arbetskraftskostnadsindex:
Till löneposter av engångsnatur i arbetskraftskostnadsindexet hör också retroaktivt betalda avtalshöjningar från tidigare löneutbetalningsperioder. I arbetskraftskostnadsindexet ingår också optioner enligt deras inlösningsvärden.
------
I lönestatistiken för den privata sektorn och den kommunala sektorn publiceras inte löneposter av engångsnatur. Löneposter av engångsnatur ingår inte i indexet för ordinarie löner.
Löntagare
En löntagare har ett anställningsförhållande till en arbetsgivare och får överenskommen ersättning för utfört arbete. Löntagarna är antingen i tjänstemanna- eller arbetarställning hos en arbetsgivare.
I lönestatistiken särskiljs huvudsakligen inte löntagare i tjänstemän eller arbetare. En särskiljning kan dock göras efter yrke eller också efter löneform. I lönestatistiken klassificeras inte företagare som betalar lön till sig själv som löntagare, eftersom deras löner avviker från andra likadana löntagares löner oftast allt för mycket. I lönestatistiken kan samma löntagare ha flera anställningsförhållanden som dock behandlas i statistiken som separata löntagare.
I arbetskraftskostnadsundersökningen klassificeras företagare, som betalar även en del av lönen till sig själv, som löntagare.
I lönestatistiken särskiljs huvudsakligen inte löntagare i tjänstemän eller arbetare. En särskiljning kan dock göras efter yrke eller också efter löneform. I lönestatistiken klassificeras inte företagare som betalar lön till sig själv som löntagare, eftersom deras löner avviker från andra likadana löntagares löner oftast allt för mycket. I lönestatistiken kan samma löntagare ha flera anställningsförhållanden som dock behandlas i statistiken som separata löntagare.
I arbetskraftskostnadsundersökningen klassificeras företagare, som betalar även en del av lönen till sig själv, som löntagare.
Månadsavlönad
En månadsavlönad löntagare får ersättning för utfört arbete varje månad. Den arbetstid som ligger som grund för lönen är vanligtvis en månad och lönen är ofta lika stor varje månad. En månadsavlönad löntagare är vanligtvis en tjänsteman. Löneformen fastställs enligt kollektivavtalet.
Ordinarie veckoarbetstid
Uppgifter om ordinarie veckoarbetstid för löntagare samlas i huvudsak in i samband med löneenkäter. Ordinarie veckoarbetstid bygger på arbetstidslagen och den följer ofta ett visst arbetstidssystem eller en viss arbetsform. Ibland kan man dock separat komma överens om den ordinarie veckoarbetstiden och den kan avvika från den normala arbetstiden inom branschen. För lärare är den ordinarie veckoarbetstiden det antal timmar per vecka som ligger till grund för löneutbetalningen.
Inom den privata sektorn skall den ordinarie arbetstiden utjämnas till i genomsnitt 40 timmar per vecka under den period som definierats i kollektivavtalet. De löntagare som följer byråarbetstiden inom den offentliga sektorn har en genomsnittlig ordinarie veckoarbetstid på 36,25 timmar och de som följer den allmänna arbetstiden en arbetstid på 38,25 timmar i veckan.
I lönestrukturstatistiken har den ordinarie veckoarbetstiden för dem som utför ordinarie veckoarbetstid på 40 timmar förkortats enligt ett s.k. pekkanenavtal med branschvisa lösningar. Utgångspunkten har varit att trygga den tidigare lönenivån. Förkortningen av arbetstiden med separata lediga dagar har beaktats vid definieringen av den ordinarie veckoarbetstiden på så sätt att den ordinarie veckoarbetstiden för dem som har en arbetsvecka på 40 timmar har definierats till 37,89 timmar. När det gäller kommunernas timavlönade anställda har förkortningen av arbetstiden genomförts med förkortning av den ordinarie arbetstiden, inte genom ökning av ledighet med lön eller utan lön.
Lön för ordinarie arbetstid baserar sig på ordinarie veckoarbetstid. Se Löner för ordinarie arbetstid.
Jfr Totalarbetstid
Inom den privata sektorn skall den ordinarie arbetstiden utjämnas till i genomsnitt 40 timmar per vecka under den period som definierats i kollektivavtalet. De löntagare som följer byråarbetstiden inom den offentliga sektorn har en genomsnittlig ordinarie veckoarbetstid på 36,25 timmar och de som följer den allmänna arbetstiden en arbetstid på 38,25 timmar i veckan.
I lönestrukturstatistiken har den ordinarie veckoarbetstiden för dem som utför ordinarie veckoarbetstid på 40 timmar förkortats enligt ett s.k. pekkanenavtal med branschvisa lösningar. Utgångspunkten har varit att trygga den tidigare lönenivån. Förkortningen av arbetstiden med separata lediga dagar har beaktats vid definieringen av den ordinarie veckoarbetstiden på så sätt att den ordinarie veckoarbetstiden för dem som har en arbetsvecka på 40 timmar har definierats till 37,89 timmar. När det gäller kommunernas timavlönade anställda har förkortningen av arbetstiden genomförts med förkortning av den ordinarie arbetstiden, inte genom ökning av ledighet med lön eller utan lön.
Lön för ordinarie arbetstid baserar sig på ordinarie veckoarbetstid. Se Löner för ordinarie arbetstid.
Jfr Totalarbetstid
Timavlönad
Lönerna hos en timavlönad löntagare bestäms i huvudsak enligt arbetade timmar. Dessutom kan en timavlönad löntagare få löner för icke-arbetad tid. Ersättning för utfört och icke utfört arbete kan betalas flera gånger i månaden. En timavlönad löntagare är i allmänhet en arbetare. Avlöningsformen bestäms enligt kollektivavtalet.
Totalarbetstid
I lönestrukturstatistiken bildas totalarbetstiden på basis av personlig ordinarie veckoarbetstid samt på basis av genomsnittliga avlönade tilläggs- och övertidstimmar under statistikföringsperioden. Antalet timmar i beredskap ingår inte i det totala antalet timmar. Den totala arbetstiden beskriver den månatliga arbetstiden som ligger till grund för löneutbetalningen.
Den totala arbetstiden kan inte definieras i lönestrukturstatistiken om man inte känner till personens ordinarie veckoarbetstid.
Totallönen bygger på totalarbetstiden. Se Totallön.
Jfr Ordinarie veckoarbetstid.
Den totala arbetstiden kan inte definieras i lönestrukturstatistiken om man inte känner till personens ordinarie veckoarbetstid.
Totallönen bygger på totalarbetstiden. Se Totallön.
Jfr Ordinarie veckoarbetstid.
Totallön
Den totala lönen beskriver den lön som betalas för ordinarie arbetstid samt annan arbetstid som t.ex. övertid och tilläggsarbetstid. Se Totalarbetstid
Till totallönen räknas för varje avlöningsperiod
- grundlön
- tillägg som betalas på basis av uppgift, yrkesskicklighet, tjänsteår o.d.
- tillägg som betalas på basis av arbetsplatsens läge och miljötillägg
- arbetstidstillägg
- tjänstemännens lönedel som utbetalas på basis av resultat och prestationer, arbetstagarnas löner på basis av prestationer
- naturaförmånernas beskattningsvärde
- lön för tilläggs- och övertidsarbete
- delvis också eventuella beredskaps-, jour- och utryckningsersättningar
- övriga tillägg som betalas oregelbundet
- (i lönestrukturstatistiken dessutom lön som utbetalats för icke-arbetad arbetstid).
Totallönen innehåller inte löneposter av engångsnatur, som t.ex. semesterpenning och resultatpremier.
I lönestatistiken ingår också begreppet totallön med resultatpremierna. Totallönen är i bruk i all lönestatistik, men dess innehåll kan variera något beroende på lönestatistik. T.ex. i statistiken över timlöner inom den privata sektorn inbegriper lönen för ordinarie arbetstid förutom löner som betalats för ordinarie arbetstid dessutom förhöjningsdelar för söndags- och övertidslön.
Jfr Lön för ordinarie arbetstid
Till totallönen räknas för varje avlöningsperiod
- grundlön
- tillägg som betalas på basis av uppgift, yrkesskicklighet, tjänsteår o.d.
- tillägg som betalas på basis av arbetsplatsens läge och miljötillägg
- arbetstidstillägg
- tjänstemännens lönedel som utbetalas på basis av resultat och prestationer, arbetstagarnas löner på basis av prestationer
- naturaförmånernas beskattningsvärde
- lön för tilläggs- och övertidsarbete
- delvis också eventuella beredskaps-, jour- och utryckningsersättningar
- övriga tillägg som betalas oregelbundet
- (i lönestrukturstatistiken dessutom lön som utbetalats för icke-arbetad arbetstid).
Totallönen innehåller inte löneposter av engångsnatur, som t.ex. semesterpenning och resultatpremier.
I lönestatistiken ingår också begreppet totallön med resultatpremierna. Totallönen är i bruk i all lönestatistik, men dess innehåll kan variera något beroende på lönestatistik. T.ex. i statistiken över timlöner inom den privata sektorn inbegriper lönen för ordinarie arbetstid förutom löner som betalats för ordinarie arbetstid dessutom förhöjningsdelar för söndags- och övertidslön.
Jfr Lön för ordinarie arbetstid
Yrke
I lönestatistiken beskrivs löntagarnas yrke med yrkes-, tjänste- och uppgiftsbeteckningarna för de olika branscherna och Statistikcentralens yrkesklassificering (Yrkesklassificering 2001). Det finns ungefär 15 000 yrkesbeteckningar från olika branscher.
Yrkesbeteckningarna i lönestatistiken bygger inom den privata sektorn på Näringslivets centralförbunds avtalsbranschers yrkes- och uppgiftsnomenklatur, på Kyrkans arbetsmarknadsverks uppgiftsnomenklatur och på Näyttämöväen Vanhuudenturvasäätiös yrkesnomenklatur. Inom kommunsektorn bygger yrkes- och tjänstebeteckningarna på den yrkesnomenklatur som följer Kommunernas pensionsförsäkrings klassificering. Inom staten används yrkes- eller tjänstebeteckningen enligt utnämningsbrevet eller kollektivavtalet.
Yrkesklassificeringen bildas i lönestatistiken utgående från yrkesnomenklaturen med beaktande av löntagarnas arbetsgivarsektor, examen och näringsgren. I lönestrukturstatistiken publiceras inte yrkes- eller tjänstebeteckningar per bransch, utan yrket beskrivs bara med yrkesklassificeringen.
Yrkesbeteckningarna i lönestatistiken bygger inom den privata sektorn på Näringslivets centralförbunds avtalsbranschers yrkes- och uppgiftsnomenklatur, på Kyrkans arbetsmarknadsverks uppgiftsnomenklatur och på Näyttämöväen Vanhuudenturvasäätiös yrkesnomenklatur. Inom kommunsektorn bygger yrkes- och tjänstebeteckningarna på den yrkesnomenklatur som följer Kommunernas pensionsförsäkrings klassificering. Inom staten används yrkes- eller tjänstebeteckningen enligt utnämningsbrevet eller kollektivavtalet.
Yrkesklassificeringen bildas i lönestatistiken utgående från yrkesnomenklaturen med beaktande av löntagarnas arbetsgivarsektor, examen och näringsgren. I lönestrukturstatistiken publiceras inte yrkes- eller tjänstebeteckningar per bransch, utan yrket beskrivs bara med yrkesklassificeringen.
Klassificeringar
Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet
Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet
Som källmaterial för lönestrukturstatistiken används förfrågningar som görs till arbetsgivare. Arbetsgivaren rapporterar uppgifter om löntagarnas anställnings- och löneuppgifter. Således är statistiken beroende av kvaliteten på källmaterialet. Källmaterialet granskas och valideras och kan på allmän nivå betraktas som tillförlitligt. I enskilda fall där löner som gäller en relativt liten grupp löntagare granskas, är uppgifterna i lönestrukturstatistiken mera osäkra, eftersom till exempel urvalsdesignen i källmaterialet kan göra att enskilda företag som uppgiftslämnarföretag påverkar exempelvis medellöneuppgifterna i den granskade populationen.
Aktualitet
Statistikårets uppgifter baserar sig på material från slutet av året (september–oktober), beroende på källa. Uppgifter i lönestrukturstatistiken offentliggörs omkring elva månader efter utgången av statistikåret. Den relativt långa fördröjningen beror på att källans, sysselsättningsstatistikens, uppgifter inte är tillgängliga tidigare.
Punktlighet
Offentliggörandet av lönestrukturstatistiken år 2022 flyttades fram från 3.10.2023 till 22.11.2023. Förseningen berodde på att det fanns brister i uppgifterna från en betydande uppgiftslämnare. Det har inte tidigare förekommit någon fördröjning i offentliggörandet av statistiken och uppgifterna har publicerats enligt datumen i publiceringskalendern.
Jämförbarhet
Geografisk jämförbarhet
Utgångspunkten är att uppgifterna i lönestukturstatistiken är jämförbara mellan Finlands landskap och kommuner. Det bör dock observeras att eftersom uppgifterna i fråga om den privata sektorn baserar sig på ett urval, som inte har standardiserats på landskaps- eller kommunnivå, kan det förekomma inexakthet mellan olika områden på grund av detta.
Jämförbarhet över tid
Lönestrukturstatistiken framställs varje år, men statistiken ska inte granskas som en tidsserie. Med andra ord, förändringar mellan åren bör inte beräknas med hjälp av statistiken. Statistikens informationsinnehåll förändras årligen i och med att Finlands yrkes- och näringsgrensstruktur förändras, och således beskriver statistikens siffror på aggregatnivå förändringen i hela landet, inte på löntagarnivå. Dessutom bidrar svarsbortfallet till att yrkesuppgifterna på den mest precisa nivån inte är jämförbara mellan åren. Till exempel vid granskning av löntagarnas löneutveckling är förtjänstnivåindexet en bättre källa än lönestrukturstatistiken.
Lönestrukturstatistiken har framställts sedan år 1995 utan stora metodändringar. Den tydligaste metoduppdateringen gjordes i lönestrukturstatistiken för år 2001, och därför är uppgifterna för åren 1995–2000 jämförbara endast över en längre tidsperiod. Lönestrukturstatistik som producerats efter statistikåret 2001 bildar en annan enhetlig tidsserie.
I lönestrukturstatistiken år 2006 kalkylerades timlönen bland lärare i kommunsektorn för första gången. Dessutom bildades för första gången löneuppgifter för löntagare som fick reducerad lön i kommunsektorn. Därmed är kommunsektorns uppgifter för år 2006 och senare inte helt jämförbara med tidigare år.
I lönestrukturstatistiken år 2014 användes som tilläggsmaterial för första gången material ur Skatteförvaltningens tjänst Palkka.fi. Materialet innehåller i huvudsak uppgifter om små, mindre än 10 personers företag, och kompletterar således informationsinnehållet i lönestrukturstatistiken. År 2014 fick man ur Palkka.fi-materialet uppgifter om omkring 26 000 löntagare, som höjda till populationsnivå motsvarade omkring 60 000 löntagare. När Palkka.fi-materialet lades till sjönk de genomsnittliga lönerna i genomsnitt. Den genomsnittliga lönen för alla heltidsanställda löntagare sjönk med omkring 15 euro, för enskilda yrkesgrupper var variationerna större.
I lönestrukturstatistiken för år 2015 preciserades reglerna för bildandet av månadslönen för timanställda löntagare. Därför är löneuppgifterna inte jämförbara bland flera yrkesgrupper i klasserna ”8 Process- och transportarbetare” och ”9 Övriga arbetstagare” från år 2015 och framåt.
I lönestrukturstatistiken för år 2018 gjordes en ändring i kalkyleringen av timlönen för timanställda löntagare, se Ändringar i denna statistik . Ändringen påverkade timlönen hos omkring 210 000 timställda inom den privata sektorn så att den sjönk med 3,9 procent. Tre fjärdedelar av dessa löntagare jobbade inom näringsgrenarna tillverkning och byggverksamhet. På grund av denna ändring är uppgifterna om timlöner inte jämförbara med tidigare år.
I lönestrukturstatistiken för år 2020 användes som tilläggsmaterial för första gången ett material om direktörer inom den privata sektorn där man sammanslår yrkesuppgiften i sysselsättningsstatistiken och löneuppgifterna i inkomstregistret. På så sätt kompletterades statistiken med uppgifterna om den högsta ledningen inom den privata sektorn. Dessa uppgifter hade tidigare saknats i statistiken. Kompletteringen förbättrade jämförbarheten av löneuppgifterna för chefer inom olika sektorer. Yrkesspecifika uppgifter om den högsta ledningen inom den privata sektorn är dock inte jämförbara med tidigare år. Materialet om direktörerna inom den privata sektorn baserar sig på yrkesuppgiften för året före statistikåret.
Ändringar i den officiella yrkesklassificeringen orsakar problem i fråga om uppgifternas jämförbarhet. Yrkesklassificeringen uppdaterades åren 2001 och 2010. 2001 års uppdatering av yrkesklassificeringen var mindre än 2010 års uppdatering av klassificeringen, även om den också orsakade en diskontinuitet i yrkesklassificeringen på den mest exakta nivån. Uppdateringen av yrkesklassificeringen år 2010 var mer övergripande. Yrkesklassificeringen ”YK 2010” har använts från och med lönestrukturstatistiken år 2010. Uppgifterna per yrkeskategori är jämförbara när det gäller åren 1995–2009 och från och med år 2010 endast på den grövsta nivån av yrkesklassificeringen, och inte fullständigt ens på den nivån.
Lönestrukturstatistiken har framställts sedan år 1995 utan stora metodändringar. Den tydligaste metoduppdateringen gjordes i lönestrukturstatistiken för år 2001, och därför är uppgifterna för åren 1995–2000 jämförbara endast över en längre tidsperiod. Lönestrukturstatistik som producerats efter statistikåret 2001 bildar en annan enhetlig tidsserie.
I lönestrukturstatistiken år 2006 kalkylerades timlönen bland lärare i kommunsektorn för första gången. Dessutom bildades för första gången löneuppgifter för löntagare som fick reducerad lön i kommunsektorn. Därmed är kommunsektorns uppgifter för år 2006 och senare inte helt jämförbara med tidigare år.
I lönestrukturstatistiken år 2014 användes som tilläggsmaterial för första gången material ur Skatteförvaltningens tjänst Palkka.fi. Materialet innehåller i huvudsak uppgifter om små, mindre än 10 personers företag, och kompletterar således informationsinnehållet i lönestrukturstatistiken. År 2014 fick man ur Palkka.fi-materialet uppgifter om omkring 26 000 löntagare, som höjda till populationsnivå motsvarade omkring 60 000 löntagare. När Palkka.fi-materialet lades till sjönk de genomsnittliga lönerna i genomsnitt. Den genomsnittliga lönen för alla heltidsanställda löntagare sjönk med omkring 15 euro, för enskilda yrkesgrupper var variationerna större.
I lönestrukturstatistiken för år 2015 preciserades reglerna för bildandet av månadslönen för timanställda löntagare. Därför är löneuppgifterna inte jämförbara bland flera yrkesgrupper i klasserna ”8 Process- och transportarbetare” och ”9 Övriga arbetstagare” från år 2015 och framåt.
I lönestrukturstatistiken för år 2018 gjordes en ändring i kalkyleringen av timlönen för timanställda löntagare, se Ändringar i denna statistik . Ändringen påverkade timlönen hos omkring 210 000 timställda inom den privata sektorn så att den sjönk med 3,9 procent. Tre fjärdedelar av dessa löntagare jobbade inom näringsgrenarna tillverkning och byggverksamhet. På grund av denna ändring är uppgifterna om timlöner inte jämförbara med tidigare år.
I lönestrukturstatistiken för år 2020 användes som tilläggsmaterial för första gången ett material om direktörer inom den privata sektorn där man sammanslår yrkesuppgiften i sysselsättningsstatistiken och löneuppgifterna i inkomstregistret. På så sätt kompletterades statistiken med uppgifterna om den högsta ledningen inom den privata sektorn. Dessa uppgifter hade tidigare saknats i statistiken. Kompletteringen förbättrade jämförbarheten av löneuppgifterna för chefer inom olika sektorer. Yrkesspecifika uppgifter om den högsta ledningen inom den privata sektorn är dock inte jämförbara med tidigare år. Materialet om direktörerna inom den privata sektorn baserar sig på yrkesuppgiften för året före statistikåret.
Ändringar i den officiella yrkesklassificeringen orsakar problem i fråga om uppgifternas jämförbarhet. Yrkesklassificeringen uppdaterades åren 2001 och 2010. 2001 års uppdatering av yrkesklassificeringen var mindre än 2010 års uppdatering av klassificeringen, även om den också orsakade en diskontinuitet i yrkesklassificeringen på den mest exakta nivån. Uppdateringen av yrkesklassificeringen år 2010 var mer övergripande. Yrkesklassificeringen ”YK 2010” har använts från och med lönestrukturstatistiken år 2010. Uppgifterna per yrkeskategori är jämförbara när det gäller åren 1995–2009 och från och med år 2010 endast på den grövsta nivån av yrkesklassificeringen, och inte fullständigt ens på den nivån.
Enhetlighet över statistikområdena
Ur lönesynpunkt är de viktigaste referenskällorna för lönestrukturstatistiken den statistik över årsinkomster som skattemyndigheten publicerar samt den lönestatistik som Pensionsskyddscentralen (PSC) publicerar. Uppgifterna i lönestrukturstatistiken skiljer sig något från uppgifterna i dessa statistiker.
Skattemyndighetens uppgifter omfattar alla löntagare som fått skattepliktig arbetsinkomst och PSC:s alla löntagare som fått inkomster som det betalats pensionsavgifter för. Lönestrukturstatistiken omfattar för sin del löntagare som arbetat i över 5 personers företag.
Dessutom meddelas i lönestukturstatistiken lönerna per månad eller timme, det vill säga med beaktande av vad löntagaren förtjänar eller förtjänade med lönenivån i fråga. Skattemyndighetens och PSC:s statistik inkluderar all inkomst, till exempel från en enda dag, med samma vikt.
När det gäller uppgifter om antalet löntagare lyckas jämförelsen bäst med lönestatistik för arbetsgivare i olika sektorer, arbetskraftsundersökningen och sysselsättningsstatistiken. Antalet löntagare är nästan identiskt vid jämförelse med lönestatistiken inom olika näringsgrenar, men det finns skillnader i antalet löntagare mellan arbetskraftsundersökningen samt sysselsättningsstatistiken och lönestrukturstatistiken. Skillnaderna beror på statistikföringstidpunkterna och den population som statistiken beskriver.
Observera dessutom att de sektorspecifika skillnaderna i antalet löntagare beror på olika definitioner: I lönestrukturstatistiken grundar sig till exempel antalet löntagare inom den statliga sektorn på arbetsgivarsektorn, som innefattar statens budgetekonomi, medan sysselsättningsstatistiken samt arbetskraftsundersökningen använder den officiella sektorindelningen 2012.
Skattemyndighetens uppgifter omfattar alla löntagare som fått skattepliktig arbetsinkomst och PSC:s alla löntagare som fått inkomster som det betalats pensionsavgifter för. Lönestrukturstatistiken omfattar för sin del löntagare som arbetat i över 5 personers företag.
Dessutom meddelas i lönestukturstatistiken lönerna per månad eller timme, det vill säga med beaktande av vad löntagaren förtjänar eller förtjänade med lönenivån i fråga. Skattemyndighetens och PSC:s statistik inkluderar all inkomst, till exempel från en enda dag, med samma vikt.
När det gäller uppgifter om antalet löntagare lyckas jämförelsen bäst med lönestatistik för arbetsgivare i olika sektorer, arbetskraftsundersökningen och sysselsättningsstatistiken. Antalet löntagare är nästan identiskt vid jämförelse med lönestatistiken inom olika näringsgrenar, men det finns skillnader i antalet löntagare mellan arbetskraftsundersökningen samt sysselsättningsstatistiken och lönestrukturstatistiken. Skillnaderna beror på statistikföringstidpunkterna och den population som statistiken beskriver.
Observera dessutom att de sektorspecifika skillnaderna i antalet löntagare beror på olika definitioner: I lönestrukturstatistiken grundar sig till exempel antalet löntagare inom den statliga sektorn på arbetsgivarsektorn, som innefattar statens budgetekonomi, medan sysselsättningsstatistiken samt arbetskraftsundersökningen använder den officiella sektorindelningen 2012.
Intern enhetlighet
Uppgifterna i lönestrukturstatistiken är inbördes enhetliga. För uppgifter ur olika källor bildas ett gemensamt lönebegrepp 'totallön'. Det här bidrar till en bättre jämförbarhet mellan olika källmaterial.
Källmaterial och datainsamlingar
Källmaterial
Löne- och anställningsuppgifterna sammanställs ur flera olika källor. Lönestukturstatistiken förenar Statistikcentralens övriga lönestatistik till en helhet. Dessa statistikgrenar är: Månadslöner inom den privata sektorn, timlöner inom den privata sektorn, löner inom kommunsektorn och löner inom staten. Dessutom använder lönestrukturstatistiken som tilläggsmaterial palkka.fi-material som Skatteförvaltningen insamlat.
Den viktigaste källan för statistiken över månadslöner inom den privata sektorn är uppgifter som lämnats in av Finlands Näringsliv. Dessutom kompletteras statistiken med organisationsmaterial som lämnats in av Autoliikenteen työnantajaliitto (ALT), Autoalan keskusliitto (AKL), Avaintyönantajat (AVAINTA), Kyrkans arbetsmarknadsverk och Teaterinfo Finland. Utöver dessa material kompletteras statistiken med en datasinsamling som Statistikcentralen gör bland icke-organiserade företag. Enkäten gäller i huvudsak alla löntagare som är anställda vid företaget som tillhör urvalet. Uppgifterna om anställda med månadslön insamlas för en period på en månad.
Huvudkällan för statistiken över timlöner inom den privata sektorn är uppgifter från Finlands Näringsliv. Statistiken kompletteras med det ovannämnda organisationsmaterialet samt med en datainsamling som Statistikcentralen gör bland icke-organiserade företag.
Kommunsektorns material fås med en datainsamling som görs av Statistikcentralen. Statens material fås ur registret TAHTI.
Utöver detta kompletteras lönestrukturstatistiken med uppgifter ur följande källor:
-Företagsregistret
-Sysselsättningsstatistiken
-Utbildningsregistret
-Befolkningsregister
Den viktigaste källan för statistiken över månadslöner inom den privata sektorn är uppgifter som lämnats in av Finlands Näringsliv. Dessutom kompletteras statistiken med organisationsmaterial som lämnats in av Autoliikenteen työnantajaliitto (ALT), Autoalan keskusliitto (AKL), Avaintyönantajat (AVAINTA), Kyrkans arbetsmarknadsverk och Teaterinfo Finland. Utöver dessa material kompletteras statistiken med en datasinsamling som Statistikcentralen gör bland icke-organiserade företag. Enkäten gäller i huvudsak alla löntagare som är anställda vid företaget som tillhör urvalet. Uppgifterna om anställda med månadslön insamlas för en period på en månad.
Huvudkällan för statistiken över timlöner inom den privata sektorn är uppgifter från Finlands Näringsliv. Statistiken kompletteras med det ovannämnda organisationsmaterialet samt med en datainsamling som Statistikcentralen gör bland icke-organiserade företag.
Kommunsektorns material fås med en datainsamling som görs av Statistikcentralen. Statens material fås ur registret TAHTI.
Utöver detta kompletteras lönestrukturstatistiken med uppgifter ur följande källor:
-Företagsregistret
-Sysselsättningsstatistiken
-Utbildningsregistret
-Befolkningsregister
Datainsamlingsmetod
Lönestrukturstatistiken har ingen egen datainsamling.
Frekvens för datainsamling
Uppgifterna i lönestrukturstatistiken insamlas varje år.
Metoder
Databehandling
Behandlingen av uppgifter är främst harmonisering av källmaterial. Dessutom granskas materialet för avvikande observationer (outliers) med iqr- ja z-score-metoderna.
Datavalidering
Källmaterialen är validerade eftersom de kommer från färdig och publicerad statistik, med undantag av palkka.fi-materialet, som behandlas med separata statistikprogram. Kvaliteten på det här materialet säkerställs med logiska granskningar, genom att avgränsa icke-trovärdiga värden, samt genom att winsorera (ta bort de minsta och största observationerna).
Principer och riktlinjer
Organisation
Statistikcentralen
Organisationsenhet
Samhällsstatistik
Lagstiftning och andra överenskommelser
Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Ytterligare information: Statistiklagstiftning
Lönestrukturstatistiken baserar sig på följande EU-rättsakter och ändringar i rättsakterna:
COUNCIL REGULATION (EC) No 530/1999 of 9 March 1999
COMMISSION REGULATION (EC) No 1916/2000 of 8 September 2000
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Ytterligare information: Statistiklagstiftning
Lönestrukturstatistiken baserar sig på följande EU-rättsakter och ändringar i rättsakterna:
COUNCIL REGULATION (EC) No 530/1999 of 9 March 1999
COMMISSION REGULATION (EC) No 1916/2000 of 8 September 2000
Principer för dataskydd
Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas.
Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
Principer för offentliggörande
Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.
Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Datautbyte
Ur lönestrukturstatistiken framställs i enlighet med EU-förordningarna vart fjärde statistikår (2014, 2018, 2022...) material på enhetsnivå till Europas statistikmyndighet Eurostat. Materialet på enhetsnivå innehåller ett dataskyddat sampel ur statistiken och innehåller de variabler som fastställs i rättsakterna.
Tillgänglighet och tydlighet
Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.
Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.
Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.
Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.
Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.
Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.
Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.
Riktlinjer för revidering av uppgifter
Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.
Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.
Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.
Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.
Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.
Kvalitetsbedömning
Kvaliteten på lönestrukturstatistiken bedöms stegvis när statistikproduktionen framskrider.
Tidvis följer man upp löneuppgifternas koherens i förhållande till skattemyndighetens uppgifter om förvärvsinkomster. I denna typ av granskning nyttjas i stor omfattning Folkpensionsanstaltens material, så att lönestrukturuppgifterna på månadsnivå kan förenas med skattemyndighetens uppgifter på årsnivå utifrån de estimerade arbetsmånaderna.
Tidvis följer man upp löneuppgifternas koherens i förhållande till skattemyndighetens uppgifter om förvärvsinkomster. I denna typ av granskning nyttjas i stor omfattning Folkpensionsanstaltens material, så att lönestrukturuppgifterna på månadsnivå kan förenas med skattemyndighetens uppgifter på årsnivå utifrån de estimerade arbetsmånaderna.
Kvalitetssäkring
Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik.
Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)
Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)
Användarnas tillgång
Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.
Ytterligare information: Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.
Ytterligare information: Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.