Lönestrukturstatistik: dokumentation för statistiken

Lönestrukturstatistiken beskriver tim- och månadslönerna hos de löntagare som jobbar i Finland samt hur de bildas och deras spridning. Förtjänstbegreppen inom statistiken är förtjänst för total arbetstid och förtjänst för regelbunden arbetstid. Förtjänsterna är bruttoförtjänster, det vill säga skatter och socialförsäkringsavgifter utan avdrag.

Månadslönerna beräknas i statistiken för heltidsanställda löntagare, timlönerna både för hel- och deltidsanställda löntagare.

Lönerna kan granskas i statistiken antingen utifrån löntagarna eller företagen.

Löntagare som arbetar inom näringsgrenarna A–S enligt Näringsgrensindelningen TOL2008 (näringsgrenarna A–T enligt Näringsgrensindelningen TOL2025).

Statistikenheterna för lönestrukturstatistiken är löntagare och anställning. Lönestrukturstatistiken baserar sig på uppgifter som arbetsgivare rapporterat. Statistikuppgifterna publiceras på nivån anställningsförhållande. De uppgifter om månadslöner som publiceras gäller heltidsanställda löntagare, och de uppgifter om timlöner som publiceras gäller anställningsförhållanden, fastän termen löntagare av tradition används i statistiken. Det här innebär att en person kan representera flera löntagare i de timförtjänstspecifika uppgifterna, om han eller hon har flera anställningar. Även då en heltidsanställd löntagare exempelvis har bytt anställning mitt under en månad, räknas båda anställningarna, omvandlade så att de motsvarar hela månader, med i statistiken.

Lönerna anges som euro per månad eller euro per avlönad timme. Med en avlönad timme avses en timme då lön betalas, vare sig löntagaren jobbar eller ej. Till exempel sjukdomstid inräknas i avlönade timmar, om arbetsgivaren utbetalat lön för denna tid.

Lönestrukturstatistiken publiceras varje år som en separat statistik. Statistiken för ett år beskriver endast statistikåret ifråga, och ingen omfattande jämförbarhet med tidigare år kan garanteras.

Oktober under statistikåret. Uppgifterna i statistiken grundar sig på löneuppgifter från oktober. Bakgrundsinformation om anställningen har plockats från andra tidpunkter eller imputerats metodiskt, om uppgifter från oktober inte har varit tillgängliga.

Referensområdet för lönestrukturstatistiken är hela Finland. De tillgängliga regionala indelningarna är följande: kommunindelningen och landskapsindelningen.

Lönestrukturstatistiken beskriver löntagare i näringsgrenarna (TOL2008) A–S i företag, finans- och försäkringsinrättningar, offentliga samfund samt icke-vinstdrivande sammanslutningar som betjänar hushåll.

Utanför lönestrukturstatistiken är näringsgrenar som enligt arbetsgivarens huvudnäringsgren är förvärvsarbete i hushåll samt internationella organisationer.

Statistiken beskriver alla löntagare oberoende av anställningens form eller varaktighet. Anställningar i vilka den förtjänst som riktas till statistikföringstidpunkten underskrider betalningsgränsen för arbetspensionsförsäkring har avgränsats från statistiken. Även personer som endast fått arvoden har avgränsats från statistiken.

Statistiken har publicerats årligen sedan år 1995.

Lönestrukturstatistikens uppgifter offentliggörs årligen på Statistikcentralens webbplats.

Anställningsförhållandets art beskriver det juridiska förhållandet mellan löntagare och arbetsgivare. I lönestatistiken är anställningsförhållandets art antingen ordinarie/tillsvidare eller visstid. Dessutom kan anställningsförhållandets art omfatta andra bestämningar såsom praktikant, läroavtalselever, handikappad eller avlönad med sysselsättningsmedel.

Uppgiften fås vanligen direkt från enkäterna gällande lönestatistiken. I statistiken över lönestrukturer kompletteras uppgiften om personer avlönade med sysselsättningsmedel med uppgifter ur arbets- och näringsministeriets register över arbetssökande.

Inom den privata sektorn är motsvarande begrepp arbetsavtalsförhållandets art.

Jfr arbetskraftsundersökningens atypiska arbete (visstid och/eller deltid).

Lönestatistiken:

Inom lönestatistikens branscher med timlöner statistikförs lönerna efter arbetade timmar. Med arbetade timmar avses den arbetstid som löntagaren har använt för att utföra de egentliga arbetsuppgifterna. Till de arbetade timmarna räknas arbetade timmar för tids-, ackords- och arvodesarbete samt söndags- och övertidstimmar. Arbetstimmarna grundar sig på arbetstidslagen.

Arbetskraftskostnadsundersökningen:

Med arbetad tid avses den arbetstid som löntagaren har använt för att utföra de egentliga arbetsuppgifterna. Arbetad tid inbegriper också söndags- och övertidstimmar. Till de arbetade timmarna räknas den tid som använts för utbildning, men inte övertid utan lön. Arbetade timmar kan inom arbetskraftskostnadsstatistiken definieras också som avlönade arbetstimmar där man har dragit av frånvarotimmar med lön.

Arbetsavtalsförhållandets art beskriver det juridiska förhållandet mellan löntagare och arbetsgivare. I lönestatistiken är arbetsavtalsförhållandets art antingen ordinarie/tillsvidare eller visstid. Dessutom kan arbetsavtalsförhållandets art omfatta andra bestämningar såsom praktikant, läroavtalselever, handikappad eller avlönad med sysselsättningsmedel.

Uppgiften fås vanligen direkt från enkäterna gällande lönestatistiken. I statistiken över lönestrukturer kompletteras uppgiften om personer avlönade med sysselsättningsmedel med uppgifter ur arbets- och näringsministeriets register över arbetssökande.

I kommunsektorns och statens lönestatistik är motsvarande begrepp anställningsförhållandets art.

Jfr arbetskraftsundersökningens atypiska arbete (visstid och/eller deltid).

Arbetsgivarsektorn beskriver arbetsmarknadens struktur och den fastställs på basis av beslutsfattarenheten. Den klassificering av arbetsgivarsektor som används i lönestatistiken och statistiken över arbetskraftskostnader är en nationell tillämpning av den sektorindelning som används i ekonomi- och samhällsstatistik (Sektorindelning 2000).

Den klassificering som används i lönestatistiken har följande struktur:

Kommunsektorn
Kommunernas och samkommunernas verksamhetsenheter samt kommunernas affärsverk

Staten
Ämbetsverk och inrättningar som omfattas av statens budgetekonomi

Den privata sektorn
Privata företag, företag med stats- och kommunmajoritet samt statens affärsverk
Också icke-vinstsyftande samfund, församlingar samt organisationer och stiftelser räknas i lönestatistiken till den privata sektorn.

I statistiken över arbetsmarknadskostnader och i arbetskraftskostnadsindexet har sektorindelningen samma struktur som den klassificering som används i lönestatistiken.

I förtjänstnivåindexet bildar icke-vinstsyftande samfund, församlingar och organisationer en arbetsgivarsektor för sig (övriga).

Med avlönade timmar avses de timmar under den totala arbetstiden som löntagarna har fått lön för. Avlönade timmar kan vara arbetade timmar eller oarbetade timmar, dvs. frånvarotimmar (semestrar, sjukledigheter, allmänna lediga dagar, andra ledigheter).

Avtalsbranschen fastställs enligt det kollektivavtal som tillämpas på anställningsförhållandet. Inom kommunsektorn fastställs avtalsbranscherna i huvudavtalet mellan Kommunala arbetsmarknadsverket och arbetstagarorganisationerna. Kollektivavtalet är ett avtal mellan arbetstagarorganisationen och arbetsgivaren eller arbetsgivarorganisationen om arbetsvillkoren för de olika branscherna. I kollektivavtalet kommer man till exempel överens om lönerna, arbetstiderna, semestrarna och andra förmåner som ska tillämpas i den bransch avtalet gäller. Avtalen görs ofta upp per näringsgren, men de kan också knytas till löntagarnas yrkesställning och de ingås för en viss tid.

Lönestrukturstatistiken:

I lönestrukturstatistiken bygger specificeringen av hel- och deltidsanställning på ordinarie veckoarbetstid. I statistiken är de anställningsförhållanden vars ordinarie veckoarbetstid är mer än 10 procent kortare än den allmänna arbetstiden inom branschen deltidsanställningar. Hel- och deltidsanställningar har inte kunnat definieras för de löntagare vars ordinarie veckoarbetstid är okänd. Detta kan antingen bero på att uppgiften inte meddelats eller på att personens arbetstid varierar. Hel- och deltidsanställning gällande lärare inom den offentliga sektorn har fastställts enligt villkoren i anställningsförhållandet. De lärare inom den privata sektorn som har en undervisningsskyldighet som understiger 16 timmar per vecka definieras i lönestrukturstatistiken som deltidsanställda löntagare.

Lönestatistiken inom den privata sektorn:

Definiering av deltidsanställning gällande månadsavlönade inom den privata sektorn bygger på samma sätt som lönestrukturstatistiken i huvudsak på veckoarbetstid. I statistiken definieras som deltidsanställda löntagare de löntagare vars ordinarie veckoarbetstid är mer än 10 procent kortare än den allmänna arbetstiden inom branschen i fråga.

För resten av löntagare fås uppgiften om deltidsanställning direkt via en enkät eller så fastställs den enligt anställningsförhållandet. Om en löntagares ordinarie veckoarbetstid är okänd utnyttjas också löntagarens uppgifter om löner vid fastställande av deltidsanställning.

För timanställda inom den privata sektorn definieras inte hel- eller deltidsanställning separat.

Lönestatistiken inom den offentliga sektorn:

Inom den offentliga sektorn bestäms hel- eller deltidsanställning efter anställningsförhållandets natur samt villkoren. Uppgiften om hel- eller deltidsanställning fås vanligen i samband med en enkät.

Arbetskraftskostnadsundersökning:

I statistiken över arbetskraftskostnader är en person deltidsanställd om arbetstiden är kortare än arbetstiden i tjänste- eller arbetskollektivavtalet eller den arbetstid som vanligen följs i ifrågavarande enhet.

Jfr Heltidsanställd

Lönestrukturstatistiken:

I lönestrukturstatistiken bygger specificeringen av hel- och deltidsanställning på ordinarie veckoarbetstid. I statistiken har anställningsförhållanden med en ordinarie veckoarbetstid på över 90 procent av den allmänna arbetstiden inom branschen definierats som heltidsanställningar. Hel- och deltidsanställningar har inte kunnat definieras för de löntagare vars ordinarie veckoarbetstid är okänd. Detta kan antingen bero på att uppgiften inte meddelats eller på att personens arbetstid varierar. Hel- och deltidsanställning gällande lärare inom den offentliga sektorn har fastställts enligt villkoren i anställningsförhållandet. De lärare inom den privata sektorn som har en undervisningsskyldighet på minst 16 timmar per vecka definieras i lönestrukturstatistiken som heltidsanställda löntagare.

Lönestatistiken inom den privata sektorn:

Definiering av heltidsanställning gällande månadsavlönade inom den privata sektorn bygger på samma sätt som lönestrukturstatistiken i huvudsak på veckoarbetstid. I statistiken definieras som heltidsanställda löntagare de löntagare vars ordinarie veckoarbetstid överstiger 90 procent av den allmänna arbetstiden inom branschen.
För resten av löntagare fås uppgiften om heltidsanställning direkt via en enkät eller så fastställs den enligt anställningsförhållandet. Om en löntagares ordinarie veckoarbetstid är okänd utnyttjas också löntagarens uppgifter om löner vid fastställande av heltidsanställning.

För timanställda inom den privata sektorn definieras inte hel- eller deltidsanställning separat.

Lönestatistiken inom den offentliga sektorn:

Inom den offentliga sektorn bestäms hel- eller deltidsanställning efter anställningsförhållandets natur samt villkoren. Uppgiften om hel- eller deltidsanställning fås vanligen i samband med en enkät.

Arbetskraftskostnadsundersökning:

I statistiken över arbetskraftskostnader är en person heltidsanställd om arbetstiden följer tjänste- eller arbetskollektivavtalet eller den arbetstid som vanligen följs i ifrågavarande enhet.

Jfr Deltidsanställd

Lön för ordinarie arbetstid räknas för varje lönebetalningsperiod
- grundlön
- tillägg som betalas på basis av uppgift, yrkesskicklighet, tjänsteår o.d.
- tillägg som betalas på basis av arbetsplatsens läge och miljötillägg
- arbetstidstillägg
- tjänstemännens lönedel som utbetalas på basis av resultat och prestationer, arbetstagarnas löner på basis av prestationer
- naturaförmånernas beskattningsvärde
- (i lönestrukturstatistiken dessutom lön som utbetalats för icke-arbetad arbetstid).

Lönen för ordinarie arbetstid innehåller inte löneposter av engångsnatur, som t.ex. semesterpenning och resultatpremier. Inom lönestatistiken används dock också begreppet lön för ordinarie arbetstid tillsammans med resultatpremierna.

Lön för ordinarie arbetstid är i bruk i all lönestatistik, men dess innehåll kan variera något beroende på lönestatistik. T.ex. i statistiken över timlöner inbegriper lönen för ordinarie arbetstid löner som betalats för ordinarie arbetstid vid tids-, ackords- och arvodesarbete samt grunddelarna för söndags- och övertidslön, men inte förhöjningsdelar.

Jfr Totallön

Löneposter av engångsnatur är sådana löneposter och lönetillägg som inte betalas regelbundet under varje lönebetalningsperiod. Till dessa poster och tillägg hör t.ex. resultatpremier, semesterpenning och semesterersättning samt tjänsteårsersättningar inom vissa branscher med timlön. Det är möjligt att komma överens om betalning av löneposter av engångsnatur också i kollektivavtalen.

Lönestrukturstatistik
I lönestrukturstatistiken ingår inte semesterersättning för oanvända semesterdagar i löneposter av engångsnatur.

Förtjänstnivåindex:
Förtjänstnivåindexet mäter utvecklingen av lönerna för ordinarie arbetstid, oberoende av betalningssätt. Poster som betalas för prestation ingår i lönebegreppet på så sätt att de fördelas jämnt på hela kalenderåret. Likaså fördelas de engångsposter som grundar sig på kollektivavtalet jämnt på hela året. Alla löneposter av engångsnatur, t.ex. semesterpenning, som ingår i begreppet förtjänstnivåindex, ingår dock inte i lönematerialet som används vid indexberäkningen, utan de beaktas vid indexberäkningen endast i det fall att man i kollektivavtalsförhandlingarna kommer överens om förändringar i deras relativa andel. I förtjänstnivåindexet förs också retroaktivt betalda avtalshöjningar till det kvartal under vilket de tjänats.

Arbetskraftskostnadsundersökning:
Ersättning för upphörande av anställningsförhållande, som hör till löneposter av engångsnatur, ingår i socialkostnader i arbetskraftskostnadsundersökningens begrepp.

Arbetskraftskostnadsindex:
Till löneposter av engångsnatur i arbetskraftskostnadsindexet hör också retroaktivt betalda avtalshöjningar från tidigare löneutbetalningsperioder. I arbetskraftskostnadsindexet ingår också optioner enligt deras inlösningsvärden.
------
I lönestatistiken för den privata sektorn och den kommunala sektorn publiceras inte löneposter av engångsnatur. Löneposter av engångsnatur ingår inte i indexet för ordinarie löner.

En löntagare har ett anställningsförhållande till en arbetsgivare och får överenskommen ersättning för utfört arbete. Löntagarna är antingen i tjänstemanna- eller arbetarställning hos en arbetsgivare.

I lönestatistiken särskiljs huvudsakligen inte löntagare i tjänstemän eller arbetare. En särskiljning kan dock göras efter yrke eller också efter löneform. I lönestatistiken klassificeras inte företagare som betalar lön till sig själv som löntagare, eftersom deras löner avviker från andra likadana löntagares löner oftast allt för mycket. I lönestatistiken kan samma löntagare ha flera anställningsförhållanden som dock behandlas i statistiken som separata löntagare.

I arbetskraftskostnadsundersökningen klassificeras företagare, som betalar även en del av lönen till sig själv, som löntagare.

En månadsavlönad löntagare får ersättning för utfört arbete varje månad. Den arbetstid som ligger som grund för lönen är vanligtvis en månad och lönen är ofta lika stor varje månad. En månadsavlönad löntagare är vanligtvis en tjänsteman. Löneformen fastställs enligt kollektivavtalet.

Uppgifter om ordinarie veckoarbetstid för löntagare samlas i huvudsak in i samband med löneenkäter. Ordinarie veckoarbetstid bygger på arbetstidslagen och den följer ofta ett visst arbetstidssystem eller en viss arbetsform. Ibland kan man dock separat komma överens om den ordinarie veckoarbetstiden och den kan avvika från den normala arbetstiden inom branschen. För lärare är den ordinarie veckoarbetstiden det antal timmar per vecka som ligger till grund för löneutbetalningen.

Inom den privata sektorn skall den ordinarie arbetstiden utjämnas till i genomsnitt 40 timmar per vecka under den period som definierats i kollektivavtalet. De löntagare som följer byråarbetstiden inom den offentliga sektorn har en genomsnittlig ordinarie veckoarbetstid på 36,25 timmar och de som följer den allmänna arbetstiden en arbetstid på 38,25 timmar i veckan.

I lönestrukturstatistiken har den ordinarie veckoarbetstiden för dem som utför ordinarie veckoarbetstid på 40 timmar förkortats enligt ett s.k. pekkanenavtal med branschvisa lösningar. Utgångspunkten har varit att trygga den tidigare lönenivån. Förkortningen av arbetstiden med separata lediga dagar har beaktats vid definieringen av den ordinarie veckoarbetstiden på så sätt att den ordinarie veckoarbetstiden för dem som har en arbetsvecka på 40 timmar har definierats till 37,89 timmar. När det gäller kommunernas timavlönade anställda har förkortningen av arbetstiden genomförts med förkortning av den ordinarie arbetstiden, inte genom ökning av ledighet med lön eller utan lön.

Lön för ordinarie arbetstid baserar sig på ordinarie veckoarbetstid. Se Löner för ordinarie arbetstid.

Jfr Totalarbetstid

Lönerna hos en timavlönad löntagare bestäms i huvudsak enligt arbetade timmar. Dessutom kan en timavlönad löntagare få löner för icke-arbetad tid. Ersättning för utfört och icke utfört arbete kan betalas flera gånger i månaden. En timavlönad löntagare är i allmänhet en arbetare. Avlöningsformen bestäms enligt kollektivavtalet.

I lönestrukturstatistiken bildas totalarbetstiden på basis av personlig ordinarie veckoarbetstid samt på basis av genomsnittliga avlönade tilläggs- och övertidstimmar under statistikföringsperioden. Antalet timmar i beredskap ingår inte i det totala antalet timmar. Den totala arbetstiden beskriver den månatliga arbetstiden som ligger till grund för löneutbetalningen.

Den totala arbetstiden kan inte definieras i lönestrukturstatistiken om man inte känner till personens ordinarie veckoarbetstid.

Totallönen bygger på totalarbetstiden. Se Totallön.

Jfr Ordinarie veckoarbetstid.

Den totala lönen beskriver den lön som betalas för ordinarie arbetstid samt annan arbetstid som t.ex. övertid och tilläggsarbetstid. Se Totalarbetstid

Till totallönen räknas för varje avlöningsperiod
- grundlön
- tillägg som betalas på basis av uppgift, yrkesskicklighet, tjänsteår o.d.
- tillägg som betalas på basis av arbetsplatsens läge och miljötillägg
- arbetstidstillägg
- tjänstemännens lönedel som utbetalas på basis av resultat och prestationer, arbetstagarnas löner på basis av prestationer
- naturaförmånernas beskattningsvärde
- lön för tilläggs- och övertidsarbete
- delvis också eventuella beredskaps-, jour- och utryckningsersättningar
- övriga tillägg som betalas oregelbundet
- (i lönestrukturstatistiken dessutom lön som utbetalats för icke-arbetad arbetstid).

Totallönen innehåller inte löneposter av engångsnatur, som t.ex. semesterpenning och resultatpremier.

I lönestatistiken ingår också begreppet totallön med resultatpremierna. Totallönen är i bruk i all lönestatistik, men dess innehåll kan variera något beroende på lönestatistik. T.ex. i statistiken över timlöner inom den privata sektorn inbegriper lönen för ordinarie arbetstid förutom löner som betalats för ordinarie arbetstid dessutom förhöjningsdelar för söndags- och övertidslön.

Jfr Lön för ordinarie arbetstid

I lönestatistiken beskrivs löntagarnas yrke med yrkes-, tjänste- och uppgiftsbeteckningarna för de olika branscherna och Statistikcentralens yrkesklassificering (Yrkesklassificering 2001). Det finns ungefär 15 000 yrkesbeteckningar från olika branscher.

Yrkesbeteckningarna i lönestatistiken bygger inom den privata sektorn på Näringslivets centralförbunds avtalsbranschers yrkes- och uppgiftsnomenklatur, på Kyrkans arbetsmarknadsverks uppgiftsnomenklatur och på Näyttämöväen Vanhuudenturvasäätiös yrkesnomenklatur. Inom kommunsektorn bygger yrkes- och tjänstebeteckningarna på den yrkesnomenklatur som följer Kommunernas pensionsförsäkrings klassificering. Inom staten används yrkes- eller tjänstebeteckningen enligt utnämningsbrevet eller kollektivavtalet.

Yrkesklassificeringen bildas i lönestatistiken utgående från yrkesnomenklaturen med beaktande av löntagarnas arbetsgivarsektor, examen och näringsgren. I lönestrukturstatistiken publiceras inte yrkes- eller tjänstebeteckningar per bransch, utan yrket beskrivs bara med yrkesklassificeringen.

Som källmaterial för lönestrukturstatistiken används inkomstregistret, vars uppgifter kompletteras med andra material. Statistiken grundar sig på uppgifter som rapporterats av arbetsgivarna om löntagarnas anställnings- och löneuppgifter. Statistiken är beroende av kvaliteten på källmaterialet. Källmaterialet granskas och valideras och kan på allmän nivå betraktas som tillförlitligt. Inkomstregistret omfattar i regel alla löneobservationer för statistikföringstidpunkten, men registret innehåller mycket information som arbetsgivaren kan anmäla frivilligt, på grundval av vilket uppgifter om enskilda variabler fattas ur registret.

Särskilt i fall där man granskar förtjänster som gäller ett litet antal löntagare är uppgifterna i lönestrukturstatistiken osäkra, eftersom till exempel omfattande bakgrundsuppgifter om anställningen endast är tillgängliga för en del av löntagarna i källmaterialen. På en allmän nivå är uppgifterna i källmaterialen för den offentliga sektorn mer omfattande än uppgifterna för den privata sektorn, och uppgifterna för de största arbetsgivarna är i allmänhet mer omfattande än uppgifterna för de mindre företagen. I vissa näringsgrenar, såsom jordbruk, skogsbruk och fiske, byggverksamhet, förvaltning och stödtjänstverksamhet samt näringsgrenarna konst, underhållning och rekreation saknas en relativt stor del av uppgifterna.

Den största delen av uppgifterna har anmälts till inkomstregistret specificerade enligt inkomstslag, varvid det är möjligt att bilda förtjänstbegreppen för lönestrukturstatistiken på basis av materialet. Då materialet inte är specificerat enligt inkomstslag grundar sig dock löneuppgifterna för en liten observationsmängd på de totala förtjänster som anmälts till inkomstregistret – med andra ord kan förtjänsterna för dessa observationer även innehålla poster av engångsnatur eller andra löneposter som inte skulle ingå i lönestrukturstatistikens förtjänstbegrepp. Inom vissa enskilda näringsgrenar finns det särskilt mycket ospecificerade inkomstuppgifter, exempelvis byggverksamheten. Eftersom löneuppgifterna är från oktober är dock andelen för poster av engångsnatur, såsom semesterpenning eller resultatlöner, liten.

Statistikens löntagare och löner plockas ur inkomstregistret från de anmälningar som gäller oktober. Avvikande eller ofullständiga löneobservationer kan korrigeras på basis av den typiska månadsförtjänsten under ett år. Löneposter som gäller hela året summeras från statistikårets anmälningar till inkomstregistret. Dessutom kompletteras de frivilliga uppgifter som saknas ur inkomstregistret med tilläggsmaterial som har samlats under september–december beroende på materialet. Preliminära uppgifter för lönestrukturstatistiken publiceras cirka elva månader från statistikårets utgång, och de slutliga uppgifterna cirka 18 månader från statistikårets utgång. Den långa fördröjningen beror på att alla uppgifter inte är tillgängliga tidigare.

I publiceringen av lönestrukturstatistiken kan det förekomma enskilda eftersläpningar, till exempel på grund av försening av källmaterialen.

Lönestrukturstatistiken består av cirka 2,4 miljoner anställnings- och löneuppgifter. Statistiken omfattar väl de löntagare som arbetar i Finland. De allra minsta förtjänstuppgifterna, som förblir under betalningsgränsen för arbetspension, inklusive anställningsuppgifter har avgränsats från statistiken.

Utgångspunkten är att uppgifterna i lönestukturstatistiken är jämförbara mellan Finlands landskap och kommuner. Det bör dock noteras att källmaterialet är bristfälligt i synnerhet vad gäller bakgrundsuppgifterna för anställningar, och att det kan förekomma inexakthet mellan olika områden på grund av detta. Exempelvis kan bristfälliga eller felaktiga uppgifter om arbetsplatsens verksamhetsställe orsaka fel i anställningens plats.

Lönestrukturstatistiken framställs varje år, men statistiken ska inte granskas som en tidsserie. Med andra ord, förändringar mellan åren bör inte beräknas med hjälp av statistiken. Statistikens informationsinnehåll förändras årligen i och med att Finlands yrkes- och näringsgrensstruktur förändras, och således beskriver statistikens siffror på aggregatnivå förändringen i hela landet, inte på löntagarnivå. Dessutom bidrar bristerna i uppgiftskällorna till att yrkesuppgifterna på den mest precisa nivån inte är jämförbara mellan åren. Vid granskning av löntagarnas löneutveckling är förtjänstnivåindexet en bättre källa än lönestrukturstatistiken.

Lönestrukturstatistiken har framställts från 1995 till 2023 utan stora metodändringar. Den tydligaste metoduppdateringen mellan dessa år gjordes i lönestrukturstatistiken för år 2001, och därför är uppgifterna för åren 1995–2000 jämförbara endast över en längre tidsperiod. Lönestrukturstatistik från statistikåret 2001 till statistikåret 2023 bildar en annan enhetlig tidsserie. Från och med år 2024 förnyades källmaterialet och metoderna för statistikföringen. Samtidigt utökades statistikens population till att omfatta små företag med under 5 löntagare. Materialet förändrades från ett sampelmaterial till ett totalmaterial, vilket omfattar anställnings- och löneuppgifter för alla anställningar som har rapporterats till inkomstregistret vid statistikföringstidpunkten.

I lönestrukturstatistiken år 2006 kalkylerades timlönen bland lärare i kommunsektorn för första gången. Dessutom bildades för första gången löneuppgifter för löntagare som fick reducerad lön i kommunsektorn. Därmed är kommunsektorns uppgifter för år 2006 och senare inte helt jämförbara med tidigare år.

I lönestrukturstatistiken år 2014 användes som tilläggsmaterial för första gången material ur Skatteförvaltningens tjänst Palkka.fi. Materialet innehåller i huvudsak uppgifter om små, mindre än 10 personers företag, och kompletterar således informationsinnehållet i lönestrukturstatistiken. År 2014 fick man ur Palkka.fi-materialet uppgifter om omkring 26 000 löntagare, som höjda till populationsnivå motsvarade omkring 60 000 löntagare. När Palkka.fi-materialet lades till sjönk de genomsnittliga lönerna i genomsnitt. Den genomsnittliga lönen för alla heltidsanställda löntagare sjönk med omkring 15 euro, för enskilda yrkesgrupper var variationerna större.

I lönestrukturstatistiken för år 2015 preciserades reglerna för bildandet av månadslönen för timanställda löntagare. Därför är löneuppgifterna inte jämförbara bland flera yrkesgrupper i klasserna ”8 Process- och transportarbetare” och ”9 Övriga arbetstagare” från år 2015 och framåt.

I lönestrukturstatistiken för år 2018 gjordes en ändring i kalkyleringen av timlönen för timanställda löntagare, se Ändringar i denna statistik. Ändringen påverkade timlönen hos omkring 210 000 timställda inom den privata sektorn så att den sjönk med 3,9 procent. Tre fjärdedelar av dessa löntagare jobbade inom näringsgrenarna tillverkning och byggverksamhet. På grund av denna ändring är uppgifterna om timlöner inte jämförbara med tidigare år.

I lönestrukturstatistiken för år 2020 användes som tilläggsmaterial för första gången ett material om direktörer inom den privata sektorn där man sammanslår yrkesuppgiften i sysselsättningsstatistiken och löneuppgifterna i inkomstregistret. På så sätt kompletterades statistiken med uppgifterna om den högsta ledningen inom den privata sektorn. Dessa uppgifter hade tidigare saknats i statistiken. Kompletteringen förbättrade jämförbarheten av löneuppgifterna för chefer inom olika sektorer. Yrkesspecifika uppgifter om den högsta ledningen inom den privata sektorn är dock inte jämförbara med tidigare år. Materialet om direktörerna inom den privata sektorn baserade sig åren 2020–2023 på yrkesuppgiften för året före statistikåret.

Ändringarna av de klassificeringar som använts i statistiken orsakar problem för uppgifternas jämförbarhet. Till exempel uppdaterades yrkesklassificeringen åren 2001 och 2010. 2001 års uppdatering av yrkesklassificeringen var mindre än 2010 års uppdatering av klassificeringen, även om den också orsakade en diskontinuitet i yrkesklassificeringen på den mest exakta nivån. Uppdateringen av yrkesklassificeringen år 2010 var mer övergripande. Yrkesklassificeringen ”YK 2010” har använts från och med lönestrukturstatistiken år 2010. Uppgifterna per yrkeskategori är jämförbara när det gäller åren 1995–2009 och från och med år 2010 endast på den grövsta nivån av yrkesklassificeringen, och inte fullständigt ens på den nivån.

Ur lönesynpunkt är de viktigaste referenskällorna för lönestrukturstatistiken den statistik över årsinkomster som skattemyndigheten publicerar samt den lönestatistik som Pensionsskyddscentralen (PSC) publicerar. Uppgifterna i lönestrukturstatistiken skiljer sig från uppgifterna i dessa statistiker på grund av olika löntagarmängder och olika förtjänstbegrepp.

Skattemyndighetens uppgifter omfattar alla löntagare som fått skattepliktig arbetsinkomst och PSC:s alla löntagare som fått inkomster som det betalats pensionsavgifter för. I lönestukturstatistiken meddelas lönerna per månad eller timme, det vill säga med beaktande av vad löntagaren förtjänar eller förtjänade med lönenivån i fråga. Skattemyndighetens och PSC:s statistik inkluderar all inkomst, till exempel från en enda dag, med samma vikt.

Då det gäller uppgifterna om antalet löntagare kan jämförelser göras med arbetskraftsundersökningen och sysselsättningsstatistiken. Det förekommer skillnader i antalet löntagare mellan arbetskraftsundersökningen samt sysselsättningsstatistiken och lönestrukturstatistiken, som beror på statistikföringstidpunkterna samt statistikernas beskrivningsmängd. Då man vill granska antalet löntagare eller sysselsatta är arbetskraftsundersökningen och sysselsättningsstatistiken bättre källor.

Uppgifterna i lönestrukturstatistiken är internt enhetliga. Den huvudsakliga informationskällan är densamma för alla observationer, och statistikföringstidpunkten är densamma.

Löne- och anställningsuppgifterna sammanställs ur flera olika källor. Den centrala källan för statistiken är Inkomstregistret, ur vilket hämtas löneuppgifter för alla löntagare och anställningar samt en del av bakgrundsuppgifterna för anställningen. Bakgrundsuppgifter, såsom yrke, arbete på hel-/deltid och den regelbundna veckoarbetstiden kompletteras ur andra källor, då de inte har anmälts till Inkomstregistret. Av andra källor är de viktigaste uppgifter som arbetsgivarorganisationerna samlat av sina medlemsföretag (Finlands Näringsliv EK, Autoliikenteen työnantajaliitto, Autoalan keskusliitto, Teaterinfo Finland). Dessutom använder lönestrukturstatistiken som tilläggsmaterial Palkka.fi-material som Skatteförvaltningen insamlat.

Utöver detta kompletteras lönestrukturstatistiken med uppgifter ur följande källor: 
-Företagsregistret (arbetsgivarens bakgrundsuppgifter)
-Sysselsättningsstatistiken (uppgifter om yrkesklassificering och arbetsplats)
-Utbildningsregistret (högsta avlagda examen)
-Befolkningsregistret (löntagarens bakgrundsuppgifter)

Lönestrukturstatistiken har ingen egen datainsamling.
 

Uppgifterna i lönestrukturstatistiken insamlas varje år. 

Behandlingen av uppgifterna fokuserar på att kombinera källmaterialen samt på att komplettera de uppgifter som saknas i materialet. Många uppgifter om anställningens bakgrund saknas i källmaterialet, och därför imputeras observationer för en stor del. Exempelvis fastställs huruvida en anställning är på heltid på basis av tidigare eller senare tidpunkter i materialen, eller då det inte finns uppgifter om någon annan tidpunkt, så grundar sig uppgiften om heltid på modellering.

Materialets kvalitet säkerställs med logiska granskningar samt genom att avgränsa icke-trovärdiga värden ur statistiken.

För alla löntagare definieras gemensamma förtjänstbegrepp och klassificeringar oberoende av sektor, avtalsbransch och löneform.

Syftet med lönestrukturstatistiken är att beskriva förtjänsterna för alla löntagare.

Inkomstregistret som huvudkälla inkluderar alla löntagare, och därmed är materialet ett totalmaterial. Ur källmaterialen saknas dock i synnerhet bakgrundsuppgifter om anställningen, och dessa måste imputeras metodiskt i materialet.

Statistikcentralen

Statistiklagen förpliktar Statistikcentralen att behandla uppgifterna konfidentiellt och de används enbart för statistiska ändamål.

Uppgifter som samlats in för statistiska ändamål kan dessutom med användningstillstånd lämnas ut för vetenskaplig forskning och statistiska utredningar som gäller samhällsförhållanden i enlighet med 13 § i statistiklagen. Användningstillstånd kan i enskilda fall beviljas efter att sådana uppgifter som gör det möjligt att direkt identifiera objektet har tagits bort.

Framställningen av statistik styrs av en allmän lag om statens statistikväsen, statistiklagen (280/2004, ändr. 361/2013). Från uppgiftslämnarna samlas endast sådana nödvändiga uppgifter in som inte kan fås från administrativa register. Indexserierna publiceras på ett sådant sätt att det inte går att identifiera ett enskilt företags uppgifter eller utveckling.

Lönestrukturstatistiken baserar sig på följande EU-rättsakter och ändringar i rättsakterna:
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2025/941
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2025/1526

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas.

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Ur lönestrukturstatistiken framställs material på enhetsnivå till Europas statistikmyndighet Eurostat i enlighet med EU-förordningarna vart fjärde statistikår (2014, 2018, 2022...). Enhetsmaterialet innehåller ett sampel ur statistiken med grövre uppgifter än den nationella statistiken. Materialets variabler definieras i den genomförandeakt som gäller statistiken.

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.
 
Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.
 

Uppgifterna finns tillgängliga med användningstillstånd från forskartjänsterna i form av material på enhetsnivå.

Lönestatistikuppgifter som gäller Åland lämnas ut med stöd av 20 § i statistiklagen (280/2004) till en myndighet som framställer statistik för Åland. Uppgifter kan med stöd av 13 § i statistiklagen lämnas ut till en annan statistikmyndighet för statistiska ändamål.

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

Kvaliteten på lönestrukturstatistiken bedöms stegvis när statistikproduktionen framskrider.

Tidvis följer man upp löneuppgifternas koherens i förhållande till skattemyndighetens uppgifter om förvärvsinkomster. I denna typ av granskning nyttjas i stor omfattning Folkpensionsanstaltens material, så att lönestrukturuppgifterna på månadsnivå kan förenas med skattemyndighetens uppgifter på årsnivå utifrån de estimerade arbetsmånaderna.
 

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik.

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.