Sektorräkenskaper kvartalsvis: dokumentation för statistiken

Sektorräkenskaperna är en del av nationalräkenskaperna. De utgör ett omfattande, integrerat system som består av respektive institutionella sektors icke-finansiella och finansiella konton. Med icke-finansiella konton avses i nationalräkenskaperna konton med vilka man visar värdet av varor och tjänster i den reala produktionen samt de inkomstflöden som produktionsverksamheten genererar liksom också deras ekonomiska kretslopp. I finansräkenskaperna hänvisas för sin del till konton där man redovisar stockar av finansiella tillgångar och skulder och förändringar i dem. De icke-finansiella och finansiella kontona hänger samman med varandra, eftersom det under- eller överskott som bildas av inkomster och utgifter på den icke-finansiella sidan syns på kontosystemets finansiella sida som en ökning/minskning av tillgångar eller skulder. Denna statistik fokuserar på den icke-finansiella sidan av sektorräkenskaperna. Den beskriver respektive sektors produktion, inkomstbildning, inkomstfördelning, användning av inkomster samt den nettoutlåning som uppkommer som slutresultat av dessa ekonomiska transaktioner, det vill säga ändringen av sektorns finansiella ställning. Finansräkenskaperna statistikför den finansiella sidan av sektorräkenskaperna.

Sektorräkenskaperna beskriver samhällsekonomin ur institutionella sektorers synvinkel. De institutionella sektorerna baserar sig på sektorindelningen. Statistiken population utgörs av alla institutionella enheter inom nationalräkenskaperna, indelade i sektorer.

I nationalräkenskaperna består ett givet lands statistiska population av alla inhemska statistiska enheter (institutionella enheter eller lokala branschenheter, se kap. 3.5). Enheten är inhemsk när dess huvudsakliga ekonomiska hemvist finns i landet, det vill säga när den bedriver ekonomisk verksamhet i landet under en längre tid (minst ett år).

(Sektorindelningen (https://stat.fi/sv/luokitukset/sektoriluokitus/) är en grundläggande klassificering inom ekonomi- och samhällsstatistik. Den används för att dela in beslutsfattande enheter i klasser som är likartade i fråga om verksamhet, finansieringssätt, ägartyp och juridisk form. De sektorer som bildas genom sektorindelningen (företag, offentliga samfund, hushåll, etc.) är tillräckligt likartade i sitt ekonomiska beteende för att möjliggöra en uppföljning och analys av samhällsekonomin.

I sektorindelningen indelas enheterna i olika sektorer på grundval av ägarförhållande, verksamhetssyfte och finansieringssätt. I näringsgrensindelningen grupperas enheterna däremot efter huvudnäringsgren oberoende av ägarförhållande eller verksamhetssyfte. Sålunda klassificeras t.ex. alla enheter som producerar utbildningstjänster i samma näringsgren. I sektorindelningen grupperas de däremot efter ägandeförhållande, juridisk form eller verksamhetsart i klasserna icke-finansiella företag, offentliga samfund och hushållens icke-vinstsyftande organisationer. Å andra sidan kan en enhet bedriva verksamhet inom flera näringsgrenar men höra till endast en sektor, t.ex. i en kommun finns det enheter inom offentlig förvaltning, utbildning samt vård och omsorg; sociala tjänster.

Sektornivån behövs som en viktig summanivå mellan ekonomiska enheter och hela samhällsekonomin, då man beskriver företagens, de offentliga samfundens och hushållens produktion, inkomstbildningen, sekundära inkomster, förmögenhetsbildningen och finansieringens struktur och utveckling.)
 

I enlighet med anvisningarna i ENS 2010 finns det två typer av statistiska enheter i nationalräkenskaperna, och på motsvarande sätt två perspektiv för granskning av ekonomin: (a) institutionella enheter och (b) lokala branschenheter (local KAU). Det förra används för att redovisa inkomster, utgifter och finansiella flöden samt för balansräkningarna, medan det senare används för att redovisa produktionsprocesser samt för input-outputanalys och regionala analyser.

En institutionell enhet är en ekonomisk enhet med självständig beslutanderätt i sin huvudsakliga verksamhet. En inhemsk enhet är en institutionell enhet vars huvudsakliga ekonomiska hemvist finns i det ekonomiska området ifråga och som har beslutanderätt i sin verksamhet och som har, eller skulle kunna ha, en fullständig bokföring.

En lokal branschenhet inkluderar alla de produktionsmässiga delar i en institutionell enhet som befinner sig på samma plats eller mycket nära varandra och som fungerar på samma NACE Rec.2-näringsgrensnivå (fyrsiffernivå).
En institutionell enhet består av en eller flera lokala branschenheter; en lokal branschenhet hör till en och enbart en institutionell enhet.

I Finland används 1) institutionell enhet med sektorräkenskaper och 2) arbetsställe, vilket motsvarar en lokal branschenhet för produktionsräkenskaperna, i investeringar samt i tabellerna över utbud och användning.

 Av de sist nämnda hör produktionsräkenskaper och investeringar också till sektorräkenskaperna och de ingår i statistiken över sektorräkenskaper kvartalsvis.
 

I systemet ENS 2010 mäts alla flöden och stockar i penningvärde, antingen i euro eller i nationell valuta. De enda undantagen är vissa variabler för befolkning och arbetskraft, som anges i personer, timmar eller arbetsplatser. Flöden och stockar ska värderas till bytesvärde, det vill säga det värde som de kan omsättas till i kontanter. Således är marknadspriset det prisbegrepp som är utgångspunkten i värdering enligt ENS.
Sektorräkenskaperna räknas enbart till löpande priser. En del av uppgifterna säsongrensas också. För hushållens justerade disponibla inkomst har man dock i en separat tabellbilaga beräknat en volymindikator som beskriver utvecklingen efter rensning för prisförändringar. Den här volymindikatorn har beräknats genom att använda prisuppgifterna i statistiken över kvartalsräkenskaper med hjälp av vilka den justerade disponibla inkomstens komponenter har deflaterats. Hushållens disponibla inkomst har deflaterats med hushållens implicita prisindex för konsumtionsutgifter. Den använda måttenheten för säsongrensade och säsongorensade uppgifter är miljoner euro.

I publiceringen har man också tabellerat nyckeltal i gradform för sektorräkenskaperna. Måttenheten för nyckeltalen är procent.
 

I statistiken över sektorräkenskaper kvartalsvis är referensperioden ett kvartal. I statistiken antecknas flödesstorheten enligt kvartal. Med flöden avses verksamhet eller verkningar inom en viss tidsperiod. Stockarna däremot gäller läget vid en viss tidpunkt (vanligen kvartalets början eller slut).

Sektorräkenskaperna är en del av nationalräkenskaperna. Nationalräkenskaperna är ett statistiksystem som beskriver Finlands samhällsekonomi på ett övergripande, systematiskt och detaljerat sätt. De baserar sig på Europeiska nationalräkenskapssystemet ENS2010, som följer den världsomfattande rekommendationen för nationalräkenskaper SNA 2008 (System of National Accounts).

I Finland har nationalräkenskaperna framställts enligt ENS2010-systemet från och med juli 2014. Denna ENS2010-övergång gäller också statistiken över sektorräkenskaper kvartalsvis.
 

Som en del av nationalräkenskaperna beskriver sektorräkenskaperna hela ekonomin. Varje ekonomisk enhet har ett ekonomiskt intresse som gäller det ifrågavarandet landet.

I sektorräkenskaperna delas ekonomin in i institutionella sektorer. Sektorindelningen är täckande. I ESA 2010 finns det fem institutionella sektorer som utesluter varandra. (a) icke-finansiella företag, (b) finansiella företag och försäkringsföretag, (c) offentliga samfund, (d) hushåll, (e) hushållens icke-vinstsyftande organisationer. Dessa fem sektorer utgör tillsammans hela den inhemska ekonomin. Varje sektor är även indelad i undersektorer.

Finland levererar uppgifterna med klassificeringar i enlighet med leveransprogrammet för ENS 2010. Produktionssystemet för nationell statistik innehåller dock mer detaljerade underklasser. Den mest betydande nationella underklassen är S13141 arbetspensionsanstalter och S13149 övriga socialskyddsfonder, vilka är undersektorer till sektor S1314.
 

Statistikpublikationen innehåller tidsserier fr.o.m. första kvartalet år 1999 till det kvartal som ska beräknas.

Sektorräkenskaperna kvartalsvis publiceras omkring tre månader (t+80 dagar) efter utgången av respektive kvartal. Uppgifterna är preliminära och de preciseras alltid i samband med en ny publicering. Uppgifternas avstäms mot den nyaste informationen i årsräkenskaperna.

Alla uppgifter publiceras nationellt och lämnas in till Eurostat när de uppdateras. Uppgifterna publiceras såväl i form av statistiska offentliggöranden som databasuppdateringar.
 

Sektorräkenskaperna kvartalsvis är en makrostatistik som i huvudsak härletts ur andra statistikgrenar. Sektorräkenskaperna kvartalsvis baserar sig dock på indikatorer i stället för på direkta källor och de är följaktligen mer uppskattningsbaserade än uppgifterna i årsräkenskaperna.

 Kvaliteten på källstatistiken är av avgörande betydelse för statistikens tillförlitlighet. Eftersom källstatistiken är av olika slag finns också många olika osäkerhetsfaktorer. I sammanfattningsprocessen sammanställs de sektorspecifika uppgifterna till en balanserad helhet. I processen bedöms tillförlitligheten hos alternativa informationskällor. På så sätt kan man kontrollera osäkerhetsfaktorer och upptäcka felkällor. Sammanfattningen har således en central roll för statistikens tillförlitlighet. En metod för att bedöma noggrannheten i de icke-finansiella kontona är att granska anteckningarna i dem i förhållande till anteckningarna i samhällsekonomins finansräkenskaper. Nettoutlåning är en saldopost i sektorkontona, som ska överensstämma med posten för finansiella nettotransaktioner som ingår i de finansiella kontona. Avvikelsen kallas för statistisk diskrepans och kan studeras sektorspecifikt. I många andra länder visas inte statistisk diskrepans, utan kontona tvingas till balans.

Storleksklassen för preciseringarna syns i revisionstabellen.
 

Uppgifterna i nationalräkenskaperna bör göras tillgängliga för användarna så snabbt som möjligt, dock med beaktande av uppgifternas frekvens (år eller kvartal), art (huruvida det handlar om data som beskriver ekonomins struktur eller konjunkturförändringar) samt tillräcklig balans mellan tillförlitlighet och aktualitet.

Sektorräkenskaper kvartalsvis publiceras omkring tre månader efter utgången av respektive kvartal. Eurostats rapporteringstidsplan är sett till referensperioden t+85 dagar. Uppgifterna är preliminära och de preciseras alltid i samband med en ny publicering. Uppgifternas avstäms mot den nyaste informationen i årsräkenskaperna.
 

Det är god praxis att publiceringsdatumen för nationalräkenskaperna tillkännages i förväg och att dessa datum faktiskt håller.

Rapporteringen av nationalräkenskaperna till Eurostat ska ske exakt vid de tidpunkter som fastställs i leveransprogrammet för ENS 2010 eller tidigare.

Statistikcentralen skickar ofta uppgifterna till Eurostat tidigare än den sista möjliga tidpunkten som anges i leveransprogrammet.
 

Jämförbarheten i EU-medlemsstaternas nationalräkenskaper garanteras genom att de gemensamma definitionerna i Europeiska nationalräkenskapssystemet (European System of Accounts ESA 2010) tillämpas. Också global jämförbarhet är möjlig eftersom många länder utanför Europa tillämpar rekommendationen SNA2008, som stämmer överens med ENS 2010.

Eftersom uppgifterna för alla tidsperioder som ska statistikföras görs upp enligt samma ENS 2010-definitioner, är nationalräkenskaperna för olika perioder helt jämförbara. Om grundläggande förändringar i metoder eller klassificeringar måste göras, görs nödvändiga uppdateringar i tidsserier som sträcker sig långt bakåt i tiden. 

Uppgifterna är vad gäller ursprungliga tidsserier enhetliga med nationalräkenskapernas årsstatistik, statistiken över den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis och nationalräkenskaperna kvartalsvis. Skillnader mellan olika delområden i nationalräkenskaperna gäller enbart de senaste observationerna och de beror på olika dröjsmål i tidsplanerna för framställning och leverans. Det är möjligt att skillnader förekommer mellan kvartalsräkenskaperna och sektorräkenskaperna kvartalsvis då kvartalsräkenskaperna publiceras för första gången, i allmänhet omkring tre veckor före sektorräkenskaperna kvartalsvis.

De säsongrensade tidsserierna och trendserierna räknas med ett förenklat förfarande direkt från de ursprungliga tidsserierna och de balanseras eller avstäms inte längre mot uppgifterna i kvartalsräkenskaperna. På grund av eventuella skillnader i säsongrensningsmodellerna kan uppgifterna i statistiken vad gäller dessa serier avvika från uppgifterna i kvartalsräkenskaperna. När aggregat för hela samhällsekonomin, såsom bruttonationalprodukten, granskas ger statistiken över nationalräkenskaperna kvartalsvis de noggrannaste uppgifterna vad gäller säsongrensade serier och trendserier.

Den nettoutlåning/-inlåning som beskriver sektorernas finansiella ställning balanseras inte med motsvarande begrepp för finansräkenskaperna, finansiella nettotransaktioner, utan en statistisk differens mellan dessa poster tillåts.
 

Framställningen av statistik om nationalräkenskaperna grundar sig på statistik som samlas in i huvudsak för andra ändamål (primärstatistik).
Framställningen av statistiken baserar sig på många datakällor, bland annat administrativa material, bil- och företagsregister, bokslut, skatteuppgifter, budgetrapporter, folkräkningsstatistik, statistikuppgifter om företag och hushåll, utlåtanden från tillsynsmyndigheter och branschorganisationer, års- och kvartalsrapporter, utrikeshandelsstatistik och statistik över betalningsbalansen.
I fråga om nationalräkenskaperna finns det inte bara en källa för förfrågning. Källorna varierar mellan länderna och innehåller omfattande statistikuppgifter om ekonomiska och sociala fenomen samt finansierings- och miljöfenomen, som inte nödvändigtvis har tätt samband med nationalräkenskaperna.
De källor och insamlingsmetoder som använts i respektive land varierar beroende på det dataset som behandlas.
Sammantaget är det svårt att göra upp en lista över alla uppgiftskällor. De metodbeskrivningar som lämnas in till Eurostat inkluderar vanligtvis information om de viktigaste källorna.

Datainsamlingsprocessen är synnerligen landsspecifik och varierar även efter datakällans art, t.ex. administrativa material, skatte- och bilregister, undersökningar, bokföring. Anvisningarna finns i ESS-manualen “Handbook of Recommended Practices for Questionnaire Development and Testing Methods in the ESS”.

En stor del av källmaterialet har härletts ur primärstatistik. Primäruppgifterna samlas in med olika tidsfrekvenser. Primäruppgifterna kan vara antingen på månads-, kvartals- eller årsnivå.

För nationalräkenskaperna tas kvartals- och årsuppgifterna vanligtvis emot eller samlas in efter tidsplanerna för upprättande av uppgifterna. Ländernas statistikmyndigheter kan även framställa en beskrivning av mottagningstidpunkterna för externa datakällor.
 

Datakällorna, metoderna och teknikerna för att utarbeta statistiken är landsspecifika, men de bör användas så att de motsvarar definitionerna och begreppen i ENS 2010. Det finns såväl allmänna som mer detaljerade instruktioner för hur nationalräkenskaperna ska göras upp. Se punkt 10.6 för mer information. Metoddokumentering.
Det centrala vid upprättandet av nationalräkenskaperna samt teknikerna kan sammanfattas så här:
Huvudmetoden för beräkning av BNP i nationalräkenskaperna i Finland är produktion, det vill säga förädlingsvärde.
Enhetlighet uppnås genom en avstämnings-/balanseringsprocess. Vissa poster, såsom förändringar i omsättningstillgångar och värdeföremål eller bruttodriftsöverskott och sammansatt förvärvsinkomst leds som rest, det vill säga residual. Samma metod används för upprättandet av kvartalsräkenskaperna. Sektorräkenskaper sammanställs både i samband med huvudaggregat och därefter. Statistiken över nationalräkenskaperna är enhetlig vid en viss tidpunkt.
När tidsserien räknats i statistiken över sektorräkenskaper kvartalsvis, säsongrensas de med Tramo/Seats-metoden.
Ekonomiska transaktioner säsongrensas på ett sätt som är en aning grövre än den ursprungliga noggrannheten för ekonomiska transaktioner. Säsongrensningsmetoden är så att säga indirekt. Detta innebär att ekonomiska transaktioner först säsongrensas, varefter balansposter, såsom tillgänglig inkomst och besparingar, räknas med hjälp av dessa säsongrensade underposter. De säsongrensade serierna och trendseriernas balanseras tillsvidare inte längre, utan obalans mellan resurserna i de ekonomiska transaktionerna och användningen tillåts. Databastabellen innehåller ursprungliga serier, säsongrensade tidsserier och trendserier. Närmare uppgifter om säsongrensningen
Sektorräkenskaperna räknas enbart till löpande priser. För hushållens justerade disponibla inkomst har man dock i en separat tabellbilaga beräknat en volymindikator som beskriver utvecklingen efter rensning för prisförändringar. Den här volymindikatorn har beräknats genom att använda prisuppgifterna i statistiken över kvartalsräkenskaper med hjälp av vilka den justerade disponibla inkomstens komponenter har deflaterats. Hushållens disponibla inkomst har deflaterats med hushållens implicita prisindex för konsumtionsutgifter. Det finns också prisuppgifter för hushållens icke-vinstsyftande organisationers konsumtion. I och med en metodmässig brist måste den offentliga sektorns individuella konsumtionsutgifter deflateras med prisindexet för offentliga sektorns totala utgifter när exaktare uppgifter saknas. Volymtidsserien har skapats med annual overlap-metoden.
 

Syftet med datavalideringen är att säkerställa att uppgiftsinnehållet har genomgått godkännande. Det är en viktig uppgift inom all statistik och särskilt i fråga om nationalräkenskaperna, vars uppgifter används till stöd för ekonomiska analyser och politiskt beslutsfattande.

Ett mål med Europeiska statistiksystemet (ESS) är för närvarande att förenhetliga valideringsmetoderna, så att datakvaliteten i allmänheten och informationseffektiviteten kan förbättras. I detta ingår bland annat att gemensamma standarder och verktyg fastställs och stöd för genomförandet (se webbplatsen för ESS-validering, https://ec.europa.eu/eurostat/data/data-validation). Nationalräkenskaperna är en pilotstatistik i detta avseende. År 2015 tillsattes en arbetsgrupp för validering i anknytning till ENS 2010. Den har till uppgift att avtala och dokumentera reglerna i en valideringsmanual för ENS 2010 och stegvis genomföra regler för validering på förhand av nationalräkenskaperna.

Jämförelser mellan uppgifter ur olika källor är en viktig del av arbetet med att sammanställa nationalräkenskaperna. De källuppgifter som används för nationalräkenskaperna granskas i flera omgångar vid Statistikcentralen.
 

Tilastokeskus

Ekonomisk statistik

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.  

Ytterligare information: Statistiklagstiftning 

Framställningen av statistik styrs av en allmän lag om statens statistikväsen, statistiklagen (280/2004, ändr. 361/2013). Från uppgiftslämnarna samlas endast sådana nödvändiga uppgifter in som inte kan fås från administrativa register. Indexserierna publiceras på ett sådant sätt att det inte går att identifiera en enskild enhets uppgifter eller utveckling.

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas. 

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi) 

I förordningen om europeisk statistik (EG) nr 223/2009 (skäl 24 i ingressen och artikel 20.4) från den 11 mars 2009 (EUT L 87, s. 164) föreskrivs det om behovet av att utarbeta gemensamma principer och riktlinjer för att garantera konfidentiell behandling av uppgifter som används för framställning av den europeiska statistiken samt för tillgång till sådana konfidentiella uppgifter med hänsyn till den tekniska utvecklingen och användarnas behov i ett demokratiskt samhälle. I riktlinjerna för europeisk statistik föreskrivs om ytterligare villkor som statistikmyndigheterna ska följa när det gäller det statistiska dataskyddet (princip 5).

Med konfidentiella uppgifter avses inom statistik uppgifter med vilka statistiska enheter kan identifieras direkt eller indirekt och som därför kan röja enskilda uppgifter. För att fastställa huruvida en statistisk enhet kan identifieras måste man beakta alla relevanta medel som en tredje part eventuellt kan använda för att identifiera den statistiska enheten. Även om nationalräkenskaperna vanligtvis är väl aggregerade, kan identifiering vara möjligt i underkategorierna till aggregaten och/eller underkategorierna i små ekonomier. I dessa fall krävs åtgärder för att uppgifterna om den enskilda statistiska enheter inte ska röjas. Anvisningarna om hur man förhindrar att uppgifterna röjs finns i Europeiska kommissionens Handbook on Statistical Disclosure Control (på engelska).

De inlämnade uppgifterna markeras antingen med ”N = får inte publiceras innan utsatt datum” eller ”F = fritt”.
 

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten. 

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik 

Uppgifter i nationalräkenskaperna är centrala ekonomiska uppgifter som många internationella organisationer publicerar för att förbättra konsistensen av uppgifterna och uppnå synergifördelar vid insamling och bedömning av uppgifter.
 Inter-Agency Group on Economic and Financial Statistics (som inkluderar företrädare för Bank for International Settlements, Europeiska centralbanken, IMF, OECD och Världsbanken) lade inom ramen för projektet G20 Data Gap Initiative år 2016 fram ett initiativ för förbättrad informationsdelning kring uppgifterna i nationalräkenskaperna.

Uppgifterna förmedlas via Eurostat till andra internationella organisationer. Statistikens informationsinnehåll rapporteras på det nationella publiceringsdatumet till Eurostat i SDMX-format. I den nationella publikationen är uppgiftsinnehållet i Statfin-tabellerna i PxPro-format.
 

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.

Statistikpubliceringarna av statistiken över sektorräkenskaper kvartalsvis och databastabellerna publiceras på Statistikcentralens webbplats. Därtill är uppgifterna tillgängliga via Astika-databasen. Statistikens informationsinnehåll rapporteras på det nationella publiceringsdatumet till Eurostat i SDMX-format.

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

De säsongrensade uppgifterna i konjunkturstatistiken revideras på grund av den använda beräkningsmetoden. Den tilläggsinformation som en ny observation i tidsserien medför utnyttjas i en modellbaserad beräkningsmetod, vilket återspeglas i ändringar i gamla offentliggöranden. Information om revideringen av de senaste säsongrensade siffrorna finns i offentliggörandena och kvalitetsbeskrivningarna.

I samband med den centrala konjunkturstatistiken och viss årsstatistik publiceras också en tabell om revideringarna. Av tabellen framgår hur uppgifterna för de senaste statistikperioderna förändrats mellan det första och det senaste offentliggörandet.

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.