Arbetsmiljö: dokumentation för statistiken

Arbetsmiljöundersökningarna är omfattande undersökningar som täcker löntagarbefolkningen bosatt i Finland. Undersökningarna har gjorts sedan år 1977 med ungefär fem års mellanrum. Arbetsmiljön är i undersökningen ett brett begrepp som innehåller såväl fysiska, psykiska som sociala arbetsmiljöfaktorer. 
 
Med hjälp av de uppgifter som man får från arbetsmiljöundersökningen kan man göra generaliseringar om det finska arbetslivet, undersöka det aktuella läget i arbetslivet – nivån på välbefinnandet – samt följa förändringarna över en lång tid.  Resultaten används som stöd vid arbetspolitiskt beslutsfattande såväl på nationell nivå som inom arbetsorganisationer, och undersökningen erbjuder material för forskning inom området samt ett jämförelseobjekt för lokal eller näringsgrensspecifik arbetslivsforskning.

Begreppen och definitionerna finns på adressen: https://stat.fi/sv/statistik/dokumentation/tyoolot#Begrepp. 

Populationen i arbetsmiljöundersökningen består av sysselsatta löntagare som jobbar minst 10 timmar i veckan. Från och med år 2023 omfattar urvalet 18–67-åringar. Fram till år 2013 var åldersavgränsningen i urvalet 15–64-åringar, år 2018 och 2021 15–67-åringar. 

Den statistiska enheten är en person (sysselsatt löntagare).  

Som måttenhet har man främst använt procentandelen för varje grupp som granskningen gäller. En del variabler har år och månader som måttenheter (t.ex. längden på frånvaro på grund av vård av barn). Som måttenhet i indexen över arbetsförmåga och arbetshälsa är ett poängtal mellan 0 och 10.  

Referensperioden är ett kalenderår.  

Resultaten från arbetsmiljöundersökningen publiceras för hela Finland. 

Arbetsmiljöundersökningen omfattar de sysselsatta löntagare bosatta i Finland som jobbar minst 10 timmar i veckan, inklusive alla grupper i yrkesklassificeringen och näringsgrensindelningen.  

Arbetsmiljöundersökningen är en tvärsnittsstatistik som omfattar åren 1977, 1984, 1990, 1997, 2003, 2008, 2013, 2018 och 2023. I arbetsmiljöundersökningarna kan man också inkludera webbenkäten om coronakrisens inverkan på arbetslivet, som genomfördes år 2021 och vars metoder och innehåll i stor utsträckning motsvarade arbetsmiljöundersökningen.  

Arbetsmiljöundersökningen görs ungefär vart femte år och resultaten publiceras under året efter undersökningsåret. Mer detaljerade resultat publiceras i en temapublikation i samband med publiceringen och ytterligare resultat publiceras även därefter som artiklar, blogginlägg och presentationer. 

Uppgifterna i arbetsmiljöundersökningen grundar sig på uppgifter som uppgiftslämnarna gett under intervjuer eller i webbenkäter. Enkätblanketten har planerats så att frågorna är så entydiga som möjligt och enkla att besvara. Under intervjudatainsamlingarna har särskild uppmärksamhet fästs vid intervjuarnas utbildning. I en enkätundersökning är det dock inte möjligt att helt och hållet få bort skillnader i uppgiftslämnarnas sätt att tolka och förstå de frågor som ställs och svarsalternativen. 
 
Svarsbortfallet påverkar riktigheten i undersökningsresultaten. Fördelningen av bortfallet i arbetsmiljöundersökningen är mycket likadan som i intervjuundersökningar överhuvudtaget: svarsandelen är högre bland kvinnor än bland män och bättre bland personer med utbildning på högre nivå än bland dem med utbildning på grundnivå eller på andra stadiet. I de yngre åldersgrupperna är svarsandelen lägre, och bland de äldsta löntagarna är svarsprocenten högst. Svarsandelen för arbetsmiljöundersökningen år 2023 var 71 procent. 
 
Från och med år 2018 har man för materialet kalkylerat viktkoefficienter som korrigerar materialets strukturella skevhet i fråga om kön, tioårsåldersgrupp, landskap, utbildningsnivå och socioekonomisk grupp, så att materialet motsvarar målpopulationen som estimerats utifrån arbetskraftsundersökningen. Även för materialet i arbetsmiljöundersökningarna år 2008 och 2013 har beräknats retroaktivt viktkoefficienter enligt kön, tioårsåldersgrupp, landskap och utbildningsnivå. 

Arbetsmiljöundersökningen görs ungefär vart femte år och uppgifterna beskriver löntagarnas svar under tidsperioden för datainsamlingen, traditionellt undersökningsårets höst, med undantag för år 2008, då datainsamlingen gjordes på våren. Temapublikationen som görs utgående från de insamlade uppgifterna utkommer året efter undersökningsåret. 

Det har inte förkommit fördröjning mellan publiceringskalendern och det egentliga publiceringsdatumet. 

Arbetsmiljöundersökningen är en urvalsundersökning. Urvalet tas ut ur vissa rotationsgrupper i arbetskraftsundersökningen.

Urvalet för arbetsmiljöundersökningen omfattar löntagare som deltagit i arbetskraftsundersökningens webbenkät eller telefonintervju och som har arbetat minst 10 timmar i veckan under tidpunkten för enkäten. Uppgiftslämnare som uppfyller urvalskriterierna föreslås delta i arbetsmiljöundersökningen. Urvalsstorlekarna har varierat från 3 800 personer till över 7 000 personer under olika undersökningsomgångar. 

Datainnehållet i arbetsmiljöundersökningen baserar sig inte på nationella eller internationella förordningar, vilket innebär att undersökningens resultat inte är direkt jämförbara internationellt sett. 

En stor del av frågorna i arbetsmiljöundersökningen har upprepats från undersökningsomgång till undersökningsomgång på så vis att undersökningarna åren 1977–2018 bildar en täckande tidsserie som i huvudsak är jämförbar. Åren 1977–2018 samlades uppgifterna in genom besöksintervjuer.

Datainsamlingssättet ändrades fr.o.m. år 2021 från besöksintervjuer till datainsamling via webben, vilket orsakade avbrott i tidsserierna. En ny jämförbar tidsserie börjar från och med år 2023 (till vissa delar från och med år 2021). I samband med varje undersökningsomgång har undersökningen dessutom kompletterats med nya ämnen, för vilka tidsserien börjar det aktuella året. 

Utöver arbetsmiljöundersökningen har Statistikcentralen också annan statistik som anknyter till arbetsmarknaden: arbetskraftsundersökningen, undersökningen om lediga arbetsplatser, statistiken över arbetskonflikter, statistiken över olycksfall i arbetet och sysselsättningsstatistiken. Av dessa är särskilt arbetskraftsundersökningens informationsinnehåll och intresseobjekt delvis överlappande med arbetsmiljöundersökningen. 
 
Populationen i arbetskraftsundersökningen är dock hela befolkningen i arbetsför ålder, medan den i arbetsmiljöundersökningen endast är löntagarbefolkningen som jobbar minst 10 timmar i veckan. Dessutom strävar arbetsmiljöundersökningen efter att på ett betydligt bredare och djupare sätt än vad som är möjligt i fråga om arbetskraftsundersökningen utreda löntagarnas arbetshistoria samt faktorer som anknyter till den fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljön. Arbetsmiljöundersökningen insamlas av tradition på hösten med undantag för år 2008, då datainsamlingen skedde på våren. Arbetskraftsundersökningen är för sin del en månatlig datainsamling. 
 
Eftersom arbetsmiljöundersökningen görs i samband med Statistikcentralens månatliga datainsamling för arbetskraftsundersökningen, är det lätt att foga också de uppgifter som samlats in i samband med arbetskraftsundersökningen till materialet för arbetsmiljöundersökningen. Uppgifter som sammanslås från arbetskraftsundersökningen är bland annat uppgiftslämnarens yrke, arbetsplatsens näringsgren, längden på arbetsförhållandet samt den regelbundna arbetstiden. 

Statistiken grundar sig på ett urvalsmaterial som insamlas ungefär vart femte år. Fram till år 2018 samlades uppgifterna in genom besöksintervjuer och fr.o.m. år 2023 samlas de in med en webblankett. År 2023 var undersökningens urvalsstorlek ungefär 8 000 personer.

Datainsamlingen år 2023 genomfördes som en webbenkät. Blanketten fanns tillgänglig på svenska, finska och engelska. Som mall för arbetsmiljöundersökningens blankett används den föregående undersökningsomgångens blankett. Strävan vid blankettplaneringen är att bevara centrala teman, men att uppdatera blanketten i enlighet med nya informationsbehov. Blanketten testas kognitivt och i en småskalig pilotundersökning.  
 
Efter att uppgiftslämnarna hade deltagit i arbetskraftsundersökningen informerades de som valts med i urvalet för arbetsmiljöundersökningen om den kommande arbetsmiljöundersökningen och de fick också ett sms med en länk till enkätblanketten. Man följde med hur datainsamlingen framskred och påminnelser skickades till de urvalspersoner som inte besvarat enkäten inom en viss tid. Efter det ringde statistikintervjuarna vid behov ännu upp urvalspersonerna för att motivera urvalspersonerna att besvara enkäten. Tack vare samtalen kunde svarsgraden höjas från 50 procent till ungefär 70 procent. 
 
I arbetsmiljöundersökningen år 2023 uppmuntrade man uppgiftslämnarna att svara genom att som tack för första gången skicka en kod värd 10 euro till R-kiosken. Koderna skickades per sms till de uppgiftslämnare som återsände enkätblanketten. Av alla uppgiftslämnare som fick koden använde omkring 45 procent den.  

Statistiken grundar sig på ett urvalsmaterial som insamlas ungefär vart femte år. 

Från och med år 2018 har viktkoefficienter beräknats för de personer som besvarat arbetsmiljöundersökningen. Dessa viktkoefficienter korrigerar materialets strukturella skevhet och höjer undersökningsresultaten till populationsnivå på så sätt att de motsvarar arbetskraftsundersökningens estimat efter kön, tioårsåldersgrupp, landskap, utbildningsnivå och socioekonomisk grupp. År 2023 omfattade arbetsmiljöundersökningens population sysselsatta löntagare i åldern 18–67 år, vars ordinarie veckoarbetstimmar var minst 10 timmar. 
Vid kalibrering av vikterna i materialen för åren 2018, 2021 och 2023 har följande uppgifter använts: 
•    10-årsåldersgrupp 
•    kön 
•    område (landskapsindelning, där huvudstadsregionen separat) 
•    utbildning (högst grundnivå, andra stadiet, lägsta högre nivå, högskoleexamen) 
•    socioekonomisk ställning (arbetstagare, lägre tjänstemän, högre tjänstemän) För materialet i arbetsmiljöundersökningarna åren 2008 och 2013 har viktkoefficienterna beräknats retroaktivt. Även vid kalibrering av vikter i materialet för år 2008 och 2013 har man använt uppgifterna ifråga med undantag av socioekonomisk ställning. 

Svarsmaterialet, och även det slutliga materialet, granskas vid upprättandet och rapporteringen av statistiken.  
För det mesta är granskandet av svarsmaterialet inprogrammerat i frågeblanketten. Logikkontroller görs därefter i behandlingsfasen. 

Statistikcentralen

Samhällsstatistik 

Arbetsmiljöundersökningens datainsamling grundar sig inte på nationella eller internationella förordningar och författningar. Datainsamlingen för arbetsmiljöundersökningen har fr.o.m. år 1997 samfinansierats av flera utomstående parter. Finansiärerna har tillsammans med Statistikcentralens forskare och andra externa experter inom arbetslivet deltagit i en expertgrupp som planerat undersökningsblankettens innehåll, men de har inte kunnat ”beställa” någon separat del av undersökningen. Finansiärerna har haft möjlighet att mot användningstillstånd avgiftsfritt få tillgång till materialet. 

Framställningen av statistik styrs av en allmän lag om statens statistikväsen, statistiklagen (280/2004, ändr. 361/2013). Från uppgiftslämnarna samlas endast sådana nödvändiga uppgifter in som inte kan fås från administrativa register. Indexserierna publiceras på ett sådant sätt att det inte går att identifiera ett enskilt företags uppgifter eller utveckling.

Ytterligare information: Statistiklagstiftning

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas. 

Ytterligare information: Dataskydd

Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete.

Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Aggregeringen av uppgifter under processen och bedömningen av kvaliteten på uppgifter under upprättandet genererar ett slutresultat som inte möjliggör att identifiera enskilda uppgiftslämnare.

Alla de som är med och upprättar statistiken har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig till sekretess för de uppgifter som är sekretessbelagda enligt statistiklagen och i lagen om offentlighet i myndigheters verksamhet.

Uppgifterna i arbetsmiljöundersökningen överlåts inte i identifierbar form till någon utanför Statistikcentralen (statistiklagen 280/2004, personuppgiftslagen 523/1999). Materialet kan överlåtas för vetenskaplig forskning och statistiska utredningar endast på basis av ett separat avtal och efter att identifikationsuppgifterna har raderats (pseudonymiserats).

Dataskyddsbeskrivningen finns på adressen https://stat.fi/meta/tietosuojaselosteet/tietosuojaseloste_tyoolotutkimus_sv.html

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Arbetsmiljöundersökningen producerar ny information vart femte år. Sättet och tidpunkten för offentliggörande av uppgifter fastställs i ett projekt som tillsatts för genomförande av arbetsmiljöundersökningen.  

Utifrån materialet i arbetsmiljöundersökningen bildas färdigt material på enhetsnivå (dvs. mikromaterial), som forskartjänsterna överlåter för vetenskaplig forskning och statistiska utredningar på basis av ett separat beslut om användningstillstånd och pseudonymiserat via FIONA-distansanvändningssystemet. Till datainsamlingens finansiärer kan dessutom lämnas ut ett grövre och pseudonymiserat servicematerial.

Frågeblanketten för arbetsmiljöundersökningen har publicerats i samband med en temapublikation som innehåller grundresultaten. Blankettfrågorna kan användas i undersökningar utanför Statistikcentralen, men då måste tillstånd begäras från Statistikcentralen.  

Ett meddelande och översikter över nya uppgifter i arbetsmiljöundersökningen publiceras i Statistikcentralens webbtjänst, dessutom publiceras databastabeller i databasen StatFin. Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.  

Statistikcentralens forskartjänster tillhandahåller material på enhetsnivå (dvs. mikromaterial) för vetenskapliga undersökningar och statistiska utredningar enbart utifrån ett separat beslut om användningstillstånd och med avlägsnade identifieringsuppgifter enligt statistiklagen (280/2004) och dataskyddslagen (1050/2018). 

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

Kvaliteten på arbetsmiljöundersökningen bedöms i flera faser av statistikprocessen. 

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikbranschens egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Ramarna kompletterar varandra. Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik. 
 
Arbetsmiljöundersökningen är en officiell statistik. Finlands officiella statistik är en täckande statistiksamling som beskriver utvecklingen och läget i samhället. Den omfattar nästan 300 statistikgrenar inom 26 ämnesområden. Producenterna av Finlands officiella statistik har godkänt ett gemensamt kvalitetslöfte där de förbinder sig till gemensamma kvalitetsmål och gemensamma kvalitetssäkringsåtgärder. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik. I handboken Laatua tilastoissa (ung. Kvalitet inom statistiken) beskrivs den goda praxis som följs i statistiken. 
 
Statistikcentralen genomför årligen genomlysningar av statistik, med vilka man för sin del säkerställer kvaliteten på statistiken. Arbetsmiljöundersökningen genomlystes år 2015. 

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska)

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras. 

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik

När det gäller arbetsmiljöundersökningen är ett undantag dock datainsamlingens finansiärer, som mot ansökan om användningstillstånd får tillgång till servicematerialet när det är klart, innan resultaten publiceras. Uppgifterna är dock konfidentiella tills de offentliggörs (embargoprincipen, dvs. mottagaren offentliggör inte uppgifterna före avtalad tidpunkt).  

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.