14.6.1999

Förfrågningar: Eeva Heinonen (09) 1734 3268, Risto Lättilä (09) 1734 3252
E-post vaalit.tilastokeskus@stat.fi, Internet http://www.stat.fi/vaalit/index_ru.html
Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

Framgång för Gröna förbundet och Samlingspartiet inom områden med tjänstenäringar

De största segrarna i europaparlamentsvalet var Gröna förbundet och Samlingspartiet. Väljarstödet för de två partierna ökade mest inom områden där tjänstenäringarna är viktiga och där det finns relativt få arbetslösa och pensionärer. Bland förlorarna i valet var tillbakagången för det socialdemokratiska partiet lika stor inom industriområden och områden med tjänstenäringar; centern gjorde för sin del sin största förlust inom områden med tjänstenäringar, medan väljarstödet ökade inom lantbruksområden.

Uppgifterna bygger på Statistikcentralens analys där väljarstödet för partierna jämförs med resultaten i europaparlamentsvalet år 1996 med hjälp av ett antal variabler. Analysen är baserad på uppgifterna från nästan 2 000 röstningsområden.

Socialdemokraterna förlorade relativt sett mest inom de områden där partiet var starkast i det förra valet. Gröna förbundet och Samlingspartiet klarade sig däremot bra inom dessa områden och likaså inom områden där väljarstödet för socialdemokraterna var på medelnivå i det förra europaparlamentsvalet.

Vänsterförbundet förlorade väljarstöd jämnt inom olika typer av områden, oavsett om andelen arbetslösa eller pensionärer var stor, liten eller genomsnittlig. Granskat efter näringsstruktur förlorade Vänsterförbundet minst inom områden med tjänstenäringar.

Höginkomsttagare och välutbildade blev invalda

De som blev invalda i Europaparlamentet var liksom i riksdagsvalet i mars höginkomsttagare och välutbildade. Detta framgår av Statistikcentralens utredning av kandidaternas sociala bakgrund. De invaldas beskattningsbara inkomster var år 1997 i medeltal en och en halv gång större än kandidaternas inkomster och jämfört med medelinkomsten bland de röstberättigade var de invaldas inkomster mer än trefaldiga.

Inkomstnivån bland de nuvarande riksdagsledamöterna är något högre än bland de invalda i Europaparlamentet, då man granskar enbart inkomster som är beskattningsbara i Finland. År 1997 var inkomsterna bland riksdagsledamöterna 323 000 mark och bland de invalda i Europaparlamentet var de 313 000 mark.

Av dem som blev invalda i Europaparlamentet hade nio av tio examen på högskolenivå, medan andelen för riksdagsledamöter är sju av tio. Av de röstberättigade har var sjunde examen på högskolenivå.

Källa: Statistikcentralens valresultattjänst