Näringsgrensindelningen revideras

Vad är nytt i näringsgrensindelningen TOL 2025?

Inom näringsgrenen handel (G) sker stora förändringar. Bilhandeln och -servicen följs inte längre som en separat helhet, utan verksamheten överförs till undergrupperna parti- och provisionshandel (G 46), detaljhandel (G 47) och underhåll (T 95). Detaljhandeln indelas inte längre i underklasser efter handelsplats utan endast efter den vara som säljs. Samtidigt upphör uppdelningen i traditionell handel och näthandel. I namn och beskrivningar stryks omnämnandena av handelsplatser såsom stormarknader, självbetjäningsaffärer, kiosker, varuhus, stånd, torg, näthandel och postorderhandel.

Den gamla bokstavsklassen för informations- och kommunikationsverksamhet delas upp i förlagsverksamhet och innehållsproduktion (J 58–60) och telekommunikations- och datatekniska tjänster (K 61–63). Följden blir att koden för bokstavsklasserna flyttas framåt med en bokstav ända fr.o.m. den gamla klassificeringens bokstav K. Till exempel bokstavsklassen för finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet var tidigare K medan den nu är L.

Nytt i klassificeringen är ett tjugotal klasser inom förmedlingstjänster, som till stor del är en följd av utvecklingen inom digitalisering, teknologi och plattformsekonomi. Förmedlingstjänsterna kan tillhandahållas på digitala plattformar eller genom traditionella kanaler, t.ex. genom personliga möten, per telefon eller per post. Exempel på förmedlingstjänster är förmedling av semesterandelar och plattformar för förmedling av logi (I 55400).

Beskrivningarna av klasserna och avgränsningarna mellan klasserna har förtydligats. Till exempel är handel (G) begränsad till handel med fysiska varor, medan tjänster för nedladdning och streaming av e-böcker, musik, videospel eller programvara utförda av andra än förläggare/utgivare klassificeras som distribution av medieinnehåll (J 60). Utgivning av videospel samt fortlöpande utveckling av redan publicerade egna spel klassificeras i innehållsproduktion (J 58), medan programmering av spel som underleverans klassificeras i datatekniska tjänster (K 62).

Hur har näringsgrensindelningen TOL 2025 sammanställts?

TOL 2025 är Finlands nationella näringsgrensindelning. Den är en utvidgning på en siffernivå av Europeiska unionens fyrsiffriga NACE-näringsgrensindelning. TOL-klassificeringen följer NACE-klassificeringen helt och hållet på bokstavsnivå och 2–4-siffernivå. För nationella specialbehov har Finland en egen 5-siffernivå. Det vill säga Finlands TOL-klassificering är samma som EU:s NACE-klassificering, som kompletterats med 5-sifferklasser som återspeglar Finlands nationella särdrag och behov. Koden för 5-siffergruppen slutar på noll (0) då ingen nationell indelning i underklasser har gjorts och med ett till nio (1–9) då Finland följer verksamheten enligt nationellt definierade underklasser.

Den nya näringsgrensindelningen TOL 2025 har sammanställts genom att till den nya strukturen i EU:s NACE-klassificering lägga till de nationella femsiffriga klasser från den gamla TOL 2008-klassificeringen som har bibehållit sin relevans. Med relevans avses å ena sidan verksamhetens storlek eller värde inom samhällsekonomin och å andra sidan underklassindelningens betydelse i samhälleliga analyser. Förändringen i relevansen bedömdes för en period på omkring 15 år ända från det att TOL 2008-klassificeringen infördes till och med början av 2020-talet.

I det andra skedet reviderades den nya klassificeringens 5-sifferklassindelning i samarbete med nationella informationsaktörer. Vissa grunder för indelningen i underklasser uppdaterades och några underklasser lades till genom att europeiska 4-siffriga klasser delades upp i nya nationella 5-siffriga klasser.

Dessa ändringar har gjorts för att öka näringsgrensindelningens noggrannhet och användbarhet (relevans) både när det gäller presentation av statistisk information och samhälleliga analyser.

Näringsgrensindelningens betydelse

Näringsgrensindelningen är ett centralt redskap i statistikföringen: den används i flera datainsamlingar och uppgifterna inom många statistikgrenar publiceras efter näringsgren. Näringsgrensindelningen gör det också möjligt att jämföra statistikuppgifter mellan olika länder. Näringsgrensindelningen används dessutom i många nationella system, såsom i system för beskattning och försäkring samt t.ex. i lagstiftningen.

Näringsgrensindelningen är ett verktyg för att beskriva ekonomin och samhället och den bör bevara sin exakthet över tid. Näringsgrensindelningen revideras för att den ska kunna beakta förändringar i ekonomin, såsom teknologiska förändringar, uppkomsten av ny slags ekonomisk verksamhet, digitaliseringen och liknande förändringar som är genomgripande.

För att säkerställa internationell jämförbarhet utfärdas EU:s NACE-klassificering alltid som en EU-förordning, som förpliktar Statistikcentralen i dess roll som nationell statistikmyndighet och EU-informationsproducent att använda den gemensamma klassificeringen.

EU:s näringsgrensindelningen NACE har härletts från FN:s näringsgrensindelning ISIC. För att de nationella och internationella uppgifter som angetts enligt näringsgrensindelningen ska vara jämförbara förnyar FN, EU och Finland sin klassificering samtidigt.