Konsumentprisindexets varukorg och viktstruktur för år 2023 har uppdaterats

Varukorg

Beräkningen av konsumentprisindexet baserar sig på en varukorg som uppdateras årligen i takt med ändringar i konsumtionen. Till varukorgen läggs nya nyttigheter om värdet av deras årliga konsumtion är minst en promille av totalkonsumtionen. På motsvarande sätt tar man bort sådana nyttigheter från varukorgen vars värdeandel har sjunkit till under en promille av totalkonsumtionen. Med hjälp av varukorgen, som uppdateras årligen, säkerställer man att representativa varor och tjänster ingår i indexet.

I början av år 2023 kompletterades varukorgen med följande nyttigheter:

sockerfri energidryck

alkoholfritt öl

rörmonteringstjänst

magasineringstjänster

Från varukorgen år 2023 togs endast skolböcker bort på grund av den ringa konsumtionen.

Viktstruktur

Viktstrukturen för konsumentprisindexet år 2023 baserar sig i enlighet med EU:s anvisningar på en kalkyl om privata konsumtionsutgifter i nationalräkenskaperna. De privata konsumtionsutgifter för år 2022 som nationalräkenskaperna räknat ut kvartalsvis utgör grunden för konsumentprisindexets viktstruktur.

I konsumentprisindexets viktstruktur var det totala värdet av den privata konsumtionen år 2022 omkring 127 miljarder euro, medan det år 2021 var omkring 114 miljarder euro. Årsförändringen av de privata konsumtionsutgifterna var 11,4 procent.

De privata konsumtionsutgifterna i nationalräkenskaperna klassificeras efter användningsändamål, och de 4- och 5-siffriga användningsändamålsklasserna beaktas vid definieringen av konsumentprisindexets viktstruktur. Viktstrukturen för nivåerna under dem (6- och 7-siffriga klasser) uppskattas på basis av andra tillförlitliga källor, såsom konsumtionsundersökningens kostnadsstruktur, andra statistikuppgifter från producenter av Finlands officiella statistik (FOS) samt centralaffärernas och centralorganisationernas försäljningsmaterial.

Figur visar fördelningen av den privata konsumtionen efter huvudproduktgrupp statistikåret 2023. Figuren omfattar produkter och tjänster som används för privat konsumtion.

Mer än hälften av den privata konsumtionen går till boende, livsmedel och alkoholfria drycker samt trafik. Minst pengar går till utbildning, som i Finland är avgiftsfritt andra stadiets studier och läroböcker medräknade. Konsumtionsandelen av kommunikation, inkl. mobila kommunikationstjänster och internetavgifter, är också rätt så liten, 2,6 procent av totalkonsumtionen.

En långsiktig granskning visar hur konsumtionsandelarna har förändrats under årtiondena.

Jämfört med år 2015 har konsumtionsandelen mätt i procent stigit mest i gruppen 04 Bostäder, vatten, elektricitet, gas och andra bränslen, vars andel av totalförbrukningen redan är 27,3 procent. Jämfört med år 2015 är förändringen 6,0 procentenheter. Däremot har följande gruppers andelar av konsumtionsutgifterna sjunkit från år 2015 enligt följande:

03 Kläder och skodon (-1,1 procentenheter)

09 Rekreation och kultur (-2,2 procentenheter)

07 Transport (-2,1 procentenheter)

01 Livsmedel och alkoholfria drycker (-1,1 procentenheter)

På kort sikt har konsumtionen av trafik minskat mest från året innan, med 8,1 procent.

Datainsamling

Under de senaste åren har man i allt högre grad övergått till att samla in webbpriser i datainsamlingen för konsumentprisindexet. Ändringen av insamlingssättet inverkar inte på prisutvecklingen, eftersom företagen i regel publicerar samma priser på sina webbplatser som de presenterar i butikshyllan. Prisinsamlingen kompletteras med material som tagits ur andra datakällor (t.ex. annan statistik och annat massmaterial). Massmaterial fås direkt ur företagens datasystem och de täcker uppgifter som gäller identifiering av produkten och försäljningen av konsumentprodukter som sålts under den senaste månaden.

Ändamålsklassificering av individuell konsumtion

Vid fastställande av produkter används klassificeringen eCOICOP, European Classification of Individual Consumption According to Purpose, som infördes år 2016 och som baserar sig på FN:s ändamålsklassificering av den individuella konsumtionen. Enligt EU:s anvisningar har produkterna indelats i femsiffriga undergrupper med hjälp av vilka man skiljer åt tjänster och varor i egna produktgruppen. Finlands nationella klassificering preciserar EU:s klassificering med 6- och 7-siffriga produktgrupper. Underindelningen uppdateras årligen när nya varor och tjänster tas i bruk i varukorgen eller tas bort.

Viktstrukturen för det harmoniserade konsumentprisindexet uppdateras också årligen

Statistikcentralen har också uppdaterat viktstrukturen för det harmoniserade konsumentprisindexet som beräknas för Europeiska unionens statistikbyrå Eurostat. Dess basår är samma som för det nationella konsumentprisindexet, 2015 = 100.

Harmoniserade konsumentprisindex används huvudsakligen för att jämföra inflationen i EU-länderna. Europeiska centralbanken använder ett harmoniserat konsumentprisindex som inflationsmätare i sin penningpolitik.

Finlands harmoniserade konsumentprisindex baserar sig på samma vikt- och prisuppgifter som det nationella konsumentprisindexet, men dess produktsortiment är mindre. Det omfattar inte ägarboende, penningspel, räntor eller avgifter av skattenatur. Det harmoniserade konsumentprisindexet täcker 85,6 procent av det nationella indexet.

Den största förändringen i konsumtionsandelen av poster som inte ingår i det harmoniserade konsumentprisindexet finns i räntorna på konsumtionskrediter, vars andel ökade med drygt 29 procent från år 2022. Detta beror på de upprepade räntehöjningar som Europeiska centralbanken gjort år 2022.