Studerande och examina: dokumentation för statistiken

Statistiken Studerande och examina beskriver elever och studerande inom förskoleundervisning, grundläggande utbildning och examensinriktad utbildning efter grundnivå samt utexaminerade. Statistiken innehåller uppgifter om de studerandes och de utexaminerades ålder, regionala rörlighet, medborgarskap, härkomst och modersmål. Med utbildning efter grundnivå avses gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkeshögskole- och universitetsutbildning. Uppgifterna används bland annat för planering av utbildning, forskning och utvärdering och för internationell utbildningsstatistik.

Med studerande avses studerande i en examensinriktad utbildning per 20.9 under statistikåret. Också elever som varit inskrivna i grundskolan 20.9 räknas som studerande i examensinriktad utbildning. Uppgifterna om yrkesinriktad utbildning är från kalenderåret från och med år 2013, uppgifterna om förberedande utbildning för fristående examen och läroavtalsutbildning redan från och med år 2004.

Som utexaminerade räknas personer som under statistikåret 1.1–31.12 avlagt studentexamen, en yrkesinriktad examen, en yrkeshögskoleexamen eller en studentexamen. Också de som gått ut grundskolan räknas som personer som avlagt examen.
  
Elevuppgifterna om förskoleundervisning och grundläggande utbildning beskriver antalet elever och antalet studerande i den grundläggande undervisningen för vuxna den 20 september. Uppgifterna om dem som avslutat den grundläggande utbildningen beskriver det läsår som upphört på våren under statistikåret.

Uppgifterna om hemundervisning sparas i informationsresursen KOSKI utan uppgifter om årskurs. I fråga om detta har Statistikcentralen preciserat rapporteringen av uppgifterna och siffror om hemundervisning i fråga om år 2020–2022 har korrigerats i tabell 13jk.

Uppgifterna om studerande i gymnasieutbildningen beskriver antalet studerande den 20 september under det år som statistikförs, medan examensuppgifterna beskriver avlagda examina under hela det år som statistikförs.

Uppgifterna om studerande och examen i yrkesutbildningen är kalenderårsuppgifter.  Uppgifterna beskriver den yrkesinriktade grundexamensutbildningen, yrkesexamensutbildningen och specialyrkesexamensutbildningen. Den kompetens som behövs för utbildningen kan inhämtas i utbildning i läroanstaltsform, i läroavtalsutbildning, i utbildningsavtalsutbildning eller så kan utbildningen innehålla perioder av såväl utbildning i läroanstaltsform som läroavtalsutbildning och/eller utbildningsavtalsutbildning. Vid behov är det möjligt att producera information också för tvärsnittstidpunkten (20.9).

Uppgifterna om studerande i såväl yrkeshögskoleutbildning som i universitetsutbildning beskriver antalet studerande den 20 september under det år som statistikförs, medan examensuppgifterna beskriver de examina som avlagts under hela det år som statistikförs.
 

Statistiken Studerande och examina baserar sig på individbaserade (när det gäller uppgifterna om förskoleundervisning och grundläggande utbildning fram till statistikåret 2019 läroanstaltsvisa) uppgifter om studerande och examina som Statistikcentralen samlat in via utbildningsanordnarna från läroanstalterna, direkt från läroanstalterna, via informationsresursen KOSKI, Högskolornas riksomfattande datalager (VIRTA) och studentexamensregistret. Fr.o.m. statistikåret 2019 baserar sig uppgifterna om studerande i gymnasieutbildning och uppgifterna om studerande och examina i yrkesutbildning och fr.o.m. statistikåret 2020 uppgifterna om förskoleundervisning och grundläggande utbildning på de uppgifter som utbildningsanordnarna/läroanstalterna har meddelat i Utbildningsstyrelsens informationsresurs KOSKI. Dessutom har datainsamlingar som kompletterar informationsresursen KOSKI använts. Materialet är ett totalmaterial.

Förskoleundervisning och grundläggande utbildning 
Populationen för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen utgörs av eleverna i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen och dem som avslutat den grundläggande utbildningen. Till statistiken insamlas data om antalet elever i grundskolorna och dem som gått ut grundskolan. Uppgifterna om antalet studerande beskriver i huvudsak tvärsnittstidpunkten 20.9 under innevarande år och uppgifterna om dem som avslutat den grundläggande utbildningen det senaste läsåret. Därtill publiceras information om personer i läropliktsåldern som är annanstans än i grundskolan (utomlands, i hemundervisning, fått uppskov). 

Uppgifterna om hemundervisning sparas i informationsresursen KOSKI utan uppgifter om årskurs. I fråga om detta har Statistikcentralen preciserat rapporteringen av uppgifterna och siffror om hemundervisning i fråga om år 2020–2022 har korrigerats i tabell 13jk.

Från och med år 2022 publiceras uppgifter om elever inom förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen. Påbyggnadsundervisning (årskurs 10) ordnas inte längre fr.o.m. år 2022 i Fastlandsfinland. 

Gymnasieutbildning  
Populationen för gymnasieutbildningen utgörs av dem som studerar hela gymnasielärokursen och dem som avlagt examen. Med studerande i gymnasieutbildning avses studerande som studerar hela gymnasielärokursen (en gällande studierätt 20.9 för hela lärokursen). Med nya studerande avses de som anmält sig som närvarande eller frånvarande till examen i fråga vid läroanstalten i fråga 20.9.

Yrkesutbildning
Populationen för yrkesutbildningen utgörs av studerandena i examensinriktad yrkesutbildning och dem som avlagt examen. Med studerande i yrkesutbildningen avses de som under kalenderåret deltagit i examensinriktad yrkesutbildning. Med nya studerande avses de som anmält sig som närvarande eller frånvarande till examen i fråga vid läroanstalten i fråga under kalenderåret.  Uppgifter om studerande och nya studerande fås också för tvärsnittstidpunkten 20.9. Det är möjligt att avlägga en yrkesutbildning i sin helhet eller examensdelar. 

När det gäller utbildningar som inte leder till examen innehåller materialet över yrkesutbildning fr.o.m. år 2020 dem som deltagit i utbidningen som handleder för arbete och ett självständigt liv och dem som genomfört utbildning samt fr.o.m. år 2022 dem som deltagit i utbildning som handleder för examensutbildning och dem som genomfört utbildning. 

Yrkeshögskoleutbildning 
Populationen för studerande i yrkeshögskoleutbildning utgörs av alla som anmält sig som närvarande eller frånvarande till en utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen den 20 september under statistikåret.
Populationen för dem som avlagt en yrkeshögskoleexamen utgörs av alla som avlagt yrkeshögskoleexamen och en högre yrkeshögskoleexamen under statistikåret

Bland de utbildningar som inte leder till examen omfattar materialet också studerande i yrkespedagogisk lärarutbildning, de som avlägger specialiseringsstudier och de som avlägger specialiseringsutbildningar samt genomförda prestationer inom dessa.

Dessa uppgifter om utbildningar som inte leder till examen behövs inte för statistikpubliceringen, vare sig uppgifterna om studerande eller uppgifterna om utexaminerade, men de används i examensregistret och utifrån dem är det möjligt att producera datatjänstmaterial.

Universitetsutbildning 
Populationen för studerande i universitetsutbildning bildas av alla studerande i utbildning som leder till universitetsexamen som anmält sig som närvarande eller frånvarande den 20 september. Varje universitet anmäler den primära studierätten för en studerande, men en studerande kan ingå i årsmaterialet fler än en gång, om hen studerar vid fler än ett universitet.

Populationen för dem som avlagt en universitetsexamen utgörs av alla som avlagt en universitetsexamen under statistikåret. En person som avlagt en examen kan ingå i årsmaterialet flera än en gång, om hen avlagt flera examina under statistikåret.
Av de utbildningar som inte leder till en examen innehåller universitetsutbildningsmaterialet studerande i utbildning till specialistläkare och specialisttandläkare och dem som avlägger specialiseringsutbildningar samt genomförda prestationer inom dessa. Från och med 1.8.2023 är utbildningen för specialistveterinärer inte utbildning som leder till examen. Övergångstiden går ut 31.7.2027.
Dessa uppgifter om utbildningar som inte leder till examen behövs inte för statistikpubliceringen, vare sig uppgifterna om studerande eller uppgifterna om utexaminerade, men de används i examensregistret och utifrån dem är det möjligt att producera datatjänstmaterial.
 

De statistiska enheterna är person (ny studerande, studerande, utexaminerad) och examen.
 

De måttenheter som använts i statistiken Studerande och examen är antalet elever och studerande och antalet utexaminerade samt den procentuella andelen av studerandena och de utexaminerade.
 

Uppgifterna i statistiken Studerande och examen publiceras årligen per kalenderår. Referensperioden är ett kalenderår eller uppgiften vid tvärsnittstidpunkten 20.9.

Uppgiften om antalet elever i förskoleundervisning och grundläggande utbildning är en uppgift från tvärsnittstidpunkten 20.9.

Uppgifterna om gymnasieutbildningen beskriver antalet studerande enligt tvärsnittsläget 20.9 under statistikåret och antalet examina under hela kalenderåret.

Referensperioden för uppgifter om yrkesutbildning är kalenderåret eller tvärsnittstidpunkten 20.9.

Uppgifterna om yrkeshögskoleutbildningen beskriver antalet studerande enligt tvärsnittsläget 20.9 under statistikåret och antalet examina under hela kalenderåret.

Universitetsutbildningsuppgifterna beskriver antalet studerande enligt tvärsnittsläget 20.9 under statistikåret och antalet examen under hela kalenderåret.
 

Referensområdet är hela Finland. Uppgifterna är tillgänglig med alla de regionala uppgifter som Statistikcentralen använder.
 

I statistiken finns det uppgifter om elever, studerande och examina i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen och i examensinriktad utbildning efter grundstadiet i Finland. Statistikmaterialet är helhetsmaterial och det innehåller uppgifter om alla utbildningsanordnare.
 

Jämförbarheten mellan olika år påverkas av ändringar i utbildningssystemet, i klassificeringarna och i statistikföringen. Uppgifter om studerande har producerats på varierande sätt beroende på utbildningssektorn. Alla individbaserade data om studerande som täcker utbildningssektorerna efter grundnivå började samlas in på omfattande sätt år 1999. Uppgifterna om grundnivån är individbaserade uppgifter från och med statistikåret 2020. Examensuppgifter är tillgängliga ur examensregistret från och med år 1971.

Tidsserieuppgifter om grundskolor är tillgängliga från och med 1980-talet. Grundskoleuppgifterna är skolspecifika från och med år 1998 fram till år 2019.

Tidsserieuppgifter om gymnasieutbildningen är tillgängliga från och med år 1980. Uppgifter om studentexamina är tillgängliga från och med år 1910. Individbaserade studerandeuppgifter finns från och med år 1999. Uppgifterna om år 2019 om studerande i gymnasieutbildning är inte till alla delar jämförbara med tidigare år på grund av en ändring av datakällan.

Uppgifter om yrkesutbildning har samlats in vid Statistikcentralen från och med början av 1970-talet. Tidsserieuppgifter är tillgängliga på mer omfattande sätt från och med år 1999 och från och med den tidpunkten är uppgifterna på genomgående individbaserade. Från och med år 2004 ficks uppgifter om studerande i förberedande utbildning för fristående examen för hela kalenderåret, då de tidigare var enbart från tvärsnittstidpunkten 20.9. År 2013 insamlades uppgifter om läroplansbaserad grundläggande yrkesutbildning för hela kalenderåret. Under tidigare år har uppgifterna samlats in om läget 20.9. År 2018 ingick inte läroavtalsutbildning för yrkesinriktad grundexamen i antalet studerande 20.9. Uppgiften från tvärsnittstidpunkten gäller alla andra studerande och utbildningstyper (yrkesinriktad grundexamensutbildning, yrkesexamensutbildning och specialyrkesexamensutbildning) eftersom utbildning inte längre delas in i utbildning som riktats till unga och vuxna (utbildning som förbereder för fristående examen) enligt den lag som trädde i kraft vid ingången av år 2018 (lagen om yrkesutbildning 531/2017). Antalet tvärsnittsstuderande är inte jämförbart med antalet studerande under tidigare år, eftersom data om tvärsnittstidpunkten 20.9 före år 2018 endast gällde studerande inom den läroplansbaserade grundläggande yrkesutbildningen för unga.

Från och med år 2019 gäller uppgiften från tvärsnittstidpunkten alla studerande som avlägger grundexamen inom yrkesutbildning, oberoende av sättet för att inhämta kunnande. Sätten för att inhämta kunnande utgörs av utbildning i läroanstaltsform, läroavtal och utbildningsavtal. År 2019 var inte uppgifter om utbildningslandskap tillgängliga på omfattande sätt och därför används det landskap där läroanstalten är placerad som regional uppgift.

Yrkeshögskoleuppgifter har samlats in på summanivå från och med år 1991. Uppgifter började samlas in individbaserat om stadigvarande yrkeshögskolor år 1997. Från och med år 1999 fram till statistikåret 2013 har examensuppgifter och fram till statistikåret 2014 studerandeuppgifter samlats in som individbaserade uppgifter direkt från läroanstalterna. Från och med statistikåret 2014 har examensuppgifter om yrkeshögskolorna och från och med statistikåret 2015 uppgifter om studerande i yrkeshögskolorna fåtts från högskolornas riksomfattande datalager.
Universitetsuppgifter har samlats in på summanivå (enligt universitet, fakultet och examen) från och med år 1938. Individbaserade uppgifter har samlats in från och med år 1966 ända till statistikåret 2013 direkt från läroanstalterna och från och med statistikåret 2014 från högskolornas riksomfattande datalager. Tidsserier i elektroniskt format kan levereras från och med år 1984. Från och med år 2010 innehåller universitetsstatistiken också Försvarshögskolans uppgifter. Från och med år 2012 är nya studerande personer som för första gången börjar avlägga ifrågavarande examen vid ifrågavarande universitet. Tidigare var nya studerande de som för första gången var inskrivna vid universitet i fråga.
Statistiken är slutlig.
 

Uppgifterna i statistiken Studerande och examina publiceras flera gånger om året. Uppgifterna om förskoleundervisning och grundläggande utbildning publiceras i mars, uppgifterna om yrkeshögskoleutbildning i april, uppgifterna om universitetsutbildning i maj, uppgifterna om gymnasieutbildning och yrkesinriktad utbildning i juni och uppgifter om alla utbildningssektorer i oktober–november på Statistikcentralens webbplats.

Brister i de uppgifter som läroanstalterna meddelat och fel i källmaterialet påverkar statistikens kvalitet. Ett fel kan uppkomma då läroanstalterna lagrar uppgifter om sina studerande i informationsresursen KOSKI eller datalagret VIRTA eller då uppgifterna tas ur informationsresursens eller datalagrets gränssnitt vid Statistikcentralen.
 

Tidsperioden mellan att uppgifterna blir tillgängliga och den händelse eller det fenomen som uppgifterna beskriver.
Uppgifter om förskoleundervisning och grundläggande utbildning publiceras med tre månaders eftersläpning.
Uppgifter om gymnasie- och yrkesutbildning publiceras med sex månaders eftersläpning.
Uppgifter om yrkeshögskoleutbildning publiceras med fyra månaders eftersläpning.
Uppgifter om universitetsutbildning publiceras med fem månaders eftersläpning.
Uppgifter om alla utbildningssektorer ges ut med tio månaders eftersläpning.
Ingen eftersläpning förekommer mellan publiceringskalendern och det egentliga publiceringsdatumet.
 

Ingen eftersläpning förekommer mellan publiceringskalendern och det egentliga publiceringsdatumet.

I statistiken används den nationella utbildningsklassificeringen 2016, som baserar sig på Unescos klassificering International Standard Classification of Education 2011 (ISCED 2011). Statistiken är internationellt jämförbar, och omfattar hela Finland. Uppgifterna i statistiken är tillgängliga för hela Finland med alla kommunbaserade grupperingsuppgifter.

Den nationella utbildningsklassificeringen har genom ett avtal mellan Statistikcentralen och utbildningsförvaltningen tagits i bruk från och med statistiken för år 2016. Klassificeringen baserar sig på Unescos International Standard Classification of Education 2011 (ISCED 2011). Klassificeringen avviker från tidigare klassificeringar av utbildning (Statistikcentralens utbildningsklassificering, Utbildningsförvaltningens utbildningsklassificering 1995 och 2002).

Jämförbarheten mellan olika år påverkas av ändringar i utbildningssystemet, i klassificeringarna och i statistikföringen.

Uppgifter om studerande har producerats på varierande sätt beroende på utbildningssektorn. Individbaserad studerandedatainsamling och preliminär datainsamling som omfattar alla utbildningssektorer inleddes år 1999. Examensuppgifter är tillgängliga i examensregistret från och med år 1971.

Förskoleundervisning och grundläggande utbildning
Tidsserieuppgifter om grundskolor är tillgängliga från och med 1980-talet. Grundskoleuppgifterna är skolspecifika från och med år 1998 fram till år 2019. Från och med år 2020 produceras uppgifterna i statistiken som individbaserade uppgifter ur informationsresursen KOSKI.

Gymnasieutbildning
Den tidsserie som gäller studerande i gymnasieutbildningen är jämförbar från och med år 2001 och den tidsserie som gäller studentexamina är jämförbar från och med år 1910. I databastabellerna för statistiken finns det jämförbara tidsserieuppgifter från och med år 2002. Äldre uppgifter finns i papperspublikationer.

Uppgifterna om år 2019 om studerande i gymnasieutbildning är inte till alla delar jämförbara med tidigare år på grund av en ändring av datakällan. Studerandeuppgifterna från år 2019 baserar sig på uppgifterna i utbildningsförvaltningens informationsresurs KOSKI. Tidigare samlade Statistikcentralen in uppgifter om studerande i gymnasieutbildningen direkt från läroanstalterna med en egen datainsamling. Vid övergångsskedet upptäcktes det att en del av läroanstalterna inte tidigare anmält alla de uppgifter som begärts i datainsamlingen på ett heltäckande sätt. Vissa läroanstalter hade tidigare låtit bli att anmäla studierätter för frånvarande studerande och studerande som eventuellt samtidigt avlade en yrkesexamen. 

Yrkesutbildning
Uppgifter om yrkesutbildning har samlats in vid Statistikcentralen från och med början av 1970-talet. Mer omfattande tidsserieuppgifter är tillgängliga från och med år 1999 och från denna tidpunkt är uppgifterna genomgående individbaserade. Från och med år 2004 ficks uppgifter om studerande i förberedande utbildning för fristående examen för hela kalenderåret, då de tidigare var enbart från tvärsnittstidpunkten 20.9. År 2013 insamlades uppgifter om läroplansbaserad grundläggande yrkesutbildning för hela kalenderåret. Under tidigare år har uppgifterna samlats in om läget 20.9. År 2018 ingick inte läroavtalsutbildning för yrkesinriktad grundexamen i antalet studerande 20.9. Uppgiften från tvärsnittstidpunkten gäller alla andra studerande och utbildningstyper (yrkesinriktad grundexamensutbildning, yrkesexamensutbildning och specialyrkesexamensutbildning) eftersom utbildning inte längre delas in i utbildning som riktats till unga och vuxna (utbildning som förbereder för fristående examen) enligt den lag som trädde i kraft vid ingången av år 2018 (lagen om yrkesutbildning 531/2017). Antalet tvärsnittsstuderande är inte jämförbart med antalet studerande under tidigare år, eftersom data om tvärsnittstidpunkten 20.9 före år 2018 endast gällde studerande inom den läroplansbaserade grundläggande yrkesutbildningen för unga.

Från och med år 2019 framåt gäller uppgiften från tvärsnittstidpunkten alla studerande som avlägger grundexamen, oberoende av sättet att inhämta kunnande. Sätten för att inhämta kunnande utgörs av utbildning i läroanstaltsform, läroavtal och utbildningsavtal. År 2019 och 2020 var inte uppgifter om utbildningslandskap tillgängliga på omfattande sätt och därför används det landskap där läroanstalten är placerad som regional uppgift. 

Yrkeshögskoleutbildning 
Statistikens databastabeller innehåller jämförbara tidserieuppgifter från och med år 2002 med den nationella utbildningsklassificeringen. Äldre uppgifter finns i publikationen Läroanstaltsstatistik från och med år 1997. 

Universitetsutbildning 
Universitetsuppgifter har samlats in på summanivå (enligt universitet, fakultet och examen) från och med år 1938. Individbaserade uppgifter har samlats in från och med år 1966 ända till statistikåret 2013 direkt från läroanstalterna och från och med statistikåret 2014 från högskolornas riksomfattande datalager. Tidsserier i elektroniskt format kan levereras från och med år 1984.
Från och med år 2010 innehåller universitetsstatistiken också Försvarshögskolans uppgifter. Från och med år 2012 är nya studerande personer som för första gången börjar avlägga ifrågavarande examen vid ifrågavarande universitet. Tidigare var nya studerande de som för första gången var inskrivna vid universitet i fråga. Också andra ändringar i statistikföringen kan påverka olika års jämförbarhet. Statistikens databastabeller innehåller jämförbara tidserieuppgifter från och med år 2001 med den nationella utbildningsklassificeringen.

Gamla papperspublikationer om utbildningsstatistik har överförts till digital form till Nationalarkivets publikationsarkiv Doria.
 

Uppgifterna i statistiken Studerande och examina baserar sig på samma informationskällor och de har framställts genom att iaktta samma principer som Statistikcentralens övriga statistikgrenar som beskriver utbildning. Statistikgrenarna kan användas parallellt, bara man beaktar deras särdrag.
 

Det förekommer inte interna motstridigheter i enskilda statistikårs material inom statistiken Studerande och examina. Jämförbarheten mellan olika år påverkas dock av förändringar i utbildningssystemet, klassificeringarna och statistikföringen.

Uppgifterna om studerande i den förberedande utbildningen för fristående examen i statistiken över yrkesutbildning år 2004 ficks för hela kalenderåret, då de tidigare fåtts enbart från tvärsnittstidpunkten 20.9.

År 2013 insamlades uppgifter om läroplansbaserad grundläggande yrkesutbildning för hela kalenderåret. Under tidigare år har uppgifterna samlats in om läget 20.9.


År 2018 ingick inte läroavtalsutbildning för yrkesinriktad grundexamen i antalet studerande 20.9. Uppgiften från tvärsnittstidpunkten gäller alla andra studerande och utbildningstyper (yrkesinriktad grundexamensutbildning, yrkesexamensutbildning och specialyrkesexamensutbildning) eftersom utbildning inte längre delas in i utbildning som riktats till unga och vuxna (utbildning som förbereder för fristående examen) enligt den lag som trädde i kraft vid ingången av år 2018 (lagen om yrkesutbildning 531/2017). Antalet tvärsnittsstuderande är inte jämförbart med antalet studerande under tidigare år, eftersom data om tvärsnittstidpunkten 20.9 före år 2018 endast gällde studerande inom den läroplansbaserade grundläggande yrkesutbildningen för unga.

Från och med år 2019 framåt gäller uppgiften från tvärsnittstidpunkten alla studerande som avlägger grundexamen, oberoende av sättet att inhämta kunnande. Sätten för att inhämta kunnande utgörs av utbildning i läroanstaltsform, läroavtal och utbildningsavtal. År 2019 var inte uppgifter om utbildningslandskap tillgängliga på omfattande sätt och därför används det landskap där läroanstalten är placerad som regional uppgift.

I uppgifterna om yrkeshögskoleutbildning avses med nya studerande studerande som studerade 20.9 under statistikåret, studerande som mottagit ifrågavarande utbildning vid ifrågavarande yrkeshögskola 1.1–20.9 och de som för förstag gången anmält sig som närvarande eller frånvarande.

En ny studerande i yrkeshögskoleutbildningen var fram till år 2001 en studerande som för första gången skrivit sig in som närvarande.

I universitetsutbildningsuppgifterna från år 2002 och framåt beskriver studerandeuppgifterna läget per 20.9. Tidigare års uppgifter beskriver läget per 31.12. Därför är uppgifter från år 2002 och därefter inte helt jämförbara med tidigare års uppgifter.

Från och med år 2012 avses med nya universitetsstuderande de som inlett universitetsutbildning, studerar 20.9 och vars studierätt börjat för nuvarande examen vid universitetet i fråga. Tidigare utgjordes nya studerande av studerande som för första gången var inskrivna vid universitet i fråga för lägre eller högre högskoleexamen, inom vilken utbildning som helst och som studerade 20.9. Fram till år 2001 var en ny studerande i universitetsutbildning en studerande som under kalenderåret inlett utbildning vid universitet i fråga.
 

Statistiken baserar sig på individbaserade studerande- och examensuppgifter (i grundutbildning fram till år 2019 enligt läroanstalt). Uppgifterna om studerande baserar sig på uppgifter som Statistikcentralen samlat in från utbildningsanordnare, ur informationsresursen KOSKI och ur datalagret VIRTA. Uppgifter om avlagda examina baserar sig på Statistikcentralens uppgifter som i huvudsak insamlats från utbildningsanordnare, ur informationsresursen KOSKI, ur datalagret VIRTA och ur studentexamensregistret. Sysselsättningsuppgifterna baserar sig på Statistikcentralens sysselsättningsstatistik, vars källmaterial
utgörs av främst administrativa register och andra registerbaserade datamaterial. Materialet är ett totalmaterial.

Statistiken över förskoleundervisning och grundläggande utbildning baserade sig fram till år 2019 på direkt datainsamling från utbildningsanordnare. Sedan år 2020 genereras uppgifterna ur utbildningsförvaltningens riksomfattande informationsresurs KOSKI.

Källmaterialet för statistiken över yrkesutbildning är vad gäller utbildning som lyder under utbildningsförvaltningen den riksomfattande informationsresursen KOSKI. Vad gäller uppgifter som inte hör till utbildningsförvaltningen fås uppgifterna ur studeranderegistren vid Räddningsinstitutet, Stiftelsen Utbildning Nordkalotten och Brottspåföljdsområdets utbildningscentral samt studeranderegistren på Åland.

Uppgifterna om studerande i gymnasieutbildning baserar sig på uppgifter ur utbildningsförvaltningens informationsresurs KOSKI, dit utbildningsanordnarna överför individbaserade studerandeuppgifter, och på de uppgifter som Ålands gymnasium meddelat till Statistikcentralen. Studerande- och examensuppgifterna om EB-utbildning baserar sig på de uppgifter som läroanstalterna meddelat till Statistikcentralen. Uppgifterna om studentexamen baserar sig på det studentexamensregister som administreras av Studentexamensnämnden.

Som källmaterial för yrkeshögskoleutbildningsstatistiken används individbaserade studerande- och examensmaterial som tagits ur datalagret VIRTA.

Från och med statistikåret 2016 har också uppgifter som gäller Polisyrkeshögskolan, som lyder under inrikesministeriet, fåtts ur datalagret VIRTA. Av yrkeshögskolorna levererar enbart Högskolan på Åland sina studerande- och examensuppgifter separat.

I universitetsutbildningsstatistiken används som källmaterial individbaserade studerande- och examensmaterialsuppgifter som tagits ur det riksomfattande datalagret för högskolorna (VIRTA).
Försvarshögskolan överlämnar sina studerande- och examensuppgifter separat.

Enligt ett avtal mellan Statistikcentralen och utbildningsförvaltningen får Statistikcentralen ur utbildningsförvaltningens informationsresurs KOSKI uppgifter om eleverna i förskoleundervisning och grundläggande utbildning, de som fått avgångsbetyg från grundskolan, studerande i och utexaminerade från yrkesutbildning samt studerande i gymnasieutbildning. Studentexamensuppgifter fås från Studentexamensnämnden (SEN).
Ur datalagret VIRTA fås uppgifter om yrkeshögskoleutbildning och universitetsutbildning. Därtill fås uppgifter separat om utbildning som inte lyder under utbildningsförvaltningen.
 

Uppgifter om förskoleundervisning och grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och yrkesutbildning tas ur informationsresursen KOSKI en gång per statistikår. Data kompletteras med separata insamlingar en gång per år. Studentexamensuppgifter fås från Studentexamensnämnden två gånger per år. Uppgifter som gäller yrkeshögskoleutbildning och universitetsutbildning plockas från VIRTA-datalagret två gånger per år, studerandeuppgifterna 20.9 enligt tvärsnittsläget på hösten på statistikåret och examensuppgifter på våren efter statistikåret.
 

I förskoleundervisningens och den grundläggande utbildningens, gymnasieutbildningens och yrkesutbildningens material granskas bland annat uppgifter som saknas, logiska fel och uppgifter som förekommer dubbelt. Data jämförs också med föregående års motsvarande data. Om det finns korrigeringar att göra i materialet, ombeds undervisnings- och utbildningsanordnarna att korrigera uppgifterna i informationsresursen KOSKI. Därefter hämtas materialet på nytt ur datalagret. Felkontroller körs en till gång, då korrigeringar fåtts och förts in i korrigeringsprogrammet. På så sätt granskas det att korrigeringarna har träffat rätt i materialet. Därtill är det nödvändigt att göra vissa korrigeringar direkt i det material som statistikförs, om läroanstalten inte hunnit föra in dem i informationsresursen. Statistikcentralen har tagit bort studierätter från det KOSKI-material som den fått, om läroanstalten till Statistikcentralen meddelat att personerna inte inlett sina studier. Korrigeringar har gjorts i KOSKI-materialet bland annat vad gäller startdatum för studierna och uppgifter om finansiering som saknats. En studerande som avlagt hela examen i en yrkesutbildning har lämnats kvar i enbart en läroanstalt. I fråga om gymnasieutbildning kan en person som avlagt studentexamen inte längre vara en studerande för gymnasiets hela lärokurs. 

Vad gäller yrkeshögskolor och universitet och studerande- och examensmaterial körs kontroll- och fellistor enligt läroanstalt. Kontrollprogrammen (separata för studerande och examina) granskar uppgifterna om alla yrkeshögskolor och universitet och skapar för varje yrkeshögskola och universitet förteckningar över fel enligt nyckel och en pdf-rapport över studerande/examina per läroanstalt. Fellistor och rapporter sänds till varje yrkeshögskola/universitet. Om en högskolas uppgifter bildar en tom fellista, sänds enbart en pdf-rapport och man berättar att fel inte påträffats. Läroanstalterna returnerar uppgifter om korrigeringar enligt fellistan till Statistikcentralen och gör därtill korrigeringarna i själva informationsresursen. De uppgifter som korrigerats vid Statistikcentralen förs till materialet med ett korrigeringsprogram. Om det i uppgifterna om en läroanstalt finns påfallande många fel, kan Statistikcentralen på nytt hämta uppgifterna ur datalagret VIRTA, efter att läroanstalten korrigerat sina uppgifter där.
Felkontroller körs en till gång, då korrigeringar fåtts och förts in i korrigeringsprogrammet. På så sätt granskas det att korrigeringarna har träffat rätt i materialet.


När materialen (studerande och examina) är färdiga, kör man med SAS direkta fördelningar ur materialen, och de jämförs med materialens datalistor och eventuella felaktiga värden antecknas. Felaktiga värden korrigeras på så sätt att materialet är enhetligt med varialbelförteckningens beskrivning.

Materialen kompletteras med klassificeringar och register. Till materialen sammanslås klassificeringar från utbildningsklassificeringen och läroanstaltsregistret. Medborgarskap, hemkommun och modersmålsuppgifter hämtas för personerna ur datalagret efter att befolkningsregistret är klart. För felaktiga personbeteckningar används uppgifter som fåtts av läroanstalterna och ur befolkningsdatasystemet.

Uppgifterna är slutliga då statistiken har publicerats.

Materialet i statistiken Studerande och examen valideras i många faser av statistikprocessen. Under processen för databehandling säkerställs en hög kvalitet på uppgifterna om studerande och examina med flera olika statistiska kontrollprogram, med tilläggsfrågor till uppgiftslämnarna och med jämförelse med tidigare motsvarande statistik och övriga informationskällor.

Statistikcentralen

Samhällsstatistik

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.  

Ytterligare information: Statistiklagstiftning 

Data i statistiken används i den rapportering av data till Eurostat som förutsätts i EU-förordningen (Kommissionens förordning (EU) nr 912/2013 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 452/2008 om framställning och utveckling av statistik om utbildning och livslångt lärande vad gäller statistik över utbildningssystem).
 

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas. 

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi) 

I baspublikationerna av statistiken följs Statistikcentralens officiella skyddsanvisningar för personuppgifter i tabellformat, vilka baserar sig på statistiketiska principer och lagstiftning. Ett centralt rättesnöre i dataskyddet är att undvika att publicera statistikuppgifter i ett format där enskilda personer kan identifieras. Utbildningsanordnarnas och läroinrättningarnas uppgifter om studerande och examina är i övrigt offentliga, eftersom de utbildningar som anordnas finansieras eller övervakas av offentliga myndigheter (12 § i statistiklagen).

Databastabellerna är i högre grad av standardformat och informationsinnehållet är precisare än i publikationstabeller. Bakgrundsvariablerna är vanligen precisare än i publiceringstabellerna. Som dataskyddsmetod har klassificeringens exakthet reducerats redan när tabellerna planerats; databastabeller publiceras inte med de mest precisa variablerna, av dataskyddsorsaker. I informationstjänster som baserar sig på statistiken Studerande och examina följs de principer som fastställs i ett dokument med dataskyddsanvisningar för baspublikationer inom statistiken Studerande och examina. Vid informationstjänstuppdrag ska man dock beakta särdragen i enskilda uppdrag och särskilt hur små observationsmängder och (eventuellt) noggrannare bakgrundsvariabler påverkar dataskyddet. Om en informationstjänsttabell innehåller variabler som definieras som känsliga, bland annat medborgarskap eller huvudsaklig verksamhet, har man på motsvarande sätt reducerat klassificeringarnas exakthet i fråga om övriga variabler, bland annat regionala uppgifter. Alternativt överlåts läroinrättningsspecifika uppgifter om utlänningars medborgarskap på kontinentnivå och uppgifter om modersmål enligt indelningen finska-svenska-övrigt. Om variablernas exakthet inte reduceras, kan tröskelvärdesregeln användas.

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten. 

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik 

Uppgifterna i statistiken Studeranden och examina överlämnas till utbildningsförvaltningens användning.
Data i statistiken rapporteras till Unesco, OECD och Eurostat med UOE-enkäten om utbildningsstatistik och med anknytande separata enkäter.
 

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.   

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt. 

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.   

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar. 

Statistiktabeller med de klassificeringar som tidigare var i användning finns i arkivdatabasen (obs! Vad gäller yrkesutbildning statistiken Yrkesutbildning från arkivet).

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter. 

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt. 

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter. 

Kvaliteten på statistiken Studerande och examina bedöms i flera faser av statistikprocessen. Under processen för databehandling säkerställs en hög kvalitet på uppgifterna om studerande och examina med flera olika statistiska kontrollprogram, med tilläggsfrågor till uppgiftslämnarna och med jämförelse med tidigare motsvarande statistik och övriga informationskällor.

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik. 

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi) 

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras. 

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik 

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.