Detta är inte statistikens senaste dokumentation.
Befolkningens utbildningsstruktur: dokumentation för statistiken
Dokumentation som var i kraft 12.12.2024
Statistikens primäruppgifter
Allmän beskrivning
Statistiken över befolkningens utbildningsstruktur beskriver de examina som 15 år fyllda avlagt efter grundskolan, mellanskolan eller folkskolan. Utöver flera uppgifter som beskriver utbildningen innehåller statistiken uppgifter om ålder, kön, modersmål, nationalitet, flyttningsrörelse osv. bland dem som avlagt examen. Uppgifterna baserar sig på Statistikcentralens examensregister. Personerna har klassificerats efter utbildningsnivå och högsta/senast avlagda yrkesinriktade examen.
Statistikens population
Populationen i statistiken över befolkningens utbildningsstruktur är den befolkning som fyllt 15 år.
Statistiken baserar sig på individbaserade examensuppgifter som Statistikcentralen samlat in från utbildningsanordnarna, läroanstalterna, studentexamensnämnden, högskolornas riksomfattande datalager, huvudstaben och gränsbevakningsväsendet. Uppgifter om examina som avlagts utrikes har fåtts från Undervisningsstyrelsen, Valvira (Tillståndsverket för social- och hälsovården) och Arbets- och näringsministeriet. Vad gäller examina som avlagts utrikes har examensregistret kompletterats med två datainsamlingar bland den utländska befolkningen vilket ledde till 43 700 examina fler efter grundnivå i registret. Examensregistret har dessutom kompletterats genom utbyte av uppgifter mellan nordiska statistikmyndigheter. Med hjälp av nordiskt utbyte av uppgifter kunde 15 300 examen införas i registret.
Materialen är totalmaterial. De uppgifter som gäller befolkningen grundar sig på Befolkningsregistercentralens centralregister över befolkningen.
Statistiken baserar sig på individbaserade examensuppgifter som Statistikcentralen samlat in från utbildningsanordnarna, läroanstalterna, studentexamensnämnden, högskolornas riksomfattande datalager, huvudstaben och gränsbevakningsväsendet. Uppgifter om examina som avlagts utrikes har fåtts från Undervisningsstyrelsen, Valvira (Tillståndsverket för social- och hälsovården) och Arbets- och näringsministeriet. Vad gäller examina som avlagts utrikes har examensregistret kompletterats med två datainsamlingar bland den utländska befolkningen vilket ledde till 43 700 examina fler efter grundnivå i registret. Examensregistret har dessutom kompletterats genom utbyte av uppgifter mellan nordiska statistikmyndigheter. Med hjälp av nordiskt utbyte av uppgifter kunde 15 300 examen införas i registret.
Materialen är totalmaterial. De uppgifter som gäller befolkningen grundar sig på Befolkningsregistercentralens centralregister över befolkningen.
Statistisk enhet
När statistiken framställs används uppgifter i Statistikcentralens personbaserade examensmaterial samt befolkningsmaterial. Uppgifterna i statistiken över sysselsättning har framställts genom att nyttja befintligt administrativt registermaterial. Grundenheten i statistiken är en person.
Måttenhet
I statistiken över befolkningens utbildningsstruktur är måttenheterna antalet personer och procentuella andelar. I statistiken över befolkningens utbildningsstruktur mäts befolkningens utbildningsnivå dessutom genom den genomsnittliga längden på den högsta avlagda utbildningen efter grundnivå. Till exempel visar utbildningsnivåtalet 246 att den teoretiska utbildningstiden per person är 2,5 år efter grundskolan. Vid beräkning av befolkningens utbildningsnivå används som population den befolkning som fyllt 20 år. Detta eftersom många under 20-åringars utbildning ännu är på hälft. Med utbildningsnivåmätaren kan man enkelt jämföra skillnader i utbildningsnivån i olika områden samt följa förändringar över tid.
Basperiod
Ur statistiken beräknas inte index som är bundna till ett visst år.
Referensperiod
Statistiken beskriver läget under statistikårets sista dag.
Referensområde
Statistiken omfattar befolkningen bosatt i Finland. I statistikrapporteringen är kommunen den minsta enheten.
Sektortäckning
Statistiken har inga kopplingar till ekonomiska näringsgrenar eller sektorer.
Tidstäckning
Grunden för examensregistret är de uppgifter om examina som insamlades i samband med folkräkningen år 1970, och dessa uppdateras årligen. Uppgifterna om statistikåret är slutliga, eventuell komplettering som gäller statistikåret läggs till i följande års examensregister.
Distributionsfrekvens
Uppgifterna offentliggörs en gång om året.
Begrepp
Befolkning
Uppgifter om den i landet bosatta befolkningen erhålls från befolkningsdatasystemet som förs av Befolkningsregistercentralen. Uppgifterna gäller tidpunkten 31.12.
Från och med materialet för år 1993 är både Statistikcentralens och Befolkningsregistercentralens "statistiktidpunkt" densamma, dvs. midnatt vid årsskiftet.
Från och med materialet för år 1993 är både Statistikcentralens och Befolkningsregistercentralens "statistiktidpunkt" densamma, dvs. midnatt vid årsskiftet.
Befolkningens utbildningsstruktur
Befolkningens utbildningsstruktur beskriver hur befolkningen i åldern över 15 år fördelar sig på personer med examen på grundnivå, mellannivå och högre nivå. De som avlagt examen på högre nivå indelas närmare i personer med utbildning på lägsta högre nivå, lägre högskolenivå, högre högskolenivå och forskarutbildningsnivå.
Examen
I statistiken över befolkningens utbildningsstruktur, placering efter utbildning och studiegången är personer som avlagt examen de som före utgången av studieåret har avlagt studentexamen, internationell studentexamen (IB-, Reifeprüfung- eller Gymnasieexamen), yrkesexamen, yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen eller universitetsexamen. Till personer som avlagt examen räknas också de som avlagt examen inom försvarsmakten, gränsbevakningsverket eller utomlands. För statistiken väljs en examen för varje person: den yrkesexamen som avlagts på den högsta utbildningsnivån/senast.
Utbildningsuppgifterna har tagits ur Statistikcentralens examensregister. Examensuppgifter har kunnat införas i registret bara för personer som har en finländsk personbeteckning. Av denna anledning omfattar examensregistret inte examensuppgifter om personer som inte har någon personbeteckning (t.ex. många utlänningar).
Utbildningsuppgifterna har tagits ur Statistikcentralens examensregister. Examensuppgifter har kunnat införas i registret bara för personer som har en finländsk personbeteckning. Av denna anledning omfattar examensregistret inte examensuppgifter om personer som inte har någon personbeteckning (t.ex. många utlänningar).
Högskoleexamen
I statistiken över befolkningens utbildningsstruktur räknas alla examina på lägre högskolenivå, högre högskolenivå och forskarutbildningsnivå som högskoleexamina.
Fram till slutet av år 2001 räknades bara examina enligt förordningen om högskolornas examenssystem (464/1998) som avlagts vid universitet och högskolor samt temporära och ordinarie yrkeshögskolor till högskoleexamina.
Fram till slutet av år 2001 räknades bara examina enligt förordningen om högskolornas examenssystem (464/1998) som avlagts vid universitet och högskolor samt temporära och ordinarie yrkeshögskolor till högskoleexamina.
Läroanstalt
Med läroanstalt avses en sådan administrativ enhet som har en rektor eller annan chef med underlydande lärare och annan personal (arbetsgivarroll), som är skyldig att upprätta bokföring eller andra handlingar, som registrerar studerande som studerande, som bedriver verksamhet som regleras i lag eller förordning, som följer den riksomfattande undervisningsplanen och som finansieras eller övervakas av en offentlig myndighet. En ny läroanstalt inrättas, en läroanstalt läggs ned eller slås samman med en annan läroanstalt enligt beslut av utbildningsanordnaren (huvudmannen för läroanstalten) eller av myndigheterna.
Statistikcentralen har gett varje läroanstalt en egen läroanstaltsbeteckning som identifierar läroanstalten. Läroanstalterna klassificeras enligt klassificeringen av läroanstaltstyper.
Statistikcentralen har gett varje läroanstalt en egen läroanstaltsbeteckning som identifierar läroanstalten. Läroanstalterna klassificeras enligt klassificeringen av läroanstaltstyper.
Tätort
En tätort är en förtätning av byggnader och omfattar minst 200 invånare. Som grund för avgränsningen används befolkningsuppgiften från året innan. Tätorterna fastställs och avgränsas av Finlands miljöcentral med hjälp av metoder som bygger på geografisk information, i vilka man använder sig av byggnads- och befolkningsuppgifter i Statistikcentralens 250 m x 250 m-rutmaterial. Vid fastställandet tittar man på de rutor som innehåller byggnader, samt på därtill gränsande rutor, för att granska invånarantalet samt antalet byggnader och våningsytan. Av de sammanhängande förtätningar av byggnader som upptäcks väljs de som har minst 200 invånare. De helt och hållet nya tätorter som upptäcks vid granskningen namnges och numreras av Statistikcentralen. Det händer att en tätort ett visst år slutar uppfylla definitionen av en tätort och därmed lämnar tätortsklassificeringen, eller så kan den smälta samman med en annan tätort eller lösgöra sig från en annan tätort. De administrativa områdesindelningarna påverkar inte bildandet av tätorter och tätorterna följer inte kommungränserna.
Universitetsutbildning
Högskoleutbildning vid universitet.
Anmärkning:
Målet för utbildningen är lägre eller högre högskoleexamen eller vetenskaplig påbyggnadsexamen, dvs. licentiat- eller doktorsexamen.
Även studier som inte leder till examen kan genomföras inom utbildningen.
Anmärkning:
Målet för utbildningen är lägre eller högre högskoleexamen eller vetenskaplig påbyggnadsexamen, dvs. licentiat- eller doktorsexamen.
Även studier som inte leder till examen kan genomföras inom utbildningen.
Utbildning som leder till examen; formell utbildning
Med utbildning som leder till examen avses utbildning som leder till grundskolans hela lärokurs, gymnasieutbildningens hela lärokurs, studentexamen, internationell studentexamen, gymnasieexamen, grundläggande yrkesexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen, yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen, lägre högskoleexamen, högre högskoleexamen, licentiatexamen, doktorsexamen eller specialistveterinärexamen.
Utbildningsnivå
I statistiken över befolkningens utbildningsstruktur mäts befolkningens utbildningsnivå enligt den genomsnittliga längden per person gällande den högsta utbildning som avlagts efter grundnivån. Utbildningsnivåtalet 264 visar exempelvis att den teoretiska utbildningstiden per person är 2,5 år efter avlagd grundskola. Då befolkningens utbildningsnivå beräknas används den befolkning som fyllt 20 år som population. Detta för att många som inte fyllt 20 år ännu är på hälft med sin utbildning. Med hjälp av utbildningsnivåindikatorn kan man lätt jämföra utbildningsskillnaderna mellan olika områden och följa förändringar över tid.
Fram till slutet av år 1997 beräknades utbildningsnivån enligt utbildningsstadierna för de examina som avlagts av den befolkning som fyllt 15 år. Indikatortalet för utbildningsnivån kunde variera mellan 150 och 800. Ju högre indikatortal, desto högre utbildningsnivå. I en grupp med indikatortalet 150 hade alla avlagt bara folk-, mellan- eller grundskola. I en grupp med indikatortalet 800 hade däremot alla avlagt examen på licentiat- eller doktorsnivå.
Fram till slutet av år 1997 beräknades utbildningsnivån enligt utbildningsstadierna för de examina som avlagts av den befolkning som fyllt 15 år. Indikatortalet för utbildningsnivån kunde variera mellan 150 och 800. Ju högre indikatortal, desto högre utbildningsnivå. I en grupp med indikatortalet 150 hade alla avlagt bara folk-, mellan- eller grundskola. I en grupp med indikatortalet 800 hade däremot alla avlagt examen på licentiat- eller doktorsnivå.
Utbildningsnivå
Nivå för indelning av utbildningar som leder till examen utgående från kravnivån.
Anmärkning:
För att bli antagen till utbildning på en viss utbildningsnivå krävs ofta att personen har avlagt en utbildning på lägre utbildningsnivå.
Utbildningsnivån mäts både på grundval av den planerade totala längden eller den målsatta tiden och på grundval av hur krävande utbildningen är.
Utbildningsnivåer: småbarnspedagogik och förskoleundervisning (varierar i längd), lägre grundnivå (6 år), högre grundnivå (3 år, totalt 9 år från början av grundnivån), andra stadiet (3 år, totalt 12 år från början av grundnivån), specialyrkesutbildningsnivå (1–2 år, totalt 13–14 år från början av grundnivån) på lägsta högre nivå (2–3 år, totalt 14–15 år från början av grundnivån) lägre högskolenivå (3–4 år, totalt 15–16 år från början av grundnivån) högre högskolenivå (5–6 år, totalt 17–18 år från början av grundnivån) och forskarutbildningsnivå (2–4 år, totalt 19–22 år från början av grundnivån).
Måttet för utbildningsnivå kan inte direkt beräknas på basis av de utbildningslängder som presenteras i det här begreppet.
Anmärkning:
För att bli antagen till utbildning på en viss utbildningsnivå krävs ofta att personen har avlagt en utbildning på lägre utbildningsnivå.
Utbildningsnivån mäts både på grundval av den planerade totala längden eller den målsatta tiden och på grundval av hur krävande utbildningen är.
Utbildningsnivåer: småbarnspedagogik och förskoleundervisning (varierar i längd), lägre grundnivå (6 år), högre grundnivå (3 år, totalt 9 år från början av grundnivån), andra stadiet (3 år, totalt 12 år från början av grundnivån), specialyrkesutbildningsnivå (1–2 år, totalt 13–14 år från början av grundnivån) på lägsta högre nivå (2–3 år, totalt 14–15 år från början av grundnivån) lägre högskolenivå (3–4 år, totalt 15–16 år från början av grundnivån) högre högskolenivå (5–6 år, totalt 17–18 år från början av grundnivån) och forskarutbildningsnivå (2–4 år, totalt 19–22 år från början av grundnivån).
Måttet för utbildningsnivå kan inte direkt beräknas på basis av de utbildningslängder som presenteras i det här begreppet.
Utbildningssektor
Grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkeshögskoleutbildning, universitetsutbildning.
Utbildningssystem
Utbildningssystemet i Finland har följande sammansättning:
Förskoleundervisning ges i Finland till 6-åringar, i allmänhet i daghem. En del av 6-åringarna får förskoleundervisning i grundskolan. Det har varit obligatoriskt att delta i förskoleundervisningen från år 2015.
Den grundläggande utbildningen är allmänbildande utbildning som anordnas för hela åldersklassen. Alla barn som är stadigvarande bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten inleds det år barnet fyller sju år. Läroplikten upphör, då lärokursen i grundläggande utbildning (den 9-åriga grundskolan) är avlagd eller då det gått 10 år sedan läroplikten började. I undantagsfall kan läroplikten på grund av handikapp eller sjukdom börja redan vid 6 års ålder och vara i 11 år. En person som fått avgångsbetyg för grundläggande utbildning kan föregående år eller samma år söka sig till tilläggsundervisning (10 klass).
Utbildning efter grundskolestadiet, dvs. gymnasieutbildning och yrkesutbildning är utbildning på andra stadiet. Gymnasieutbildningen är utbildning som leder till studentexamen. Utbildningen är 3-årig till omfattningen och ger en allmän behörighet för fortsatta studier. Yrkesutbildningen kan endera ha formen av läroanstaltsutbildning eller ske i form av läroavtal. I läroavtalsutbildning äger största delen av studierna rum i samband med praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats. Dessa studier kompletteras med teoretiska studier vid en läroanstalt. Examina är 3-åriga yrkesinriktade grundexamina som också ger en allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskola och universitet.
Yrkes- och specialyrkesexamina är yrkesinriktad fortbildning. Dessa och också grundläggande yrkesexamina kan avläggas som fristående examen som är oberoende av hur yrkeskunskapen har förvärvats och där yrkeskunskapen kan påvisas t.ex. efter utbildning som förbereder för fristående examen eller med stöd av arbetserfarenhet.
Yrkeshögskoleexamina har en omfattning på 3,5-4,5 år och högre yrkeshögskoleexamina som förutsätter arbetserfarenhet är 1-1,5-åriga.
Universitetens lägre högskoleexamina har en omfattning på 3 år och de högre högskoleexamina är 2 år längre. Den som har avlagt en högre högskoleexamen kan fortsätta studierna i forskarutbildning som leder till licentiat- och doktorsexamen.
Förskoleundervisning ges i Finland till 6-åringar, i allmänhet i daghem. En del av 6-åringarna får förskoleundervisning i grundskolan. Det har varit obligatoriskt att delta i förskoleundervisningen från år 2015.
Den grundläggande utbildningen är allmänbildande utbildning som anordnas för hela åldersklassen. Alla barn som är stadigvarande bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten inleds det år barnet fyller sju år. Läroplikten upphör, då lärokursen i grundläggande utbildning (den 9-åriga grundskolan) är avlagd eller då det gått 10 år sedan läroplikten började. I undantagsfall kan läroplikten på grund av handikapp eller sjukdom börja redan vid 6 års ålder och vara i 11 år. En person som fått avgångsbetyg för grundläggande utbildning kan föregående år eller samma år söka sig till tilläggsundervisning (10 klass).
Utbildning efter grundskolestadiet, dvs. gymnasieutbildning och yrkesutbildning är utbildning på andra stadiet. Gymnasieutbildningen är utbildning som leder till studentexamen. Utbildningen är 3-årig till omfattningen och ger en allmän behörighet för fortsatta studier. Yrkesutbildningen kan endera ha formen av läroanstaltsutbildning eller ske i form av läroavtal. I läroavtalsutbildning äger största delen av studierna rum i samband med praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats. Dessa studier kompletteras med teoretiska studier vid en läroanstalt. Examina är 3-åriga yrkesinriktade grundexamina som också ger en allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskola och universitet.
Yrkes- och specialyrkesexamina är yrkesinriktad fortbildning. Dessa och också grundläggande yrkesexamina kan avläggas som fristående examen som är oberoende av hur yrkeskunskapen har förvärvats och där yrkeskunskapen kan påvisas t.ex. efter utbildning som förbereder för fristående examen eller med stöd av arbetserfarenhet.
Yrkeshögskoleexamina har en omfattning på 3,5-4,5 år och högre yrkeshögskoleexamina som förutsätter arbetserfarenhet är 1-1,5-åriga.
Universitetens lägre högskoleexamina har en omfattning på 3 år och de högre högskoleexamina är 2 år längre. Den som har avlagt en högre högskoleexamen kan fortsätta studierna i forskarutbildning som leder till licentiat- och doktorsexamen.
Yrkesutbildning
Utbildning efter den grundläggande utbildningens lärokurs med syfte är att generera yrkeskompetens.
Anmärkning:
Inom yrkesutbildning kan man avlägga yrkesinriktade grundexamina samt yrkes- och specialyrkesexamina.
Inom yrkesutbildning kan man avlägga hela examina eller delar av dem.
Anmärkning:
Inom yrkesutbildning kan man avlägga yrkesinriktade grundexamina samt yrkes- och specialyrkesexamina.
Inom yrkesutbildning kan man avlägga hela examina eller delar av dem.
Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet
Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet
Vad gäller examina som avlagts utrikes har examensregistret kompletterats med en datainsamling bland den utländska befolkningen, vilket ledde till 26 000 examina fler efter grundnivå i registret. Examensregistret har dessutom kompletterats genom utbyte av uppgifter mellan nordiska statistikmyndigheter. Med hjälp av nordiskt utbyte av uppgifter kunde 13 000 examen införas i registret.
Examensregistret har fortfarande en undertäckning vad gäller examina som avlagts utrikes. Utbildningsstrukturen bland befolkningen med utländsk bakgrund kan inte rapporteras tillförlitligt utifrån registret.
Examensregistret har fortfarande en undertäckning vad gäller examina som avlagts utrikes. Utbildningsstrukturen bland befolkningen med utländsk bakgrund kan inte rapporteras tillförlitligt utifrån registret.
Aktualitet
Statistiken publiceras enligt publiceringskalendern. Uppgifterna publiceras 11 månader efter referensperioden.
Punktlighet
Statistiken publiceras enligt publiceringskalendern. Uppgifterna publiceras 11 månader efter referensperioden. Om eventuell fördröjning meddelas separat.
Jämförbarhet
Geografisk jämförbarhet
Statistiken omfattar hela Finlands befolkning. Undertäckningen är störst i de områden där det bor mest invandrare. Dessutom har områden varifrån många åker utomlands för att studera (t.ex. Åland) en undertäckning.
Jämförbarhet över tid
Statistikens tidsserie sträcker sig till år 1970. Uppgifterna är jämförbar och tidsserien meddelas alltid i enlighet med det senaste statistikåret.
Enhetlighet över statistikområdena
Statistiken över befolkningens utbildningsstruktur är registerbaserad statistik som inte annars publiceras. Utifrån arbetskraftsundersökningen publiceras uppgifter om utbildningsstrukturen i internationell rapportering (Eurostat, OECD). Det finns en skillnad mellan urvalsbaserade och registerbaserade uppgifter om utbildningsstrukturen, som beror på skillnader i metoderna.
Intern enhetlighet
Det finns inga skillnader i statistikens interna definitioner. Den publicerade uppgifterna och klassificeringarna är alltid i enlighet med det senaste statistikåret.
Källmaterial och datainsamlingar
Källmaterial
Uppgifterna grundar sig på administrativt material samt på separata datainsamlingar, med vilka uppgiftskällorna utanför det administrativa materialet täcks. Med den separata datainsamlingen fås årligen uppgifter om omkring 500 examina.
Datainsamlingsmetod
De separata datainsamlingarna genomförs som postenkäter.
Frekvens för datainsamling
Uppgifterna uppdateras varje år.
Metoder
Databehandling
Statistiken grundar sig på registermaterial. I statistiken görs inga korrigeringar med statistiska metoder.
Datavalidering
Statistiken baserar sig på publicerade uppgifter om examina, som är validerade. Inom statistiken över befolkningens utbildningsstruktur granskas förändringar och den interna logiken i materialet.
Principer och riktlinjer
Organisation
Statistikcentralen
Organisationsenhet
Samhällsstatistik
Lagstiftning och andra överenskommelser
Framställningen av statistik styrs av en allmän lag om statens statistikväsen, statistiklagen (280/2004, ändr. 361/2013). Från uppgiftslämnarna samlas endast sådana nödvändiga uppgifter in som inte kan fås från administrativa register. Indexserierna publiceras på ett sådant sätt att det inte går att identifiera ett enskilt företags uppgifter eller utveckling.
Principer för dataskydd
Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras ovillkorligen i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), personuppgiftslagen (532/1999) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) samt EU:s dataskyddsförordning (2016/679). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Avsiktliga överträdelser av datasekretessen bestraffas.
Sekretess – behandling av uppgifter
Statistikmaterialet är tillgängligt för forskningsanvändning via Statistikcentralens forskartjänst. Statistiken innehåller inte känsliga uppgifter, så skydd behövs inte.
Principer för offentliggörande
I Statistikcentralens publiceringskalender anges på förhand vilka statistikuppgifter och publikationer som kommer att publiceras under året. Offentliggörandena är tillgängliga under statistikvisa publikationer. Statistikuppgifterna offentliggörs på internet kl. 8, om inte annat anges. Kalendern uppdateras på vardagar. Publiceringskalendern för följande år publiceras för användarna årligen i december.
Datautbyte
Uppgifter delas till Undervisningsförvaltningen som material i enlighet med ett avtal om informationstjänst. Materialet delas även genom internationell rapportering.
Tillgänglighet och tydlighet
Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.
Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.
Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.
Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.
Riktlinjer för revidering av uppgifter
Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.
Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.
Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.
Kvalitetsbedömning
Vad gäller examina som avlagts utrikes har examensregistret kompletterats med en datainsamling bland den utländska befolkningen, vilket ledde till 26 000 examina fler efter grundnivå i registret. Examensregistret har dessutom kompletterats genom utbyte av uppgifter mellan nordiska statistikmyndigheter. Med hjälp av nordiskt utbyte av uppgifter kunde 13 000 examen införas i registret.
Examensregistret har fortfarande en undertäckning vad gäller examina som avlagts utrikes. Utbildningsstrukturen bland befolkningen med utländsk bakgrund kan inte rapporteras tillförlitligt utifrån registret.
Examensregistret har fortfarande en undertäckning vad gäller examina som avlagts utrikes. Utbildningsstrukturen bland befolkningen med utländsk bakgrund kan inte rapporteras tillförlitligt utifrån registret.
Kvalitetssäkring
Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik
Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)
Användarnas tillgång
Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.
Ytterligare information: Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.