Personer med främmande språk som modersmål fortfarande sällsynta i många kommuner
Text: Markus Rapo
I Finland definieras en person som har ett annat modersmål än finska, svenska eller samiska som en person med ett främmande språk som modersmål. År 1980 fanns det omkring 9 000 sådana personer i Finland. Även om antalet har så gott som tjugofemfaldigats under de tre senaste decennierna, är personer som talar ett främmande språk som modersmål fortfarande sällsynta i många kommuner i Finland.
Befolkningen efter ålder, kön och modersmål 2010
Utlänningar i Finland kan definieras utgående från medborgarskap, födelseland eller modersmål. Medborgarskapet är ett problematiskt kriterium eftersom personer som är bosatta i Finland kan få finländskt medborgarskap, och efter detta är de inte längre utländska medborgare i statistiken. Om man använder födelsestaten som kriterium ska man komma ihåg att det kan födas barn i finländska familjer som vistas utomlands. Därför är modersmålet den absolut bästa variabeln då man undersöker antalet utlänningar i Finland.
Flest i Nyland, minst i Södra Österbotten
I slutet av 2010 bodde omkring 224 000 personer med ett främmande språk som modersmål i Finland. Denna grupp har vuxit kraftigt särskilt på 2000-talet. År 1993 fanns det över 50 000 personer med ett främmande språk som modersmål i Finland, år 2001 överskred antalet 100 000 och år 2009 hela 200 000. Tillväxten beror på immigrationen från Ryssland och Estland, men också från Asien.
Antalet personer med ett främmande språk som modersmål i Finland 1980–2010
I Finland har personer med ett främmande språk som modersmål slagit sig ner främst i Södra Finland, nära östgränsen och på västkusten. Över hälften av vår befolkning med ett främmande språk som modersmål bor i landskapet Nyland. Denna grupp är störst i Nyland även relativt sett, då den utgör 8 procent av landskapets befolkning. Minst personer med ett främmande språk som modersmål finns det i Södra Österbotten, där gruppen endast utgör en procent av befolkningen.
Koncentrationen av personer med ett främmande språk som modersmål varierar även i Södra Finland. Sammanlagt 77 procent av alla som talar somali i Finland och 62 procent av alla som talar estniska som modersmål bor i Nyland. Totalt 46 procent av de ryskspråkiga och 42 procent av de thaispråkiga bor i Nyland.
Starkare koncentration
Finlands befolkning är koncentrerad till stora bosättningscentra. Nästan en fjärdedel av befolkningen bor i de till invånarantalet fyra största kommunerna, dvs. Helsingfors, Esbo, Tammerfors och Vanda. De som har ett främmande språk som modersmål är ännu starkare koncentrerade – hälften av dem bor i dessa fyra största kommuner. Totalt 75 procent av alla personer med ett främmande språk som modersmål bor i endast 17 kommuner i Finland.
Andelen personer med ett främmande språk som modersmål är störst i Helsingfors både absolut och relativt. I slutet av 2010 bodde drygt 63 000 personer med ett främmande språk som modersmål i Helsingfors, vilket motsvarar 11 procent av stadens befolkning. Om denna grupp bildade en egen kommun, skulle den vara Finlands femtonde största kommun räknat till folkmängden.
I många kommuner är personer med främmande språk som modersmål emellertid fortfarande sällsynta. I var tredje kommun har under en procent av invånarna ett främmande språk som modersmål. På den vidstående animerade kartan visas utvecklingen av andelen personer med ett främmande språk som modersmål av invånarna i kommunerna åren 1980–2010.
Ryska och estniska de största språkgrupperna
Den absolut största gruppen med ett främmande språk som modersmål är de ryskspråkiga. I slutet av 2010 bestod denna grupp av nästan 55 000 personer, vilket innebär att nästan var fjärde person med ett främmande språk som modersmål talar ryska som modersmål. Den näst största språkgruppen är estniska, 28 000 personer. De följande språkgrupperna, somali och engelska, har omkring 13 000 personer var. Därefter kommer arabiska, sammanlagt 10 000 personer.
Landskapsvis betraktat är de ryskspråkiga den största gruppen av personer med ett främmande språk som modersmål i alla landskap utom Egentliga Tavastland och Åland, där de största språkgrupperna är estniska och lettiska.
De största språkgrupperna efter landskap 2010
Personer med ett främmande språk som modersmål totalt |
Den största språkgruppen |
Den näst största språkgruppen |
Den tredje största språkgruppen |
|
Landskap: | ||||
Hela landet | 224 388 | ryska | estniska | somali |
Nyland | 122 102 | ryska | estniska | somali |
Egentliga Finland | 20 606 | ryska | estniska | albaniska |
Birkaland | 15 580 | ryska | estniska | arabiska |
Österbotten | 7 100 | ryska | somali | bosniska/ vietnamesiska |
Kymmenedalen | 7 093 | ryska | estniska | somali |
Norra Österbotten | 6 492 | ryska | engelska | estniska |
Päijänne-Tavastland | 6 488 | ryska | estniska | kurdiska |
Mellersta Finland | 5 743 | ryska | estniska | engelska |
Södra Karelen | 4 899 | ryska | estniska | engelska |
Norra Savolax | 4 073 | ryska | estniska | arabiska |
Norra Karelen | 3 953 | ryska | somali | estniska |
Egentliga Tavastland | 3 805 | estniska | ryska | vietnamesiska |
Satakunta | 3 656 | ryska | estniska | polska |
Lappland | 3 167 | ryska | tyska | engelska |
Södra Savolax | 3 053 | ryska | estniska | arabiska |
Södra Österbotten | 2 332 | ryska | estniska | ungerska |
Kajanaland | 1 630 | ryska | somali | kurdiska |
Åland | 1 462 | lettiska | rumänska | estniska |
Mellersta Österbotten | 1 154 | ryska | estniska | arabiska |
De ryskspråkiga är antingen ensamma eller tillsammans med någon annan språkgrupp av samma storlek den största språkgruppen i totalt 177 kommuner. Personer med estniska som modersmål utgör den största språkgruppen i 117 kommuner. I ett litet antal kommuner är andra språkgrupper störst, t.ex. engelska (nio kommuner), thai (sju kommuner) eller lettiska (sex kommuner).
I Sverige bor 440 000 finländare eller personer med finländsk bakgrund
Det bor relativt få utlänningar i Finland. Uppgifter om befolkningens modersmål är tillgängliga endast för ett fåtal länder i världen och därför kan en internationell jämförelse endast göras utifrån medborgarskap eller födelsestat. I slutet av 2009 hade Finland sjunde minst utländska medborgare inom hela EU.
I slutet av 2010 fanns det 248 000 utrikesfödda personer i Finland, dvs. 4,6 procent av befolkningen, men 43 000 av dem har finska som modersmål.
I Sverige fanns det 1 385 000 utrikesfödda personer i slutet av 2010, vilket motsvarar 14,7 procent av befolkningen. Denna grupp är i proportion tre gånger större än i Finland. I Sverige bodde 170 000 Finlandsfödda personer, av vilka största delen flyttade till Sverige i skiftet av 1960- och 1970-talet.
Eftersom genuin invandring av utlänningar till Finland egentligen förekommit endast under 2000-talet, finns det få andra generationens invandrare, dvs. personer med utländsk bakgrund, i Finland. I slutet av 2010 var 37 000 personer som fötts i Finland och vars båda föräldrar (eller den enda kända föräldern) fötts utomlands bosatta i Finland. Av dem är hälften under skolåldern. Vidstående diagram visar födelsestaten för föräldrarna till andra generationens invandrare (i första hand moderns födelsestat).
Födelsestat för föräldrarna till personer med utländsk bakgrund* som fötts i Finland, 2010
*) Personen är född i Finland och båda föräldrarna (eller den enda föräldern) är födda utomlands
Den största gruppen av andra generationens invandrare i Finland är, kanske något överraskande, personer med asiatisk bakgrund – deras andel är nästan 24 procent. Andelen personer från forna Sovjetunionen (och Ryssland) är omkring 22 procent. Den tredje största gruppen är personer med afrikansk bakgrund, 20 procent. Personer med bakgrund i Norden, Estland eller något annat europeiskt land utgör sammanlagt 30 procent.
För jämförelsens skull kan man konstatera att det i slutet av 2009 bodde 64 000 personer med finländsk bakgrund i Sverige. Dessa personer är födda i Sverige, men båda av deras föräldrar är födda i Finland. I Sverige bodde sammanlagt 440 000 personer som är födda i Finland, är finländska medborgare eller har minst en förälder född i Finland.
Markus Rapo är överaktuarie vid Statistikcentralens enhet för individstatistik.
Senast uppdaterad 11.7.2011