Förtjänstnivåindex: dokumentation för statistiken
I dokumentationen av statistiken beskrivs hur statistiken har framställts och vilka metoder som har använts vid framställningen. Uppgifterna hjälper till att tolka siffrorna i statistiken samt att bedöma deras tillförlitlighet och jämförbarhet. Kvalitetsrapporten baserar sig på EU:s SIMS-modell. I dokumentationen finns också ändringsmeddelanden som beskriver ändringar i statistiken samt eventuella preciserande metodbeskrivningar.
Om du letar efter statistikuppgifter om denna statistik, gå till statistikens sida: Förtjänstnivåindex
Kvalitetsrapport
Allmän beskrivning av statistiken (SIMS 3.1)
Förtjänstnivåindexet mäter utvecklingen av medellönerna för ordinarie arbetstid hos heltidsanställda löntagare. Här ingår resultatpremier och engångsposter som grundar sig på kollektivavtal. Uppgifterna samlas in från olika källor och offentliggörs kvartalsvis.
Sektortäckning (SIMS 3.3)
Materialen för förtjänstnivåindexet baserar sig på lönematerial från olika sektorer.
För statens budgetekonomi och lokalförvaltning används materialen för Statistikcentralens lönestatistik. Materialen omfattar i praktiken all personal inom dessa sektorer.
Den privata sektorn indelas enligt olika lönematerial. De största lönematerialen inom den privata sektorn är lönematerial från EK:s medlemsföretag inom industribranscher och servicebranscher. Utöver EK:s material ingår i förtjänstnivåindexet lönematerial från en del mindre arbetsgivare (till exempel evangelisk- lutherska kyrkan, teaterbranschen). Statistikcentralens egna löneenkäter kompletterar organiserade arbetsgivares lönestatistik inom näringsgrenar där arbetsgivarnas organiseringsgrad är lägre än genomsnittet till exempel på grund av en stor andel småföretag.
Förtjänstnivåindexet omfattar uppgifter för drygt en miljon heltidsanställda löntagare.
Statistisk enhet (SIMS 3.5)
Löntagaren är statistikenheten i förtjänstnivåindexet.
Statistikens population (SIMS 3.6)
Populationen för förtjänstnivåindexet är heltidsanställda löntagare.
Referensområde (SIMS 3.7)
Förtjänstnivåindexet omfattar den privata och offentliga sektorn och geografiskt omfattar statistiken hela Finland.
Tidstäckning (SIMS 3.8)
Förtjänstnivåindexet 1964=100, 1995=100, 2010=100 och 2015=100 uppdateras varje kvartal.
Indexet för ordinarie förtjänst 2010=100 och 2015=100 uppdateras varje kvartal.
Real indexet 2015=100 uppdateras varje kvartal.
Avtalslöneindexet 2015=100 uppdateras varje kvartal.
Heltidsanställda löntagares månadslöner uppdateras varje kvartal.
Indexet för ordinarie förtjänst standardvägd efter huvudyrkesgrupp 2015=100 uppdateras varje år.
Basperiod (SIMS 3.9)
Basåret för förtjänstnivåindexet är 2015=100. Förtjänstnivåindexet är ett kedjeindex, där viktstrukturen uppdateras varje år. Beräkningen följer Laspeyres indexformel.
Förtjänstnivåindexets uppgifter publiceras för basåren 1964=100, 1995=100, 2010=100 och 2015=100.
Måttenhet (SIMS 4)
Förtjänstnivåindexet mäter utvecklingen av de heltidsanställda löntagarnas medellön för ordinarie arbetstid. Förändringar i förtjänsten publiceras med följande måttenheter: indextal, årsförändringsprocent, kvartalsförändringsprocent
Uppgifter om medellön publiceras som euro per månad.
Referensperiod (SIMS 5)
Referensperioden för förtjänstnivåindexet är ett kvartal.
Klassificeringar (SIMS 3.2)
Begrepp och definitioner (SIMS 3.4)
Index
Indexet är ett relationstal, som beskriver den relativa förändringen av en variabel (t.ex. pris, antal eller värde) i förhållande till basperioden (t.ex. år). Varje tidpunkts indextal anger hur många procent en viss variabel är av basperiodens pris, mängd eller värde vid ifrågavarande tidpunkt. Medeltalet av basperiodens indextal är 100.
Indextal
Indextalet är en storhet som används inom prisindexen och som anger priset, medelpriset eller indexet under jämförelsetidpunkten i förhållande till priset, medelpriset eller indexet under bastidpunkten. Indextalet för bastidpunkten anges vanligen med talet hundra. T.ex. om indextalet för en vara under en viss tidpunkt är 105,3 betyder det att priset på varan har stigit med 5,3 procent från bastidpunkten.
Kedjeindex
I kedjeindexet sker jämförelsen alltid mellan efter varandra följande beräkningstidpunkter. I kedjeindexet förs indextalen för en viss bastidpunkt framåt med förändringen av två beräkningstidpunkter. I kedjeindexet byts vikten i princip under varje beräkningstidpunkt. Ibland talar man om kedjeindex också i det fall att jämförelseperioden hålls fast i jämförelsen under året, men jämförelseperiod och indexets viktstruktur ändras alltid när ett nytt år börjar.
Löneposter av engångsnatur
Löneposter av engångsnatur är sådana löneposter och lönetillägg som inte betalas regelbundet under varje lönebetalningsperiod. Till dessa poster och tillägg hör t.ex. resultatpremier, semesterpenning och semesterersättning samt tjänsteårsersättningar inom vissa branscher med timlön. Det är möjligt att komma överens om betalning av löneposter av engångsnatur också i kollektivavtalen. Förtjänstnivåindex: Förtjänstnivåindexet mäter utvecklingen av lönerna för ordinarie arbetstid, oberoende av betalningssätt. Poster som betalas för prestation ingår i lönebegreppet på så sätt att de fördelas jämnt på hela kalenderåret. Likaså fördelas de engångsposter som grundar sig på kollektivavtalet jämnt på hela året. Alla löneposter av engångsnatur, t.ex. semesterpenning, som ingår i begreppet förtjänstnivåindex, ingår dock inte i lönematerialet som används vid indexberäkningen, utan de beaktas vid indexberäkningen endast i det fall att man i kollektivavtalsförhandlingarna kommer överens om förändringar i deras relativa andel. I förtjänstnivåindexet förs också retroaktivt betalda avtalshöjningar till det kvartal under vilket de tjänats. Arbetskraftskostnadsundersökning: Ersättning för upphörande av anställningsförhållande, som hör till löneposter av engångsnatur, ingår i socialkostnader i arbetskraftskostnadsundersökningens begrepp. Arbetskraftskostnadsindex: Till löneposter av engångsnatur i arbetskraftskostnadsindexet hör också retroaktivt betalda avtalshöjningar från tidigare löneutbetalningsperioder. I arbetskraftskostnadsindexet ingår också optioner enligt deras inlösningsvärden. ------ I lönestatistiken för den privata sektorn och den kommunala sektorn publiceras inte löneposter av engångsnatur. Löneposter av engångsnatur ingår inte i indexet för ordinarie löner.
Timavlönad
Lönerna hos en timavlönad löntagare bestäms i huvudsak enligt arbetade timmar. Dessutom kan en timavlönad löntagare få lön för icke-arbetad tid. Ersättning kan betalas flera gånger i månaden. Lönemodellen för anställningar som grundar sig på ackordslöner omfattar ofta en grunddel i timlön, och ackordsavlönade personer definieras i statistiken som timavlönade.
Viktstruktur
Viktstrukturen beskriver vilken betydelse respektive underindex (vara, löntagargrupp o.d.) har med tanke på totalindexet.
Årsförändring
Årsförändring är indexets relativa förändring jämfört med motsvarande period året innan (t.ex. årsförändring av totalindexet för konsumentpriset, dvs. inflation).
Befogenheter (SIMS 6)
Statistiklagen (Finlex.fi) styr framställningen av statistik. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också den allmänna dataskyddsförordningen, dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Mera information: Statistiklagstiftning
Lagstiftning och andra överenskommelser (SIMS 6.1)
Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Ytterligare information: Statistiklagstiftning
Datautbyte (SIMS 6.2)
Det centrala användningsområdet för förtjänstnivåindexet är att fungera som bakgrundsmaterial för förhandlingar om arbets- och tjänstekollektivavtal.
Förtjänstnivåindexet är mycket betydande även för pensionssystemet. När en ny pension ska beräknas justeras löner och arbetsinkomst under arbetskarriären till nivån under året då pensionen börjar med en lönekoefficient. I lönekoefficienten är förtjänstnivåindexets andel 80 procent och konsumentprisindexets 20 procent. Arbetspensionerna justeras varje år med arbetspensionsindexet. I arbetspensionsindexet är andelen för ändring av prisnivån 80 procent och andelen för ändring av förtjänstnivån är 20 procent.
Förtjänstnivåindexets uppgifter används/följs även för en koherent statistik i bland annat nationalräkenskaperna.
Källmaterial (SIMS 18.1)
Uppgifterna i förtjänstnivåindexet sammanställs utifrån källmaterial för näringsgrensspecifikt lönematerial. Detta material är:
Statens budgetekonomi - Statskontorets Tahti-register
Lokalförvaltning - Statistikcentralens enkät om löner inom kommunsektorn
Materialet för statens budgetekonomi och lokalförvaltning omfattar i praktiken alla anställa.
Den privata sektorn indelas enligt olika lönematerial. De största lönematerialen inom den privata sektorn är lönematerial från EK:s medlemsföretag inom industribranscher och servicebranscher. Utöver EK:s material ingår det i förtjänstnivåindexet lönematerial från vissa mindre arbetsgivare. Statistikcentralens egna löneenkäter kompletterar organiserade arbetsgivares lönestatistik inom näringsgrenar där arbetsgivarnas organiseringsgrad är lägre än genomsnittet till exempel på grund av en stor andel småföretag. Urvalsenkäter har betydande vikt bland annat vid beräkning av förtjänstnivåindexen för byggande, handel, biltrafik och affärslivets tjänster.
Material för privata sektorn som behandlas separat är följande:
EK:s industribranscher
EK:s servicebranscher
Biltrafiken
Bilhandeln och verkstadsbranschen
Fastighetsservicebranschen
Statistikcentralens egen förfrågan om servicebranscher
Statistikcentralens egen förfrågan om industribranscher
Den icke-vinstdrivande sektorns material är bland annat följande:
Evangelisk-lutherska kyrkans material om månads- och timavlönade
Teaterbranschens material
Avainta
Frekvens för datainsamling (SIMS 18.2)
Förtjänstnivåindexet har ingen egen datainsamling utan man använder Statistikcentralens material för lönestatistik som insamlas varje år.
Datainsamlingsmetod (SIMS 18.3)
Förtjänstnivåindexet har ingen egen datainsamling. Se kvalitetsbeskrivningarna för följande statistikgrenar: månadslöner inom den privata sektorn, timlöner inom den privata sektorn och löner inom kommunsektorn.
Datavalidering (SIMS 18.4)
I förtjänstnivåindexet används material ur näringsgrensspecifik lönestatistik. Källmaterialet är validerat eftersom de kommer ur färdig och publicerad statistik.
I förtjänstnivåindexet granskas uppgifterna ytterligare på näringsgrensnivå. Eventuella strukturändringar och dylikt korrigeras genom att imputera uppgifter om medellön/antal.
Databehandling (SIMS 18.5)
I förtjänstnivåindexet granskas materialet för lönestatistiken på näringsgrensnivå. Eventuella strukturändringar och dylikt korrigeras genom att imputera uppgifter om medellön/antal.
Användarnas behov (SIMS 12.1)
Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet (SIMS 13.1)
Som källmaterial för förtjänstnivåindexet används näringsgrensspecifikt lönematerial. I fråga om kommunsektorn och staten är det i praktiken fråga om totalmaterial. I fråga om den privata sektorn används enkäter till företag som källmaterial. Företagen rapporterar uppgifter om löntagarnas anställnings- och löneuppgifter. Således är statistiken beroende av kvaliteten på källmaterialet.
Källmaterialet granskas och valideras och kan på allmän nivå betraktas som tillförlitligt.
Kvalitetssäkring (SIMS 11.1)
Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Riktlinjerna för europeisk statistik utgör grunden för det europeiska statistiksystemets gemensamma kvalitetssystem.
Riktlinjerna baserar sig på 16 principer som gäller statistikmyndighetens oberoende och ansvarsskyldighet samt kvaliteten på processer och uppgifter som publiceras.
Principerna överensstämmer med de principer för officiell statistik som godkänts av FN:s statistikkommission och kompletterar dem. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik.
Mera information: Riktlinjer för europeisk statistik | Statistikcentralen och FOS-delegationens rekommendationer | Statistikcentralen
Kvalitetsbedömning (SIMS 11.2)
Förtjänstnivåindexet använder material som införts i datalagret för näringsgrensspecifik lönestatistik. Vid produktion av förtjänstnivåindexet granskas uppgifter på näringsgrensnivå. Eventuella strukturändringar och dylikt korrigeras genom att imputera uppgifter om medellön/antal.
Riktlinjer för revidering av uppgifter (SIMS 17.1)
Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.
Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.
Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.
Aktualitet (SIMS 14.1)
Förtjänstnivåindexet publiceras för varje kvartal cirka två till åtta veckor efter utgången av kvartalet.
Punktlighet (SIMS 14.2)
Det har inte förekommit fördröjning i publiceringen av förtjänstnivåindexet. Uppgifterna har publicerats enligt publiceringskalenderns datum.
Geografisk jämförbarhet (SIMS 15.1)
Utgångspunkten är att uppgifterna i förtjänstnivåindexet är jämförbara mellan landskapen och kommunerna i Finland. Det bör dock observeras att eftersom uppgifterna i fråga om den privata sektorn baserar sig på ett urval, som inte har standardiserats på landskaps- eller kommunnivå, kan det förekomma inexakthet mellan olika områden på grund av detta.
Jämförbarhet över tid (SIMS 15.2)
Förtjänstnivåindexet har sedan år 1975 förnyats vart femte år. Gamla förtjänstnivåindex produceras i större omfattning ju nyare index det är fråga om. Gamla index har förlängts genom kedjning med förändringar i ett nytt index.
Före indexet 2015=100 förnyades viktstrukturen i förtjänstnivåindexet med fem års intervall så att det kalkylerades med basårets lönesummevikter. Sedan indexet år 2015=100 har vikterna uppdaterats varje år utifrån lönesummorna föregående år och samtidigt har viktstrukturen för gamla index förnyats för varje kalkyleringsår efter år 2015.
Enhetlighet över statistikområden (SIMS 15.3)
Förtjänstnivånindexet är även en del av arbetskraftskostnadsindexet (resultatpremier och övriga oregelbundna arvoden och engångsarvoden beaktas i arbetskraftskostnadsindexet).
Intern enhetlighet (SIMS 15.4)
Förtjänstnivåindexets uppgifter är internt enhetliga.
Publiceringskalender (SIMS 8.1)
Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Tidpunkterna för offentliggörande av statistik anges på förhand i publiceringskalendern som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.
Mera information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Tillgång till publiceringskalendern (SIMS 8.2)
Statistikcentralens publiceringskalender: Kommande publikationer
De kommande publikationerna finns på statistikens webbsida: Statistikens kommande publikationer
Användarnas tillgång (SIMS 8.3)
Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i statistiken i fråga i sitt eget arbete innan de publiceras.
Mera information: Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.
Publiceringsfrekvens (SIMS 9)
Förtjänstnivåindexet och indexet för ordinarie förtjänst publiceras kvartalsvis två till åtta veckor efter utgången av kvartalet. Eftersläpningen är större för det första och andra kvartalets publikationer, eftersom en stor mängd nytt lönematerial blir klart då. Eftersom tidsplanen för lönestatistik som används som basuppgifter i förtjänstnivåindexet är betydligt långsammare, måste medellönen i alla serier alltid bedömas åtminstone en gång. I serier som uppdateras en gång om året kan tidsskillnaden mellan den fjärdedel som publiceras och den senaste uppdaterade fjärdedelen som grundar sig på verkliga uppdaterade förtjänstuppgifter som störst vara rentav mer än ett år. Uppgifterna preciseras under årets lopp så att de slutliga indexen i regel publiceras senast i samband med publiceringen av följande års andra eller tredje kvartal.
Statistiskt offentliggörande (SIMS 10.1)
Ett meddelande publiceras kvartalsvis på statistikens webbsida.
Webbdatabas (SIMS 10.3)
Statistikens databastabeller finns i Statistikcentralens databas StatFin.
Principer för dataskydd (SIMS 7.1)
Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras. Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. Vid behandlingen av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning och den finska dataskyddslagen parallellt. Bestämmelser om hemlighållande av uppgifter som samlats in för statistiska ändamål finns i offentlighetslagen.
Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Alla som hör till Statistikcentralens personal har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig att hemlighålla uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs som sekretessbelagda.
Mera information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
Dataskydd och datasäkerhet vid behandling av uppgifter (SIMS 7.2)
Vid publicering och tabellföring av förtjänstnivåindexets uppgifter används tröskelvärdesregeln och dominansregeln. En central regel vid dataskyddet är att undvika att publicera uppgifter i ett format där en enskild person, organisation eller en egenskap hos ovan nämnda kan avslöjas.
Tröskelvärdesregeln: förtjänstutvecklingsuppgifter om den klassificerade gruppen döljs/publiceras inte separat om de grundar sig på observationer om mindre än fem företag.
Dominansregeln: om antalet löntagare hos en arbetsgivare täcker över 90 procent av antalet löntagare i den klassificerade gruppen, döljs uppgifter om förtjänstutveckling/publiceras uppgifterna inte seprat.