Dokumentation som var i kraft 25.5.2024

Statistikens primäruppgifter

Allmän beskrivning

Statistiken innehåller data om intensifierat stöd, särskilt stöd och specialundervisning på deltid inom grundskolan samt om specialundervisning inom yrkesutbildningen. Dessutom samlade Statistikcentralen år 2022 för första gången in mer detaljerade uppgifter om stöd för inlärning inom förskoleundervisning i samband med småbarnspedagogik.
 
Stödet för lärande och skolgång kan indelas i allmänt, intensifierat och särskilt stöd. Om det allmänna stödet inte är tillräckligt, ges intensifierat stöd och om det intensifierade stödet inte är tillräckligt, ges särskilt stöd.
 
Data över specialundervisning inom yrkesutbildningen innehåller data om antalet studerande som får särskilt stöd.

Statistikens population

Populationen är elever som får intensifierat eller särskilt stöd eller specialundervisning på deltid inom grundskolan samt studerande som får särskilt stöd inom yrkesutbildningen. Förskoleelever i anslutning till skolan ingår i antalet elever i grundskolan.

Fr.o.m. år 2022 innehåller statistiken också uppgifter om stöd för inlärning inom förskoleundervisning som getts i samband med småbarnspedagogik. Av förskoleeleverna var 16 procent i undervisning som anordnas i anslutning till skolan och 84 procent i undervisning som anordnas i samband med småbarnspedagogik år 2022.

Statistiken över stöd för lärande inom grundskolan är uppgjord utifrån data och individbaserade data över studerande och examina som utbildningsanordnarna meddelat Statistikcentralen i en enkät om grundskolornas specialundervisning, vilka Statistikcentralen insamlat via utbildningsanordnare från läroinrättningar, direkt från läroinrättningar och från informationsresursen KOSKI. Uppgifterna om stöd för inlärning inom förskoleundervisning som getts i samband med småbarnspedagogik baserar sig på informationsresursen KOSKI samt på uppgifter som samlats in från anordnarna av småbarnspedagogik. Data över yrkesskolor grundar sig på informationsresursen KOSKI och på data som insamlats från läroinrättningarna.

Fram till år 2019 utarbetades statistiken över stöd för lärande inom grundskolan utifrån data som utbildningsanordnare meddelat Statistikcentralen. Statistiken över specialundervisning inom yrkesutbildning och data om specialundervisningsarrangemang inom gymnasieutbildning grundade sig fram till år 2018 på data som utbildningsanordnarna meddelade Statistikcentralen.

Statistisk enhet

Den statistiska enheten är en person (elev, studerande).

Måttenhet

Måttenhet i statistiken är antalet elever.

Referensperiod

Årets antal studerande statistikförs den 20 september i enlighet med tvärsnittsläget. Dessutom statistikförs data på läsårsnivå (ackumulerade uppgifter).

Referensområde

Referensområdet är hela Finland. Uppgifterna är tillgänglig med alla de regionala uppgifter som Statistikcentralen använder.
 

Sektortäckning

Statistiken över stödet för lärande omfattar elever som får intensifierat eller särskilt stöd inom grundskolan, elever som får specialundervisning på deltid och studerande med särskilda behov inom yrkesutbildningen.

Tidstäckning

Statistikcentralen har uppgjort statistik som omfattar flera utbildningssektorer för läsåren 1979–1980, 1981–1982, 1983–1984 och 1987–1988. Dessa data är inte fullt jämförbar sinsemellan och inte heller med senare år.

År 1995-2019 har Statistikcentralen samlat in uppgifter om specialundervisning ur ett finansieringsperspektiv i fråga om de elever som intagits eller överförts till grundskolornas specialundervisning och fr.o.m. år 2011 ifråga om elever som fått särskilt stöd. Dessa uppgifter är jämförbara, men begränsade när det gäller statistik över specialundervisning.

Statistikcentralen har år 1998 och fr.o.m. år 2001 årligen sammanställt mer detaljerad statistik över specialundervisning i grundskolan, som omfattar elever som intagits eller överförts till specialundervisning (t.o.m. år 2010) och elever som fått särskilt stöd (fr.o.m. år 2011) liksom också specialundervisning på deltid. Uppgifterna om specialundervisning på deltid är sinsemellan jämförbara fr.o.m. läsåret 2001–2002.

I och med den nya lagstiftningen har data sedan 2011 insamlats om elever som får intensifierat stöd och särskilt stöd inom grundskolan och om dem som får specialundervisning på deltid. Uppgifter om specialundervisning inom yrkesutbildning och särskilda undervisningsarrangemang inom gymnasieutbildning har samlats in fr.o.m. år 1999.

Data över specialundervisning inom yrkesutbildning åren 2019-2022 innehåller yrkesinriktade grundexamina oavsett hur de avläggs (studier vid läroinrättning, utbildningsavtal, läroavtal) samt yrkesexamina och specialyrkesexamina. n Fr.o.m 2019 statistiken innehåller inte data om undervisningsgrupper som får särskilt stöd inom yrkesutbildningen. Data för åren ifråga kommer från informationsresursen KOSKI.

Statistiken är slutlig.

Distributionsfrekvens

Statistiken över stöd för lärande publiceras en gång per år, i augusti.

Begrepp

Allmänbildande utbildning

Utbildning som syftar till att ge kunskaper och färdigheter som hjälper till att fungera och påverka i samhället.

Anmärkning:
Allmänbildande utbildning är förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och andra icke-yrkesstudier t.ex. vid läroanstalter för fritt bildningsarbete.

Elev

I statistiken över grundskolor, ämnesval och specialundervisning är grundskolelever alla elever som är inskrivna i grundskolan: förskoleelever, elever i årskurserna 1-9 och eleverna i tilläggsundervisning (elever i 10 klass).

Uppgifterna om antalet elever i grundskolan beskriver tidpunkten den 20 september.

Elever som intagits eller överförts till specialundervisning

I statistiken över specialundervisning i grundskolan avses med elever som intagits eller överförts till specialundervisning under åren 1995-2010 elever som på grund av handikapp, sjukdom, utvecklingsfördröjning, störning i känslolivet eller av någon annan orsak intagits eller överförts till specialundervisning. Beslutet om intagning eller överföring till specialundervisning har fattats genom ett kommunalt organs beslut och en förutsättning är att sakkunniga och föräldrarna hörts och att en individuell plan för anordnande av undervisning tagits fram. Vid behov har lärokurserna i läroämnena kunnat individualiseras så att de inte är så omfattande som i den allmänna undervisningen. Det har också varit möjligt att förlänga läroplikten, om eleven inte har kunnat nå målen för den grundläggande nioåriga utbildningen.

Fr.o.m. år 2011 har de grundskoleelever som tagits in i eller överförts till specialundervisning jämställts med elever som får särskilt stöd.

Förskoleundervisning

I statistiken över grundskole- och specialundervisning avses med förskoleundervisning undervisning av förskoleelever som är inskrivna i grundskolan. Förskole-undervisningen är avsedd för 6-åringar som ska inleda skolgången följande år. Förskoleundervisning ges förutom i förskoleklasser i grundskolor också i daghem. Det är frivilligt att delta i förskoleundervisning. Till förskoleeleverna räknas också elever med särskilt stöd som har förlängd läroplikt.

Grundskola

I statistiken "För- och grundskoleundervisning", "Ämnesval" "Specialundervisning" och "Studerande och examina vid läroanstalter" avses med grundskola läroanstalter där det ges allmänbildande grundundervisning till hela åldersklassen (grundläggande utbildning vid grundskola, läropliktsskola). Alla 7-16-åringar i läropliktsålder går i grundskola. Det tar nio år att avlägga grundskolan.

Till grundskolorna räknas de läroanstalter som hör till följande läroanstaltstyper:
11 Grundskolor
12 Specialskolor på grundskolstadiet
19 Skolor på grundskol- och gymnasiestadiet.

Det är också möjligt att studera grundskolans hela lärokurs eller grundskolans ämnesstudier vid gymnasier och folkhögskolor, men den grundläggande utbildning som ges vid dessa läroanstalter riktar sig till studerande som är äldre än i läropliktsåldern (grundläggande utbildning för vuxna). Dessa läroanstalter och studeranden räknas vanligen inte med i de uppgifter som beskriver grundskolorna.

Intensifierat stöd

I statistiken över specialundervisning i grundskolan och i statistiken över för- och grundskoleundervisning avser intensifierat stöd det stöd som ges en elev i enlighet med en plan för lärande inom intensifierat stöd. Intensifierat stöd ges till elever som behöver regelbundet stöd eller samtidigt flera olika stödformer i sin inlärning eller skolgång (t.ex. stödundervisning, specialundervisning på deltid, tolknings- eller biträdestjänster). Det stöd som anordnas för eleven skrivs in i planen för elevens lärande som tas fram i samarbete med eleven och vårdnadshavaren utifrån en pedagogisk bedömning.

Läroanstalt

Med läroanstalt avses en sådan administrativ enhet som har en rektor eller annan chef med underlydande lärare och annan personal (arbetsgivarroll), som är skyldig att upprätta bokföring eller andra handlingar, som registrerar studerande som studerande, som bedriver verksamhet som regleras i lag eller förordning, som följer den riksomfattande undervisningsplanen och som finansieras eller övervakas av en offentlig myndighet. En ny läroanstalt inrättas, en läroanstalt läggs ned eller slås samman med en annan läroanstalt enligt beslut av utbildningsanordnaren (huvudmannen för läroanstalten) eller av myndigheterna.

Statistikcentralen har gett varje läroanstalt en egen läroanstaltsbeteckning som identifierar läroanstalten. Läroanstalterna klassificeras enligt klassificeringen av läroanstaltstyper.

Lärokurs

Omfattning och innehåll av de studier som hör till utbildningen eller undervisningen.

Anmärkning:
Inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen kan man också tala om lärokursen inom ett enskilt läroämne.

Lärokurser i enskilda läroämnen

I statistiken över specialundervisning i grundskolan är lärokurserna i läroämnena för elever som har fått ett beslut om särskilt stöd fr.o.m. år 2011 följande:
1. På lärokurserna i alla ämnen tillämpas allmän lärokurs (inga individuella lärokurser)
2. Individuell lärokurs i ett ämne
3. Individuell lärokurs i två-tre ämnen
4. Individuell lärokurs i minst fyra ämnen
5. Eleven studerar enligt verksamhetsområde.

Under åren 2001-2010 motsvaras begreppet "lärokurser i enskilda läroämnen" av begreppet "undervisningsarrangemang i specialundervisning".

Orsaker till specialundervisning på deltid

I statistiken över specialundervisning i grundskolan var orsakerna till specialundervisning på deltid under läsåren 2001/2002-2009/2010 följande:
1) talstörning
2) läs- och skrivsvårigheter
3) matematiksvårigheter
4) svårigheter med inlärningen av främmande språk
5) anpassningssvårigheter eller störning i känslolivet eller
6) andra svårigheter med inlärning.

Grunden för specialundervisning på deltid fastställdes enligt den primära orsaken till att en elev får specialundervisning.

Plats för anordnande av specialundervisning

Under åren 2001-2010 var platserna för anordnande av specialundervisning för elever som intagits eller överförts till specialundervisning följande:
1. Undervisningen sker helt i en grupp för allmän undervisning: eleven är helt integrerad i en grupp för allmän undervisning.
2. Undervisningen sker delvis i en grupp för allmän undervisning: eleven studerar delvis i specialklass eller specialgrupp och delvis i en grupp för allmän undervisning
3. Specialgrupp, specialklass: eleven studerar i en specialgrupp eller -klass.

Fr.o.m. år 2011 motsvaras begreppet "plats för anordnande av specialundervisning" av begreppet "plats för genomförande av specialundervisning".

Plats för genomförande av specialundervisning

I statistiken över specialundervisning i grundskolan är undervisningsplatserna för elever som har fått ett beslut om särskilt stöd fr.o.m. år 2011 följande:
1. Undervisning sker helt i grupper inom den allmänna undervisningen
2. Undervisningen sker till 51-99 % i grupper inom den allmänna undervisningen
3. Undervisningen sker till 21-50 % i grupper inom den allmänna undervisningen
4. Undervisningen sker till 1-20 % i grupper inom den allmänna undervisningen
5. Undervisning sker helt i en specialgrupp eller -klass.

Under åren 2001-2010 motsvaras begreppet "plats för genomförande av specialundervisning" av det gamla begreppet "plats för anordnande av specialundervisning".

Specialundervisning

I statistiken över specialundervisning i grundskolan och i statistiken över för- och grundskoleundervisningen avses med specialundervisning undervisning som anordnades för elever som intagits eller överförts till specialundervisning under åren 1995-2010 och som fr.o.m. år 2011 anordnas för elever som får särskilt stöd på grund av handikapp, sjukdom, utvecklingsfördröjning, störning i känslolivet eller av någon annan jämförbar särskild orsak. Till specialundervisningen hör också specialundervisning på deltid, som en elev kan få vid sidan av den övriga undervisningen om eleven har svårigheter med inlärning eller skolgång.

I statistiken över specialundervisning i yrkesutbildning (fr.o.m. år 1999) avses med specialundervisning undervisning som anordnas för studerande som på grund av handikapp, sjukdom, utvecklingsfördröjning eller av annan orsak behöver särskilda undervisnings- eller elevvårdstjänster. För den studerande utarbetas enligt lagen om yrkesutbildning en individuell plan för anordnande av undervisning.

Specialundervisning på deltid

I statistiken över specialundervisning i grundskolan avses med specialundervisning på deltid undervisning som en elev kan få vid sidan av den övriga undervisningen, om eleven har svårigheter med inlärning eller skolgång. Eleven kan få specialundervisning på deltid samtidigt med intensifierat eller särskilt stöd.

Studerande

Med studerande i yrkesutbildning avses studerande i grundläggande utbildning, i utbildning för yrkesexamen och specialyrkesexamen som under kalenderåret är inskrivna vid läroanstalter.

Studerande

Inlärare som studerar inom annan utbildning än förskoleundervisning eller grundläggande utbildning.

Anmärkning:
Studerande är personer som studerar på gymnasier, inom yrkesutbildningar på andra stadiet, vid högskolor och inom fritt bildningsarbete.
Även vuxna som studerar inom den grundläggande utbildningen kallas studerande.
I Statistikcentralens statistikföring avser begreppet studerande inlärare på andra stadiet och på högre nivå.
I Statistikcentralens statistikföring förutsätts att studerandena är inskrivna vid läroanstalten.

Särskilt stöd

I statistiken över specialundervisning i grundskolan och i statistiken över för- och grundskoleundervisning avser särskilt stöd det stöd som ges en elev i enlighet med ett skriftligt beslut om särskilt stöd. Särskilt stöd ges till de elever för vilka genomförandet av målen för växande, utveckling och lärande inte uppnås i tillräcklig utsträckning med andra stödåtgärder. Särskilt stöd anordnas inom antingen allmän eller förlängd läroplikt och den består av specialundervisning och annat stöd.

Innan ett beslut om särskilt stöd fattas hörs eleven och vårdnadshavaren och en pedagogisk utredning görs. I den ingår en bedömning av behovet av särskilt stöd. Beslutet granskas åtminstone efter årskurs 2 och före uppflyttningen till årskurs 7. En individuell plan för anordnande av undervisning tas fram åt en elev som får särskilt stöd.

Stödet för inlärning och skolgång kan indelas i allmänt, intensifierat och särskilt stöd.
Om det allmänna stödet inte är tillräckligt, ges intensifierat stöd. Om det intensifierade stödet inte är tillräckligt, ges särskilt stöd. Grundskolelever som under tidigare år (1995-2010) tagits in i eller överförts till specialundervisning jämställs med elever med särskilt stöd.

Tilläggsundervisning

I statistiken över grundskole- och specialundervisning samt i statistiken över vuxenutbildning vid läroanstalter avses med tilläggsundervisning en frivillig ettårig tilläggsklass (årskurs 10) som är avsedd för unga som avlagt hela den grundläggande utbildningen. Till elever i tilläggsundervisning hör också elever med särskilt stöd som har förlängd läroplikt.

Undervisningsarrangemang i specialundervisning

I statistiken över specialundervisning i grundskolan var undervisningsarrange-mangen för elever som intagits eller överförts till specialundervisning under åren 2001-2010 följande:
1. Undervisningsarrangemanget allmän undervisning: eleven studerar lärokurser enligt undervisningsplanen för allmän undervisning
2. En del av lärokurserna är individuella: eleven studerar i ett eller flera läroämnen en individuell lärokurs som är mindre omfattande än i den allmänna undervisningen.
3. Alla lärokurser är individuella: eleven studerar i alla läroämnen individuella lärokurser som är mindre omfattande än i den allmänna undervisningen.

Fr.o.m. år 2011 motsvaras begreppet "undervisningsarrangemang i specialundervisning" av begreppet "lärokurser i enskilda läroämnen".

Utbildning

Organiserad verksamhet med syfte att generera undervisningsbaserad kompetens.

Anmärkning:
Utbildning kan delas in i sådan som leder till examen och sådan som inte leder till examen.

Utbildningsnivå

Nivå för indelning av utbildningar som leder till examen utgående från kravnivån.

Anmärkning:
För att bli antagen till utbildning på en viss utbildningsnivå krävs ofta att personen har avlagt en utbildning på lägre utbildningsnivå.

Utbildningsnivån mäts både på grundval av den planerade totala längden eller den målsatta tiden och på grundval av hur krävande utbildningen är.

Utbildningsnivåer: småbarnspedagogik och förskoleundervisning (varierar i längd), lägre grundnivå (6 år), högre grundnivå (3 år, totalt 9 år från början av grundnivån), andra stadiet (3 år, totalt 12 år från början av grundnivån), specialyrkesutbildningsnivå (1–2 år, totalt 13–14 år från början av grundnivån) på lägsta högre nivå (2–3 år, totalt 14–15 år från början av grundnivån) lägre högskolenivå (3–4 år, totalt 15–16 år från början av grundnivån) högre högskolenivå (5–6 år, totalt 17–18 år från början av grundnivån) och forskarutbildningsnivå (2–4 år, totalt 19–22 år från början av grundnivån).

Måttet för utbildningsnivå kan inte direkt beräknas på basis av de utbildningslängder som presenteras i det här begreppet.

Utbildningssektor

Grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkeshögskoleutbildning, universitetsutbildning.

Utbildningssystem

Utbildningssystemet i Finland har följande sammansättning:

Förskoleundervisning ges i Finland till 6-åringar, i allmänhet i daghem. En del av 6-åringarna får förskoleundervisning i grundskolan. Det har varit obligatoriskt att delta i förskoleundervisningen från år 2015.

Den grundläggande utbildningen är allmänbildande utbildning som anordnas för hela åldersklassen. Alla barn som är stadigvarande bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten inleds det år barnet fyller sju år. Läroplikten upphör, då lärokursen i grundläggande utbildning (den 9-åriga grundskolan) är avlagd eller då det gått 10 år sedan läroplikten började. I undantagsfall kan läroplikten på grund av handikapp eller sjukdom börja redan vid 6 års ålder och vara i 11 år. En person som fått avgångsbetyg för grundläggande utbildning kan föregående år eller samma år söka sig till tilläggsundervisning (10 klass).

Utbildning efter grundskolestadiet, dvs. gymnasieutbildning och yrkesutbildning är utbildning på andra stadiet. Gymnasieutbildningen är utbildning som leder till studentexamen. Utbildningen är 3-årig till omfattningen och ger en allmän behörighet för fortsatta studier. Yrkesutbildningen kan endera ha formen av läroanstaltsutbildning eller ske i form av läroavtal. I läroavtalsutbildning äger största delen av studierna rum i samband med praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats. Dessa studier kompletteras med teoretiska studier vid en läroanstalt. Examina är 3-åriga yrkesinriktade grundexamina som också ger en allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskola och universitet.

Yrkes- och specialyrkesexamina är yrkesinriktad fortbildning. Dessa och också grundläggande yrkesexamina kan avläggas som fristående examen som är oberoende av hur yrkeskunskapen har förvärvats och där yrkeskunskapen kan påvisas t.ex. efter utbildning som förbereder för fristående examen eller med stöd av arbetserfarenhet.

Yrkeshögskoleexamina har en omfattning på 3,5-4,5 år och högre yrkeshögskoleexamina som förutsätter arbetserfarenhet är 1-1,5-åriga.
Universitetens lägre högskoleexamina har en omfattning på 3 år och de högre högskoleexamina är 2 år längre. Den som har avlagt en högre högskoleexamen kan fortsätta studierna i forskarutbildning som leder till licentiat- och doktorsexamen.

Yrkesutbildning

Utbildning efter den grundläggande utbildningens lärokurs med syfte är att generera yrkeskompetens.

Anmärkning:
Inom yrkesutbildning kan man avlägga yrkesinriktade grundexamina samt yrkes- och specialyrkesexamina.
Inom yrkesutbildning kan man avlägga hela examina eller delar av dem.

Årskurs

I grundskole-, ämnesvals- och specialundervisningsstatistiken indelas grundskolan i nio årskurser, 1-9. Till grundskolan räknas också förskoleundervisningen för elever som är inskrivna vid grundskolan och tilläggsundervisningen i grundskolan (10 klass).

Eleverna statistikförs årskursvis. Om det inte går att föra eleverna till en viss årskurs (t.ex. vissa elever i specialundervisning), statistikförs de på den årskurs som motsvarar deras ålder.

Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet

Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet

Under processen för databehandling säkerställs en hög kvalitet på uppgifterna med flera olika statistiska kontrollprogram, med tilläggsfrågor till uppgiftslämnarna och med jämförelse med tidigare motsvarande statistik och övriga uppgiftskällor. Eventuella brister och fel i de uppgifter som utbildningsanordnare lämnat försämrar statistikens kvalitet.

Aktualitet

Data om elever med intensifierat eller särskilt stöd i grundskolan utkommer omkring nio månader efter referensperioden. Data om specialundervisning på deltid inom grundskolan och om specialundervisning inom yrkesutbildningen färdigställs omkring ett år efter referensperioden.

Punktlighet

Ingen eftersläpning förekommer mellan publiceringskalendern och det egentliga publiceringsdatumet.

Jämförbarhet

Geografisk jämförbarhet

Uppgifterna i statistiken är tillgängliga för hela Finland med alla kommunbaserade grupperingsuppgifter. Uppgifterna är sinsemellan jämförbara.

Jämförbarhet över tid

Jämförbarheten mellan olika år påverkas av ändringar i utbildningssystemet, i klassificeringarna och i statistikföringen.
Statistikcentralen har uppgjort omfattande statistik över specialundervisningen inom flera utbildningssektorer för läsåren 1979–1980, 1981–1982, 1983–1984 och 1987–1988. Denna data är inte fullt jämförbar sinsemellan och inte med senare år.

År 1995-2019 har Statistikcentralen samlat in uppgifter om specialundervisning ur ett finansieringsperspektiv i fråga om de elever som intagits eller överförts till grundskolornas specialundervisning och fr.o.m. år 2011 ifråga om elever som fått särskilt stöd. Dessa uppgifter är jämförbara, men begränsade när det gäller statistik över specialundervisning. De innehåller inga uppgifter om till exempel specialundervisning på deltid. Statistikcentralen har år 1998 och fr.o.m. år 2001 årligen sammanställt mer detaljerad statistik över specialundervisning i grundskolan, som omfattar både elever som intagits eller överförts till specialundervisning (t.o.m. år 2010) och elever som fått särskilt stöd (fr.o.m. år 2011) liksom också specialundervisning på deltid.

 På grund av ändringar i statistikföringen är uppgifterna för åren 1998 och 2001 och läsåret 2001–2002 gällande delvis specialundervisning inte jämförbara sinsemellan. Däremot kan uppgifterna för läsåret 2001–2002 och nyare uppgifter jämföras sinsemellan. En del av uppgifterna för år 2020 (bl.a. uppgifter om förlängd läroplikt) kommer från informationsresursen KOSKI. En ändring av datakällan har kunnat påverka jämförbarheten med tidigare år.
Uppgifter om specialundervisning inom yrkesutbildningen har efter läsåret 1987–1988 insamlats från och med år 1999.

Uppgifterna för åren 1999–2003 är i huvudsak jämförbara sinsemellan. År 2004 ändrades populationen i statistikföringen av yrkesutbildning på så vis att uppgifterna för år 2004 inte direkt kan jämföras med tidigare års uppgifter. Samma skedde i och med ändringarna år 2018 (lag om yrkesutbildning 531/2017) och tidsserien för åren 2004–2017 som inte är jämförbar med uppgifterna för år 2018. Sedan år 2018 indelas yrkesutbildningen inte längre i läroplansbaserad grundläggande yrkesutbildning för unga och i utbildning för vuxna som förbereder för fristående examen. Antalet tvärsnittsstuderande 20.9 inom yrkesutbildningen för år 2018 är inte jämförbart med antalet studerande under tidigare år, eftersom det före år 2018 fanns uppgifter från tvärsnittstidpunkten endast gällde studerande inom den läroplansbaserade grundläggande yrkesutbildningen för unga.

Uppgifter om undervisningsgrupper insamlades år 2018 för alla elever som får specialundervisning, medan uppgifterna tidigare hade insamlats endast om specialstuderande inom läroplansbaserad utbildning.

Data över specialundervisning inom yrkesutbildning åren 2019-2022 innehåller yrkesinriktade grundexamina oavsett hur de avläggs (studier vid läroinrättning, utbildningsavtal, läroavtal) samt yrkesexamina och specialyrkesexamina. Statistiken över åren 2019 och 2020 innehåller inte uppgifter om undervisningsgrupper som får särskilt stöd inom yrkesutbildningen. Data för åren ifråga kommer från informationsresursen KOSKI.

Enhetlighet över statistikområdena

Statistiken över stöd för lärande har upprättats enligt samma principer som statistiken över för- och grundskoleundervisning och yrkesutbildning. Statistikgrenarna kan användas parallellt, bara man beaktar deras särdrag.

Intern enhetlighet

Materialet för statistiken över stöd för lärande innehåller inga interna motstridigheter. Jämförbarheten mellan olika år påverkas dock av förändringar i utbildningssystemet, klassificeringarna och statistikföringen. Informationsinnehållet i statistiken över specialundervisning inom grundskolan ändrades från och med år 2011 på grund av den förnyade lagen om grundläggande utbildning. I samband med ändringen avstod man bland annat från att samla in uppgifter om orsaken till specialundervisning och kom överens om att i statistiken ska elever som intagits eller överförts till specialundervisning fram till år 2010 jämställas med elever som får särskilt stöd därefter.

Uppgifter om specialundervisning inom yrkesutbildningen har efter läsåret 1987–1988 insamlats från och med år 1999. Uppgifterna för åren 1999–2003 är i huvudsak jämförbara sinsemellan. År 2004 ändrades populationen i statistikföringen av yrkesutbildning på så vis att uppgifterna för år 2004 inte direkt kan jämföras med tidigare års uppgifter. Samma skedde i och med ändringarna år 2018 (lag om yrkesutbildning 531/2017) och tidsserien för åren 2004–2017 som inte är jämförbar med uppgifterna för år 2018. Sedan år 2018 indelas yrkesutbildningen inte längre i läroplansbaserad grundläggande yrkesutbildning för unga och i utbildning för vuxna som förbereder för fristående examen. Antalet tvärsnittsstuderande 20.9 inom yrkesutbildningen för år 2018 är inte jämförbart med antalet studerande under tidigare år, eftersom det före år 2018 fanns uppgifter från tvärsnittstidpunkten endast gällde studerande inom den läroplansbaserade grundläggande yrkesutbildningen för unga.

Källmaterial och datainsamlingar

Källmaterial

Uppgifterna från förskolan och den grundläggande utbildningen i statistiken över stöd för lärande baserade sig fram till år 2019 på en direkt datainsamling från utbildningsanordnare. Data har insamlats årligen i september–oktober genom datainsamlingen Elever och studerande på anordnar- och läroanstaltsnivå. Sedan år 2020 fås data om för- och grundskoleundervisning och sedan år 2019 data om yrkesutbildning underställd undervisningsförvaltningen från den nationella informationsresursen KOSKI. Uppgifterna om stöd för inlärning inom förskoleundervisning som getts i samband med småbarnspedagogik baserar sig på informationsresursen KOSKI samt på uppgifter som samlats in från anordnarna av småbarnspedagogik. Data om annan utbildning än den som är underställd undervisningsförvaltningen fås med Statistikcentralens separata datainsamlingar från Statens ämbetsverk på Åland, Räddningsinstitutet, Brottspåföljdsområdets utbildningscentral och utbildningsstiftelsen Nordkalotten.

Datainsamlingsmetod

Statistikcentralen och undervisningsförvaltningen har ingått ett avtal, enligt vilket Statistikcentralen via ett gränssnitt får från undervisningsförvaltningens informationsresurs KOSKI data om elever, studerande och utexaminerade i grundläggande utbildning och yrkesutbildning. Data om utbildning utanför undervisningsförvaltningen fås som filöverföringar via Statistikcentralens tjänster för mottagning av material.

Frekvens för datainsamling

Data för statistiken över stöd för lärande insamlas en gång per år.

Metoder

Databehandling

Statistiken baserade sig fram till år 2019 på direkt datainsamling från utbildningsanordnare. Data har insamlats årligen i september–oktober genom datainsamlingen Elever och studerande på anordnar- och läroanstaltsnivå. Sedan år 2020 är källmaterialet den nationella informationsresursen KOSKI, från vilken uppgifterna hämtas via ett gränssnitt till Statistikcentralen och pseudonymiseras. Därefter kontrolleras materialet (uppgifter som saknas, logiska fel, dubbletter o.d.) vid Statistikcentralen och en jämförelse görs med motsvarande uppgifter för föregående år. Om materialet behöver korrigeras, ombeds uppgiftslämnarna korrigera uppgifterna i databasen. Sedan hämtas materialet på nytt ur informationsresursen KOSKI.
Materialet kompletteras med anordnarnas och läroinrättningarnas registerdata och med utbildnings- och områdesklassificeringsdata. Data publiceras i enlighet med tidsplanen för publicering.

Datavalidering

Materialet för statistiken om stöd för lärande valideras i många faser av statistikprocessen. Under processen för databehandling säkerställs en hög kvalitet på uppgifterna med flera olika statistiska kontrollprogram, med tilläggsfrågor till uppgiftslämnarna och med jämförelse med tidigare motsvarande statistik och övriga uppgiftskällor.

Principer och riktlinjer

Organisation

Statistikcentralen

Organisationsenhet

Samhällsstatistik

Lagstiftning och andra överenskommelser

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.  

Ytterligare information: Statistiklagstiftning

Principer för dataskydd

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas. 

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)

Sekretess – behandling av uppgifter

Vid publicering av statistiken följs Statistikcentralens officiella skyddsanvisningar för personuppgifter i tabellformat, vilka baserar sig på statistiketiska principer och lagstiftningen. Ett centralt rättesnöre i dataskyddet är att undvika att publicera statistikuppgifter i ett format där enskilda personer kan identifieras. Utbildningsanordnarnas och läroinrättningarnas uppgifter om studerande och examina är i övrigt offentliga, eftersom de utbildningar som anordnas finansieras eller övervakas av offentliga myndigheter (12 § i statistiklagen).

Databastabellerna är i högre grad av standardformat och informationsinnehållet är precisare än i publikationstabeller. Bakgrundsvariablerna är vanligen precisare än i publiceringstabellerna.

Variabler som klassificeras är kommun, årsklass och kön. Elevmängderna meddelas enligt antal i tabellerna. Som dataskyddsmetod har klassificeringens exakthet reducerats redan när tabellerna planerats; databastabeller publiceras inte med de mest precisa variablerna, av dataskyddsorsaker. I informationstjänsterna för statistiken över stöd för lärande följs principerna i dataskyddsanvisningarna för baspublikationer om statistiken över stöd för lärande. Vid uppdrag som gäller informationstjänst ska man beakta det aktuella fallet och särskilt att små observationsmängder och (eventuella) noggrannare bakgrundsvariabler kan påverka dataskyddet. Om informationstjänsttabellen innehåller variabler som kan fastställas som känsliga, används en grövre underklassificering. Om man inte vill reducera variablernas exakthet, kan tröskelvärdesregeln användas.

Principer för offentliggörande

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Datautbyte

Data ur statistiken över stöd för lärande sänds till Undervisnings- och kulturministeriet samt Utbildningsstyrelsen. Data i statistiken rapporteras till Unesco, OECD och Eurostat med UOE-enkäten om utbildningsstatistik och med anknytande separata enkäter.

Tillgänglighet och tydlighet

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.   

 

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt. 

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.   

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.

Riktlinjer för revidering av uppgifter

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter. 

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

Kvalitetssäkring

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik. 

Användarnas tillgång

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras. 

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.

Ändringar i statistiken

Statistikexperter

Heli Hiltunen
överaktuarie
029 551 3314

Dokumentation som publicerats före 5.4.2022 finns på statistikens arkivsidor.

Gå till arkivsidorna