Stöd för lärande: dokumentation för statistiken
Statistikens primäruppgifter
Allmän beskrivning
Statistikens population
Statistiken över stöd för lärande inom grundskolan är uppgjord utifrån data och individbaserade data över studerande och examina som utbildningsanordnarna meddelat Statistikcentralen i en enkät om grundskolornas specialundervisning, vilka Statistikcentralen insamlat via utbildningsanordnare från läroinrättningar, direkt från läroinrättningar och från informationsresursen KOSKI. Data över yrkesskolor grundar sig på informationsresursen KOSKI och på data som insamlats från läroinrättningarna.
Fram till år 2019 utarbetades statistiken över stöd för lärande inom grundskolan utifrån data som utbildningsanordnare meddelat Statistikcentralen. Statistiken över specialundervisning inom yrkesutbildning och data om specialundervisningsarrangemang inom gymnasieutbildning grundade sig fram till år 2018 på data som utbildningsanordnarna meddelade Statistikcentralen.
Statistisk enhet
Måttenhet
Referensperiod
Referensområde
Sektortäckning
Tidstäckning
År 1995-2019 har Statistikcentralen samlat in uppgifter om specialundervisning ur ett finansieringsperspektiv i fråga om de elever som intagits eller överförts till grundskolornas specialundervisning och fr.o.m. år 2011 ifråga om elever som fått särskilt stöd. Dessa uppgifter är jämförbara, men begränsade när det gäller statistik över specialundervisning.
Statistikcentralen har år 1998 och fr.o.m. år 2001 årligen sammanställt mer detaljerad statistik över specialundervisning i grundskolan, som omfattar elever som intagits eller överförts till specialundervisning (t.o.m. år 2010) och elever som fått särskilt stöd (fr.o.m. år 2011) liksom också specialundervisning på deltid. Uppgifterna om specialundervisning på deltid är sinsemellan jämförbara fr.o.m. läsåret 2001–2002.
I och med den nya lagstiftningen har data sedan 2011 insamlats om elever som får intensifierat stöd och särskilt stöd inom grundskolan och om dem som får specialundervisning på deltid. Uppgifter om specialundervisning inom yrkesutbildning och särskilda undervisningsarrangemang inom gymnasieutbildning har samlats in fr.o.m. år 1999.
Data över specialundervisning inom yrkesutbildning åren 2019-2021 innehåller yrkesinriktade grundexamina oavsett hur de avläggs (studier vid läroinrättning, utbildningsavtal, läroavtal) samt yrkesexamina och specialyrkesexamina. n Fr.o.m 2019 statistiken innehåller inte data om undervisningsgrupper som får särskilt stöd inom yrkesutbildningen. Data för åren ifråga kommer från informationsresursen KOSKI.
Statistiken är slutlig.
Distributionsfrekvens
Begrepp
Allmänbildande utbildning
Anmärkning:
Allmänbildande utbildning är förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och andra icke-yrkesstudier t.ex. vid läroanstalter för fritt bildningsarbete.
Elev
Uppgifterna om antalet elever i grundskolan beskriver tidpunkten den 20 september.
Elever som intagits eller överförts till specialundervisning
Fr.o.m. år 2011 har de grundskoleelever som tagits in i eller överförts till specialundervisning jämställts med elever som får särskilt stöd.
Förskoleundervisning
Grundskola
Till grundskolorna räknas de läroanstalter som hör till följande läroanstaltstyper:
11 Grundskolor
12 Specialskolor på grundskolstadiet
19 Skolor på grundskol- och gymnasiestadiet.
Det är också möjligt att studera grundskolans hela lärokurs eller grundskolans ämnesstudier vid gymnasier och folkhögskolor, men den grundläggande utbildning som ges vid dessa läroanstalter riktar sig till studerande som är äldre än i läropliktsåldern (grundläggande utbildning för vuxna). Dessa läroanstalter och studeranden räknas vanligen inte med i de uppgifter som beskriver grundskolorna.
Intensifierat stöd
Läroanstalt
Statistikcentralen har gett varje läroanstalt en egen läroanstaltsbeteckning som identifierar läroanstalten. Läroanstalterna klassificeras enligt klassificeringen av läroanstaltstyper.
Lärokurs
Anmärkning:
Inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen kan man också tala om lärokursen inom ett enskilt läroämne.
Lärokurser i enskilda läroämnen
1. På lärokurserna i alla ämnen tillämpas allmän lärokurs (inga individuella lärokurser)
2. Individuell lärokurs i ett ämne
3. Individuell lärokurs i två-tre ämnen
4. Individuell lärokurs i minst fyra ämnen
5. Eleven studerar enligt verksamhetsområde.
Under åren 2001-2010 motsvaras begreppet "lärokurser i enskilda läroämnen" av begreppet "undervisningsarrangemang i specialundervisning".
Orsaker till specialundervisning på deltid
1) talstörning
2) läs- och skrivsvårigheter
3) matematiksvårigheter
4) svårigheter med inlärningen av främmande språk
5) anpassningssvårigheter eller störning i känslolivet eller
6) andra svårigheter med inlärning.
Grunden för specialundervisning på deltid fastställdes enligt den primära orsaken till att en elev får specialundervisning.
Plats för anordnande av specialundervisning
1. Undervisningen sker helt i en grupp för allmän undervisning: eleven är helt integrerad i en grupp för allmän undervisning.
2. Undervisningen sker delvis i en grupp för allmän undervisning: eleven studerar delvis i specialklass eller specialgrupp och delvis i en grupp för allmän undervisning
3. Specialgrupp, specialklass: eleven studerar i en specialgrupp eller -klass.
Fr.o.m. år 2011 motsvaras begreppet "plats för anordnande av specialundervisning" av begreppet "plats för genomförande av specialundervisning".
Plats för genomförande av specialundervisning
1. Undervisning sker helt i grupper inom den allmänna undervisningen
2. Undervisningen sker till 51-99 % i grupper inom den allmänna undervisningen
3. Undervisningen sker till 21-50 % i grupper inom den allmänna undervisningen
4. Undervisningen sker till 1-20 % i grupper inom den allmänna undervisningen
5. Undervisning sker helt i en specialgrupp eller -klass.
Under åren 2001-2010 motsvaras begreppet "plats för genomförande av specialundervisning" av det gamla begreppet "plats för anordnande av specialundervisning".
Specialundervisning
I statistiken över specialundervisning i yrkesutbildning (fr.o.m. år 1999) avses med specialundervisning undervisning som anordnas för studerande som på grund av handikapp, sjukdom, utvecklingsfördröjning eller av annan orsak behöver särskilda undervisnings- eller elevvårdstjänster. För den studerande utarbetas enligt lagen om yrkesutbildning en individuell plan för anordnande av undervisning.
Specialundervisning på deltid
Studerande
Studerande
Anmärkning:
Studerande är personer som studerar på gymnasier, inom yrkesutbildningar på andra stadiet, vid högskolor och inom fritt bildningsarbete.
Även vuxna som studerar inom den grundläggande utbildningen kallas studerande.
I Statistikcentralens statistikföring avser begreppet studerande inlärare på andra stadiet och på högre nivå.
I Statistikcentralens statistikföring förutsätts att studerandena är inskrivna vid läroanstalten.
Särskilt stöd
Innan ett beslut om särskilt stöd fattas hörs eleven och vårdnadshavaren och en pedagogisk utredning görs. I den ingår en bedömning av behovet av särskilt stöd. Beslutet granskas åtminstone efter årskurs 2 och före uppflyttningen till årskurs 7. En individuell plan för anordnande av undervisning tas fram åt en elev som får särskilt stöd.
Stödet för inlärning och skolgång kan indelas i allmänt, intensifierat och särskilt stöd.
Om det allmänna stödet inte är tillräckligt, ges intensifierat stöd. Om det intensifierade stödet inte är tillräckligt, ges särskilt stöd. Grundskolelever som under tidigare år (1995-2010) tagits in i eller överförts till specialundervisning jämställs med elever med särskilt stöd.
Tilläggsundervisning
Undervisningsarrangemang i specialundervisning
1. Undervisningsarrangemanget allmän undervisning: eleven studerar lärokurser enligt undervisningsplanen för allmän undervisning
2. En del av lärokurserna är individuella: eleven studerar i ett eller flera läroämnen en individuell lärokurs som är mindre omfattande än i den allmänna undervisningen.
3. Alla lärokurser är individuella: eleven studerar i alla läroämnen individuella lärokurser som är mindre omfattande än i den allmänna undervisningen.
Fr.o.m. år 2011 motsvaras begreppet "undervisningsarrangemang i specialundervisning" av begreppet "lärokurser i enskilda läroämnen".
Utbildning
Anmärkning:
Utbildning kan delas in i sådan som leder till examen och sådan som inte leder till examen.
Utbildningsnivå
Anmärkning:
För att bli antagen till utbildning på en viss utbildningsnivå krävs ofta att personen har avlagt en utbildning på lägre utbildningsnivå.
Utbildningsnivån mäts både på grundval av den planerade totala längden eller den målsatta tiden och på grundval av hur krävande utbildningen är.
Utbildningsnivåer: småbarnspedagogik och förskoleundervisning (varierar i längd), lägre grundnivå (6 år), högre grundnivå (3 år, totalt 9 år från början av grundnivån), andra stadiet (3 år, totalt 12 år från början av grundnivån), specialyrkesutbildningsnivå (1–2 år, totalt 13–14 år från början av grundnivån) på lägsta högre nivå (2–3 år, totalt 14–15 år från början av grundnivån) lägre högskolenivå (3–4 år, totalt 15–16 år från början av grundnivån) högre högskolenivå (5–6 år, totalt 17–18 år från början av grundnivån) och forskarutbildningsnivå (2–4 år, totalt 19–22 år från början av grundnivån).
Måttet för utbildningsnivå kan inte direkt beräknas på basis av de utbildningslängder som presenteras i det här begreppet.
Utbildningssektor
Utbildningssystem
Förskoleundervisning ges i Finland till 6-åringar, i allmänhet i daghem. En del av 6-åringarna får förskoleundervisning i grundskolan. Det har varit obligatoriskt att delta i förskoleundervisningen från år 2015.
Den grundläggande utbildningen är allmänbildande utbildning som anordnas för hela åldersklassen. Alla barn som är stadigvarande bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten inleds det år barnet fyller sju år. Läroplikten upphör, då lärokursen i grundläggande utbildning (den 9-åriga grundskolan) är avlagd eller då det gått 10 år sedan läroplikten började. I undantagsfall kan läroplikten på grund av handikapp eller sjukdom börja redan vid 6 års ålder och vara i 11 år. En person som fått avgångsbetyg för grundläggande utbildning kan föregående år eller samma år söka sig till tilläggsundervisning (10 klass).
Utbildning efter grundskolestadiet, dvs. gymnasieutbildning och yrkesutbildning är utbildning på andra stadiet. Gymnasieutbildningen är utbildning som leder till studentexamen. Utbildningen är 3-årig till omfattningen och ger en allmän behörighet för fortsatta studier. Yrkesutbildningen kan endera ha formen av läroanstaltsutbildning eller ske i form av läroavtal. I läroavtalsutbildning äger största delen av studierna rum i samband med praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats. Dessa studier kompletteras med teoretiska studier vid en läroanstalt. Examina är 3-åriga yrkesinriktade grundexamina som också ger en allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskola och universitet.
Yrkes- och specialyrkesexamina är yrkesinriktad fortbildning. Dessa och också grundläggande yrkesexamina kan avläggas som fristående examen som är oberoende av hur yrkeskunskapen har förvärvats och där yrkeskunskapen kan påvisas t.ex. efter utbildning som förbereder för fristående examen eller med stöd av arbetserfarenhet.
Yrkeshögskoleexamina har en omfattning på 3,5-4,5 år och högre yrkeshögskoleexamina som förutsätter arbetserfarenhet är 1-1,5-åriga.
Universitetens lägre högskoleexamina har en omfattning på 3 år och de högre högskoleexamina är 2 år längre. Den som har avlagt en högre högskoleexamen kan fortsätta studierna i forskarutbildning som leder till licentiat- och doktorsexamen.
Yrkesutbildning
Anmärkning:
Inom yrkesutbildning kan man avlägga yrkesinriktade grundexamina samt yrkes- och specialyrkesexamina.
Inom yrkesutbildning kan man avlägga hela examina eller delar av dem.
Årskurs
Eleverna statistikförs årskursvis. Om det inte går att föra eleverna till en viss årskurs (t.ex. vissa elever i specialundervisning), statistikförs de på den årskurs som motsvarar deras ålder.
Klassificeringar
Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet
Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet
Aktualitet
Punktlighet
Jämförbarhet
Geografisk jämförbarhet
Jämförbarhet över tid
Statistikcentralen har uppgjort omfattande statistik över specialundervisningen inom flera utbildningssektorer för läsåren 1979–1980, 1981–1982, 1983–1984 och 1987–1988. Denna data är inte fullt jämförbar sinsemellan och inte med senare år.
År 1995-2019 har Statistikcentralen samlat in uppgifter om specialundervisning ur ett finansieringsperspektiv i fråga om de elever som intagits eller överförts till grundskolornas specialundervisning och fr.o.m. år 2011 ifråga om elever som fått särskilt stöd. Dessa uppgifter är jämförbara, men begränsade när det gäller statistik över specialundervisning. De innehåller inga uppgifter om till exempel specialundervisning på deltid. Statistikcentralen har år 1998 och fr.o.m. år 2001 årligen sammanställt mer detaljerad statistik över specialundervisning i grundskolan, som omfattar både elever som intagits eller överförts till specialundervisning (t.o.m. år 2010) och elever som fått särskilt stöd (fr.o.m. år 2011) liksom också specialundervisning på deltid.
På grund av ändringar i statistikföringen är uppgifterna för åren 1998 och 2001 och läsåret 2001–2002 gällande delvis specialundervisning inte jämförbara sinsemellan. Däremot kan uppgifterna för läsåret 2001–2002 och nyare uppgifter jämföras sinsemellan. En del av uppgifterna för år 2020 (bl.a. uppgifter om förlängd läroplikt) kommer från informationsresursen KOSKI. En ändring av datakällan har kunnat påverka jämförbarheten med tidigare år.
Uppgifter om specialundervisning inom yrkesutbildningen har efter läsåret 1987–1988 insamlats från och med år 1999.
Uppgifterna för åren 1999–2003 är i huvudsak jämförbara sinsemellan. År 2004 ändrades populationen i statistikföringen av yrkesutbildning på så vis att uppgifterna för år 2004 inte direkt kan jämföras med tidigare års uppgifter. Samma skedde i och med ändringarna år 2018 (lag om yrkesutbildning 531/2017) och tidsserien för åren 2004–2017 som inte är jämförbar med uppgifterna för år 2018. Sedan år 2018 indelas yrkesutbildningen inte längre i läroplansbaserad grundläggande yrkesutbildning för unga och i utbildning för vuxna som förbereder för fristående examen. Antalet tvärsnittsstuderande 20.9 inom yrkesutbildningen för år 2018 är inte jämförbart med antalet studerande under tidigare år, eftersom det före år 2018 fanns uppgifter från tvärsnittstidpunkten endast gällde studerande inom den läroplansbaserade grundläggande yrkesutbildningen för unga.
Uppgifter om undervisningsgrupper insamlades år 2018 för alla elever som får specialundervisning, medan uppgifterna tidigare hade insamlats endast om specialstuderande inom läroplansbaserad utbildning.
Data över specialundervisning inom yrkesutbildning åren 2019-2021 innehåller yrkesinriktade grundexamina oavsett hur de avläggs (studier vid läroinrättning, utbildningsavtal, läroavtal) samt yrkesexamina och specialyrkesexamina. Statistiken över åren 2019 och 2020 innehåller inte uppgifter om undervisningsgrupper som får särskilt stöd inom yrkesutbildningen. Data för åren ifråga kommer från informationsresursen KOSKI.
Enhetlighet över statistikområdena
Intern enhetlighet
Uppgifter om specialundervisning inom yrkesutbildningen har efter läsåret 1987–1988 insamlats från och med år 1999. Uppgifterna för åren 1999–2003 är i huvudsak jämförbara sinsemellan. År 2004 ändrades populationen i statistikföringen av yrkesutbildning på så vis att uppgifterna för år 2004 inte direkt kan jämföras med tidigare års uppgifter. Samma skedde i och med ändringarna år 2018 (lag om yrkesutbildning 531/2017) och tidsserien för åren 2004–2017 som inte är jämförbar med uppgifterna för år 2018. Sedan år 2018 indelas yrkesutbildningen inte längre i läroplansbaserad grundläggande yrkesutbildning för unga och i utbildning för vuxna som förbereder för fristående examen. Antalet tvärsnittsstuderande 20.9 inom yrkesutbildningen för år 2018 är inte jämförbart med antalet studerande under tidigare år, eftersom det före år 2018 fanns uppgifter från tvärsnittstidpunkten endast gällde studerande inom den läroplansbaserade grundläggande yrkesutbildningen för unga.
Källmaterial och datainsamlingar
Källmaterial
Datainsamlingsmetod
Frekvens för datainsamling
Metoder
Databehandling
Materialet kompletteras med anordnarnas och läroinrättningarnas registerdata och med utbildnings- och områdesklassificeringsdata. Data publiceras i enlighet med tidsplanen för publicering.
Datavalidering
Principer och riktlinjer
Organisation
Organisationsenhet
Lagstiftning och andra överenskommelser
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Ytterligare information: Statistiklagstiftning
Principer för dataskydd
Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
Sekretess – behandling av uppgifter
Databastabellerna är i högre grad av standardformat och informationsinnehållet är precisare än i publikationstabeller. Bakgrundsvariablerna är vanligen precisare än i publiceringstabellerna.
Variabler som klassificeras är kommun, årsklass och kön. Elevmängderna meddelas enligt antal i tabellerna. Som dataskyddsmetod har klassificeringens exakthet reducerats redan när tabellerna planerats; databastabeller publiceras inte med de mest precisa variablerna, av dataskyddsorsaker. I informationstjänsterna för statistiken över stöd för lärande följs principerna i dataskyddsanvisningarna för baspublikationer om statistiken över stöd för lärande. Vid uppdrag som gäller informationstjänst ska man beakta det aktuella fallet och särskilt att små observationsmängder och (eventuella) noggrannare bakgrundsvariabler kan påverka dataskyddet. Om informationstjänsttabellen innehåller variabler som kan fastställas som känsliga, används en grövre underklassificering. Om man inte vill reducera variablernas exakthet, kan tröskelvärdesregeln användas.
Principer för offentliggörande
Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Datautbyte
Tillgänglighet och tydlighet
Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.
Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.
Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.
Riktlinjer för revidering av uppgifter
Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.
Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.
Kvalitetssäkring
Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik.
Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)
Användarnas tillgång
Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.
Ytterligare information: Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.