Dokumentation som var i kraft 16.9.2022

Statistikens primäruppgifter

Allmän beskrivning

Med betalningsbalans avses en sammanställning av räkenskaper, som systematiskt beskriver transaktioner mellan en nationell ekonomi och omvärlden under en viss tidsperiod sett både ur den reala och den finansiella ekonomins perspektiv. Betalningsbalansen och utlandsställningen sammanfaller definitionsmässigt med sektorn utlandet i nationalräkenskaperna.

Betalningsbalansen omfattar alla transaktioner som görs mellan ekonomiska enheter i en ekonomi (hemort i landet) och ekonomiska enheter i ett annat land (hemort utomlands). Betalningsbalansen består av en bytesbalans, en kapitalbalans och en finansiell balans.

Utlandsställningen beskriver stocken av utländska tillgångar och skulder till följd av kapitalflöden som redovisas i den finansiella balansen.

Statistikens population

Populationen för statistiken är de institutionella enheter som hör till Finlands samhällsekonomi. Enheten är inhemsk när dess huvudsakliga centrum för ekonomiskt intresse finns i landet, det vill säga när den bedriver ekonomisk verksamhet i landet under en längre tid (minst ett år).

Statistisk enhet

Den statistiska enheten är en institutionell enhet.

En institutionell enhet är en ekonomisk enhet som självständigt fattar beslut inom sin huvudsakliga verksamhet. En inhemsk enhet är en institutionell enhet vars huvudsakliga centrum för ekonomiskt intresse finns i det berörda ekonomiska området och som har beslutanderätt i sin verksamhet och som har, eller skulle kunna ha, en fullständig bokföring.
 

Måttenhet

Måttenheten som används är en miljon euro.

Flöden och reserver mäts i penningvärde och gängse (marknads)priser.

Referensperiod

För de månatliga uppgifterna är referensperioden T+44 från månadens slut.

För de kvartalsvisa uppgifterna är referensperioden T+82 från kvartalets slut.
 

Referensområde

Statistikens referensområde är hela landets ekonomi.

Sektortäckning

Betalningsbalansen och utlandsställningen omfattar alla transaktioner och finansiella transaktioner som Finlands ekonomiska enheter gör med utländska enheter.

Tidstäckning

Uppgifter är tillgängliga från och med statistikåret 2006.

Distributionsfrekvens

Uppgifterna om betalningsbalansen och utlandsställningen distribueras månatligen, kvartalsvis och årligen.

Den månatliga betalningsbalansen publiceras omkring 6 veckor efter utgången av statistikmånaden.

Kvartalsvis publiceras mer detaljerade uppgifter om betalningsbalansen, utlandsställningen och den utländska bruttoskulden. Kvartalsuppgifterna publiceras omkring 2,5 månader efter utgången av kvartalet.

Årsuppgifterna färdigställs 9 månader efter årets slut och offentliggörs samtidigt som kvartalsuppgifterna. Årsstatistik enligt enkäterna om direktinvesteringar och övriga tjänster färdigställs före hösten påföljande år när alla primäruppgifter har erhållits.

De största revideringarna görs enligt ECB:s och Eurostats regler alltid i slutet av mars och september.

Begrepp

Andra ägarandelar

Posten andra ägarandelar omfattar sådana investeringar i kapital (såsom andelar i internationella organisationer) som inte ingår i portföljinvesteringar eller direktinvesteringar.

Avkastning på kapital

Avkastning på kapital omfattar den avkastning som en inhemsk enhet har haft från en extern finansiell tillgång (inflöde) och, på motsvarande sätt, den avkastning som en utländsk enhet har haft från en inhemsk finansiell tillgång (utflöde). Avkastning på kapital omfattar avkastning av eget kapital (utdelningar, ägaruttag från kvasibolag, återinvesterade vinstmedel) och skulder (ränta) samt avkastning på kapital som tilldelas försäkrings- och förmånstagare i försäkringssystem, pensionssystem och standardiserade garantisystem.
I betalningsbalansen delas avkastning på kapital även upp efter den underliggande investeringens funktion, som direkt investering, portföljinvestering, övriga investeringar eller valutareserv, och efter typ av investering på ytterligare detaljeringsnivå.
Om det är möjligt att särskilja värdestegringar och värdeförluster på (finansiella) tillgångar ska dessa inte klassificeras som avkastning på kapital utan som förändringar i investeringens värde på grund av marknadsprisförändringar. Nettoflöden relaterade till räntederivat ska redovisas enbart under finansiella derivat i den finansiella balansen.

Betalningsbalans

Betalningsbalansstatistiken är en sammanställning av en ekonomis reala och finansiella transaktioner med omvärlden och utgör en del av det nationella räkenskapssystemet. Betalningsbalansen består av en bytesbalans, en kapitalbalans och en finansiell balans. Bytesbalansen visar hur transaktioner med utlandet - utrikeshandeln med varor och tjänster, primära inkomster och sekundära inkomster - påverkar nationalinkomsten och balansen mellan ekonomins sparande och investeringar i samhällsekonomin. Kapitalbalansen omfattar enbart kapitaltransfereringar. Den finansiella balansen visar finansieringen av bytesbalansunderskott eller investeringen av bytesbalansöverskott i utlandet och täcker förändringar i direktinvesteringar, portföljinvesteringar, övriga investeringar, finansiella derivat och centralbankens valutareserv.
Statistiken över betalningsbalansen sammanställs enligt reglerna och rekommendationerna i IMF:s betalningsbalansmanual (sjätte upplagan 2009). I Europa utfärdas motsvarande regler av Europeiska centralbanken (den finansiella balansen), Eurostat (bytesbalansen) och OECD (direktinvesteringar).

Betalningsbalansbasis, allmänna handelsvaror

Allmänna handelsvaror på betalningsbalansbasis omfattar varor som byter ekonomisk ägare mellan en inhemsk och en utländsk enhet och som inte ingår i andra specifika kategorier, t.ex. varor inom ramen för varuförmedling och icke-monetärt guld eller som utgör en del av en tjänst. Allmänna handelsvaror bokförs till marknadsvärde till leveransvillkoret fritt ombord (FOB).

Bytesbalans

Bytesbalansen visar flödet av varor, tjänster samt primära och sekundära inkomster mellan inhemska och utländska enheter.

CIF-FOB-justering

Tullen statistikför varuimporten enligt CIF-värdet. I betalningsbalansen anges varuimporten till FOB-värdet. För att uppnå FOB värdet avdras frakten och försäkringskostnaderna mellan inlastningshamn och destinationshamn från varuimporten.

Centralbankens valutareserv

Valutareserven statistikförs enligt Internationella valutafondens (IMF) och Europeiska centralbankens (ECB) anvisningar. Valutareserven innehåller monetärt guld, särskilda dragningsrätter, reservpositioner i IMF och övriga valutareserver. Övriga valutareserver omfattar sedlar, mynt och inlåning, värdepapper, finansiella derivat och övriga fordringar. Som växelkurs används valuteringsdagens avistakurs och posterna redovisas till marknadsvärde.

Uppgifterna om valutareserven i betalningsbalansen baserar sig på Finlands Banks bokföring.

Direktinvesteringar

Mellan en investerare och ett företag i ett annat land uppstår ett direktinvesteringsförhållande när investeraren har ett bestämmande inflytande (över 50 % av röstetalet i ett aktiebolag) över företaget eller betydande inflytande (minst 10 % och högst 50 % av röstetalet i ett aktiebolag) över företaget. Investeringsriktningen (finländska investeringar i utlandet eller utländska investeringar i Finland) bestäms i statistiken av riktningen av ägarkontrollen/inflytandet mellan parterna. Finansiella transaktioner mellan parter i ett direktinvesteringsförhållande kallas direktinvesteringar.

Direktinvesteringskapitalet indelas i eget kapital och främmande kapital. Motposten till återinvesterade vinstmedel i bytesbalansen redovisas under eget kapital. Transaktioner med aktier i företaget, aktier tecknade vid riktade emissioner och övriga investeringar i grundkapital räknas som eget kapital. Till främmande kapital hänförs enskilda lån, leasingkrediter, insättningar på koncernkonton, kapitallån jämförbara med eget kapital, handelskrediter och låneräntor som redovisas på upplupen basis som resultatregleringar, masslån och penningmarknadsinstrument. Om både borgenären och gäldenären driver annan verksamhet än finansieringsverksamhet ska endast s.k. eviga lån upptas i främmande kapital under direkta investeringar.

De nya standarderna för statistikföring (BPM6/BD4) rekommenderar tillämpningen av principen fordring/skuld på direktinvesteringar i samband med statistiken över betalningsbalansen och utlandsställningen. På motsvarande sätt rekommenderas tillämpningen av de nya riktlinjerna vid granskningen av direktinvesteringar efter land och näringsgren. De nya riktlinjerna specificerar investeringar mellan systerföretag och direktinvesteringsförhållandet mellan systerföretag definieras enligt hemlandet för den aktör som utövar bestämmande inflytande (Ultimate controlling parent enterprise, UCP).

Finansiell balans

Den finansiella balansen visar finansieringen av bytesbalansunderskott eller investeringen av bytesbalansöverskott i utlandet och täcker förändringar i direktinvesteringar, portföljinvesteringar, övriga investeringar, finansiella derivat och centralbankens valutareserv. Övriga investeringar bryts ned på lån, inlåning, handelskrediter, andra ägarandelar, tilldelningar av särskilda dragningsrätter, försäkringssystem, pensionssystem och standardiserade garantisystem samt övriga tillgångar och skulder. Sektorindelningen följer den officiella sektorindelning som gäller för bland annat nationalräkenskaperna.

Finansiella derivat

Derivat är finansiella instrument vars pris fastställs utifrån värdet på en annan råvara. En dylik råvara, dvs. underliggande tillgång, kan i princip vara vilken produkt som helst, till exempel valuta, ränta, aktie, index eller råvara. Derivat avser optioner, optionsbevis (warranter), terminer, futurer och valuta- och ränteswappar.

Transaktioner som hänför sig till derivat och motsvarande utestående tillgångar och skulder statistikförs separat från de underliggande tillgångarna. Kapitalflöden som hänförs till derivaten redovisas som bruttoförändringar, dvs. deras flödesuppgifter bryts ned på tillgångar och skulder. Under bruttoförändringarna redovisas de betalningsflöden (kassaflöden) under statistikperioden som härrör från kontrakt med personer bosatta i utlandet. Som betalningsflöden rapporteras bl.a. premier som betalas när standardiserade derivatkontrakt sluts, mellanavräkningar under deras löptid (s.k. marginalbetalningar som inte betalas tillbaka), nettovärdesavräkningar när kontrakten löper ut och alla nettobetalningar mellan parterna för icke standardiserade kontrakt.

Derivatens utestående belopp fördelas på tillgångar och skulder. Utestående tillgångar utgör summan av alla derivatavtal med positiva marknadsvärden medan utestående skulder utgör summan av värdet på alla avtal med negativa marknadsvärden. Ett kontrakt har ett positivt marknadsvärde ur inlänningens synvinkel när den utländska motparten skulle bli nettobetalningsskyldig gentemot den inhemska rapportören om kontraktet avvecklades omedelbart (dvs. vid slutet av månaden). På motsvarande sätt är marknadsvärdet negativt när den inhemska rapportören skulle bli nettobetalningsskyldig gentemot den utländska motparten. Värdena på derivatinstrumentens underliggande instrument bokförs inte i derivatavtalens värden.

Försäkringssystem, pensionssystem och standardiserade garantisystem

Posten försäkringssystem, pensionssystem och standardiserade garantisystem omfattar följande:

a) skadeförsäkringstekniska reserver;
b) rättigheter som avser livförsäkring och livränta;
c) pensionsrättigheter, krav på pensionsmedel från pensionsförvaltare och rättigheter till icke-pensionsfonder;
d) avsättningar för krav inom ramen för standardiserade garantier.

Guld, icke-monetärt

Icke-monetärt guld omfattar allt guld utom monetärt guld. Monetärt guld är guld som ägs av monetära myndigheter och som hålls som en del av valutareserven. Icke-monetärt guld kan vara i form av investeringsguld (dvs. mynt, göt eller tackor med en renhet på minst 995/1 000, inklusive guld som innehas på fördelade guldkonton), guldpulver och annat obearbetat guld eller guld i halvfabrikat.

Handelsbalans

Handelsbalansen beskriver utrikesbalansen för varor när det gäller export och import.

Handelskrediter

Under handelskrediter redovisas exporttillgångar och exportförskott samt importskulder och importförskott. Handelskrediter är krediter i anslutning till handel med varor och tjänster, såsom kontoskulder, leverantörskrediter (betalningstid beviljad av utländska säljare), leverantörsskulder och förskott från utländska köpare för planerade eller kommande prestationer.

Statistik över handelskrediter samlas in med enkäten om företagens och statens utländska tillgångar och skulder. Resultaten från enkätundersökningarna för den löpande statistiken uppräknas med enkäternas täckningsandel, eftersom det finns fler exportörer och importörer än företag av väsentlig betydelse i fråga om finansiella transaktioner.

Indirekt mätta finansiella tjänster (FISIM)

Den faktiska räntan kan anses omfatta både ett avkastningselement och en avgift för en tjänst. I sin verksamhet erbjuder långivare och inlånare lägre räntesatser gentemot sina insättare än de tar ut från sina låntagare. Detta resulterar i räntemarginaler som de finansiella företagen använder för att täcka sina kostnader och få ett driftsöverskott. Av konvention tillämpas dessa indirekta avgifter endast på utlåning och inlåning och endast när denna utlåning och inlåning tillhandahålls av respektive görs hos finansiella företag.

Inlåning/Depositioner

Inlåning/Depositioner avser insättningar som är tidsbundna eller återbetalbara på anfordran. De kan användas till utbetalningar utan några större kostnader eller begränsningar. Till inlåning/depositioner räknas också kontanta tillgångar. Statistik om interbankinlåning härrörs till betalningsbalansen från de monetära finansinstitutens balansstatistik. Interbankinlåningen är till sin karaktär kortfristig, med stor volym och rörlighet.

I och med de nya statistikstandarderna (ENS 2010) ändras avgränsningen mellan inlåning och lån på så vis att lån inte längre kan förekomma mellan monetära finansinstitut (MFI) - poster som tidigare klassificerats som lån mellan monetära finansinstitut klassificeras hädanefter som inlåning.

Kapitalbalans

Kapitalbalansen omfattar kapitaltransfereringar och förvärv eller avyttring av icke-producerade, icke-finansiella tillgångar.

Kapitaltransfereringar

Kapitaltransfereringar avser investeringsstöd och övriga kapitaltransfereringar (t.ex. överföring av äganderätter till anläggningstillgångar och efterskänkning av fordringar). Merparten av kapitaltransfereringarna i Finlands betalningsbalans utgörs av investeringsstöd och de övriga kapitaltransfereringarna är till omfattningen obetydliga. Investeringsstöden hänför sig i första hand till EU:s struktur- och jordbruksfonders betalningar till den offentliga och privata sektorn.
Statistiken om kapitaltransfereringar baseras på administrativt material, i första hand statens bokslut, som Statistikcentralen har tillgång till.

Lån

Lån avser bilaterala låneavtal mellan långivare och låntagare och är inte omsättbara. Också långfristiga leasingavtal räknas som lån. Finansiell leasing är vanlig vid hyra av fartyg och stora maskiner. Värdepapperstransaktioner under återköpsavtal, s.k. repor, behandlas enligt internationell praxis som lån mot säkerhet, trots att de juridiskt sett inte är lån. Repor motsvarar lån mot säkerhet som består i värdepapper som ursprungligen ägts av säljaren. Till lån räknas begreppsmässigt också masskuldebrev av typen private placement.

I och med de nya statistikstandarderna (ENS 2010) ändras avgränsningen mellan inlåning och lån på så vis att lån inte längre kan förekomma mellan monetära finansinstitut (MFI) - poster som tidigare klassificerats som lån mellan monetära finansinstitut klassificeras hädanefter som inlåning.

För Finlands betalningsbalans särredovisas inte utbetalda lån och amorteringar, utan lånen rapporteras som nettoförändringar (utbetalningar minus amorteringar). För finansiell leasing redovisas leasingobjektet under varuhandel och leasingavgifterna som lån. Leasingbetalningarna redovisas som amorteringar och räntorna som räntor på övriga investeringar.

Löner

Löner redovisas när arbetsgivaren (den producerande enheten) och arbetstagaren har sin hemvist i olika ekonomier. För den ekonomi där de producerande enheterna har sin hemvist definieras löner som den totala ersättning (inklusive kollektiva avgifter som arbetsgivare betalar till socialförsäkringssystem eller till privata försäkrings- eller pensionsfonder), kontant eller in natura, som betalas av inhemska företag till utländska anställda för av dessa utfört arbete under räkenskapsperioden. För den ekonomi där personerna har sin hemvist motsvarar lönen den totala ersättning, kontant eller in natura, som de erhåller från utländska företag för av dessa utfört arbete under räkenskapsperioden. Det är viktigt att fastställa om det föreligger en arbetsgivar-arbetstagarrelation. I annat fall utgör betalningen ett köp av tjänster.

Nettoexport av varor inom ramen för varuförmedling

Varuförmedling är när en inhemsk enhet (med hemvist i den ekonomi som gör upp statistiken) köper varor från en utländsk enhet, kombinerat med att direkt sälja dem vidare till en annan utländsk enhet, utan att varorna är på plats i den ekonomi som gör upp statistiken. Nettoexport av varor inom ramen för varuförmedling motsvarar differensen mellan försäljning och inköp av varor för varuförmedling. Denna post omfattar köpmannens handelsmarginaler, kapitalvinster och -förluster samt lagerinvesteringar av varor inom ramen för varuförmedling.

Portföljinvesteringar

Till portföljinvesteringar räknas värdepapperstransaktioner som varken är direktinvesteringar eller hänför sig till valutareserven. Portföljinvestering avser förvärv och avyttring av värdepapper varefter ägarandelen eller rösträtten i företaget är lägre än 10 procent. Sålda och köpta poster redovisas till marknadsvärde och de kapitalvinster som realiseras vid ägarbytet syns då i värderingsposterna mellan stockförändringar och flöden.

Värdepapperstransaktionerna uppdelas i aktier/andelar och räntebärande värdepapper. Till den första gruppen räknas aktier, andelsbevis och andelar i placeringsfonder. Till räntebärande värdepapper räknas masskuldebrev och penningmarknadsinstrument.

Avkastning på innehav av aktier i placeringsfonder uppdelas i avkastning (utdelningar) och återinvesterade vinstmedel. Återinvesterade vinstmedel ingår i portföljinvesteringar i den finansiella balansen, medan avkastning (utdelningar) ingår i primära inkomster i bytesbalansen.

Uppgifterna om portföljinvesteringar insamlas från datainsamlingen gällande utländska finansiella tillgångar och skulder samt från Finlands Banks datainsamlingar. Finlands Bank insamlar uppgifterna per värdepapper och de klassificeras utifrån Europeiska centralbankens centrala värdepappersdatabas som innehåller basuppgifter om nästan alla värdepapper som är föremål för aktiv handel globalt.

Primära inkomster

Primära inkomster motsvarar den inkomst som tillkommer institutionella enheter för att de bidrar till produktionsprocessen, tillhandahåller finansiella tillgångar eller utarrenderar naturresurser till andra institutionella enheter. Detta omfattar löner, avkastning på kapital och övriga primära inkomster.

Restpost

Restposten är nettot av alla fel och bortfall i betalningsbalansen, dvs. redovisningsmässig skillnad mellan summan av bytes- och kapitalbalanserna och den finansiella balansen under en given period. Restposten är relativt sett större i månads- och kvartalsstatistiken än i årsstatistiken, där många mätfel på grund av periodiseringar jämnas ut. De stora internationella företagens utländska transaktioner orsakar stora svängningar i statistiken, och inom EMU syns motposterna nödvändigtvis inte i betalningsbalansstatistiken för Finland. Också periodiseringsskillnaderna kan avspeglas som stora statistikfel eller som konsekutiva stora statistikfel med olika förtecken.

Sekundära inkomster

I kontot för sekundära inkomster visas löpande transfereringar mellan inhemska och utländska enheter. En transferering är en post som motsvarar en institutionell enhets tillhandahållande av en vara, tjänst, finansiell tillgång eller annan icke- producerad tillgång till en annan institutionell enhet där det inte förekommer någon motsvarande post av ekonomiskt värde i motsatt riktning. Löpande transfereringar är alla överlåtelser som inte är kapitaltransfereringar. Löpande transfereringar delas upp efter respektive institutionell sektor i den ekonomi som sammanställer uppgifterna (offentlig sektor eller övriga sektorer).
Den offentliga sektorns löpande transfereringar omfattar löpande inkomst- och förmögenhetsskatter osv., sociala avgifter, sociala förmåner, löpande internationell samverkan, diverse löpande transfereringar, moms- och BNI-relaterade avgifter till unionens egna medel.
Övriga sektorers löpande transfereringar omfattar löpande inkomst- och förmögenhetsskatter osv., sociala avgifter, sociala förmåner, diverse löpande transfereringar, skadeförsäkringspremier (netto), skadeförsäkringsfordringar och justeringar för förändringar i pensionsrättigheter. Diverse löpande transfereringar omfattar personliga transfereringar mellan inhemska och utländska hushåll.

Tilldelningar av särskilda dragningsrätter

Tilldelningen av särskilda dragningsrätter till IMF-medlemmar visas som en skuld för mottagaren under tilldelning av särskilda dragningsrätter inom övriga investeringar, med en motsvarande post under särskilda dragningsrätter i valutareserven.

Tjänster

Tjänster är resultatet av en produktionsverksamhet som förändrar villkoren för de konsumerande enheterna eller som underlättar utbytet av produkter eller finansiella tillgångar. Tjänster är generellt sett inte separata enheter för vilka äganderätt kan fastställas och kan i allmänhet inte skiljas från frambringandet av tjänsten. Tjänsterna omfattar följande poster:
a) Tillverkningstjänster för fysiska insatsvaror som ägs av andra
b) Underhålls- och reparationstjänster, ej hänförliga till någon annan kategori
c) Transport
d) Resor
e) Bygg och anläggning
f) Försäkrings- och pensionstjänster
g) Finansiella tjänster
h) Avgifter för användning av immateriella rättigheter, ej hänförliga till någon annan kategori
i) Telekommunikation, data- och informationstjänster
j) Andra affärstjänster
k) Personliga tjänster, kultur- och rekreationstjänster
l) Offentliga varor och tjänster, ej hänförliga till någon annan kategori

Utlandsställning

Statistiken över utlandsställningen innehåller stockuppgifter över utländska tillgångar och skulder till följd av kapitalflöden som redovisas i den finansiella balansen. Tillgångarna och skulderna upptas till värdet vid statistikperiodens slut.
Statistiken över utlandsställningen sammanställs enligt reglerna och rekommendationerna i IMF:s betalningsbalansmanual (sjätte upplagan 2009). I Europa utfärdas motsvarande regler av Europeiska centralbanken och OECD (direktinvesteringar). Enligt IMF:s klassifikation fördelas direktinvesteringar, portföljinvesteringar, övriga investeringar, finansiella derivat och centralbankens valutareserv. Övriga investeringar bryts ned på lån, inlåning, handelskrediter, andra ägarandelar, tilldelningar av särskilda dragningsrätter, försäkringssystem, pensionssystem och standardiserade garantisystem samt övriga tillgångar och skulder. Sektorindelningen följer den officiella sektorindelning som gäller för bland annat nationalräkenskaperna.

Varor

Posten varor omfattar lös egendom som byter ägare mellan inhemska och utländska enheter. Den omfattar allmänna handelsvaror på betalningsbalansbasis, nettoexport av varor inom ramen för varuförmedling och icke-monetärt guld.

Övriga investeringar

Till övriga investeringar räknas lån, inlåning, handelskrediter, andra ägarandelar, tilldelningar av särskilda dragningsrätter, försäkringssystem, pensionssystem och standardiserade garantisystem samt övriga tillgångar och skulder.

Övriga primära inkomster

Övriga primära inkomster omfattar skatter på produktion och import, subventioner och arrenden.

Övriga tillgångar och skulder

Till övriga tillgångar och skulder hänförs till exempel betalningsförmedlingsskulder och -tillgångar mellan banker, betalningstidsskulder och -tillgångar avseende värdepappershandel, försäkringsföretagens återförsäkringskontoskulder och -tillgångar och depåer och företagens växelfinansiering. Vidare redovisas under denna post alla instrument som inte kan hänföras till någon annan betalningsbalanspost.

Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet

Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet

Betalningsbalansen består av statistik från flera källor. Därför är källstatistikens kvalitet avgörande för statistikens tillförlitlighet. För att upprätthålla och förbättra betalningsbalansstatistikens kvalitet har man uppmärksammat definitionen av enkätramarna och registrens noggrannhet. Man har strävat efter att beakta de institutionella förändringarna på finansmarknaden och i företagssektorn som påverkar statistikföringen. Uppgifternas riktighet och exakthet granskas regelbundet.

De viktigaste felkällorna som upptäcks är ramfel och mätfel. Ramfel uppstår på grund av eftersläpning i registren när alla svarande inte hittas och mätfel uppstår när de svarande misstolkar kravet att lämna in uppgifter. Finlands statistik är känslig just i fråga om ram- och mätfel, eftersom det i Finland i förhållande till samhällsekonomins storlek finns mycket stora internationella företag.

Enligt principerna för dubbel bokföring av betalningsbalansen är summan av delfaktorerna i betalningsbalansen, det vill säga bytes- och kapitalbalansen och den finansiella balansen, noll. I praktiken är slutsumman i allmänhet ett positivt eller negativt tal. Restposten är nettot av alla fel och bortfall i betalningsbalansen. Med hjälp av en felterm kan slutsumman för sammanräknade registreringar nollställas på konstgjord väg, det vill säga termen har ett lika stort absolutbelopp men ett annat tecken än det tal som annars är slutresultatet. Restposten är relativt sett större i månads- och kvartalsstatistiken än i årsstatistiken, där många mätfel på grund av periodiseringar jämnas ut. De stora internationella företagens utländska transaktioner orsakar stora svängningar i statistiken, och inom EMU syns motposterna nödvändigtvis inte i betalningsbalansstatistiken för Finland. Också periodiseringsskillnaderna kan avspeglas som stora statistikfel eller som konsekutiva stora statistikfel med olika förtecken.

Uppgifter som baserar sig på årsenkäter uppskattas i den månatliga och kvartalsvisa preliminära statistiken för statistikåret. Därmed kompletteras tillgången till uppgifter med tiden, vilket kan leda till betydande korrigeringar i statistiken. De största korrigeringarna har berott på att företagens vinstutdelningsuppgifter och uppgifter om återinvesterade vinstmedel har erhållits först på hösten det år som följer på statistikåret. Tullen korrigerar successivt de månatliga uppgifterna om utrikeshandeln fram till våren året efter statistikåret. 
 

Aktualitet

Den månatliga betalningsbalansen publiceras omkring 6 veckor efter utgången av statistikmånaden.

Kvartalsuppgifterna publiceras omkring 2,5 månader efter utgången av kvartalet.

Årsuppgifterna färdigställs 9 månader efter årets slut och offentliggörs samtidigt som kvartalsuppgifterna.
 

Punktlighet

Det fanns ingen fördröjning mellan publiceringskalendern och den faktiska publikationsdagen för denna publikation.

Jämförbarhet

Geografisk jämförbarhet

Uppgifterna om betalningsbalansen och utlandsställningen är geografiskt jämförbara tack vare internationella statistikstandarder.

Uppgifterna om betalningsbalansen och utlandsställningen klassificeras per land. Det kan förekomma asymmetrier i statistiken mellan två länder bland annat på grund av att olika informationskällor används i olika länder. Man strävar efter att minska dessa asymmetrier i samarbete med andra länder. 15.1.1 Asymmetri /CC1
 

Jämförbarhet över tid

Betalningsbalansen har upprättats enligt den nuvarande handboken BPM 6 från och med statistikåret 2013. Tidigare statistikår har upprättats i enlighet med handboken BPM 5, men de har ändrats metodiskt enligt det nya sättet. 

Enhetlighet över statistikområdena

Definitionerna och omfattningen i betalningsbalansmanualen BPM6 överensstämmer helt med definitionerna i nationalräkenskaperna ENS 2010. Variablerna i betalningsbalansen överensstämmer således helt med motsvarande variabler i nationalräkenskaperna. Produktionssystemen för betalningsbalansen och nationalräkenskaperna är integrerade och uppgifterna sammanfaller i huvudsak från och med 2019 och för finansräkenskapernas del från och med 2020. De största skillnaderna gäller bokföringen av derivat samt inkomstskatterna vid sekundära inkomster.

Den statistik över utrikeshandeln som Tullen publicerar skiljer sig definitionsmässigt från utrikeshandeln enligt betalningsbalansen. Utrikeshandelsstatistiken mäter den gränsöverskridande utrikeshandeln och förändringen i fartygens ägarskap, medan betalningsbalansen mäter förändringen i ägarskapet.
 

Intern enhetlighet

Betalningsbalansen och utlandsställningen är enhetlig med utrikeshandeln med varor och tjänster, utländska direktinvesteringar och nationalräkenskaperna.

Källmaterial och datainsamlingar

Källmaterial

För upprättandet av betalningsbalansstatistiken används direkt datainsamling, administrativt material samt information som härletts ur annan statistik. De viktigaste källmaterialen är uppgifter om varuhandeln som fås från Tullen, betalningsbalansens egna datainsamlingar, Statistikcentralens resebalans samt material från Finlands Bank och Finansinspektionen.

Uppgifterna i bytesbalansen grundar sig i huvudsak på fyra informationskällor: utrikeshandelsstatistiken, enkäten om utrikeshandel med tjänster och varuflöden utomlands, enkäten om finansiella fordringar och skulder samt uppgifter som härletts från nationalräkenskaperna. Övriga uppgifter produceras metodiskt utifrån flera informationskällor.

Tullen samlar in uppgifter om gränsöverskridande utrikeshandel med varor samt en del av förändringarna i ägandet av fartyg. I Statistikcentralens enkät om utrikeshandel med tjänster och varuflöden utomlands samlar man in uppgifter om finländska företags och samfunds utrikeshandel med tjänster samt varuhandel som inte överskrider Finlands gränser. Uppgifterna om utrikeshandeln kompletteras med uppgifter som härletts ur nationalräkenskaperna samt med uppskattningar av finländska privatpersoners utrikeshandel.

Uppgifter om gränsöverskridande handel med länder utanför EU fås från tullsystemet. Importörer och exportörer som överskrider statistikgränsen för gränsöverskridande handel inom EU ska varje månad lämna in statistikuppgifter enligt Intrastat-systemet till Tullen. 

Urvalet för kvartalsenkäten om utrikeshandel med tjänster varuflöden utomlands är omkring tusen enheter och för årsenkäten omkring tvåtusen enheter. Kvartalsenkäten justeras uppåt så att den motsvarar populationen, baserat på andelarna i den föregående färdiga årsenkäten. I årsenkäten används ett stratifierat slumpmässigt urval (SRS eller PPS) beroende på stratumet.

Primära inkomster omfattar löner, avkastning på kapital och övriga primära inkomster. Uppgifterna om löner grundar sig på inkomstskattematerialet från skattemyndigheten, avkastningen på kapital på betalningsbalansens datainsamlingar och Finlands Banks källmaterial och övriga primära inkomster på statens bokföring och nationalräkenskapernas skattekalkyler. Uppgifterna om sekundära inkomster och kapitalbalansen härleds huvudsakligen från sektorräkenskaperna. 

De uppgifter i bytesbalansen som inte kan fås på månadsnivå estimeras metodiskt för månaderna och uppskattas tills kvartals- eller årsuppgifterna är tillgängliga.

Uppgifterna för den finansiella balansen och utlandsställningen fås från följande enkäter:
1. Statistikcentralens kvartalsenkät om finansiella fordringar och skulder
2. Statistikcentralens årsenkät om utländska finansiella fordringar och skulder
3. Statistikcentralens datainsamling om arbetspensionsanstalternas tillgångar
4. Finlands Banks enkät till inlåningsbanker och värdepappersföretag som tillhandahåller konto- och kapitalförvaltningstjänster för värdepapper
5. Finlands Banks enkät om värdepappersfordringar och -skulder till företag, finansinstitut, försäkringsinrättningar och staten
6. Finlands Banks datainsamling om finansinstituten
7. Finlands Banks datainsamling om placeringsfondernas balansräkningar
8. Finansinspektionens Solvens II-datainsamling

Grundprincipen för statistikföringssystemet är enkäter som riktar sig direkt till informationskällan, det vill säga de institutionella enheter som fattar investerings- eller finansieringsbeslut. Enkäterna om betalningsbalansen är till sin natur totalundersökningar, där små företag har utelämnats. Små företag beaktas metodiskt.

Uppgifter från kvartalskällor om finansiella fordringar och skulder estimeras till månadsnivå med hjälp av tidigare kvartalsuppgifter. Månadsuppgifterna uppdateras när kvartalsmaterialen är klara.

Ramarna för företagssektorns enkäter fastställs på basis av Statistikcentralens register över företag och sammanslutningar. Företagsregistret innehåller uppgifter om omkring 300 000 sammanslutningar samt anteckning om utländskt ägarskap. Registret innehåller dessutom som tilläggsuppgift en förteckning över företag som har utländska dotterbolag. Ramarna kompletteras med uppgifter från skatteförvaltningen om balansräkningen för de 15 000 största företagen samt uppgifter från enkäterna. Som urvalsmetod för enkäterna används ett cut off-urval. I företagssektorns enkäter om betalningsbalans inkluderas sådana företag vars utländska fordringar och skulder förutspås vara bland de största utifrån dessa informationskällor. I praktiken har kvartalsenkäten omfattat omkring 90–140 företag de senaste åren och årsenkäterna sammanlagt omkring 1 000–1 200 företag.

Övriga aktörer inom finanssektorn som inte omfattas av definitionen av finansinstitut och placeringsfonder väljs ut till enkäterna om betalningsbalans med hjälp av Finansinspektionens uppgifter, skatteförvaltningens balansräkningsuppgifter och företagsregistret på samma sätt som i fråga om företagssektorn.
 

Datainsamlingsmetod

Betalningsbalansen och utlandsställningen sammanställs från flera källor. Källorna består av direkta datainsamlingar, administrativt material och uppgifter som härletts ur statistisk eller estimerats från andra källor.

Mer information: Datainsamlingsmetoder | Statistikcentralen (stat.fi)

Frekvens för datainsamling

Månadsvisa material för betalningsbalansen och utlandsställningen:
- Utrikeshandel med varor
- Finlands Banks enkät till inlåningsbanker och värdepappersföretag som tillhandahåller konto- och kapitalförvaltningstjänster för värdepapper
- Finlands Banks enkät om värdepappersfordringar och -skulder till företag, finansinstitut, försäkringsinrättningar och staten
- Finlands Banks datainsamling om finansinstituten
- Finlands Banks datainsamling om placeringsfondernas balansräkningar

Kvartalsvisa material för betalningsbalansen och utlandsställningen:
- Kvartalsenkäten om utrikeshandel med tjänster och varuflöden utomlands
- Resebalansen
- Statistikcentralens kvartalsenkät om finansiella fordringar och skulder
- Statistikcentralens datainsamling om arbetspensionsanstalternas tillgångar
- Finansinspektionens Solvens II-datainsamling

Årsvisa material för betalningsbalansen och utlandsställningen:
- Kvartalsenkäten om utrikeshandel med tjänster och varuflöden utomlands
- Statistikcentralens årsenkät om utländska finansiella fordringar och skulder
 

Metoder

Databehandling

Betalningsbalansen och utlandsställningen använder analysfärdiga material som källor.

Datavalidering

Materialet valideras i två faser i enlighet med statistikproduktionsprocessen. Statistikcentralens enhet för datainsamling ansvarar för granskningen av enhetsuppgifterna i betalningsbalansens egna datainsamlingar. Det granskade materialet skickas till systemet för betalningsbalansen för analys. Materialen från de externa källorna till betalningsbalansen och utlandsställningen är i regel färdiga för analys, så granskningsskedet utförs inte.

Varje källmaterial analyseras på aggregerad nivå. Därefter sammanställs och analyseras de godkända källmaterialen som en helhet. Om man i analysskedet upptäcker avvikande förändringar eller värden, utreds orsaken till dem och vid behov granskas avvikelsen i fråga återigen på enhetsnivå.

Statistikcentralen säkerställer i båda granskningsfaserna konsistensen med annat statistiskt material som används, både på enhetsnivå och på publikationsnivå.

Principer och riktlinjer

Organisation

Statistikcentralen

Organisationsenhet

Ekonomisk statistik

Lagstiftning och andra överenskommelser

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.  

Ytterligare information: Statistiklagstiftning | Statistikcentralen (stat.fi)


Vid framställningen av statistiken över betalningsbalansen och utlandsställningen tillämpas anvisningarna och rekommendationerna i IMF:s betalningsbalansmanual (sjätte upplagan från 2009).

Finlands Bank är skyldig att lämna uppgifterna i statistiken över betalningsbalansen och utlandsställningen till Europeiska centralbanken i den omfattning som förutsätts i centralbankens riktlinjer ECB/2011/23. Statistikcentralen sammanställer dessa uppgifter. Därtill överlämnar Finlands Bank statistiskt material för upprättande av betalningsbalansen och utlandsställningen. Detta statistiska samarbete har avtalats i ett samarbetsavtal mellan Finlands Bank och Statistikcentralen.

Principer för dataskydd

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas.

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi) 

Framställningen av statistiken styrs dessutom av EU:s förordning 223/2009 om europeisk statistik, förordningen om programmet för europeisk statistik 2013–2017 (99/2013) (förlängd till 2020) och ett flertal statistikspecifika förordningar.

Sekretess – behandling av uppgifter

Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Enhetsspecifika uppgifter i beräkningsmaterialet är sekretessbelagda.

Uppgifterna behandlas bara av sådana personer som behöver uppgifterna i sitt arbete. Användningen av uppgifter är avgränsad med hjälp av behörighet. Aggregationen av uppgifter, utvärderingen av uppgifternas kvalitet under utarbetandet, den noggranna prioriteringen av källor och åtgärderna för balansering av den totala nivån ger ett slutresultat som inte gör det möjligt att identifiera enskilda informationsproducenter.

I baspublikationerna om betalningsbalansen och utlandsställningen iakttas Statistikcentralens officiella anvisningar för skydd av personuppgifter och företagsuppgifter i tabellform som grundar sig på statistiketiska principer och lag. Ett centralt rättesnöre i dataskyddsverksamheten är att undvika att publicera statistikuppgifter i en form där enskilda personer eller företag kan identifieras.

Statistiken innehåller inte uppgifter på enhetsnivå som enligt lag är offentliga, så röjanderisken måste beaktas när tabellerna sammanställs.

Vid bedömningen av röjanderisken används tröskelkriteriet och dominanskriteriet. Gränsen för tröskelkriteriet grundar sig på uppgifter som har erhållits direkt från företag eller som har imputerats. Enligt regeln ska cellens uppgifter skyddas om cellen består av ett mindre antal observationer än tröskelvärdet. Dominanskriteriet skyddar uppgifterna om summan av uppgifterna från de viktigaste uppgiftslämnarna inte skiljer sig tillräckligt från den information som publiceras.

Uppgifterna i de celler som ska skyddas publiceras inte, utan ska täckas. Reglerna används vid primär och sekundär täckning.

Vid primär täckning skyddas en enskild cell genom täckning, om gruppens värde grundar sig på mindre än tre observationer eller om ett enskilt företags uppgifter inte skiljer sig tillräckligt från det publicerade värdet. Sekundär täckning utförs så att innehållet i den cell som ska skyddas inte kan beräknas med hjälp av andra cellvärden.

Alla personer som upprättar betalningsbalansen och utlandsställningen har undertecknat en sekretessförbindelse där de förbinder sig att hemlighålla de uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet är sekretessbelagda.
 

Principer för offentliggörande

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten. 

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik | Statistikcentralen (stat.fi)

Uppgifterna i statistiken över betalningsbalansen och utlandsställningen publiceras månatligen och kvartalsvis.
 

Datautbyte

Uppgifterna i statistiken över betalningsbalansen och utlandsställningen överlämnas som aggregerade data i enlighet med konfidentialitetsprincipen till Europeiska centralbanken (ECB), EU:s statistikmyndighet Eurostat, OECD, IMF, Världsbanken och FN. Organisationerna publicerar statistikuppgifterna i flera tryckta publikationer och webbpublikationer.

Tillgänglighet och tydlighet

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.
  
Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.

Statistiken över betalningsbalansen och utlandsställningen och uppdateringarna av statistikdatabasen publiceras på Statistikcentralens webbplats. Uppgiftsanvändarna kan beställa ett e-postmeddelande om offentliggörandena inom önskat ämnesområde (s.k. nyhetsbrevstjänst).

Betalningsbalans och utlandsställning | Statistikcentralen (stat.fi)

Beslut om att publicera aktuella nyheter, till exempel nyhetspuffar, fattas från fall till fall. Kanaler för aktuella nyheter:
Statistikcentralen (stat.fi)
Tilastokeskus – Tilastotohtori | Facebook (facebook.com)
Tilastokeskus | Twitter (twitter.com)
 

Riktlinjer för revidering av uppgifter

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

Kvalitetsbedömning

Finlands officiella statistik är en omfattande statistiksamling som beskriver utvecklingen och situationen i samhället. Den omfattar nästan 300 statistikgrenar inom 26 ämnesområden. Producenterna av Finlands officiella statistik har godkänt ett gemensamt kvalitetslöfte, där de förbinder sig till gemensamma kvalitetsmål och gemensamma kvalitetssäkringsåtgärder. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik (på finska) överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik. I handboken Laatua tilastoissa (ung. Kvalitet inom statistiken) beskrivs den goda praxis som följs i statistiken.

Kvalitetssäkring

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Ramarna kompletterar varandra. Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik.

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)
 

Användarnas tillgång

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik | Statistikcentralen (stat.fi)

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter. 

Statistik som inverkar på kapital- och finansmarknaden: Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (24 § 1 mom., 13 punkten) föreskriver att statistik som beskriver samhällsekonomins utveckling samt andra sådana handlingar som innehåller uppgifter som uppenbarligen kan påverka kapital- och finansmarknaden är sekretessbelagda innan uppgifterna har offentliggjorts. I fråga om sådan statistik upprätthålls separata förteckningar över personer som har rätt att behandla uppgifterna.

I särskilda fall kan uppgifter lämnas ut enligt den så kallade embargoprincipen före den officiella publiceringstidpunkten. Sådana situationer är bland annat författningsbaserade eller avtalsbaserade dataleveranser till Eurostat, Europeiska centralbanken eller Finlands Bank samt utlämnandet av uppgifter på avtalsbasis till andra myndigheter som framställer statistik och till andra producenter av officiell statistik för redigering av en publikation som publiceras efter Statistikcentralens offentliggörande eller för obligatorisk EU-rapportering. Uppgifterna ska då antecknas som konfidentiella tills de offentliggörs (embargoprincipen, mottagaren offentliggör inte uppgifterna före den överenskomna tidpunkten).

Statistikexperter

Marianna Mukkulainen
överaktuarie
029 551 3405

Söker du tidigare publicerad dokumentation?

Dokumentation som publicerats före 5.4.2022 finns på statistikens arkivsidor.

Gå till arkivsidorna