Byggnader och fritidshus: dokumentation för statistiken

Statistiken över byggnader och fritidshus är en årsstatistik och den beskriver det befintliga byggnads- och fritidshusbeståndet på årets sista dag. Statistiken över byggnader och fritidshus kan produceras med alla kommun- och koordinatbaserade områdesindelningar samt efter postnummerområde. Statistikcentralen får uppgifter om byggnader och fritidshus i huvudsak från befolkningsdatasystemet vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, dit kommunernas byggnadstillsynsmyndigheter meddelar uppgifter om byggnader och bostäder som kräver byggnadslov. Det är möjligt att till byggnaderna koppla uppgifter om såväl bostäder som personerna bosatta i dem, med hjälp av olika identifieringsuppgifter. Statistiken över byggnader och fritidshus är ett totalmaterial.

Byggnadsbeståndet omfattar alla byggnader som hör till bostadsbeståndet. Byggnadsbeståndet kan beskrivas bland annat efter byggnadens användningsändamål (bostadsbyggnad, affärsbyggnad, kontorsbyggnad osv.), byggnadsår, våningsyta, byggmaterial eller utrusningsuppgifterna. 

Produktionssystemet för byggnads-, bostads- och boendeförhållandestatistik förnyades vad gäller bostads- och byggnadsuppgifter under materialåret 2020. I samband med produktionsreformen tydliggjordes slutledningen av byggnadsbeståndet bland annat vad gäller fritidshusbeståndet. Reformen påverkar i viss mån också tidsserieuppgifterna (läs mer under 15.2). Som en del av produktionsreformen infördes i statistiken för år 2020 också den nya byggnadsklassificeringen (Byggnadsklassificering 2018). Uppgifter enligt den nya byggnadsklassificeringen är tillgängliga vad gäller byggnadsuppgifter från och med år 2005.

Statistiken över byggnader och fritidshus är en totalstatistik, vars uppgifter hämtas ur byggnadsuppgifterna i det befolkningsdatasystem som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.  
 
Uppgifterna i det byggnadsregister som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har inte varit heltäckande för alla byggnadstyper. Därför bortgallras från Statistikcentralens byggnadsbeståndsstatistik bland annat byggnader som används i jordbruksproduktion och bostadsbyggnaders bastu- och ekonomibyggnader (se punkt 3.3). I Statistikcentralens uppgifter presenteras fritidshus i allmänhet som en egen uppgift och på motsvarande sätt byggnadsbeståndet utan uppgifter om fritidshus.

Den statistiska enheten är en byggnad.

Måttenheten för byggnader är antal och våningsyta i kvadratmeter.

Statistiken beskriver situationen den sista dagen under respektive år.

Statistiken över byggnader och fritidshus görs årligen och den beskriver situationen under årets sista dag. Statistiken över byggnader och fritidshus färdigställs ungefär fem månader efter statistikföringstidpunkten.

Som områdesindelning används dagen efter statistikföringstidpunkten, det vill säga områdesindelningen den första dagen efter årsskiftet. Följaktligen har kommuner som slås samman på årets första dag statistikförts tillsammans.

Statistik över byggnader och fritidshus kan produceras med alla kommun- och koordinatbaserade områdesindelningar samt efter postnummerområde.

Uppgifterna i det byggnadsregister som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har inte varit heltäckande för alla byggnadstyper. Därför omfattar Statistikcentralens statistik över byggnader och fritidshus i regel inte följande byggnader: byggnader som används i jordbruksproduktion, bostadsbyggnaders bastu- och ekonomibyggnader, försvarsmaktens byggnader, liksom inte heller tak av lätt konstruktion och kiosker, förutom då ovan nämnda byggnader är bebodda.

Byggnadsbeståndet omfattar inte heller fritidshus, eftersom de oftast presenteras som en egen uppgift. Byggnads- och fritidshusbeståndet innehåller inte samma byggnader, eftersom en enskild byggnad klassificeras antingen till byggnadsbeståndet eller fritidshusbeståndet. Bebodda fritidshus ingår i bostadsbeståndet. Alla bebodda byggnader ingår i byggnadsbeståndet, men inte i fritidshusbeståndet. Bebodda fritidshus inkluderades i byggnadsbeståndet från och med år 2000.

Den årliga statistikproduktionen om byggnader inleddes från och med år 1987 vid Statiskcentralen och statistikföringen av fritidshus från och med år 1989. Motsvarande tidigare uppgifter har från och med år 1950 producerats med tio års mellanrum i samband med folk- och bostadsräkningen.

Källmaterialet för statistiken över byggnader och fritidshus utgörs av de uppgifter om byggnader och bostäder som ingår i befolkningsdatasystemet, som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Beteckningssystemet i befolkningsdatasystemet ändrades då s.k. permanenta byggnadsbeteckningar togs i bruk i november 2014. I statistiken är permanenta byggnadsbeteckningar i användning från och med materialåret 2014, vilket i viss mån kan påverka bland annat tidsserie- och årsförändringsuppgifterna. De statistikuppgifter som producerats årligen är under en längre period relativt jämförbara sinsemellan, även om enskilda årsförändringar inte till alla delar är exakta och pålitliga.

Uppgifterna i statistiken publiceras årligen i maj på statistikens ingångssida.

Täckningen för de centrala uppgifterna om byggnaderna är relativt bra. I antals- och egenskapsuppgifterna om byggnaderna finns det dock i viss mån felaktigheter, eftersom alla ändringsuppgifter inte på ett heltäckande sätt delges de myndigheter som administrerar befolkningsdatasystemet.

Enligt den tillförlitlighetsundersökning som gjordes i samband med folkräkningen år 1990 fanns det omkring 20 000 byggnader för mycket i den registerbaserade statistiken. Byggnaderna hade antingen rivits, blivit förstörda eller ändrats till fritidshus.
Ur uppgifterna om byggnader och bostäder i befolkningsdatasystemet fås inte exakta uppgifter om vad som inte längre ska räknas med, och därför försöker Statistikcentralen gallra bort byggnader och bostäder som är gamla och i dåligt skick från statistiken över byggnadsbeståndet. Om stadigvarande invånare flyttar till en sådan byggnad som avlägsnats ur bostadsbeståndet, återförs bostaden till byggnadsbeståndet.

Uppgifter om nya objekt som byggts utan lov och ändrings- och förbättringsarbeten förmedlas inte till datasystemet. Ändringar i uppvärmningssättet eller värmekällan är inte alltid tillståndspliktiga byggnadsåtgärder. Samma problem gäller också för uppgifter om byggnadens utrustning och nätanslutningar, vilka kan innehålla felaktigheter. I viss mån är det möjligt att korrigera felaktiga uppgifter vid Statistikcentralen genom att avlägsna motstridigheter mellan utrustning, uppvärmningssätt och värmekälla. De finns bristfälligheter också i de uppgifter som börjat samlas in först efter införandet av dataunderlaget år 1980. Till exempel uppgifter om hiss, balkong och maskinell ventilation kan vara bristfälliga.

De statistikuppgifter som årligen tagits fram är under en längre period relativt jämförbara sinsemellan. Enskilda årsförändringar är inte till alla delar exakta och tillförlitliga. 

En del enheter kan saknas i uppgifterna om fritidshus. Byggnader som i registret finns i andra användningsändamålsklasser än den för fritidsbostäder tas i bruk för fritidshusanvändning (t.ex. egnahemshus som stått tomma eller bostadsbyggnader på tidigare lantbruk). Ändring av sådana byggnader till fritidsbostäder förmedlas i regel inte till registermyndigheten och därmed till statistiken. I viss mån har man försökt rikta registergranskningar och förfrågningar på byggnader som har ett okänt användningsändamål och/eller står tomma och vars användningsändamål har kunnat ändras till ett fritidsbostadshus. Det är också möjligt att användningsändamålet för ett fritidshus ändras till en bostadsbyggnad, då den tas i bruk för boende. I så fall avlägsnas fritidshuset från fritidshusbeståndet. Det samma sker också då ett fritidshus anmäls som stadigvarande adress i en flyttanmälan. Befolkningsregistercentralen (nuvarande Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata) har kompletterat byggnadsuppgifterna i befolkningsdatasystemet från 1997 genom att lägga till Skatteförvaltningens uppgifter om fritidshus i registret. Därför kan det i vissa kommuner finnas för många fritidsbostadshus. Med andra ord har samma fritidshus funnits i såväl Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem som i de material som mottagits från skattemyndigheten. Alltid har dessa inte kunnat fastställas som samma enhet, eftersom Skatteförvaltningens uppgifter inte omfattar koordinatuppgifter om byggnaderna.

Uppgifter om fritidshusens ägare, såsom antalet sommargäster från andra kommuner, beskriver enbart de uppgifter som fås via myndighetsregister. Den faktiska användargruppen för ett fritidshus kan i vissa fall var en helt annan än vad som kan fastställas utifrån registeruppgifterna. För en stor del av fritidshusen saknas information om bl.a. elektrifiering eller vattenlednings- och avloppsnät. Enligt en urvalsbaserad enkätundersökning (Stugbarometern 2021) var 79 procent av fritidshusen anslutna till elnätet och 19 procent fick sitt hushållsvatten från ett vattenverks eller vattenandelslags nät. I den fritidshusstatistik som baserar sig på myndighetsregister finns motsvarande uppgifter om att långt under hälften av fritidshusen har elanslutning och enbart några procent en anslutning till vattenledningsnätet.

Befolkningsregistercentralen (nuvarande Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata) genomförde år 2003 med metoder inom automatisk databehandling ett projekt för grundläggande förbättring av koordinatuppgifterna om byggnader, vilket ledde till bättre koordinatuppgifter också i statistiken över byggnader och fritidshus. Omfattningen av koordinatuppgifterna varierar en aning enligt kommun. I statistiken över byggnader och fritidshus var mindre än en procent sådana byggnader eller fritidshus som inte omfattades av koordinatuppgifter eller så var koordinaterna inte valida med övriga områdesuppgifter. Byggnadens färdigställningsår och dylika egendomsuppgifter har korrigerats vid Statistikcentralen från och med år 2017 med hjälp av uppgifter ur Skatteförvaltningens fastighetsregister.

Uppgifter om byggnader och fritidshus publiceras med ett dröjsmål på fem månader efter referenstidpunkten (årets sista dag).

Uppgifter om byggnader och fritidshus kan produceras med såväl nationella som europeiska områdesindelningar (NUTS), eftersom byggnaders koordinatuppgifter används i statistikmaterialet. I statistiken finns områdesuppgifter enligt FN:s rekommendationer om folk- och bostadsräkningar.

När olika tidpunkters uppgifter jämförs ska det beaktas att en del av förändringarna kan bero på revideringar av registren, ändringar i behandlingen av statistikmaterialet och annorlunda metoder för att samla in uppgifter under tidigare år. Till exempel påverkar byggnadsårskorrigeringar byggnadernas åldersstruktur, liksom ändringar av användningsändamålet ska beaktas till exempel då årsförändringar granskas. I folkräkningen år 1985 användes för första gången registeruppgifter när man framställde bostads- och byggnadsbeståndsstatistik. Uppgifter om bostads- och byggnadsbeståndet har tagits fram vid folkräkningarna åren 1950, 1960, 1970, 1980 och 1985. FN:s rekommendationer om folkräkning har beaktats vid genomförandet av folkräkningar.
Från och med år 1987 har uppgifter producerats årligen utifrån registeruppgifter och de statistikuppgifter som uppgjorts årligen är under en längre period relativt jämförbara sinsemellan. Årsförändringarna är dock inte till alla delar exakta och tillförlitliga. Klassificeringen av byggnadens användningsändamål ändrades år 1994. I byggnadsbeståndsstatistiken har klassificeringen i fråga varit i användning från statistikåret 1993. Den nyaste byggnadsklassificeringen, 2018, togs i bruk i statistiken över byggnader och fritidshus under statistikåret 2020.

Den första registerbaserade fritidshusstatistiken har publicerats för år 1989 och därefter årligen. Befolkningsregistercentralen (nuvarande Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata) kompletterade byggnadsuppgifterna i befolkningsdatasystemet genom att lägga till Skatteförvaltningens uppgifter om fritidshus i registret sommaren 1990. Därefter granskades bland annat bristfälliga koordinat- och egenskapsuppgifter i kommunerna. Äldre uppgifter om fritidshus är från folkräkningen år 1980, då uppgifterna samlades in på blanketter. 

I början av år 1997 kompletterade Befolkningsregistercentralen (nuvarande Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata) på nytt byggnadsuppgifterna i befolkningsdatasystemet med skattemyndighetens fastighetsuppgifter. I sammanhanget lades också en avsevärd mängd fritidshus till i registret. Det var möjligt att en del av de enheter som lades till i skattemyndighetens material redan fanns med en annan beteckning i byggnadsuppgifterna i befolkningsdatasystemet.
Det befolkningsdatasystem som tillhandahålls av Befolkningsregistercentralen (nuvarande Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata) ändrades då s.k. permanenta byggnadsbeteckningar togs i bruk i november 2014. I statistiken är permanenta byggnadsbeteckningar i användning från och med materialåret 2014, vilket i viss mån kan påverka bland annat tidsserie- och årsförändringsuppgifterna.

Statistikproduktionens tekniska plattform och informationssystemet förnyades under materialåret 2005. Reformen kan ha en viss inverkan i tidsseriegranskningen.

Från och med statistikåret 2008 slogs statistiken över byggnadsbeståndet och statistiken över fritidshus ihop till en och samma statistikgren, Byggnader och fritidshus. Datainnehållet i statistiken är detsamma som i de tidigare separata statistikgrenarna.
Produktionssystemet för byggnads-, bostads- och boendeförhållandestatistik integrerades som en del av Statistikcentralens datasystem för byggda miljöer under materialåret 2020. I anslutning till produktionsreformen tydliggjordes byggnadsbeståndsdefinitionen bland annat
vad gäller fritidshusbeståndet (se nedan). Reformen har viss inverkan på tidsserieuppgifterna. Som en del av produktionsreformen infördes i statistiken för år 2020 också den nya byggnadsklassificeringen (Byggnadsklassificering 2018). Uppgifter enligt den nya byggnadsklassificeringen är tillgängliga vad gäller byggnadsuppgifter från och med år 2005.

Ändringen av byggnadsklassificeringen i samband med produktionsreformen 2020 påverkade statistiken över byggnader och fritidshus på följande sätt:

Statistikföringen av fritidshus ändrades på så sätt att alla bostadsbyggnader för fritidsbruk enligt den nya byggnadsklassificeringen klassificeras i samma byggnadsklass 021 (Fritidsbostadshus) och de delas inte längre upp i egentliga fritidsbostadshus och fritidshus som hyrs ut i affärsverksamhet. Dessa omkring 14 000 fritidshus som hyrs ut i affärsverksamhet avlägsnades på samma gång från klassen för affärsbyggnader, vilket ska beaktas vid tidsseriegranskning. Därtill inräknas inte de s.k. mormorsstugorna (omkring 40 000) längre i statistiken över fritidshus, vilket i viss mån minskar antalet fritidshus år 2020.

I den nya byggnadsklassificeringen ingår också kollektivbostadsbyggnader och bostadsbyggnader för speciella grupper i klassen Bostadsbyggnader.

Statistikcentralens byggnads- och bostadsbeståndsstatistik är enhetlig på så sätt att en byggnad som motsvarar varje bostad i bostadsbeståndet (statistiken över bostäder och boendeförhållanden) finns i byggnadsbeståndet (statistiken över byggnader och fritidshus).

Statistikcentralens byggnads- och bostadsbeståndsstatistik och å andra sidan uppgifterna i byggnads- och lägenhetsregistret vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är inte helt enhetliga, eftersom Statistikcentralen strävat efter att korrigera bristerna i det ursprungliga registret.

Skillnaderna i antalen mellan Statistikcentralens statistik över byggnader och fritidshus och statistiken över byggnads- och bostadsproduktion, som beskriver nybyggnad, beror på bland annat olika tidpunkter för urvalet. Därtill kan utbyggnader i bostads- och byggnadsbeståndet och ändringsarbeten som är jämförbara med nybyggnad registreras i statistiken över byggnads- och bostadsproduktion, som beskriver nybyggnad, under starttidpunkten för bygglovet, men under det ursprungliga färdigställningsåret för byggnaden i den statistik som beskriver byggnads- och bostadsbeståndet.

I statistiken över byggnader och fritidshus finns alla byggnader och bostäder som var bebodda på årets sista dag, även om de ännu inte var färdigställda. Då fastställs det att det första inflyttningsåret är färdigställningsåret för byggnaden.

Från uppgifterna om byggnadsbeståndet i statistiken över byggnader och fritidshus stryks årligen byggnader och bostäder som inte längre räknas ingå i byggnads- och bostadsbeståndet i aktiv användning. Dessa uppgifter som ska strykas är bland annat rivna och förstörda byggnader samt bostäder som länge varit obebodda. Det är också möjligt att en byggnad som inte tidigare hört till byggnadsbeståndet tas i bruk för boende, varvid den återinförs i byggnadsbeståndet i aktiv användning.

Antalet färdigställda byggnader i Statistikcentralens statistik över byggnads- och bostadsproduktion, som beskriver nybyggnad, ökar inte det existerande byggnadsbeståndet med samma mängd. Detta beror på att ändringar sker inom byggnadsbeståndet:  Byggnader rivs eller förstörs till exempel i eldsvådor, nya byggnader byggs i stället för gamla eller så ändras användningsändamålet för en existerande byggnad och så vidare. Därtill kan en byggnad som tidigare inte varit i bruk återinföras i byggnadsbeståndet, om stadigvarande invånare flyttar in i byggnaden.

Uppgifterna i Stugbarometern, som är en urvalsbaserad enkätundersökning, kan avvika från den registerbaserade statistiken över fritidshus på grund av olika datainsamlingsmetoder eller olika begrepp och definitioner.

Statistikcentralens byggnads- och bostadsbeståndsstatistik motsvarar varandra i det nuvarande informationssystemet (sedan 2005) så att byggnaden som motsvarar varje bostad finns i byggnadsbeståndet. Statistikcentralens byggnads- och bostadsbeståndsstatistik och DVV:s byggnads- och lägenhetsuppgifter är inte helt sammanhängande, eftersom det har gjorts ansträngningar för att korrigera fel i registret i Statistikcentralen. Dessutom beskärs till exempel byggnader som används för jordbruksproduktion, bastur och ekonomiska byggnader från Statistikcentralens byggnadsbestånd. I Statistikcentralens uppgifter presenteras sommarstugorna vanligtvis som egna uppgifter och byggnadsbeståndet utan uppgifter om sommarstugor.

Skillnaderna mellan Statistikcentralens statistik över byggnadsbestånd och siffrorna som beskriver nyproduktionen i byggnadsproduktionsstatistiken beror till exempel på olika plockdatum och statistiska enhetsdata. I nyproduktionsstatistiken innehåller enheten projektdata, inklusive tillägg. I byggnadsbeståndsstatistiken är enheten byggnaden och dess egenskaper. Dessutom innehåller byggnadsbeståndet alla byggnader som innehåller lägenheter som beboddes den sista dagen på året, även om de ännu inte har slutförts. Det är också möjligt att en byggnad som inte tidigare tillhör till beståndet kommer att tas för bostadsbruk, i vilket fall den kommer att ingå i byggnadsbeståndet.

De volymer av färdigbyggda byggnader som beskriver nyproduktionen i Statistikcentralens byggnadsproduktionsstatistik ökar inte det befintliga byggnadsbeståndet med samma belopp. Detta beror på att förändringar sker inom byggnadsbeståndet, såsom rivning eller förbränning av en byggnad eller till exempel byggandet av en ny byggnad för att ersätta den gamla, ändra syftet med den befintliga byggnaden till en annan etc. Dessutom kan en byggnad som tidigare var oanvänd återvända till byggnadsbestånd om fastboende flyttar in i byggnaden.
 

Statistiken över byggnader och fritidshus är ett totalmaterial som baserar sig på uppgifterna om byggnader och bostäder i det befolkningsdatasystem som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, och vars uppgifter upprätthålls av kommunernas byggnadstillsynsmyndigheter och magistraterna. De uppgifter som lagras i befolkningsdatasystemet fastställs i lagen och förordningen om befolkningsdatasystemet.

Datasystemet för byggnader och bostäder vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har skapats i början av 1980-talet. Dess dataunderlag utgörs av de uppgifter som samlats in av ägarna eller innehavarna av byggnader och bostäder i samband med Statistikcentralens folkräkning år 1980. Datainsamlingen baserade sig på befolkningsdatalagen och en separat folkräkningsförordning.

Från och med år 1982 har byggnads- och lägenhetsuppgifter uppdaterats i datasystemet med byggprojektanmälningar, som fylls i vid ansökan om bygglov för en ny byggnad, en utbyggnad eller ändringsarbeten. Under hela 1980-talet reviderades och granskades byggnads- och lägenhetsuppgifterna i det befolkningsdatasystem som tillhandahölls av Befolkningsregistercentralen (nuvarande Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata). Statistikcentralen utvecklade olika behandlingsregler för materialbehandling, för att registeruppgifter i fortsättningen skulle kunna användas för att framställa den årliga statistiken över byggnads- och bostadsbeståndet. Den årliga statistikproduktionen om byggnader inleddes från och med år 1987 vid Statiskcentralen och statistikföringen av fritidshus från och med år 1989.

Namnet på administratören av befolkningsdatasystemet, som fungerar som källmaterial, ändrades 1.1.2020 till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (tidigare Befolkningsregistercentralen).

Uppgifter i Skatteförvaltningens fastighetsregister används i statistikmaterialet för att korrigera och komplettera uppgifter.

Statistikcentralen har ett avtal med Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Skatteförvaltningen om leverans av uppgifter till Statistikcentralen veckovis och på årsnivå.

Registret vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata uppdateras kontinuerligt. Uppgifter hämtas till Statistikcentralen som uppgifter på såväl vecko- som årsnivå.

I databehandlingen utnyttjas tidigare års korrigeringar, logiska slutledningar och data utanför primärmaterialet. Uppgifter ur bland annat Skatteförvaltningens fastighetsregister utnyttjas i granskningen av byggnadsuppgifter och i imputeringen av uppgifter som saknas. Statistikuppgifterna jämförs också med andra byggnadsuppgifter från samma tidpunkt, bland annat med nybyggnadssiffror.

Vid Statistikcentralen strävar man efter att korrigera materialet enligt behandlingsreglerna på så sätt att sannolika bortfall, såsom byggnader som är gamla och i dåligt skick, gallras bort från materialet. Från statistiken avlägsnas till exempel egnahemshus som varit obebodda i över 15 år. Om stadigvarande invånare flyttar in i en sådan byggnad som avlägsnats ur bostadsbeståndet, återinförs bostaden till bostadsbeståndet.

Alla ändringsarbeten är inte tillståndspliktiga byggåtgärder, och inte heller alla åtgärder som gäller byggnadernas utrustning och nätanslutningar, varför information om dessa inte alltid förmedlas till myndigheterna och på så sätt till statistiken. Registeruppgifterna om en stor del av fritidshusen saknar därför information om bland annat elektrifiering eller vattenlednings- och avloppsanslutningar. I viss mån försöker Statistikcentralen dra slutsatser om och korrigera felaktigheter i det ursprungliga materialet och bristfälliga byggnadsuppgifter. Till exempel har uppgifter som beskriver samma byggnad inte godkänts dubbelt, om det finns en misstanke om överlappande uppgifter. Man försöker också dra slutsatser om och korrigera andra felaktigheter i det ursprungliga materialet och bristfälliga byggnadsuppgifter.

En del av utrustningsuppgifterna om byggnader och bostäder har samlats in först efter uppgifterna från folkräkningen år 1980, varför de är partiellt bristfälliga. Sådana uppgifter är till exempel hiss, balkong och maskinell ventilation. Från byggnadsbeståndet bortgallras bland annat byggnader som används i jordbruksproduktion och bastu- och ekonomibyggnader i bostadsbyggnader, eftersom de inte inkluderades i folkräkningen år 1980 och följaktligen inte varit med då registrets dataunderlag bildades. Med specificerande identifieringsuppgifter sammanslås med Statistikcentralens byggnadsbeståndsuppgifter andra uppgifter, såsom bland annat antalet bostäder och invånare i en byggnad.

Vid mottagandet av källmaterial granskas variablerna vid Statistikcentralen, så att de motsvarar de uppgifter som behövs för statistikföringen. Enhetsmängderna granskas och jämförs med tidigare leveranser. Datavalidering görs i varje skede av behandlingen av statistikmaterialet (se följande punkt 18.5).

Statistikcentralen

Samhällsstatistik

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.  

Ytterligare information: Statistiklagstiftning

Folk- och bostadsräkningen är också förknippad med internationella bestämmelser och rekommendationer:  EU:s folkräkningsförordning och UNECE:s folkräkningsrekommendation, (Chapter XIV. Household and family characteristic).

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas. 

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi) 

I behandlingen av materialet används pseudonymbeteckningar, det vill säga konstgjorda beteckningar för personer, byggnader och bostäder. I områdesindelningar som är mindre än en kommun krypteras enskilda uppgifter från fall till fall.

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten. 

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik 

Statistikens uppgifter används vid Statistikcentralen av andra statistikgrenar som behöver bostads- och byggnadsuppgifter.

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.   

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt. 

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.   

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter. 

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt. 

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

Kvaliteten på statistiken över byggnader och fritidshus bedöms i flera faser av statistikprocessen. Årligen görs koherensgranskningar där man jämför med uppgifter om andra motsvarande byggnader (till exempel siffrorna i statistiken över byggnadsproduktion), med ändringar i omvärlden och med uppgifter från tidigare år.

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Ramarna kompletterar varandra. Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik. 

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi) 

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras. 

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik 

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.