Förstasidan > Produkter och tjänster > Folkräkning 2010 > Befolkningen allt mer utbildad – stora regionala skillnader

Befolkningen allt mer utbildad – stora regionala skillnader

Text: Aila Repo

År 2010 hade omkring 3 miljoner personer efter utbildning på grundnivå avlagt examen inom gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkeshögskole- eller universitetsutbildning. År 1970 var antalet personer som avlagt examen omkring 0,9 miljoner. Antalet personer som avlagt examen har mer än tredubblats i Finland på 40 år. Det förekommer dock fortfarande avsevärda regionala skillnader i befolkningens utbildningsnivå.

Befolkningen som fyllt 15 år efter utbildningsnivå och ålder 1970 och 2010

Antalet personer som saknar en examen efter utbildning på grundnivå, dvs. grundskola, folkskola, medborgarskola eller mellanskola, minskar varje år. Vid utgången av 2010 var antalet sådana personer 1,5 miljoner då motsvarande antal 1970 ännu var 2,6 miljoner. I siffran ingår även personer vars utbildning efter grundnivån ännu inte var avslutad eller om vars utbildning uppgifter saknades, t.ex. många utlänningar.

I artikeln betraktas i första hand utbildningsnivån hos den befolkning som fyllt 15 år. I Finland är det endast ett fåtal 15-åringar som har fått avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen, men 15 års ålder används allmänt till exempel i de utbildningsjämförelser som Unesco utför.

Antalet personer som avlagt examen på högre nivå har fyrdubblats

Vid utgången av 2010 hade 39 procent av befolkningen som fyllt 15 år avlagt examen på mellannivå. Antalet personer som avlagt utbildning på mellannivå är tre gånger större än 1970. Examina på mellannivå är studentexamen, yrkesinriktad grundexamen, yrkes- och specialyrkesexamen.

Antalet personer som avlagt högre utbildning har ökat ännu mer. År 1970 hade 9 procent av befolkningen avlagt utbildning på högre nivå medan motsvarande antal vid slutet av 2010 var 28 procent. Antalet personer som avlagt examen på högre nivå är hela fyra gånger större än för 40 år sedan. Examina på högre nivå omfattar examen på institutnivå, examen inom yrkesutbildning på högre nivå, yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen, lägre och högre universitetsexamen, licentiatexamen och doktorsexamen.

Antalet personer som avlagt licentiat- eller doktorsexamen har dock vuxit mest. De var 2010 hela nio gånger fler än 1970.

Antalet examina har vuxit markant närmast till följd av att antalet utbildningsplatser inom utbildning som leder till examen har utökats från och med 1970-talet. Särskild uppmärksamhet har fästs vid att höja utbildningsnivån hos den äldre befolkningen i arbetsför ålder genom att öka möjligheterna att avlägga yrkesinriktad vuxenutbildning som leder till examen.

Kvinnorna är mer utbildade än männen

År 1970 hade kvinnorna i alla åldersgrupper lägre utbildning än männen. Situationen har förändrats markant fram till 2010. Kvinnorna är nu mer utbildade än männen i nästan alla åldersgrupper. Endast kvinnor över 65 år har lägre utbildning än männen i samma ålder.

Andelen personer som avlagt examen efter grundnivån enligt ålder och kön 1970 och 2010

Ända sedan 1950-talet har kvinnorna avlagt årligen fler studentexamina än männen. Allt fler kvinnor har även avlagt examen på högre nivå. År 2010 var 54 procent av dem som avlagt examen på högre högskolenivå kvinnor. Av dem som avlagt examen på forskarutbildningsnivå var 40 procent kvinnor. Antalet kvinnor som avlagt examen på högre högskolenivå har blivit 11 gånger större och antalet kvinnor som avlagt examen på forskarutbildningsnivå har blivit 25 gånger större jämfört med 1970.

Största antalet examina i Birkaland

Även om antalet personer som avlagt examen har ökat i hela landet under 40 år, förekommer det fortfarande regionala skillnader i befolkningens utbildningsnivå. Sett till landskap fanns det största antalet personer som avlagt examen 2010 i Birkaland, där drygt 69 procent av den befolkning som fyllt 15 år hade en examen efter grundnivå. Antalet examina var minst på Åland där knappt 60 procent av invånarna hade en examen. Områdesindelningarna för 2011 har tillämpats vid de regionala granskningarna.

Andelen personer som avlagt examen efter landskap 1970 och 2010

År 1970 var andelen invånare som avlagt examen störst i Nyland, 33 procent, och minst i Kajanaland, 19 procent. År 2010 var motsvarande andel 69 procent i Nyland och 64 procent i Kajanaland. Efter Norra Karelen och Norra Österbotten har antalet personer som avlagt examen vuxit tredje mest i Kajanaland.

Stora skillnader i utbildningen mellan kommunerna

Det finns stora skillnader mellan kommunerna i andelen personer som avlagt examen. Under hela granskningsperioden har Grankulla haft den största andelen personer som avlagt examen: år 1970 uppgick de till 56 procent och år 2010 till hela 79 procent av de invånare som fyllt 15 år.

År 1970 hade Kyyjärvi den minsta andelen personer som avlagt examen, endast en tiondel av invånarna, men 2010 hade redan 51 procent av invånarna i Kyyjärvi en examen. År 2010 hade Luhanka med 46 procent den minsta andelen personer som avlagt examen.

• Animerad karta: Andelen invånare som avlagt examen högre nivå av dem som fyllt 15 år efter kommun 1970–2010
  På den animerade kartan kan man se andelen personer av befolkningen i varje kommun som avlagt examen efter grundnivå.

Antalet utbildade personer har ökat mycket kraftigt, vilket den animerade kartan tydligt visar. År 1970 hade Esbo den näst största andelen invånare som avlagt examen, nästan 40 procent. År 2010 fanns det i varje kommun i Finland relativt sett fler invånare som avlagt examen än i Esbo för 40 år sedan.

Antalet invånare som avlagt examen på högre nivå har under granskningsperioden ökat mest i Birkala, där de 1970 uppgick till en tiondel och 2010 redan till 38 procent av dem som fyllt 15 år. Bland kommunerna i Fasta Finland har andelen invånare som avlagt examen på högre nivå öka minst i Kivijärvi.

• Animerad karta: Andelen invånare som avlagt examen på högre nivå av dem som fyllt 15 år efter kommun 1970–2010
  På den animerade kartan kan man se andelen invånare av den befolkning i varje kommun som avlagt examen på högre nivå.

Utbildningsnivån har stigit mest i Oulunsalo och Kiiminki

Skillnaderna mellan kommunerna är stora också mätta med utbildningsnivån. För mätning av utbildningsnivån används en indikator som beräknas i år utifrån längden på den högsta utbildningen efter grundnivå för befolkningen som fyllt 20 år multiplicerat med 100.

År 2010 hade Grankulla den klart högsta utbildningsnivån. På följande platser placerade sig Esbo och Birkala. Grankulla hade det största antalet utbildade även 1970 och på följande platser kom Esbo och Mariehamn. Helsingfors har hållit samma placering, dvs. fjärde, i den kommunvisa jämförelsen som utförs med en utbildningsnivåmätare.

Utbildningsnivån har ökat mest i Uleåborgs randkommuner, Oulunsalo och Kiiminki. Den teoretiska utbildningstiden har i dessa kommuner ökat efter genomgånget grundskolestadium med 2,2 år per person. Utbildningsnivån har allmänt taget stigit mest i kommuner som ligger i närheten av universitetskommuner.

Kommuner vars utbildningsnivå har ökat mest 1970–2010

Mätt med antalet skolår har utbildningsnivån bland kommunerna i Fasta Finland ökat minst i Kivijärvi och Rautavaara, bara med ungefär 0,4 år.

Sett till landskap har utbildningsnivån ökat mest i Norra Österbotten och Birkaland. I dessa landskap har utbildningstiden ökat med 1,6 år från 1970 till 2010.

Utbildningsnivåmätare för den befolkning som fyllt 20 år efter landskap 1970 och 2010

Aila Repo är specialforskare vid Statistikcentralens enhet för individstatistik.

Statistiken Befolkningens utbildningsstruktur

Uppdaterad 24.4.2012