Förstasidan > Produkter och tjänster > Folkräkning 2010 > Kvinnor med utländsk bakgrund får barn tidigar

Kvinnor med utländsk bakgrund får barn tidigare

Marja-Liisa Helminen

Kvinnor med utländsk bakgrund födde 7,1 procent av alla barn födda i Finland under åren 2007–2011. Föderskorna med utländsk bakgrund är något yngre än de finlandsfödda föderskorna.

I Finland bor, beroende på beräkningssättet, redan omkring en fjärdedels miljon människor med utländsk bakgrund och antalet ökar alltjämt. Av kvinnorna med utländsk bakgrund är 61 procent i fertil ålder, dvs. i åldern 15–49 år. Av kvinnorna med finländsk bakgrund är 42 procent i denna ålder.

Härkomst och fertilitet som begrepp

I denna artikel behandlas fertilitet ur befolkningsforskningens synvinkel, dvs. ordet avser uppnådd fertilitet till skillnad från fysiologisk fertilitet. Antalet födda barn jämförs med antalet kvinnor i fertil ålder (vanligen 15–49-åringar). (Pitkänen 2007)

Begreppet "med utländsk bakgrund" definieras med hjälp av Statistikcentralens begrepp "härkomst". En persons härkomst bestäms utgående från föräldrarnas födelseland. På så sätt kan man också särskilja första och andra generationens personer av utländsk härkomst. Om både personen själv och föräldrarna är födda utomlands, tillhör personen första generationen av utländsk härkomst. Till andra generationen av utländsk härkomst hör personer som är födda i Finland, men vars föräldrar är födda utomlands.

Med hjälp av begreppet härkomst kan också personens bakgrundsland specificeras. Bakgrundslandet är i första hand det land där modern är född. Om den här uppgiften inte finns, väljs det land där fadern är född. Om också denna uppgift saknas väljs personens eget födelseland. En mer detaljerad definition av begreppet härkomst finns på webbsidan om statistiken över befolkningsstrukturen.

Som synonym används i denna artikel också "med bakgrund", t.ex. "med utländsk bakgrund", "med rysk bakgrund".

Störst kvinnodominans bland utlänningar med thailändsk bakgrund

I denna artikel granskas fertiliteten efter moderns härkomst. Barnets fader kan alltså vara av antingen finsk eller utländsk härkomst. Jämförelsen gäller förutom finlands- och utlandsfödda också kvinnor som kommer från tre exempelbakgrundsländer. Dessa bakgrundsländer är Ryssland (inkl. forna Sovjetunionen), Somalia och Thailand, vilka alla representerar olika världsdelar.

Då hela befolkningen granskas är de ryska, estniska och somaliska grupperna de största av utländsk härkomst. Då den utländska befolkningen granskas enbart efter kvinnornas andel stiger Thailand upp i tätgruppen tillsammans med dessa länder. Därför har Thailand tagits med i granskningen av fertiliteten.

Av de personer med thailändsk bakgrund som bor i Finland var hela 85 procent kvinnor år 2011. Av dem med rysk bakgrund var 60 procent kvinnor, av dem med somalisk bakgrund 47 procent.

Få andra generationens utlänningar i barnafödande ålder

Personer av utländsk härkomst kan ytterligare delas in i första och andra generationens utlänningar. Den andra generationens andel av alla personer av utländsk härkomst är fortfarande ganska liten i Finland: år 2011 var den bara 15 procent.

Av den första generationen kvinnor av utländsk härkomst var 69 procent i åldern 15–49 år. Av den andra generationen kvinnor av utländsk härkomst är en mycket mindre andel i denna ålder, bara 14 procent. Detta innebär omkring 2 500 kvinnor. En stor del av den andra generationen med utländsk bakgrund är ännu ganska ung; 80 procent av dem är under 15 år.

Då man av alla kvinnor av utländsk härkomst väljer dem i fertil ålder, dvs. i åldern 15–49 år, är Thailand som bakgrundsland högst upp på listan. Av kvinnorna med thailändsk bakgrund var 85 procent i fertil ålder år 2011. Av kvinnorna av rysk härkomst var 54 procent i åldern 15–49 år och av somalierna 55 procent.

Trots att det sammanlagt finns drygt dubbelt så många personer med somalisk bakgrund jämfört med dem med thailändsk bakgrund (Somalia 13 900, Thailand 6 100) finns det fler kvinnor i fertil ålder bland dem med thailändsk bakgrund (4 430) än dem med somalisk bakgrund (3 650).

Att höra till gruppen kvinnor i fertil ålder innebär inte att personen redan har fött eller kommer att föda. En liten grupp utgörs också av dem som föder före de fyllt 15 år eller efter 49 års ålder.

Under exempelåret 2011 födde 5,9 procent av kvinnorna i fertil ålder med thailändsk bakgrund, motsvarande siffra för dem med somalisk bakgrund var 10,6 procent. Hos kvinnorna med rysk bakgrund var siffran 4,9 procent. Av kvinnorna i fertil ålder med finländsk bakgrund födde 5,1 procent och av dem med utländsk bakgrund sammanlagt 6,3 procent. Siffrorna för dem med somalisk bakgrund skiljer sig mest från de övriga granskade grupperna.

Under åren 2007–2011 födde kvinnorna med rysk bakgrund 1,7 procent av alla barn som föddes i Finland. Andelen för kvinnor med somalisk bakgrund var 0,5 procent och för kvinnorna med thailändsk bakgrund 0,4 procent.

Det skulle vara intressant att skilt granska fertiliteten också mellan första och andra generationen kvinnor med utländsk bakgrund, men för tillfället är antalet kvinnor av andra generationen som fött barn för litet för att man ska kunna beräkna meningsfulla nyckeltal. Under åren 2007–2011 har andra generationens kvinnor med utländsk bakgrund bara fött omkring ett tjugotal barn per år.

Kvinnor med utländsk bakgrund föder i genomsnitt 2,1 barn

En av de vanligaste parametrarna för fertilitet är det summerade fruktsamhetstalet (TFR, total fertility rate). Detta tal berättar hur många barn en kvinna kalkylmässigt föder under sin livstid, om fruktsamhetstalen per åldersgrupp förblir oförändrade i förhållande till det år som utgör grunden för beräkningen. År 2011 var fruktsamhetstalet i Finland 1,83, dvs. något under två barn per kvinna. Detta tal har beräknats utgående från alla kvinnor i fertil ålder som hör till Finlands befolkning, dvs. både kvinnor av finsk och utländsk härkomst.

Det summerade fruktsamhetstalet är något högre bland kvinnor av utländsk härkomst än bland finländska kvinnor. Under åren 2007–2011 var talet i genomsnitt 2,09 bland dem med utländsk bakgrund, medan det var 1,84 bland dem som var av finsk härkomst.

För åren 2007–2011 har ett medelvärde för det summerade fruktsamhetstalet beräknats för exempelbakgrundsländerna, eftersom de årliga variationerna är stora då antalet personer är så lågt. Kvinnorna med somalisk bakgrund hade det högsta talet, 4,00 barn. För dem med thailändsk bakgrund var talet 2,08, dvs. samma som för kvinnor med utländsk bakgrund sammanlagt. Det summerade fruktsamhetstalet för kvinnorna med rysk bakgrund, 1,73, är t.o.m. lägre än för kvinnor med finländsk bakgrund. Dessa tal är i linje med dem som tidigare beräknats utgående från moderns födelseland (Statistikcentralen 2012a).

Figur 1. Fruktsamhetstal per åldersgrupp för kvinnor av finsk och utländsk härkomst, medelvärden under åren 2007–2011

Källa: Statistikcentralen. Befolkningsstatistik.

Det summerade fruktsamhetstalet beräknas utgående från fruktsamhetstalen per åldersgrupp (figur 1). De visar att de yngre åldersgrupperna med utländsk bakgrund föder oftare än de med finsk bakgrund. Den enda åldersgrupp, i vilken fruktsamhetstalet är högre för kvinnor med finsk bakgrund, är 30–34-åringarna. Bland kvinnor med utländsk bakgrund är talet högst hos 25–29-åringarna.

Inga stora skillnader i medelåldern för föderskor

Fertiliteten kan också granskas utgående från föderskornas medelålder. Denna siffra berättar den genomsnittliga åldern för föderskorna ett visst år. Då samtliga föderskor granskas var skillnaden i medelålder under åren 2007–2011 liten: medelvärdet för kvinnor med finsk bakgrund var 30,1 år och för dem med utländsk bakgrund 30,0 år. På årsnivå har skillnaden varit 0–0,3 år, dvs. skillnaden kan beräknas i månader.

Medelåldern för föderskor som kommer från exempelbakgrundsländerna skiljer sig bara något från de finländska kvinnornas. Siffrorna för bakgrundsländerna Thailand, Ryssland och Somalia har beräknats som ett medelvärde för åren 2007–2011.

Den lägsta medelåldern, 29,4 år, hade kvinnor med somalisk bakgrund. Medelåldern för föderskor med rysk bakgrund var 30,2 år, vilket var närmast medelåldern för kvinnor med finsk bakgrund, 30,1 år. Medelåldern för föderskor med thailändsk bakgrund var ännu högre, 30,9 år.

Medelåldern för förstföderskor var däremot 28,2 år för kvinnor med finsk bakgrund och 28,0 år för kvinnor med utländsk bakgrund (medelvärde 2007–2011). Skillnaden i förstföderskornas medelålder mellan dessa grupper är också mycket liten.

Medelåldern för förstföderskor med somalisk bakgrund var 24,3 år, för dem med rysk bakgrund 27,9 år och för dem med thailändsk bakgrund 30,0 år. Skillnaden mellan kvinnor med somalisk bakgrund och finsk bakgrund var alltså under denna tid nästan fyra år.

Tre av fyra mödrar av utländsk härkomst gifta

Fertiliteten kan också granskas utgående från moderns civilstånd. Antalet barn födda inom äktenskapet minskade snabbt från mitten av 1980-talet till början av 2000-talet, men minskningen har avtagit under 2000-talet (Statistikcentralen 2012b). Av hela befolkningen var 59 procent av föderskorna gifta eller levde i ett registrerat partnerskap under åren 2007–2011.

Om bara de, vars bakgrundsland är Finland, inräknas, har 58 procent varit gifta hela perioden 2007–2011 (figur 2). För kvinnor med utländsk bakgrund är siffran betydligt högre, i genomsnitt 76 procent under samma period.

Föderskorna med rysk bakgrund var gifta eller levde i ett registrerat partnerskap åren 2007–2011 nästan lika ofta som kvinnor med utländsk bakgrund i allmänhet, dvs. 73 procent hörde till denna grupp. Av föderskorna med somalisk bakgrund var i genomsnitt 68 procent gifta under denna period. Den största andelen hade de med thailändsk bakgrund, 85 procent.

Figur 2. Föderskor som varit gifta eller levt i ett registrerat partnerskap efter bakgrundsland åren 2007–2011, procent av alla föderskor

Källa: Statistikcentralen. Befolkningsstatistik.

På totalbefolkningsnivå var 46 procent av förstföderskorna gifta eller levde i ett registrerat partnerskap åren 2007–2011, dvs. mycket färre än av alla föderskor sammanlagt. För förstföderskor med finsk bakgrund var siffran i genomsnitt 44 procent och för dem med utländsk bakgrund 72 procent åren 2007–2011.

Siffran för förstföderskor med utländsk bakgrund är bara fyra procentenheter mindre än för samtliga föderskor med utländsk bakgrund sammanlagt. Skillnaden mellan finländska förstföderskor och alla föderskor är mycket större, 12 procentenheter. Mödrar med utländsk bakgrund är mycket oftare gifta då första barnet föds än finländska mödrar är.

Det kan finnas många orsaker till skillnaden i andelen gifta. I allmänhet är kvinnor med utländsk bakgrund oftare gifta än kvinnor med finsk bakgrund. Detta beror delvis på skillnader i åldersstruktur och kulturbakgrund.

Källor

Pitkänen, Kari (2007): Sanasto (ung. Ordlista) i Seppo Koskinen m.fl. (red.): Suomen väestö (ung. Finlands befolkning). Helsingfors: Gaudeamus. (på finska)

Statistikcentralen (2012a): Utlänningar och migration 2011. FOS Befolkning 2012. Helsingfors: Statistikcentralen.

Statistikcentralen (2012b): Befolkningsförändringar 2011. FOS Befolkning 2012. Helsingfors: Statistikcentralen.

Päivitetty 17.6.2013