Byggnadsklassificering 1994
-
-
Kuvaus puuttuu
-
Klassificeringen är endast avsedd för att klassificera husbyggnader. Anläggningsarbeten samt produkter från sido- och underentreprenader står utanför klassificeringen.
Klassificeringsenheten i byggnadsklassificeringen är en byggnad som innehåller utrymme för boende eller annan verksamhet. Klassificeringsenheten kan också vara en lokalitet i byggnaden. Användningssyftet bestäms då det beviljas byggnadslov för en byggnad eller då användningssyftet för en byggnad ändras med tillstånd.
Byggnadens användningsändamål kan oftast uttryckas med samma begrepp som den verksamhet som sker i byggnaden. Det gäller att lägga märke till skillnaden: näringsgrensindelningen klassificerar enheter som utövar ekonomisk verksamhet, medan byggnadsklassificeringen klassificerar fysiska enheter, byggnader eller lokaler. Näringsgrensindelningen används i huvudsak för att gruppera arbetsställen, företag och liknande.
Miljöministeriet har fattat ett beslut om planebeteckningar enligt vilket det är möjligt att fastslå användningssyftet för olika områden.
Bara användningssyftet för en byggnad ger dock inte alltid tillräckliga uppgifter om dess egenskaper. Också vissa byggnadstekniska faktorer, såsom utrymme av halltyp eller loftgångshus definierar en byggnads egenskaper. Dylika uppgifter behövs framför allt för ekonomistatistiska ändamål bl.a. då volymen och värdet av byggnadsproduktionen mäts.
-
Huvudgrupperna i Byggnadsklassificering 1994 har betecknats med bokstäver. Huvudgrupperna har delats in i grupper på tvåsiffrig nivå och vidare i grupper på tresiffrig nivå.
Byggnaderna klassificeras i mån av möjlighet enligt den tresiffriga nivån. Byggnaderna kan grupperas efter huvud- och undergrupper i olika tillämpningar. Det finns 13 huvudgrupper, 31 grupper på tvåsiffrig nivå och 77 grupper på tresiffrig nivå.
Placeringen av en byggnad (lokalitet) i någon av grupperna i klassificeringen bestäms huvudsakligen av för vilket ändamål största delen av våningsytan i byggnaden används. Som bostadsbyggnader definieras dock bara byggnader där mer än hälften av våningsytan är bostadsutrymme.Gruppen ”Övriga byggnader” utgör ett undantag från denna regel. Till denna grupp får man bara föra små byggnader av liten betydelse, exempelvis ekonomi- och bastubyggnader o.dyl. i anslutning till bostadsbyggnader och sommarstugor. Viktiga och stora ekonomibyggnader klassificeras enligt den huvud- och undergrupp dit de på basis av huvudsyftet hör.
Med byggnad avses en separat konstruktion med egen ingång som är fast byggd eller uppförd på sin plats. Den innehåller täckt utrymme som är avsett för olika slag av verksamhet och som vanligen omgärdas av ytterväggar eller avgränsas från andra konstruktioner (byggnader) med väggar. Bergsgrottor eller andra underjordiska utrymmen är inte byggnader om det huvudsakliga inre väggmaterialet är berg eller motsvarande och om de inte innehåller konstruktioner som är jämförbara med de inre konstruktionerna i egentliga husbyggnader (t.ex. underjordiska oljecisterner). Lätta takkonstruktioner, kiosker o.dyl. samt husvagnar, fartyg m.m. klassificeras heller inte som byggnader.
En lokalitet är en byggnad eller en del av en byggnad som innehas av en och samma juridiska person och som används för något annat syfte än boende. Om samma person både bor och idkar verksamhet i samma byggnad definieras det utrymme som används för annan verksamhet än boende som separat lokalitet. Begreppet lokalitet inbegriper alla separata utrymmen i stil med rum, förråd, ekonomiutrymmen osv., vilket innebär att de separata utrymmena i en lokalitet inte klassificeras för sig.
En bostad är en lägenhet med ett eller flera bostadsrum som är utrustad med kök, kokvrå eller köksutrymme och som är avsedd för stadigvarande boende. En bostad ska ha en egen ingång som inte går genom en annan lägenhet. Ett internat är en byggnad där de boende har gemensamt kök och sällskapsrum och/eller gemensamma sanitetsutrymmen. Internat omfattar inte i vanliga fall bostäder av det slag som definierades ovan.
-
Ingen internationell rekommendation står bakom byggnadsklassificeringen 1994. Inom EU har dock en egen byggnadsklassifikation färdigställts Classification of Types of Constructions, CC (Version 19.3.1996. Eurostat, 1996.). Klassifikationen har utvecklats utifrån FN:s allmänna klassificering för varor och tjänster CPC (Provisional Central Product Classification. United Nations, 1991.) så att CPC-klassifikationens klass 52 ”Byggnader” med sina underklassificeringar har använts som grund för EU:s byggnadsklassificering.
-
Dela