Dokumentation som var i kraft 29.9.2022

Statistikens primäruppgifter

Allmän beskrivning

Förtjänstnivåindexet beskriver utvecklingen av de heltidsanställda löntagarnas medellön för ordinarie arbetstid. Från medellönen har inte avdragits skatter eller arbetstagarens socialförsäkringsavgifter. Förtjänstnivåindexet innehåller resultatpremier och engångsposter som baserar sig på kollektivavtal.

Statistiken över förtjänstnivåindex omfattar följande fyra index: förtjänstnivåindex, index för ordinarie förtjänst, index standardvägt efter huvudyrkesgrupp och avtalslöneindex:
- förtjänstnivåindexet innehåller resultatpremier och engångsposter som baserar sig på kollektivavtal
- indexet för ordinarie förtjänst beaktar inte förtjänstposter av sporadisk karaktär, det vill säga resultatpremier eller engångsposter som baserar sig på kollektivavtal
- enligt indexet standardvägt efter huvudyrkesgrupp kan man mäta förtjänstutvecklingen och eliminera inverkan av förändringar i yrkesstrukturen
- i avtalslöneindexet bedöms inverkan av allmänna kollektivavtal på de genomsnittliga lönekostnaderna.

Statistikens population

Populationen för förtjänstnivåindexet är en heltidsanställd löntagare.

Statistisk enhet

Löntagaren är statistikenheten i förtjänstnivåindexet.

Måttenhet

Förtjänstnivåindexet mäter utvecklingen av de heltidsanställda löntagarnas medellön för ordinarie arbetstid. Förändringar i förtjänsten publiceras med följande måttenheter: indextal, årsförändringsprocent, kvartalsförändringsprocent

Uppgifter om medellön publiceras som euro per månad.

Basperiod

Basåret för förtjänstnivåindexet är 2015=100. Förtjänstnivåindexet är ett kedjeindex, där viktstrukturen uppdateras varje år. Beräkningen följer Laspeyres indexformel.

Förtjänstnivåindexets uppgifter publiceras för basåren 1964=100, 1995=100, 2005=100, 2010=100 och 2015=100.

Referensperiod

Referensperioden för förtjänstnivåindexet är ett kvartal.

Referensområde

Förtjänstnivåindexet omfattar den privata och offentliga sektorn och geografiskt omfattar statistiken hela Finland.

Sektortäckning

Materialen för förtjänstnivåindexet baserar sig på lönematerial från olika arbetsgivarsektorer. Det finns fyra arbetsgivarsektorer: den privata, staten, kommunerna (inklusive samkommuner) och övriga.

För staten och kommunerna används materialen för Statistikcentralens lönestatistik. Materialen omfattar i praktiken all personal inom dessa sektorer.

Den privata sektorn indelas enligt olika lönematerial. De största lönematerialen inom den privata sektorn är lönematerial från EK:s medlemsföretag inom industribranscher och servicebranscher. Utöver EK:s material ingår i förtjänstnivåindexet lönematerial från en del mindre arbetsgivare (till exempel evangelisk- lutherska kyrkan, teaterbranschen). Statistikcentralens egna löneenkäter kompletterar organiserade arbetsgivares lönestatistik inom näringsgrenar där arbetsgivarnas organiseringsgrad är lägre än genomsnittet till exempel på grund av en stor andel småföretag.

Förtjänstnivåindexet omfattar uppgifter för drygt en miljon heltidsanställda löntagare.

Tidstäckning

Förtjänstnivåindex 1964=100, 1995=100, 2005=100, 2010=100 och 2015=100: uppdateras varje kvartal.

Indexet för ordinarie förtjänst 2005=100, 2010=100 och 2015=100: uppdateras varje kvartal.

Månadslön: uppdateras varje kvartal.

Indexet standardvägt efter huvudyrkesgrupp 2010=100, 2015=100: uppdateras varje år.

Distributionsfrekvens

Förtjänstnivåindexet och indexet för ordinarie förtjänst publiceras kvartalsvis två till åtta veckor efter utgången av kvartalet. Eftersläpningen är större för det första och andra kvartalets publikationer, eftersom en stor mängd nytt lönematerial blir klart då. Eftersom tidsplanen för lönestatistik som används som basuppgifter i förtjänstnivåindexet är betydligt långsammare, måste medellönen i alla serier alltid bedömas åtminstone en gång. I serier som uppdateras en gång om året kan tidsskillnaden mellan den fjärdedel som publiceras och den senaste uppdaterade fjärdedelen som grundar sig på verkliga uppdaterade förtjänstuppgifter som störst vara rentav mer än ett år. Uppgifterna preciseras under årets lopp så att de slutliga indexen i regel publiceras senast i samband med publiceringen av följande års andra kvartal.

Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet

Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet

Som källmaterial för förtjänstnivåindexet används näringsgrensspecifikt lönematerial. I fråga om kommunsektorn och staten är det i praktiken fråga om totalmaterial. I fråga om den privata sektorn används enkäter till företag som källmaterial. Företagen rapporterar uppgifter om löntagarnas anställnings- och löneuppgifter. Således är statistiken beroende av kvaliteten på källmaterialet.

Källmaterialet granskas och valideras och kan på allmän nivå betraktas som tillförlitligt.

Aktualitet

Förtjänstnivåindexet publiceras för varje kvartal cirka två till åtta veckor efter utgången av kvartalet.

Punktlighet

Det har inte förekommit fördröjning i publiceringen av förtjänstnivåindexet. Uppgifterna har publicerats enligt publiceringskalenderns datum.

Jämförbarhet

Geografisk jämförbarhet

Utgångspunkten är att uppgifterna i förtjänstnivåindexet är jämförbara mellan landskapen och kommunerna i Finland. Det bör dock observeras att eftersom uppgifterna i fråga om den privata sektorn baserar sig på ett urval, som inte har standardiserats på landskaps- eller kommunnivå, kan det förekomma inexakthet mellan olika områden på grund av detta.

Jämförbarhet över tid

Förtjänstnivåindexet har sedan år 1975 förnyats vart femte år. Gamla förtjänstnivåindex produceras i större omfattning ju nyare index det är fråga om. Gamla index har förlängts genom kedjning med förändringar i ett nytt index.

Före indexet 2015=100 förnyades viktstrukturen i förtjänstnivåindexet med fem års intervall så att det kalkylerades med basårets lönesummevikter. Sedan indexet år 2015=100 har vikterna uppdaterats varje år utifrån lönesummorna föregående år och samtidigt har viktstrukturen för gamla index förnyats för varje kalkyleringsår efter år 2015.

Enhetlighet över statistikområdena

Förtjänstnivånindexet är även en del av arbetskraftskostnadsindexet (resultatpremier och övriga oregelbundna arvoden och engångsarvoden beaktas i arbetskraftskostnadsindexet).

Intern enhetlighet

Förtjänstnivåindexets uppgifter är internt enhetliga.

Källmaterial och datainsamlingar

Källmaterial

Uppgifterna i förtjänstnivåindexet sammanställs utifrån källmaterial för näringsgrensspecifikt lönematerial. Detta material är:
Staten - Statskontorets Tahti-register
Kommunsektorn - Statistikcentralens enkät om löner inom kommunsektorn
Materialet för staten och kommunsektorn omfattar i praktiken alla anställa.

Den privata sektorn indelas enligt olika lönematerial. De största lönematerialen inom den privata sektorn är lönematerial från EK:s medlemsföretag inom industribranscher och servicebranscher. Utöver EK:s material ingår det i förtjänstnivåindexet lönematerial från vissa mindre arbetsgivare. Statistikcentralens egna löneenkäter kompletterar organiserade arbetsgivares lönestatistik inom näringsgrenar där arbetsgivarnas organiseringsgrad är lägre än genomsnittet till exempel på grund av en stor andel småföretag. Urvalsenkäter har betydande vikt bland annat vid beräkning av förtjänstnivåindexen för byggande, handel, biltrafik och affärslivets tjänster.

Material för privata sektorn som behandlas separat är följande:
EK:s industribranscher
EK:s servicebranscher
Biltrafiken
Bilhandeln och verkstadsbranschen
Fastighetsservicebranschen
Statistikcentralens egen förfrågan om servicebranscher
Statistikcentralens egen förfrågan om industribranscher

Den icke-vinstdrivande sektorns material är bland annat följande:
Evangelisk-lutherska kyrkans material om månads- och timavlönade
Teaterbranschens material
Avainta

Datainsamlingsmetod

Förtjänstnivåindexet har ingen egen datainsamling. Se kvalitetsbeskrivningarna för följande statistikgrenar: månadslöner inom den privata sektorn, timlöner inom den privata sektorn och löner inom kommunsektorn.

Frekvens för datainsamling

Förtjänstnivåindexet har ingen egen datainsamling utan man använder Statistikcentralens material för lönestatistik som insamlas varje år.

Metoder

Databehandling

I förtjänstnivåindexet granskas materialet för lönestatistiken på näringsgrensnivå. Eventuella strukturändringar och dylikt korrigeras genom att imputera uppgifter om medellön/antal.

Datavalidering

I förtjänstnivåindexet används material ur näringsgrensspecifik lönestatistik. Källmaterialet är validerat eftersom de kommer ur färdig och publicerad statistik.

I förtjänstnivåindexet granskas uppgifterna ytterligare på näringsgrensnivå. Eventuella strukturändringar och dylikt korrigeras genom att imputera uppgifter om medellön/antal.

Principer och riktlinjer

Organisation

Statistikcentralen

Organisationsenhet

Samhällsstatistik

Lagstiftning och andra överenskommelser

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.

Ytterligare information: Statistiklagstiftning

Principer för dataskydd

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas.

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)

Sekretess – behandling av uppgifter

Vid publicering och tabellföring av förtjänstnivåindexets uppgifter används tröskelvärdesregeln och dominansregeln. En central regel vid dataskyddet är att undvika att publicera uppgifter i ett format där en enskild person, organisation eller en egenskap hos ovan nämnda kan avslöjas.

Tröskelvärdesregeln: förtjänstutvecklingsuppgifter om den klassificerade gruppen döljs/publiceras inte separat om de grundar sig på observationer om mindre än fem företag.

Dominansregeln: om antalet löntagare hos en arbetsgivare täcker över 90 procent av antalet löntagare i den klassificerade gruppen, döljs uppgifter om förtjänstutveckling/publiceras uppgifterna inte seprat.

Principer för offentliggörande

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Datautbyte

Det centrala användningsområdet för förtjänstnivåindexet är att fungera som bakgrundsmaterial för förhandlingar om arbets- och tjänstekollektivavtal.

Förtjänstnivåindexet är mycket betydande även för pensionssystemet. När en ny pension ska beräknas justeras löner och arbetsinkomst under arbetskarriären till nivån under året då pensionen börjar med en lönekoefficient. I lönekoefficienten är förtjänstnivåindexets andel 80 procent och konsumentprisindexets 20 procent. Arbetspensionerna justeras varje år med arbetspensionsindexet. I arbetspensionsindexet är andelen för ändring av prisnivån 80 procent och andelen för ändring av förtjänstnivån är 20 procent.

Förtjänstnivåindexets uppgifter används/följs även för en koherent statistik i bland annat nationalräkenskaperna.

Tillgänglighet och tydlighet

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.

Riktlinjer för revidering av uppgifter

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

Kvalitetsbedömning

Förtjänstnivåindexet använder material som införts i datalagret för näringsgrensspecifik lönestatistik. Vid produktion av förtjänstnivåindexet granskas uppgifter på näringsgrensnivå. Eventuella strukturändringar och dylikt korrigeras genom att imputera uppgifter om medellön/antal.

Kvalitetssäkring

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Ramarna kompletterar varandra. Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik.

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)

Användarnas tillgång

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.

Statistikexperter

Jukka Tapio
överaktuarie
029 551 3429

Söker du tidigare publicerad dokumentation?

Dokumentation som publicerats före 5.4.2022 finns på statistikens arkivsidor.

Gå till arkivsidorna